Kyrkviken, Lidingö. Miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning. Författare. Elin Andersson, Karin Pehrson och David Engdahl.

Grap 14298 Kyrkviken, Lidingö Miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning Författare Elin Andersson, Karin Pehrson och David Engdahl Reviderad version Geosigma AB 2015-03-13

SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsnr Grap nr Version Antal sidor 603738 14298 2.0 NN Uppdragsledare Beställares referens Beställares ref.nr. Antal bilagor David Engdahl Beställare Lidingö stad Rapporttitel Datum Kyrkviken, Lidingö. Miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning 2015-03-13 Eventuell undertitel Författad av Datum Karin Pehrson och Elin Andersson 2015-03-07 Granskad av Datum David Engdahl 2015-03-13 Godkänd av Datum David Engdahl 2015-03-13 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412 7735 Uppsala Box 894, 751 08 Uppsala Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg St. Badhusg 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm S:t Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 Sidan 2 (25)

Innehåll 1 Inledning 4 2 Områdesbeskrivning 5 2.1 Tidigare utförda undersökningar 6 3 Genomförande 8 3.1 Allmänt 8 3.2 Undersökning av mark 8 3.2.1 Provgropar 8 3.2.2 Laboratorieanalyser, provgropar 8 3.2.3 Ytlig jordprovtagning 8 3.2.4 Laboratorieanalyser, ytlig jordprovtagning 10 3.3 Undersökning av grundvatten 10 3.3.1 Installation 10 3.3.2 Fältanalyser 10 3.3.3 Laboratorieanalyser 11 3.4 Riktvärden 11 3.4.1 Jord 11 3.4.2 Grundvatten 11 4 Resultat 12 4.1 Fältobservationer, mark 12 4.2 Fältobservationer, grundvatten 14 4.3 Kemiska analyser - jord i provgropar 14 4.3.1 Petroleumkolväten 15 4.3.2 PAH:er 17 4.3.3 Metaller 18 4.3.4 PCB 20 4.4 Kemiska analyser ytjord 20 4.5 Analysresultat grundvatten 22 4.5.1 Alifatiska och aromatiska kolväten, BTEX 22 4.5.2 Metaller i grundvatten 23 5 Sammanfattande bedömning 23 6 Principiella rekommendationer 24 7 Referenser 25 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Situationsplaner med undersökningspunkter Fältanteckningar - Provgropslogg Fältanteckningar Installation av grundvattenrör samt provtagning Grundvattennivåer och koordinater Fotodokumentation provgropsgrävning Fotodokumentation ytlig jordprovtagning Analysrapporter Sidan 3 (25)

1 Inledning På uppdrag av Lidingö stad har Geosigma AB utfört miljötekniska mark- och grundvattenundersökningar vid inre Kyrkviken på Lidingö, se områdets läge i ffigur 1-1. Denna undersökning fyller flera syften. Dels har förekomst av fyllnadsmassor, samt markoch grundvattenföroreningar undersökts för att utgöra underlag för hur förorenade massor ska hanteras i samband med anläggandet av dagvattendammarna Lidingö stad planerar i området, dels har ytliga jordlager undersökts för att klargöra om människor som vistas inom området kan exponeras för ytligt förekommande föroreningar. Tidigare genomförda undersökningar har visat att det förekommer fyllnadsmassor som innehåller ställvisa föroreningar av olja, PAH och metaller i områdena för de planerade dammarna (ÅF, 2014; WSP, 2010). Dels har ytjord undersökts för att bedöma om det förekommer ytligt liggande föroreningar som riskerar att påverka de människor som besöker parken. Undersökningen har genomförts i två etapper. Den första etappen bestod av undersökning med grävmaskin och provtagning av jord och grundvatten och den andra etappen av ytlig jordprovtagning. Baserat på resultaten av undersökningen har en förenklad riskbedömning gjorts med fokus på rådande markanvändning som park, och den planerade byggnationen av dagvattendammar. Figur 1-1. Översiktskarta (källa: www.lantmateriet.se). Sidan 4 (25)

2 Områdesbeskrivning Norra Lidingöbanan togs i bruk 1907 och hade sin ändstation och vändplats strax norr om den inre delen av Kyrkviken. Sträckningen finns utmärkt på Häradsekonomiska kartan från 1901-1906, se Figur 2-1 nedan. Enligt kartan tycks spårvägen vara anlagd tvärs över den västligaste delen av viken, sannolikt på en uppbyggd bank. Figur 2-1. Häradsekonomiska 1901-1906 (källa: www.lantmateriet.se). På Ekonomiska kartan från 1951 i figur 2-2 nedan verkar den avskurna delen av viken ha fyllts ut och spårvägen går nu längs med en ny strandlinje, liknande dagens utformning. Figur 2-2. Ekonomiska kartan 1951 (källa: www.lantmateriet.se). Sidan 5 (25)

Lidingöbanans norra sträckning lades ner 1971 och banken längs viken är idag en gång- och cykelbana. Området är flackt och består av en idrottsplats och stora gräsytor mellan Kyrkvägen i väster, Kyrkviken i öster och Lidingö kyrka i söder. Den norra delen av undersökningsområdet består av gräsytor mellan Elfviksvägen i norr och Kyrkviken i söder. En förskola, ett litet båtvarv och bygghandel gränsar till den norra delen av undersökningsområdet. Figur 2-3. Området kring inre Kyrkviken idag (källa: www.lantmateriet.se). 2.1 Tidigare utförda undersökningar Under 2008 utförde WSP en geoteknisk undersökning inför en planerad tennisbana. I samband med sonderingarna noterades oljelukt i en provpunkt, se markerad punkt i Figur 2-4 nedan. Fyllning förekom ned till ca 2,2 meters djup under markytan i punkten. Figur 2-4. Sonderingspunkt där oljelukt noterats (WSP, 2010) Sidan 6 (25)

Under april 2014 utförde ÅF en detaljerad miljöteknisk markundersökning i en del av inre Kyrkviken där Lidingö stad planerar att bygga en dagvattendamm. Proverna togs som samlingsprover i ett antal rutor i området för den planerade dagvattendammen och analyserades med avseende på innehåll av alifatiska och aromatiska kolväten, PAH:er och metaller. Föroreningar påträffades i fyllnadsmassor, främst bestående av jord och byggnadsavfall. I figuren nedan visas en klassning av föroreningsgrad i det undersöka området. Figur 2-5. Klassificering av massor inom området för den planerade dagvattendammen (ÅF, 2014) Sidan 7 (25)

3 Genomförande 3.1 Allmänt Geosigma har gjort undersökningar av mark och grundvatten i och kring det område som Lidingö stad avser att använda för dagvattendammar och övrig dagvattenhantering. Fältundersökningarna gjordes i två etapper. Den första bestod i jordprovtagning från progropar grävda med grävmaskin, installation av grundvattenrör och grundvattenprovtagning. Den andra etappen bestod av ytlig jordprovtagning med handhållen utrustning. Provtagningsplaner för provgropar och grundvattenrör samt för den ytliga jordprovtagningen redovisas i Bilaga 1A respektive bilaga 1B. 3.2 Undersökning av mark 3.2.1 Provgropar Den första etappen av undersökningen utfördes den 20-21 och 26 november 2014. Provgropar grävdes av Lidingö Grävtjänst AB med en hjulgående grävmaskin, och jordprovtagningen från groparna utfördes av Geosigmas fältpersonal. Sammanlagt 14 provgropar (14GS01-14GS14) grävdes, fördelat över gräsytorna och längs med strandlinjen. Groparna grävdes till djup mellan 1 och 3 meter, beroende jordart, eventuell grundvatteninträngning eller stopp mot block/berg. Från varje provgrop uttogs mellan två och sex jordprover, antingen från varje halvmeter av markprofilen eller vid skifte av jordart. Varje jordprov delades upp i två delprover, ett prov i en gastät påse med hälften luft och hälften provmaterial för analys med fotojonisationsdetektor (PID), och ett prov i en gastät påse för analys på laboratorium. Provgropsloggar och resultat från fältmätningarna bifogas i Bilaga 2. I Bilaga 5 redovisas en fotodokumentation av samtliga provgropar. Fältproverna placerades i en gastät påse och värmdes upp till rumstemperatur. Därefter analyserades luften i påsen med PID-instrument. PID:en mäter flyktiga organiska ämnen som kan förångas och joniseras av instrumentets 10,6 ev-lampa, och ger därmed en indikation på eventuell förekomst av volatila ämnen såsom bensin, lösningsmedel etc. 3.2.2 Laboratorieanalyser, provgropar Ett till två prover från varje provgrop ut för laboratorieanalys, baserat på PID-mätningar och fältobservationer. Sammanlagt var det 16 prover som skickades för kemisk analys på det Swedac-ackrediterade laboratoriet Eurofins. Proverna analyserades med avseende på bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX), alifatiska och aromatiska kolväten, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt metaller (arsenik, barium, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin och zink). Två prover (14GS07 1,5m och 14GS10 1,4 m) analyserades även med avseende på polyklorerade bifenyler (PCB). 3.2.3 Ytlig jordprovtagning Den andra etappen genomfördes den 10-11 februari 2015 och bestod av ytlig jordprovtagning i ett stort antal punkter inom området som delats in i fem egenskapsområden enligt figuren nedan. Sidan 8 (25)

Figur 3-1. Områdesindelning undersökning av ytjordar Den ytliga jordprovtagningen baserades på en undersökningsmetod som kallas ISM (Incremental Sampling Methodology). Metoden finns beskriven i Technical and Regulatory Guidance Incremental Sampling Methodology (ITRC, 2012) och innebär kortfattat att representativa medelhalter kan erhållas genom att ett stort antal stickprover tas inom egenskapsområden för att sedan blandas till samlingsprov. För att möjliggöra statistisk analys av resultaten analyseras tre replikat. Metoden har visat sig ge mer representativa resultat än traditionella diskreta provtagningsmetoder. I denna undersökning har ISMmetodiken inte tillämpats exakt så som den är beskriven i ITRC (2012), utan metoden har anpassats efter de givna förutsättningarna. Bland annat förordar ISM-metodiken särskild provtagningsutrustning som är tillgänglig i Sverige. Området kring Kyrkviken delades in i fem egenskapsområden (bilaga 1B), baserat på områdenas utseende, läge och resultatet av provgropsgrävningen. I vart och ett av de fem delområdena togs 30 stickprover, jämnt fördelade över området. I var och en av de 30 punkterna uttogs tre prover, det vill säga tre replikat (figur 3-1). Provtagningen gjordes med hjälp av skruvborr (40 mm i diameter) till ca 20 cm djup. Proverna togs direkt från skruvens flänsar till en provtagningshink. För vart och ett av de tre replikaten blandades de 30 stickproverna i var sin hink. Proverna blandades sedan ännu en gång och det stora samlingsprovet spreds ut på en plan yta, varpå jämnt fördelade stickprover togs ut och blandades i nya provbehållare som skickades till ALS för analys. Sidan 9 (25)

Figur 3-2. Metodik vid ISM-provtagning (ITRC, 2012). Se bilaga 6 för fotodokumentation. 3.2.4 Laboratorieanalyser, ytlig jordprovtagning De tre replikaten av samlingsproverna från vart och ett av de fem delområdena (det vill säga totalt 15 prover) skickades till ALS laboratorium för kemisk analys med avseende på metaller och PAH:er. Proverna som skulle analyseras avseende metaller siktades och splittades inför analysen, medan proverna som skulle analyseras avseende PAH:er kryomaldes före analys. 3.3 Undersökning av grundvatten 3.3.1 Installation Grundvattenrör förpreparerade med sandfilter installerades i fem av provgroparna. Samtliga rör bestod av 1 m filter, och slätt rör upp till strax under markytan. Rören är installerade så att de inte syns från markytan och inmätta med precisions-gps för att kunna återfinna dem. Efter installation renspumpades rören med bailer. Installations- och provtagningsdata bifogas i Bilaga 3. För grundvattennivåer och koordinatlista, se Bilaga 4. 3.3.2 Fältanalyser Grundvattenytan lodades med två-faslod innan omsättning och provtagning. Idealt skall rören omsättas med minst tre brunnsvolymer, och så skedde i samtliga rör utom 14GS07 där tillrinningen var mycket långsam. 14GS07 omsattes endast en brunnsvolym. Prover uttogs för fältanalys och analyserades med avseende på ph med en Hanna Instrument phep-tester, konduktivitet och temperatur analyserades med en Hanna Instruments HI98311. Sidan 10 (25)

3.3.3 Laboratorieanalyser Samtliga fem grundvattenprover analyserades Eurofins med avseende på BTEX, alifatiska och aromatiska kolväten samt metaller (arsenik, barium, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin och zink). Proverna dekanterades av laboratoriet innan analys med avseende på kolväten, och filterades innan analys med avseende på metaller. 3.4 Riktvärden 3.4.1 Jord De uppmätta halterna i mark jämförs mot Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) respektive mindre känslig markanvändning (MKM) (Naturvårdsverket, 2009). Naturvårdsverket beskriver de två olika typerna av markanvändning enligt nedan: Känslig markanvändning, KM, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Mindre känslig markanvändning, MKM, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvatten skyddas. Geosigma bedömer i samråd med Lidingö stad att riktvärden för MKM kan vara tillämpbara för det aktuella området. 3.4.2 Grundvatten För bedömning av föroreningsgrad i grundvatten har Naturvårdsverkets haltkriterier avseende skydd av markekosystem och vattenlevande växter och djur i närbelägna Kyrkviken använts (NV Rapport 5976). En konservativ utspädningsfaktor mellan grundvatten och ytvatten har satts till 100 gånger. Sidan 11 (25)

4 Resultat 4.1 Fältobservationer, mark De ytliga jordlagren bestod till största delen av sandig eller lerig mull, och endast enstaka bitar av antropogent material såsom tegelrester eller metallbitar noterades. Det noterades ingen lukt eller missfärgning som skulle kunna indikera förorening. Se fältanteckningar och provgropsloggar i Bilaga 3. I de djupare marklagren påträffades fyllmassor bestående av sand, grus och sten men även byggavfall i området mellan Lidingöbanans tidigare sträckning och Kyrkvägen. I två av provgroparna (14GS07 och 14GS10) markerade i mörk orange i Figur 4-1 nedan bestod fyllningen nästan uteslutande av byggnadsavfall, dvs. betong, tegel, glas, trä, keramik, och kabel. I dessa provgropar noterades även svart missfärgning kring grundvattenytan och lukt av olja. I 14GS07 flöt en hinna fri fas av olja på grundvattenytan. Analys med PID-instrument gav ett litet utslag, kring 4 ppm, på 1,5 meters djup i provgrop 14GS07 och 14GS10. Detta indikerar att den observerade oljeföroreningen är äldre och till viss del nedbruten. I övriga prov gav PID-mätningen inget utslag (<1 ppm). I den ljusare orangemarkerade delen var andelen av avfall mindre, där påträffades enstaka bitar av betong, tegel, etc. ned till djup av ca 1-2,5 m, därunder påträffades naturlig lera. I de norra och södra delarna av undersökningsområdet (14GS01-14GS05 samt 14GS09) påträffades inget avfall i provgroparna. Fyllnadsjord/omlagrad naturlig jord bestående av framför allt sandig lera påträffades ned till 0,5 1,3 m, överlagrande naturlig lera. I 14GS01 påträffades berg vid 1,0 m. Figur 4-1. Utbredning av påträffat fyllnadsmaterial med inslag av bestående av byggavfall. Mörk orange indikerar hög andel avfall, ljus orange indikerar lägre andel avfall. Sidan 12 (25)

Fotona nedan visar delar av undersökningsområdet kring den del där dagvattendammen ska anläggas. Figur 4-2. Vy mot sydväst. Kyrkan ligger längst till vänster i bilden och Kyrkvägen skymtar längst till höger i bilden. Figur 4-3. Vy mot nordväst från södra delen av inre Kyrkviken. En elledning i luft korsar undersökningsområdet, och i nära anslutning ligger även en markliggande högspänningsledning. Sidan 13 (25)

Figur 4-4. Vy mot nordost. Gång- och cykelväg på banvallen längs med Lidingöbanans tidigare sträckning. Till höger i bild, öster om banvallen, ligger en parallell gång- och cykelbana. 4.2 Fältobservationer, grundvatten Vid provgropsgrävningen observerades olja i fri fas på vattnet i provgrop 14GS07, och oljeblänk på vattenytan i provgrop 14GS10, i övrigt noterades inga tecken på förorening i grundvattnet. Vid provtagningen av grundvattnet noterades ingen fri fas, oljelukt eller oljeblänk i något av rören vilket indikerar att oljan inte är särskilt mobil utan sannolikt frigjorts av grävningen. Resultat av fältmätningarna av grundvattnet presenteras i Tabell 4-1 nedan. Konduktiviteten i samtliga rör är högre än vad som vanligtvis förväntas i opåverkat grundvatten i naturlig jord. Den höga konduktiviteten i rör 14GS05 indikerar att grundvattnet är tydligt påverkat av havsvatten, de övriga rören kan vara påverkade av salt från havsvatten och/eller förorening. Tabell 4-1 Fältmätningar, grundvatten 14GS05 14GS07 14GS08 14GS09 14GS10 Temperatur C 9,4 7,7 8,2 6,5 7,7 Konduktivitet µs/cm >4000 1660 873 873 1064 ph 6,3 7,7 7,4 7,5 7,7 Mätningen av ph i i de fem rören indikerar genomgående nära neutrala värden. 4.3 Kemiska analyser - jord i provgropar I styckena nedan presenteras en sammanfattning av analysresultaten från jordprover jämförda med Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) (Naturvårdsverket, 2009). I figurerna och tabellerna är halter överstigande KM gulmarkerade, och överstigande MKM rödmarkerade. Laboratoriets analysrapporter återfinns i bilaga 7. Sidan 14 (25)

4.3.1 Petroleumkolväten Petroleumkolväten påträffades i fyra provpunkter (14GS07, 14GS10, 14GS11 och 14GS14), alla belägna väster om banvallen i det utfyllda området. I två av provpunkterna, markerade i Figur 4-5 nedan, förekom halter över riktvärden för KM (gult), respektive MKM (rött). Analysresultaten är listade i Sidan 15 (25)

Tabell 4-2 nedan. I 14GS07 (1,5 m) bestod föroreningen främst av tunga alifatiska kolväten och medeltunga aromatiska kolväten, av laboratoriet angett som lätt smörjolja. I 14GS14 (1,5 m) bestod föroreningen av medeltunga och tunga aromatiska kolväten, samt även av PAH:er (se stycke 4.3.2. nedan) vilket tyder på förorening av kreosot/tjära. Figur 4-5. Alifatiska och aromatiska kolväten i halt över Naturvårdsverkets riktvärden. Gult > KM, Rött > MKM. Sidan 16 (25)

Tabell 4-2 Petroleumkolväten i jord (mg/kg TS) Provpunkt 14GS01 14GS02 14GS03 14GS04 14GS05 14GS06 14GS07 14GS07 Provtagningsdatum 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 Djup (m) 0,5 1 0,4 0,4 0,3 0,3 1 1,5 PID (ppm) <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 4,3 Jordart Lukt/synliga tecken på förorening F: sagrle F: sale F: sagrle F: lesisa grle F: grsa F: avfall och grus Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej F: avfall och grus Oljelukt, svartfärgat, olja i fri fas Riktvärden KM MKM TS (torrsubstans) (%) 72,8 59,6 70,8 78 60 97,1 77,1 42,9 - - Oljetyp lätt smörjolja - - Bensen < 0,0035 < 0,0035 < 0,0035 < 0,0035 < 0,0035 < 0,0035 < 0,0035 < 0,0035 0,012 0,04 Toluen < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 10 40 Etylbensen < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 10 50 Xylener, summa < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 10 50 Alifater >C5-C8 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 12 80 Alifater >C8-C10 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 20 120 Alifater >C10-C12 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 100 500 Alifater >C12-C16 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 72 100 500 Alifater >C16-C35 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 880 100 1000 Aromater >C8-C10 < 4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 10 50 Aromater >C10-C16 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 7,9 3 15 Aromater >C16-C35 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 1,3 10 30 Provpunkt 14GS08 14GS09 14GS10 14GS10 14GS11 14GS12 14GS13 14GS14 Provtagningsdatum 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 Djup (m) 2 0,5 0,9 1,4 1,5 0,5 1 1,5 PID (ppm) <1 <1 <1 4,4 <1 <1 <1 <1 Jordart Lukt/synliga tecken på förorening F: sagr och avfall F: grsa F: avfall och grus Nej Nej Nej F: avfall och grus Oljelukt, svartfärgat, oljeblänk F: Sa och avfall F: grsa F: grsa F: grsa och avfall Nej Nej Nej Nej Riktvärden KM MKM TS (torrsubstans) (%) 88,5 55,1 69,9 30,9 95,5 92 90,1 91,3 - - Oljetyp tung olja tjära - - Bensen < 0,0035 < 0,0035 < 0,0035 0,0091 < 0,0035 < 0,0035 < 0,0035 < 0,0035 0,012 0,04 Toluen < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 10 40 Etylbensen < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 10 50 Xylener, summa < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 < 0,10 10 50 Alifater >C5-C8 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 12 80 Alifater >C8-C10 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 20 120 Alifater >C10-C12 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 100 500 Alifater >C12-C16 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 < 5,0 100 500 Alifater >C16-C35 < 10 < 10 < 10 21 < 10 < 10 < 10 < 10 100 1000 Aromater >C8-C10 < 4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 < 4,0 10 50 Aromater >C10-C16 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 < 3,0 16 3 15 Aromater >C16-C35 < 1,0 < 1,0 < 1,0 4,7 4,7 < 1,0 < 1,0 67 10 30 Riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverket Rapport 5967, september 2009. Fet stil: Detekterade halter. Gult: Halt över riktvärde för känslig markanvändning, KM Rött: Halt över riktvärde för mindre känslig markanvändning, MKM 4.3.2 PAH:er PAH:er detekterades i varierande omfattning i majoriteten av provgroparna, i tre av dem översteg halten riktvärden för KM och i två av dem överskreds även riktvärden för MKM, se markeringar i Figur 4-6 nedan. PAH-föroreningen uppträder främst i samband med fyllnadsmaterialet på västra sidan om banvallen. Sidan 17 (25)

Figur 4-6. PAH i halt över Naturvårdsverkets riktvärden. Gult > KM, Rött > MKM. Tabell 4-3 Analysresultat för PAH:er i jord (mg/kg TS) Provpunkt 14GS01 14GS02 14GS03 14GS04 14GS05 14GS06 14GS07 14GS07 Provtagningsdatum 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 Djup (m) 0,5 1 0,4 0,4 0,3 0,3 1 1,5 PID (ppm) <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 4,3 Jordart F: sagrle F: sale F: sagrle F: lesisa grle F: grsa F: avfall och grus Lukt/synliga tecken på förorening Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej F: avfall och grus Oljelukt, svartfärgat, olja i fri fas PAH, summa L < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 3 15 PAH, summa M < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 0,7 < 0,30 0,97 1 3 20 PAH, summa H < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 0,7 < 0,30 1,9 1 1 10 Provpunkt 14GS08 14GS09 14GS10 14GS10 14GS11 14GS12 14GS13 14GS14 Provtagningsdatum 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 Djup (m) 2 0,5 0,9 1,4 1,5 0,5 1 1,5 PID (ppm) <1 <1 <1 4,4 <1 <1 <1 <1 Jordart Lukt/synliga tecken på förorening F: sagr och avfall F: grsa F: avfall och grus Nej Nej Nej F: avfall och grus Oljelukt, svartfärgat, oljeblänk F: Sa och avfall F: grsa F: grsa F: grsa och avfall Nej Nej Nej Nej Riktvärden hämtade från Riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverket Rapport 5967, september 2009. Fet stil: Detekterade halter. Gult: Halt över riktvärde för känslig markanvändning, KM Rött: Halt över riktvärde för mindre känslig markanvändning, MKM 4.3.3 Metaller Metaller detekterades i halter över riktvärdena för KM i 4 punkter av 14 och överstigande riktvärdet för MKM i en punkt. Förekomster av bly, kadmium och kvicksilver påträffas över KM samt zink också överstigande MKM. Metallhalterna var förhöjda främst i 14GS07, 14GS10 och 14GS14 där jorden även var påverkade av olja och PAH:er. Riktvärden PAH, summa L < 0,30 < 0,30 < 0,30 1,3 1,1 < 0,30 < 0,30 2,2 3 15 PAH, summa M < 0,30 < 0,30 1,2 7,4 10 < 0,30 1,6 130 3 20 PAH, summa H < 0,30 < 0,30 1,3 7,4 14 < 0,30 1,4 150 1 10 KM Riktvärden KM MKM MKM Sidan 18 (25)

Figur 4-7. Metallhalter över Naturvårdsverkets riktvärden. Gult > KM, Rött > MKM. Tabell 4-4 Analysresultat för metaller i jord (mg/kg TS) Provpunkt 14GS01 14GS02 14GS03 14GS04 14GS05 14GS06 14GS07 14GS07 Provtagningsdatum 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 2014-11-20 Djup (m) 0,5 1 0,4 0,4 0,3 0,3 1 1,5 PID (ppm) <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 4,3 Jordart F: sagrle F: sale F: sagrle F: lesisa grle F: grsa F: avfall och grus F: avfall och grus Synliga tecken på metallförorening Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Riktvärden KM MKM Arsenik As 8 8,1 6,5 6,1 6,5 2,4 4 16 10 25 Barium Ba 150 99 120 110 110 8,5 130 250 200 300 Bly Pb 21 21 24 26 70 5,3 43 140 50 400 Kadmium Cd < 0,20 0,27 < 0,20 < 0,20 < 0,20 < 0,20 0,51 1,1 0,5 15 Kobolt Co 13 10 9,9 11 8,5 3,1 5,1 4,7 15 35 Koppar Cu 46 45 33 38 71 6,6 27 76 80 200 Krom Cr 53 47 41 45 44 9 23 21 80 150 Kvicksilver Hg 0,024 0,038 0,038 0,048 0,33 < 0,010 1,1 0,2 0,25 2,5 Nickel Ni 36 30 30 30 24 4 12 20 40 120 Vanadin V 62 52 47 51 51 16 42 93 100 200 Zink Zn 110 240 100 120 160 29 580 730 250 500 Provpunkt 14GS08 14GS09 14GS10 14GS10 14GS11 14GS12 14GS13 14GS14 Provtagningsdatum 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 2014-11-21 Djup (m) 2 0,5 0,9 1,4 1,5 0,5 1 1,5 PID (ppm) <1 <1 <1 4,4 <1 <1 <1 <1 Jordart Synliga tecken på metallförorening F: sagr och avfall F: grsa F: avfall och grus F: avfall och grus F: Sa och avfall F: grsa F: grsa F: grsa och avfall Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Riktvärden KM MKM Arsenik As < 2,1 9,7 6,1 < 5,9 2,1 < 2,0 < 2,0 4,8 10 25 Barium Ba 16 100 130 130 79 20 16 71 200 300 Bly Pb 7,3 18 25 73 31 29 4,6 69 50 400 Kadmium Cd < 0,20 < 0,20 < 0,20 0,71 < 0,20 < 0,20 < 0,20 0,53 0,5 15 Kobolt Co 2,9 12 8,2 7,1 3,8 2,6 3,9 2,7 15 35 Koppar Cu 8,2 37 30 72 24 16 9,9 40 80 200 Krom Cr 15 48 44 38 15 9,7 21 10 80 150 Kvicksilver Hg 0,04 < 0,017 0,037 0,26 0,025 0,12 < 0,010 0,073 0,25 2,5 Nickel Ni 6,6 34 21 22 7,7 4,3 6,7 5,2 40 120 Vanadin V 15 53 47 43 19 14 19 12 100 200 Zink Zn 32 110 110 890 82 47 29 520 250 500 Riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverket Rapport 5967, september 2009. Fet stil: Detekterade halter. Sidan 19 (25)

Gult: Rött: Halt över riktvärde för känslig markanvändning, KM Halt över riktvärde för mindre känslig markanvändning, MKM 4.3.4 PCB De två prover som enligt fältobservationerna bedömdes vara förorenade av petroleumkolväten analyserades även med avseende på PCB:er då ämnena vanligen kan associeras till förekomst av olja. Tabell 4-5 Analysresultat: PCB (mg/kg TS) Provpunkt 14GS07 14GS10 Provtagningsdatum 2014-11-20 2014-11-21 Djup (m) 1,5 1,4 PID (ppm) 4,3 4,4 Jordart F: avfall och F: avfall och Lukt/synliga tecken på förorening Oljelukt, svartfärgat, olja i fri fas Oljelukt, svartfärgat, oljeblänk KM Riktvärden MKM PCB 101 < 0,0020 < 0,0020 - - PCB 118 < 0,0020 < 0,0020 - - PCB 138 < 0,0020 < 0,0020 - - PCB 153 < 0,0020 < 0,0020 - - PCB 180 < 0,0020 < 0,0020 - - PCB 28 < 0,0020 < 0,0020 - - PCB 52 < 0,0020 < 0,0020 - - S:a PCB (7st) < 0,0080 < 0,0080 0,008 0,2 Riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverket Rapport 5967, september 2009. Ur tabellen framgår att det inte detekterades PCB:er i något av proverna och att de påträffade oljorna därmed sannolikt inte är PCB-innehållande. 4.4 Kemiska analyser ytjord Analysresultaten från provtagningen av ytjord bedöms genom beräkningar av 95 % konfidensintervall för de tre replikaten i varje delområde och för respektive ämne. De övre gränsen för konfidensintervallen (UCL95) antogs vara möjliga föroreningshalter vid bedömningen av föroreningsgraden i delområdena. Beräkningarna av UCL95 gjordes med två olika metoder (Student s t och Chebychev) som båda lämpar sig för data från ISMprovtagning (ITRC, 2012). En sammanställning av analysresultaten samt beräkningarna av UCL95 redovisas i tabell 4-4. Fullständiga analysresultat finns i bilaga 7. Resultaten har jämförts med Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM. Sidan 20 (25)

Tabell 4-4. Analysresultat (mg/kg TS) för respektive delområde och ämne, samt de beräknade UCL95-värdena med hjälp av Student s t och Chebychevs metoder. Nederst i tabellen finns Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM. Gulmarkerade värden överstiger KM och rödmarkerade värden överstiger MKM. Delområde 1 As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH-L PAH-M PAH-H A 24 64 0,19 7,5 29 32 0,20 17 63 28 99 0,2 0,7 1.6 B 8 74 0,23 7,8 30 47 0,53 18 146 31 146 0,2 16 3.9 C 11 64 0,20 6,7 24 34 0,30 15 57 26 108 0,2 1,2 1.8 Student's t 28 76 0,24 8,3 33 51 0,62 20 173 33 160 0,3 21 4.6 Chebychev 35 81 0,26 8,7 35 58 0,76 21 214 35 181 0,3 28 5.6 Delområde 2 As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH-L PAH-M PAH-H A 2 34 0,10 4,1 12 16 0,20 7 14 14 56 0,2 0,3 0,3 B 2 37 0,11 4,1 13 14 0,20 8 15 15 61 0,2 0,1 0,1 C 2 54 0,14 4,8 14 14 0,20 8 15 17 59 0,2 0,4 0,7 Student's t 2 60 0,15 5,0 14 16 0,20 8 15 18 62 0,2 0,6 0,9 Chebychev 2 69 0,17 5,3 15 17 0,20 8 16 19 64 0,2 0,7 1,1 Delområde 3 As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH-L PAH-M PAH-H A 3 51 0,27 5,5 20 35 0,20 12 31 22 117 0,2 0,3 0,5 B 3 53 0,25 5,6 18 38 0,20 12 33 21 123 0,2 0,1 0,3 C 3 43 0,20 4,5 15 28 0,20 9 24 18 87 0,2 0,4 0,6 Student's t 3 58 0,30 6,2 22 42 0,20 14 37 24 142 0,2 0,5 0,7 Chebychev 4 62 0,33 6,7 24 46 0,20 15 41 25 158 0,2 0,7 0,8 Delområde 4 As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH-L PAH-M PAH-H A 3 60 0,23 7 24 30 0,20 15 27 26 127 0,2 1,1 1,2 B 3 59 0,24 6 22 33 0,20 14 28 24 105 0,2 0,7 0,7 C 3 58 0,25 7 21 29 0,20 14 29 23 115 0,2 0,8 1,0 Student's t 3 61 0,25 7 25 34 0,20 15 30 26 134 0,2 1,2 1,4 Chebychev 3 62 0,26 8 26 36 0,20 16 31 27 143 0,2 1,4 1,6 Delområde 5 As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH-L PAH-M PAH-H A 9 40 0,16 5 17 20 0,20 9 23 19 77 0,2 2,8 1,8 B 6 44 0,13 5 18 22 0,20 9 22 20 69 0,2 1,5 1,7 C 9 42 0,16 5 17 21 0,20 10 22 20 74 0,2 1,0 1,3 Student's t 11 45 0,18 5 18 23 0,20 10 23 21 80 0,2 3,3 2,0 Chebychev 12 47 0,19 5 18 24 0,20 10 23 21 83 0,2 4,1 2,3 NV Riktvärden As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn PAH-L PAH-M PAH-H KM 10 200 0,5 15 80 80 0,25 40 50 100 250 3 3 1 MKM 25 300 15 35 150 200 2,5 120 400 200 500 15 20 10 Undersökningsresultaten visar sammanfattningsvis följande: Uppmätta medelhalter i de fem delområdenas ytjord understiger genomgående Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (NV- MKM). Sidan 21 (25)

Riktvärdena för känslig markanvändning överstigs av medelvärdena för ett eller flera ämnen i 4 av de fem undersökta delområdena där främst PAH-H observeras i måttlig förhöjda koncentrationer över riktvärdet. I en jämförelse med framtagna konfidensintervall (UCLM95) för undersökta ämnen underskrids riktvärdena för mindre känslig markanvändning med stor sannolikhet i delområden 2-5 medan det i område 1 ställvis kan förekomma föroreningskoncentrationer av främst arsenik och PAH-M i ytjorden i halter som överstiger NV-MKM även om medelhalterna ligger under riktvärdena. I delområde 1 indikerar resultaten också att förekomster av bly, kvicksilver och PAH:H förekommer i halter som överstiger riktvärdena för känslig markanvändning (NV-KM) men understiger riktvärdet för NV-MKM. 4.5 Analysresultat grundvatten I styckena nedan presenteras en sammanfattning av analysresultaten för tagna grundvattenprover i en jämförelse med haltkriterier för skydd av markmiljö och vattenlevande växter och djur i närbeläget ytvatten. Då riktvärdena avser prover tagna i ytvatten har en konservativ utspädningsfaktor mellan grundvattnet och ytvatten antagits vara 100 gånger. 4.5.1 Alifatiska och aromatiska kolväten, BTEX I tabellen nedan redovisas uppmätta analysresultaten av grundvattenproverna, inga petroleumkolväten har detekterats i något av proverna. Tabell 4-6 Petroleumkolväten i grundvattenprover (µg/l) Provpunkt 14GS05 14GS07 14GS08 14GS09 14GS10 Provtagningsdatum 2014-11-27 2014-11-27 2014-11-27 2014-11-27 2014-11-27 Oljetyp Ej påvisad Ej påvisad Ej påvisad Ej påvisad Ej påvisad Naturvårdsverket Haltkriterier för skydd av markmiljö och ytvatten. Utspädning 1:100 Alifater >C5-C6 250 Alifater >C6-C8 300 < 30 < 30 < 30 < 30 < 30 Alifater >C8-C10 150 Alifater >C10-C12 300 Alifater >C12-C16 3000 < 50 < 50 < 50 < 50 < 50 Alifater >C16-C35 3000 Aromater >C8-C10 < 70 < 70 < 70 < 70 < 70 500 Aromater >C10-C16 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 120 Aromater >C16-C35 < 5 < 5 < 5 < 5 < 5 5 Bensen < 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50 500 Toluen < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 500 Etylbensen < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 500 Xylener, summa < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 500 Det kan nämnas att oljeblänk noterats i två provgropar (14GS07 och 14GS10) under provgropsgrävningen men att eventuella oljefraktioner som mobiliserats i samband med grävningen sannolikt avlägsnats i den renspumpning som gjordes av rören efter installationen. Slutsatsen kan dras att de oljor som noterats i jorden inte verkar vara vattenlösliga och torde därför ha låg mobilitet. Sidan 22 (25)

4.5.2 Metaller i grundvatten I tabellen nedan redovisas analysresultat avseende lösta metaller i grundvattenprover. Tabell 4-7 Analysresultat metaller i grundvatten (µg/l) Provpunkt 14GS05 14GS07 14GS08 14GS09 14GS10 Provtagningsdatum 2014-11-27 2014-11-27 2014-11-27 2014-11-27 2014-11-27 Naturvårdsverket Haltkriterier för skydd av markmiljö och ytvatten. Utspädning 1:100 Arsenik As (filtrerat) 4,5 3,1 1,3 7,8 2,3 30 Barium Ba (filtrerat) 130 170 28 61 150 1000 Kadmium Cd (filtrerat) <0,10 < 0,020 < 0,020 < 0,020 < 0,020 2 Kobolt Co (filtrerat) 6 2,1 0,93 1,4 2 20 Krom Cr (filtrerat) 4 0,43 0,27 0,21 1,3 30 Koppar Cu (filtrerat) 6,9 1,8 7,3 4,4 3,9 100 Nickel Ni (filtrerat) 10 5,8 2,3 4 2,4 100 Bly Pb (filtrerat) 0,53 0,22 <0,050 0,097 1,4 50 Vanadin V (filtrerat) 2,7 0,5 1,3 2,4 0,37 50 Zink Zn (filtrerat) 18 7,2 4,3 3 20 400 Ur tabellen framgår att de uppmätta metallhalterna genomgående är låga och ligger under riktvärdena med god marginal för samtliga metaller. 5 Sammanfattande bedömning Miljöteknisk undersökningar har genomförts inom ett markområde om ca 60 000 m 2 beläget kring de innersta delarna av Kyrkviken. Ett område i storleksordningen 20 000 m 2 av den undersökta ytan har visat sig bestå av utfyllnader som i stort sammanfaller med det låglänta område som under 1900-talets början vallades in då Lidingöbanan byggdes i området (se figur 2.1). Undersökningarna visar att fyllnadsmassorna främst består av grus, sand och sten med inslag av byggnadsavfall men att det även förekommer massor som domineras av byggnadsavfall. Den totala volymen av utfyllnader kan baserat på undersökningsresultaten grovt uppskattas till ca 40 000 m 3 fast volym eller ca 70 000 ton massor. Resultaten av nu genomförd undersökningar och tidigare undersökningar av området visar att utfyllnaderna innehåller ställvisa och heterogent fördelade föroreningar som antas ha sitt ursprung i de material som tillförts platsen som utfyllnad någon gång under 1900-talets första hälft. Med undantag av några områden med höga koncentrationer av petroleumkolväten och PAH:er (sannolikt tyngre oljor och kreosot/tjära) påträffas endast metallen zink i halter överstigande det generella riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) i några av de provgropspunkter som Geosigma undersökt. Resultaten av undersökningen av ytliga jordlager i fem delområden visar att det ställvis kan förekomma arsenik och PAH:er överstigande riktvärdena för MKM inom det norra delområdet (område 1) men att halterna sannolikt inte överskrider akuttoxiska nivåer. Förekomsten av arsenik och PAH:er kan sannolikt förknippas med den tidigare sträckningen av Lidingöbanan som ligger i den västra kanten av området. Sidan 23 (25)

Inom övriga undersökta delområden understiger föroreningshalterna riktvärdena för NV-MKM och oftast även riktvärdena för NV-KM vilket antyder att den ytliga jorden inte är allvarligt förorenad. I en tidigare detaljerad undersökning av det tänkta läget för en dagvattendamm, se figur 2.5, har mer påtagliga föroreningar av metaller, petroleumkolväten, PCB.er och PAH:er påträffats i fyllningarna där halterna för enstaka eller flera ämnen i regel överstiger MKM. I undersökningen har grundvattenprover tagits i fem grundvattenrör för att undersöka förekomsten av vattenburna föroreningar av petroleumkolväten och metaller. Tre av rören är placerade i det utfyllda området och två rör i naturligt avlagrad jord. Analysresultaten visar entydigt att det inte förekommer några betydande föroreningar vare sig av petroleumkolväten eller metaller i de undersökta punkterna och slutsatsen kan dras att grundvattnet generellt inte är allvarligt förorenat. Det sker därför sannolikt heller inte några betydande läckage av föroreningar till Kyrkviken med grundvatten från de undersökta områdena. Undersökning av ytligt förekommande föroreningar som potentiellt skulle kunna orsaka hälsorisker för människor som vistas på platsen visar att det inte förekommer betydande föroreningar inom merparten av de undersökta området. Inom ett delområde (område 1) påträffas dock vad som bedöms vara spårrelaterade föroreningar bestående främst av PAH:er men även av arsenik. Dessa ämnen är vanligt förekommande i mark där spårtrafik bedrivits då impregneringen av slipers förr gjordes med både kreosot (PAH:er) och med metallhaltiga vätskor innehållande bland annat arsenik. Vid rådande markanvändning inom de undersökta områdena med öppna gräsbevuxna ytor och flertalet gångvägar bedöms inga akuta hälsorisker förekomma förknippade med de identifierade föroreningarna som ofta förekommer en bit ner i den utfyllda marken. 6 Principiella rekommendationer Med underlag av resultaten av undersökningarna bedöms det inte vara miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt att vidta saneringsåtgärder i de omfattande fyllningarna som identifierats så länge markanvändningen inte avsevärt förändras. En sådan åtgärd skulle omfatta urgrävning, deponering av förorenade massor samt återfyllnad till kostnader om flera tiotals miljoner kronor. Undersökning av ytligare jordlager har vidare inte identifierat några föroreningar som vid rådande markanvändning skulle medföra några hälsorisker på platsen. I den norra delen av de undersöka området (delområde 1) påträffas både PAH:er och arsenik i ytjord och det kan inte med undersökningarna som underlag uteslutas att det ställvis kan förekomma högre föroreningshalter. Då området frekventeras av barn rekommenderas att ytterligare åtgärdsinriktade undersökningar genomförs för att i mer detalj identifiera föroreningarnas utbredning och förekommande koncentrationer. Inför byggnationen av dagvattendammen och läggning av ledningar bedöms schaktsanering av berörda områden dock behöva genomföras i samband med anläggningsarbetena. Förslagsvis sker urgrävningen under ledning av en markmiljökunnig kontrollant som på plats assisterar med att separera ut avfallsmassor från övrig jord genom visuell inspektion och verifierande provtagningar. Merparten av urgrävda massor kommer sannolikt behöva tas omhand vid en extern mottagningsanläggning då de sannolikt innehåller för höga föroreningskoncentrationer för att kunna återanvändas och det är tveksamt om massorna har rätt tekniska kvalitet. Vid urgrävning av fyllnadsmassor under grundvattenytan inför anläggning av dammen kommer sannolikt förorenat schaktvatten att uppkomma. Om detta vatten behöver avledas, tex om dammen ska byggas inom en länshållen spontkonstruktion, kommer en Sidan 24 (25)

vattenreningsanläggning att temporärt behöva anläggas. Preliminärt kan anläggningen genomföras med oljeavskiljning och ett partikelavskiljningssteg. Även om undersökningarna som genomförts inte uppvisar några betydande föroreningar i grundvatten bör planerad dagvattendam göras tät så att dagvattnet i dammen och grundvattnet i kring- och underliggande mark inte kommunicerar. 7 Referenser ITRC, 2012. Technical and Regulatory Guidance Incremental Sampling Methodology. http://itrcweb.org/ism-1/pdfs/ism-1_021512_final.pdf [2015-02-17]. Lantmäteriverket. Historiska kartor. www.lantmateriet.se Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark, modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. WSP, 2010. PM Lidingö Stad. Utvärdering av utförd provtagning av jord och sediment, inre Kyrkviken. ÅF, 2014. Lidingö, inre Kyrkviken. Miljöteknisk markprovtagning (utkast). Sidan 25 (25)