Skarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbottens

Skarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbottens FM Carina Rönn, 2013

Innehåll Bakgrund... 2 Metoder... 2 Sammanställning av bakgrundsinformation... 2 Intervju-undersökning av yrkesfiskare... 2 Förfrågan till fiskeområden och vattenägare... 3 Webropol förfrågan till allmänheten... 3 Resultat... 4 Antal yrkesfiskare och sammandrag av fångster... 4 Utplanteringar... 13 Intervju-undersökning av yrkesfiskare... 16 Fiskodling... 24 Förfrågan till fiskeområden... 25 Kristinestads-Storå fiskeområde... 25 Närpes-Kaskö fiskeområde... 25 Korsnäs-Malax fiskeområde... 26 Korsholms fiskeområde... 26 Norra Kvarkens fiskeområde... 27 Nykarleby fiskeområde... 28 Norra svenska fiskeområde... 28 Förfrågan till allmänheten... 29 Enskilda observationer av skarv... 34 Diskussion... 34 Litteratur... 37 Bilagor... 38 1

Bakgrund Denna utredning behandlar den lokala skarvpopulationens inverkan på fisket och fiskbestånden på kuststräckan Sideby-Karleby i Österbotten och har gjorts på uppdrag av Närings-, trafik-, och miljöcentralen i Södra Österbotten inom ramen för ERUF projektet Storskarven vid Österbottens kust. Utredningen omfattar en sammanställning av bakgrundsinformation om antal yrkesfiskare, fångstmängder och utplanteringar utgående från tillgängligt material, intervju-undersökning av yrkesfiskare om skarvens inverkan på fisket, en förfrågan till fiskeområden, vattenägare och allmänheten om skarvens inverkan på fritidsfisket, fiskbestånden, utplanteringar och fritidsboendet. Genom undersökningen försöker man få klarhet i de olägenheter som skarven anses förorsaka yrkesfisket, fritidsfisket och rekreationen i skärgården. Den underart av Storskarv som häckar i Bottenviken är Phalacrocorax carbo sinensis eller Mellanskarv, i texten används skarv som benämning på fågeln förutom om det hänvisas till någon annan källa. Metoder Sammanställning av bakgrundsinformation För sammanställning av information om antal yrkesfiskare och fångstmängder från yrkesfisket samt skadeanmälningar har uppgifter fåtts från Närings- och miljöcentralen i Österbotten. Uppgifterna baserar sig på yrkesfiskets fångstrapportering i kustfisket och NTM-centralens register över yrkesfiskare. Sammanställning av uppgifterna har gjorts för åren 2002, 2005 och 2009-2012. Vid sammanställning av fiskfångster har fångsterna av trålströmming lämnats bort, eftersom man eftersträvat att få fram yrkesfiskets fångster i kustfisket. Fångsterna har sammanställts per fångstruta enligt kustfiskets rapporteringsrutor och fiskade med kustfiskebåtar under 10 m. Fångsterna har sammanställt för rutorna 15, 19, 20, 23, 24, 28 och 32 vilket är de rutor som finns närmast kusten. Grovt indelat är ruta 15 norr om Karleby, ruta 19 Nykarleby-Jakobstad, ruta 20 Karleby, ruta 23 Malax-Vasa-Korsholm, ruta 24 Vörå-Kantlax, ruta 28 Korsnäs-Nämpnäs och ruta 32 utanför Sideby- Kaskö (bilaga 1). För sammanställning av utplanteringar har uppgifter samlats in från Österbottens Fiskarförbund r.f., fiskeområden och Österbottens NTM-central. De utplanteringar som gjorts i de mindre insjöarna på området har inte tagits med i statistiken, antalet dylika utplanteringar är få. Utplanteringarna har sammanställts per fångstruta och för samma tidsperiod som fångststatistiken. I de presenterade mängderna ingår både privata utplanteringar och de utplanteringar som görs som ålägganden av städer eller industrier. Intervju-undersökning av yrkesfiskare Intervju-undersökningen har utförts genom att intervjua ett urval yrkesfiskare på kuststräckan Öja- Sideby. Urvalet gjordes så att de intervjuade personerna representerar hela kuststräckan och de bedriver ett aktivt kustfiske d.v.s. har över 30 % av inkomsten från fisket. Beroende på kommunens storlek och omfånget av fisket intervjuades 1-3 fiskare/kommun. Det första urvalet av yrkesfiskare 2

omfattade 21 personer. I området Oravais-Nykarleby där problemen med skarv är mera omfattande på grund av stora skarvkolonier, beslöt man att intervjua ytterligare två yrkesfiskare. Sammanlagt riktades intervjun således till 23 yrkesfiskare av vilka en även var fiskodlare. Intervjuerna gjordes i första hand personligen, men två av yrkesfiskarna har intervjuats per telefon. I intervjuerna användes en frågeblankett där yrkesfiskarna fick svara på frågor om skarvens inverkan på det egna fisket, deras uppfattning om skarvens inverkan på fiskbeståndet, eventuella förändringar i fiskesätt under de senaste fem åren och eventuella förändringar i skarvens beteende. Man frågade även om deras åsikt om förvaltningen av fredade arter och skarvens förekomst i skärgården. Av de intervjuade yrkesfiskarna har en tackat nej, en yrkesfiskare gick det inte att få telefonkontakt med och han byttes ut mot en annan från samma område. Intervjuerna genomfördes under perioden juli-oktober 2013. Det material som har behandlats består av svar från 22 yrkesfiskare. Förfrågan till fiskeområden och vattenägare För att utreda skarvens inverkan på fritidsfisket, fiskbestånden och utplanteringar riktades en skriftlig förfrågan till fiskeområdena. Dessa ombads även att markera ut områden där skarven förekommer samt ange om det finns häckande kolonier på deras vattenområden. Förfrågan sändes i augusti 2013 till följande fiskeområden: Kristinestads-Storå fiskeområde, Närpes-Kaskö fiskeområde, Korsnäs- Malax fiskeområde, Korsholms fiskeområde, Norra Kvarkens fiskeområde, Nykarleby fiskeområde och Norra Svenska fiskeområde. Alla fiskeområden har behandlat frågeblanketten i styrelserna och sänt in sina svar på förfrågan, även vattendelägarlag har sänt in svar på frågeblanketten via fiskeområdena. Webropol förfrågan till allmänheten Förfrågan till allmänheten genomfördes som en webbenkät under tiden juli oktober 2013. Förfrågan var tvådelad och allmänheten kunde dels anmäla om observationer av skarv genom att på en karta märka ut var skarven förekommer men också svara på en enkät om skarvens inverkan på det egna fisket och fritidsboendet. Information om enkäten gavs i dagspressen och via nyhetssidan på NTM-centralens hemsida. 3

Resultat Antal yrkesfiskare och sammandrag av fångster Antalet personer som i nuläget fiskar yrkesmässigt presenteras kommunvis i figur 1. Det sammanlagda antalet yrkesmässigt fiskande i alla kategorier är 500 personer av vilka 148 yrkesfiskare får över 30 % av inkomsterna från fisket (år 2012). Det totala antalet yrkesfiskare har minskat medan antalet yrkesfiskare som får över 30 % av inkomsten från fisket har hållits relativt konstant eller till och med ökat. År 2006 fanns 608 yrkesfiskare av vilka 144 hörde till kategori 1 (> 30 %). År 2009 fanns sammanlagt 597 yrkesfiskare av vilka 142 hörde till kategori 1 (>30 %). 80 70 Antal yrkesfiskare per kommun 60 50 40 30 20 Antal 10 0 Figur 1. Antalet yrkesmässigt fiskande personer kommunvis nuläget. Fångsterna i kustfisket har sammanställts per fångstruta (bilaga 1) utgående från de fångstuppgifter som har erhållits från Österbottens NTM-central för åren 2002, 2005 och 2009-2012 (fig. 2-8). För att öka överskådligheten har strömmingsfångsten inte tagits med i diagrammen, fångsterna i strömmingsfisket presenteras istället i texten. De fiskarter som endast fångas sporadiskt eller i mycket små mängder har sammanslagits till övriga. Dessa arter kan vara flundra, piggvar, regnbågsforell, nejonöga, ål, torsk, gärs, siklöja, sutare och gös. I de fångstrutor där till exempel gös, siklöja eller flundra fångas i större mängder redovisas dessa som en egen art. Fångsstatistiken finns även presenterad i bilaga 2 inklusive tabeller. Fångstansträngning det vill säga hur många gånger yrkesfiskare har anmält fångst i en ruta presenteras i diagrammen som antalet fångstanmälningar per år. Den största inverkan på variationerna i fångst har sannolikt olika fiskeripolitiska beslut eller andra faktorer som påverkar fisket haft under den tioårs period som fångstsammanställningen gäller. Sedan år 2002 har antalet yrkesfiskare minskat nationellt med ca 9 % och motsvarande minskning har också skett i Österbotten, drivgarnsförbudet i laxfisket har minskat fångsterna av lax och havsöring, problemen med säl i sikfisket har påverkat både fångstmängden och antalet yrkesfiskare, 4

Kg fodertillverkare för pälsdjursnäringen har upphört på vissa orter, stöd till fiske av underutnyttjade arter har betalats ut sedan 2011 och tillvaratagning och förädling av braxen till människoföda i Maxmo-Nykarlebytrakten har ökat på fångst av braxen för att nämna några faktorer som inverkar på fångstmängderna. 40000 Fångstruta 15 35000 30000 25000 20000 15000 10000 Övrigt Simpa Siklöja Sik Nors Mört Lax Lake Id Havsöring Gädda Brax Abborre 5000 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 ÅR 1 385 1 119 1 373 1 477 1 506 1 167 fångstanm/år Figur 2. Fångster från det yrkesmässiga fisket (kg) i fångstruta 15 enligt statistik från NTM-centralen i Österbotten. I diagrammet presenteras även antalet fångstanmälningar respektive år (fångstanm/år). 5

Kilogrammässigt är den viktigaste fångstarten sik, följt av braxen. Tidigare var abborren den näst viktigaste arten, men år 2012 fångades nästan ingen abborre i rutan. Den totala fångstmängden i kustfiskeruta 15 har minskat med hälften under de senaste 10 åren från ca 34 000 till ca 16 000 kg. Fångsterna i sikfisket står för den största minskningen, men även abborrfångsten har gått kraftigt ner. Ökningen i fångstmängderna av braxen förklaras sannolikt av att det under åren 2011 och 2012 har betalats ut stöd till yrkesfiskare för fångst av underutnyttjade arter. I rutan har strömmingsfångsterna varierat mellan 16 och 34 ton årligen under den presenterade 10 årsperioden. År 2012 fångades 16 ton strömming i fångstrutan. Fångstansträngningen per år varierar och jämfört med tidigare år ger samma fångstansträngning inte lika god fångst, det lägsta antalet fiskedagar år 2005 resulterade i den näst högsta fångstmängden. Trots ökad fångstansträngning åren 2010 och 2011 nådde fångstmängden inte upp till tidigare års nivåer. 6

Kg Fångstruta 19 250000 200000 150000 100000 Övrigt Simpa Siklöja Sik Nors Mört Lax Lake Id Havsöring Gös Gädda Brax Abborre 50000 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 2 797 1 898 1 853 1 806 1 807 1 869 fångstanm/år ÅR Figur 3. Fångster från det yrkesmässiga fisket (kg) i fångstruta 19 enligt statistik från NTM-centralen i Österbotten. I diagrammet presenteras även antalet fångstanmälningar respektive år (fångstanm/år). Kilogrammässigt var den viktigaste fångstarten i kustfisket sik fram till år 2010 följt av lax. Lax och sik fångas fortfarande i ungefär samma mängd men kilogrammässigt har braxen gått förbi. Orsaken är den samma som för fångstruta 15. Den totala fångstmängden i rutan har stigit som följd av ökad fångst av braxen, gädda och mört. I fångstrutan har strömmingsfångsterna varierat från 42 ton till 199 ton årligen. År 2012 fångades 199 ton strömming i fångstrutan. År 2002 vara antalet fångstanmälningar som högst, men de har sedan år 2005 legat på ungefär samma nivå. De två senaste åren med stora fångster i braxenfisket har yrkesfiskare med ungefär samma fångstansträngning lyckats fördubbla den totala fångstmängden. 7

Kg 50000 Fångstruta 20 45000 40000 35000 30000 Övrigt Simpa Siklöja Sik Nors 25000 20000 15000 10000 5000 Mört Lax Lake Id Havsöring Gädda Brax Abborre 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 825 662 689 731 726 557 ÅR Figur 4. Fångster från det yrkesmässiga fisket(kg) i fångstruta 20 enligt statistik från NTM-centralen i Österbotten. I diagrammet presenteras även antalet fångstanmälningar respektive år (fångstanm/år). Kilogrammässigt är den viktigaste fångstarten sik, på andra plats varierande abborre, braxen eller mört. Braxen fångades exceptionellt mycket år 2011. På bara ett år från 2011 till 2012 har skett en kraftig minskning i fångstvolym, där de volymmässigt största minskningarna står att finna i sikfisket och i fisket efter braxen. Antalet fångstanmälningar minskade också under samma period. Strömmingsfångsterna i fångstrutan har varierat mellan 13 ton och 24 ton årligen. År 2012 fångades 24 ton strömming i fångstrutan. 8

Kg Fångstruta 23 350000 300000 Övrigt 250000 Sik Nors 200000 Mört Lax Lake 150000 Id Havsöring 100000 50000 Gös Gädda Brax Abborre 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 2 119 2 730 2 245 2 133 2 109 1 980 ÅR Figur 5. Fångster från det yrkesmässiga fisket (kg) i fångstruta 23 enligt statistik från NTM-centralen i Österbotten. I diagrammet presenteras även antalet fångstanmälningar under ett år (fångstanm/år). Kilogrammässigt är den viktigaste fångstarten numera abborre, fångstmängderna har stigit kontinuerligt sedan 2002 och tyngdpunkten i fisket har skiftat från sik till abborrfiske. Sedan 2002 har fångsvolymen i sikfisket minskat kontinuerligt och siken intar i dagsläget andra plats följt av gädda. År 2002 fångades stora mängder nors i fångstrutan. Om man bortser från norsen är totalfångsten relativt stabil eller har ökat en aning under tioårsperioden. Strömmingsfångsterna i fångstrutan har varierat mellan 26 ton och 598 ton årligen under den presenterade 10 års-perioden. År 2012 fångades 36,3 ton strömming i fångstrutan. Trots att fångstmängderna i rutan är relativt stabila har antalet fångstanmälningarna kontinuerligt minskat sedan 2002. 9

Kg Fångstruta 24 250000 200000 Övrigt Simpa Siklöja 150000 Sik Nors Mört Lax 100000 Lake Id Havsöring Gös 50000 Gädda Brax Abborre 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 606 578 608 632 601 542 ÅR Figur 6. Fångster från det yrkesmässiga fisket (kg) i fångstruta 24 enligt statistik från NTM-centralen i Österbotten. I diagrammet presenteras även antalet fångstanmälningar under ett år (fångstanm/år). I fångstrutan har 25 yrkesfiskare anmält fångst med kustfiskejournal år 2012. Kilogrammässigt är den viktigaste fångstarten braxen följt av sik. Tidigare fångades stora mängder nors, men på grund av nedläggning av fodertillverkningen i Maxmo har norsfisket nästan upphört och även strömmingsfisket minskat. Fångsten i sik och abborrfisket har minskat en aning sedan 2009 då de var som högst, men däremot har braxenfångsten ökat kraftigt. Strömmingsfångsterna i fångstrutan har varierat mellan 6 ton och 316 ton årligen under den presenterade 10 års-perioden. År 2012 var strömmingsfångsten i fångstrutan 39 ton. Antalet fångstanmälningar har varierat mellan 542 och 632 anmälningar/år under 10-årsperioden och var som lägst 2012. 10

Kg Fångstruta 28 300000 250000 200000 150000 100000 50000 Övrigt Sik Nors Mört Lax Lake Id Havsöring Gös Gädda Brax Abborre 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 2248 2 220 2 474 2 596 2 521 2 390 ÅR Figur 7. Fångster från det yrkesmässiga fisket (kg) i fångstruta 28 enligt statistik från NTM-centralen i Österbotten. I diagrammet presenteras även antalet fångstanmälningar under ett år (fångstanm/år). Kilogrammässigt är den viktigaste fångstarten abborre följt av sik. Norsfångsterna uppvisar de största variationerna, fångsten av mört har ökat under de tre senaste åren, fångsten i abborrfisket ökade från 2002 till 2011 men visar en nedgång 2012. Den totala mängden fångad fisk visar en stigande trend. Strömmingsfångsterna i fångstrutan har varierat mellan 2,5 ton och 36,5 ton årligen under den presenterade 10 års-perioden. År 2012 var strömmingsfångsten i fångstrutan 3 ton. Antalet fångstanmälningar per år är på ungefär samma nivå hela 10-årsperioden. 11

Kg 140000 Fångstruta 32 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Övrigt Sik Nors Mört Lax Lake Id Havsöring Gös Gädda Flundra Brax Abborre 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 2 470 1 952 1 534 1 397 1 308 1 245 ÅR Figur 8. Fångster från det yrkesmässiga fisket (kg) i fångstruta 32 enligt statistik från NTM-centralen i Österbotten. I diagrammet presenteras även antalet fångstanmälningar under ett år (fångstanm/år). I fångstrutan har 40 yrkesfiskare anmält fångst med kustfiskejournal år 2012. Kilogrammässigt är den viktigaste fångstarten numera abborre, år 2002 var det siken som stod för den kilogrammässigt största fångsten. Sett till totalmängden har fisket i kustfiskeruta 32 minskat kraftigt från en totalfångst kring 121 000 kg år 2002 till dryga 47 000 kg år 2012, minskningen gäller framförallt fiskarterna sik, lax, havsöring, gös och mört. Flundra fångades i små mängder 2002 men vara nästan helt borta 2012. Strömmingsfångsterna i fångstrutan har varit under 1 ton årligen förutom år 2002 när det fångades ca 63 ton strömming. År 2012 var strömmingsfångsten i fångstrutan 458 kg. Under 10-årsperioden har antalet fångstanmälningar minskat med hälften. Den kraftigaste minskningen skedde från 2002 till 2005 vilket även sammanfaller med nedgången i totalfångsten. 12

Utplanteringar De fiskarter som planteras ut i kustområdet i Österbotten är havsöring, sik, gös och lake. Siken är vandringssik av till exempel Ijo älvs stam eller av de lokala sikstammarna Malax å sik, Larsmo skärgårdssik eller Kyro älvs sik. Under den presenterade tidsperioden 2002-2012 har utplantering av vandringssik av främmande stammar planmässigt ersätts med yngel av lokala sikstammar, vilket också framgår av diagrammen. Siken planteras ut endera som nykläckt eller försträckt. De nykläckta sikyngel planteras vanligen ut mellan 15 20.5 beroende på hur varm våren har varit. Försträckta sikyngel planteras ut på hösten med början i slutet på september och slutförs vanligen inom oktober månad. Havsöringen planteras ut endera på våren i april-juni eller på hösten i september-oktober. Tidpunkten för åläggandeutplanteringarna bestäms i tillståndsvillkoren eller i utplanteringsplaner. De privata utsättningarna av havsöringsyngel sker vanligtvis på hösten med början från slutet av september och slutförs under oktober månad. De privata utsättningarna har traditionellt gjorts på hösten för att undvika att ynglen fångas i strömmingsryssjor under vårfisket. Gösen planteras ut som 1-somrig i mitten eller slutet av september. Laken planteras vanligen ut som nykläckt under maj månad. Sporadiskt har det även planterats ut försträckta lakyngel. Utplanterade fiskarter för åren 2002, 2005 och 2009-2012 presenteras artvis i figur 9-14. 70 000 Havsöring 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 19 20 23 24 28 32 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 Figur 9. Mängden utplanterade havsöringsyngel redovisade enligt fångstruta och år. Minskningen i utplantering av havsöringsyngel i ruta 32 beror på nedläggningen av Metsä-Botnia i Kaskö och ändringar i ålägganden. 13

40000 Gös 35000 30000 25000 20000 15000 10000 19 20 23 24 28 32 5000 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 Figur 10. Mängden utplanterade ensomriga gösyngel redovisade enligt fångstruta och år. Tillgången på gösyngel är oregelbunden, varför gös inte planteras ut varje år eller i alla fångstrutor. 250 000 Sik, lokal stam 200 000 150 000 100 000 50 000 19 20 23 24 28 32 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 Figur 11. Mängden utplanterade ensomriga sikyngel av Malax å sik, Larsmo skärgårdssik eller Kyro älvs sik redovisade enligt fångstruta och år. 14

500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Sik,vandrings 2002 2005 2009 2010 2011 2012 19 20 23 24 28 32 Figur 12. Mängden utplanterade ensomriga vandringssikyngel redovisade enligt fångstruta och år. 2 500 000 Sik, nykläckt 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 19 20 23 24 28 32 0 2002 2005 2009 2010 2011 2012 Figur 13. Mängden utplanterade nykläckta sikyngel redovisade enligt fångstruta och år. 15

4500000 4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 Lake, nykläckt 2002 2005 2009 2010 2011 2012 19 20 23 24 28 32 Figur 14. Mängden utplanterade nykläckta lakyngel redovisade enligt fångstruta och år. Intervju-undersökning av yrkesfiskare Alla de yrkesfiskare som intervjuades tillfrågades vilka redskap de använder samt om de observerar skarv på de områden de fiskar samt under vilken period det förekommer mest skarv. Det vanligaste använda redskapet var nät, 95 % av de intervjuade fiskarna använder nät, 64 % använder också ryssjor/fällor och 45 % använder någon gång även sikkrokar och ketsor. Sikkrokar och ketsor är en form av nätfiske som används för fångst av sik. Endast en yrkesfiskare meddelade att han fiskar enbart med ryssjor. Fem yrkesfiskare fiskar enbart med nät medan de övriga yrkesfiskarna använder två eller flera olika fångstredskap i sitt fiske och varierar mellan fångstredskapen beroende på säsong och art. Den procentuella fördelningen av använda redskap framgår av figur 16. Sikkrokar/ketsor Använda redskap Fällor/ryssjor Nät 0 20 40 60 80 100 120 % Figur 15. Fördelning av använda fångsredskap bland de intervjuade yrkesfiskarna. 16

Vanliga nät används under hela året för fiske av abborre och sik. Sikkrokar och sikketsor används mest under vårens sikfiske men även på senhösten. Endast en yrkesfiskare fiskar med sikketsor även under sommaren. Användningen av ketsor i sikfisket har minskar då de mera är utsatta för sälskador än bottennät. Fällor och ryssjor kan vara lax eller sikfällor, norsryssjor, strömmingsryssjor eller fjällfiskryssjor (abborre, gädda, lake). Dessa används beroende på fiskart och säsong under våren och sommarens fiske. Lakryssjor läggs ut på hösten för vinterns lakfiske. Alla de intervjuade yrkesfiskarna har någon gång observerat skarv på det egna fiskeområdet. Av de 22 intervjuade yrkesfiskare hade 21 yrkesfiskare födosökande skarv inom det egna fångstområdet. De största koncentrationerna av skarv förekommer från mitten av juli och till slutet av september, tre yrkesfiskare (Monäs, Västerö, Malax) har även kolonier av skarv inom det egna fångstområdet, ytterligare två yrkesfiskare (Söderudden, Björköby) var osäkra på om det fanns häckande skarv på det egna fångstområdet. Yrkesfiskaren i Sideby påpekade att inom deras område även finns skarvflockar som flyger in söderifrån från Satsmola-trakten. Det kan handla om tusentals skarvar som flyger in till området på morgnarna och tillbaks på kvällen. Dessa skarvar förekommer åtminstone upp till och med Lappfjärd. De yrkesfiskare som fiskar i närheten av skarvkolonierna har mest skarv och mest skarvskador i juni, juli och delvis in i augusti, medan de övriga yrkesfiskarna har mest skador i augusti och september. Mängden skarv på det egna fångstområdet korrelerar med förekomst av skador på fångst och bragder orsakade av skarv figur 16 och 17. Vid vilken tidpunkt förekommer mest skarv oktober september augusti juli juni maj 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Antal svar Figur 16. Mest skarv förekommer i juli och till och med september, skarven börjar flytta söderut i augusti och då samlas den i stora flockar och upprätthåller sig över ett större område än under häckningstiden. I svarsblanketten har de svarande kunnat ange en eller flera månader som den tidpunkt när det förekommer mest skarv. 17

oktober september augusti juli juni maj 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Figur 17. Svar på frågan Under vilken tid på året/månad är skadorna/påverkan störst av skarven? För den enskilda yrkesfiskaren förekommer skador på fångsten under en till två månader per år. Augusti är den månad då flest yrkesfiskare upplever olägenheter orsakade av skarven. Fiskeintensiteten påverkar även förekomsten av skador. Trots att mängden skarv i juli är hög på många områden är påverkan på fångst och bragder låg. I intervjuerna har yrkesfiskare sagt att även om det förekommer mycket skarv i juli på deras fiskevatten så har de inga skador eftersom de fiskar väldigt lite just då. På frågan om de anser att skarven påverkar det egna fisket svarade majoriteten ja (86 %), medan 9 % inte kunde säga och 5 % svarade nej (fig. 18). Alla yrkesfiskare ansåg dock att sälen var ett betydligt större problem för yrkesfisket än skarven. Nej Vid vilken tidpunkt påverkas ditt fiske mest av skarven Påverkar skarven ditt yrkesfiske Antal svar Kan inte säga Ja 0 20 40 60 80 100 % Figur 18. Majoriteten yrkesfiskare som deltog i intervjun ansåg att skarven påverkar det egna yrkesfisket. Den största påverkan på fisket orsakas av skador på fångsten (fig. 19), följt av att yrkesfiskaren får mindre fångst på grund av att skarven jagar bort fisken eller skingrar fiskstimmen. Skador som relateras till skarv började de första yrkesfiskarna observera för ca 10 år sedan, men de flesta svarade 18

att dylika skador har blivit allmännare de senaste 3-5 åren. Yrkesfiskaren relaterar skadorna till skarv dels för att dylika skador inte har förekommit tidigare och dels för att de observerar skarv i närheten av bragder när skadorna uppkommer. På vilket sätt stör skarven fisket tar fisk ur bragderna äter upp fisk/yngel skador på bragder skador på fångsten jagar bort fisken (mindre fångst) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Figur 19. Den procentuella fördelningen av hur de intervjuade yrkesfiskarna anser att skarven stör det egna fisket. Den enskilda yrkesfiskaren kan uppleva flera störningsmoment. De fiskarter som skarven skadar är i första hand sik och abborre, men även skador på lax och havsöring förekommer. Den vanligaste skadan är att fisken har endera ett hack i nacken eller hack eller skärsår (rispa) i sidan (bild 1). Mest utsatt för skador är nätfisket men det förekommer även skador i ryssjefisket. Sikketsor och krokar används under den tid på året när det förekommer lite skarv och därför är andelen skadad fisk i det fisket lågt. De yrkesfiskare som har skador orsakade av skarv, fiskar på grundare vatten nära land, medan de yrkesfiskare som fiskar på djupare vatten med bottennät och längre ut till havs inte har dylika skador. De är då istället mera utsatta för sälskador. 19

Bild 1. Skarvhackad sik i nätfiske. (Foto Gustav Nysund) 20

Följande är en sammanställning av de kommentarer som de intervjuade yrkesfiskarna gett på frågorna om på vilket sätt skarven påverkar deras yrkesfiske och hurudan åverkan eller skada skarven åstadkommer på bragder och fångster. - kan vara svårt att säga vad som orsakar hål i näten - äter upp tillväxten speciellt av abborren - gråtruten större problem än skarven i fisket med fällor - svårt att säga hur stora mängder fisk skarven tar ur näten - skarven klarar av att plocka fisk, som just gått på, ur näten - om de hittar bragderna är skarven där och vaktar hela tiden - fisken ändrar beteende - hål i bragderna, skarven går igenom näten, hålen har mindre diameter än om sälskada och mer som om det var skuret med kniv - finns både färska och läkta sår på fisken, ärrbildning på fisken - skarven fiskar på samma ställen som yrkesfiskaren och helst där det finns abborre, den finns på bästa abborrvattnen - skrämmer bort fisken när de kommer i stora flockar, abborren försvinner för 4-5 veckor, lönar sig inte att fiska mera på samma ställe - fisken (sik, abborre) hackad i ryggen, skärsår i sidan, hackad i sidan - hackar abborre i ryssjan, kniper ihjäl småsiken i ryssjan - söndrar fjällfiskryssjorna, små hål som skall byggas hela tiden, fisken smiter ut - river fisk ur näten och förstör speciellt på grunt vatten, sår i ryggen på fisken om de inte fått bort den Den skada skarven åsamkar ryssjefisket av strömming kan gå till på följande sätt. Skarvarna har hittat ryssjan, de kommer flygande på förmiddagen och kollar om det finns fisk i närheten av ryssjan. Om det finns fisk så placerar sig halva flocken utanför ryssjan och den andra halvan av flocken flyger in mot land. Den halvan av flocken som är utanför ryssjan kör fisken mot land. Skarvarna splittrar strömmingsstimmen och resultatet är att det inte finns strömming i ryssjan, trots att det har varit lämpliga vindar och det finns strömming i området och normalt borde ha funnits strömming i ryssjan. Om det inte finns strömming i området så flyger skarven någon annanstans och fiskar. Dessutom så kniper skarven ihjäl all den sik som går in i ryssjan. Det är inte stora mängder, men siken samlas längst fram i ryssjan där skarven kommer åt dem. Det är fråga om matfisk, men den går inte att sälja mera efter att skarven har varit framme. De intervjuade yrkesfiskarna har svårt att uppskatta de direkta ekonomiska förlusterna av skarven (figur 20). De har inte reflekterat över skadornas ekonomiska omfång, trots att det i enskilda fall kan handla om att 50 % av den fångade siken har sårskador/fisketillfälle. Om fisken är skadad endast i nacken kan den fileas och säljas, men den är oanvändbar om skador även finns på sidan av fisken. Få av de intervjuade yrkesfiskarna har anmält skarvskadad fångst på kustfiskeblanketten. Från och med 2013 har utformningen av kustfiskeblanketten ändrats, så att det numera direkt frågas efter mängden skadad eller kasserad fisk. 21

Direkta ekonomiska skador Nej Kan inte säga Ja 0 5 10 15 20 antal yrkesfiskare Figur 20. De intervjuade bads uppskatta de direkta ekonomiska förlusterna som skarven orsakar i form av förstörd fångst eller förstörda redskap. Majoriteten yrkesfiskare hade svårt att uppskatta skadorna i euro. De ekonomiska skadorna som enskilda yrkesfiskare uppskattar rör sig från några hundra euro till 10 000 euro/år. I den större siffran ingår även förmodad fångst det vill säga det fångstbortfall som orsakats av att fisken flyr eller blir uppäten. I mängd fisk för en yrkesfiskare kan det handla om 300-400 kg abborre/månad eller 200 kg sik/månad som måste kasseras. För den enskilda yrkesfiskaren påverkar skarven fisket under en till två månader per år. Sannolikt orsakar skrämseleffekten eller att stimmen skingras de största ekonomiska förlusterna för yrkesfiskaren men dylika skador är mycket svåra att uppskatta. Yrkesfiskare påpekar också att om det finns skadad fisk i näten är fångsten överlag liten. I Oravais- och Monåfjärden där de största skarvkolonierna häckar är problemet enligt de intervjuade yrkesfiskarna att fisken helt tagit slut. Det är få personer som numera idkar yrkesfiske i området och det var därför också svårt att hitta yrkesfiskare att intervjua från området. Oravaisfjärden var tidigare ett gott fiskevatten och speciellt sikfisket på hösten var bra. Nu löns det inte att fiska där mera eftersom det inte finns fisk. I de övriga områdena uppstår de största skadeeffekterna i augusti och september när skarvflockarna börjar dra söderut. Det är då abborrfisket som lider mest av skrämseleffekten. Skarvflockarna fiskar i de inre fjärdarna, samma fiskevatten där yrkesfiskarna fiskar abborre. Det är också den bästa abborrfiskesäsongen för många yrkesfiskare och man bör notera att en del av yrkesfiskarna har övergått från att fiska sik till att fiska abborre på grund av sälen. Yrkesfiskarna berättar att skarvflockarna drar in i en fjärd, fiskar under ca en veckas tid och drar sen vidare söderut till nästa fjärd när fisken är slut i den första. Efter det att skarvflocken har dragit bort tar det 4 till 5 veckor innan abborrarna återkommer till fjärden. Det är totalt dött i fjärden efter skarven och det betyder att ca en månads abborrfiske under bästa säsong är spolierat. På frågan om fiskesätt (fångstmetoder, platser, fångstmängder) ändrats efter år 2005 och fram till idag svara de flesta yrkesfiskare först ja. Orsaken till förändringarna är i första hand sälen men även övergödningen kan vara en orsak. När frågan specificeras till att gälla om ändringarna beror på skarven svarar sex av de tillfrågade yrkesfiskarna jakande. Orsakerna till förändringarna är: 22

- i augusti när det är mycket skarv har jag slutat fiska på de inre vattnen eftersom där inte mera kommer abborre när skarven skrämt bort dem - kring de grynnor där skarven trivs så får man inte mera sik på grunt vatten - fisken har tagit slut i Oravaisfjärden - de skrämmer bort abborren och river sönder näten på grunt vatten - ingen abborre i september (efter skarven) varför jag övergår till att fiska sik tidigare än förut - bytt till starkare monotwist nät på grund av skarven Det finns även yrkesfiskare som anser att det inte är lönt att göra någon förändring eftersom skarven kommer efter, eller att de inte mera har möjlighet att ändra sitt fiske eftersom de nyligen har ändrat från sik till abborrfiske på grund av sälen. Sen är yrkesfiskaren också bunden till de byavatten där han har fiskerätt och det kan vara svårt att byta fiskeplatser. De yrkesfiskare som inte har skarvskadad fisk i bragderna angav som orsak att de fiskar sik med bottennät på djupt vatten den tid då det förekommer skarv eller för att undvika säl fiskar de på nätterna och då jagar inte heller skarven. Av de intervjuade personerna ansåg majoriteten att det ökande beståndet av skarv har påverkat fiskebestånden (fig. 21). Av dem som svarade på frågan hur, ansåg de flesta att skarven äter upp tillväxten och den fiskart som påverkas starkast är abborren. Yrkesfiskare noterade också att bifångsten av småabborre i fisket har minskat och att detta sannolikt har en negativ inverkan på de fångstbara årsklasserna av abborre om några år. Abborren skräms bort Fiskbeståndet minskat Äter upp tillväxten Nej Kan inte säga Ja Påverkar skarven fiskbestånden 0 5 10 15 20 Antal svar Figur 21. Majoriteten av de intervjuade yrkesfiskarna (77 %) anser att det ökande skarvbeståndet även inverkar på fiskbestånden. Av dem som svarade på följdfrågan På vilket sätt ansåg majoriteten att skarven äter upp tillväxten. Yrkesfiskarna fick även svara på om de anser att skarven har ändrat beteende över tid. Av dem som noterat en förändring så svarade flera att de är inte mera är lika skygga och att de har lärt sig känna igen båtar. De har även lärt sig var bragder finns, vilket är ett problem för ryssjefisket. Om de hittar ryssjor så besöker de samma område eller sitter och vaktar i närheten av ryssjorna. Ryssjor är svåra att flytta. Ungefär hälften av dem som intervjuades kunde inte svara på frågan eller hade inte noterat någon annan förändring än att det numera är större flockar som jagar. Ett beteende som flera yrkesfiskare noterat är skarvens förmåga att samarbeta vid jakt speciellt i grunda vikar och att även måsfåglar lärt sig dra nytta av att skarvens jaktbeteende för att få sin del av bytet. Skarvflocken slår en ring kring vikar och jagar gemensamt in fisken mot grundare vatten. Inne i viken väntar sedan 23

både skarv och måsfåglar på den fisk som drivs in mot dem. Man är rädd för att skarven genom detta beteende effektivt förmår tömma havsvikar på fisk. Alla de intervjuade personerna ansåg att skarvbeståndet bör regleras. Majoriteten ansåg att äggprickning skulle vara den effektivaste metoden även om man ansåg att alla tillbuds stående medel bör användas (fig. 22). Jakt på skarv ansågs vara för ineffektivt som enda åtgärd för att reglera beståndet, orsaken är att skarvbeståndet har hunnit växa sig för stort och dessutom ansåg de flesta att skarven är mycket svårjagad. Det fanns även synpunkter på att man bör tillåta fri jakt på skarven. Hur bör skarvbeståndet regleras På annat sätt Äggprickning Jakt 0 5 10 15 20 Antal svar Figur 22. Äggprickning är enligt de intervjuade yrkesfiskarna den effektivaste metoden för att reglera skarvbeståndet. Yrkesfiskarna fick också svara på hur de upplever att myndigheterna sköter förvaltningen av fredade arter. Alla de intervjuade personerna gav myndigheterna ett dåligt betyg. Man upplever att myndigheterna lyssnar för mycket på organisationer och inte alls på de som skall leva i skärgården, man saknar förtroende för myndigheterna, man kan inte tala om förvaltning när det endast är totalfredning som gäller, man låter problemen bli för omfattande, man bör sluta utreda och handla, bestånden skall skötas så att de som lever av naturen inte lider ekonomisk skada. De flesta ansåg att skarven inte hör hemma i skärgården och om man överhuvudtaget skall kunna acceptera skarven bör den begränsas kraftigt. Antalet skarvar bör vara på en sådan nivå att fiskbestånden tål det, som det nu är påverkas fiskbestånden negativt. Fiskodling I denna undersökning intervjuades endast en fiskodlare. Enligt honom är skarven inget stort problem för fiskodlingen eftersom man har nät över kassarna. Näten utgör dock inte ett 100 % skydd och ibland händer det att någon skarv tränger sig in i kassarna. Men ett större problem än att den äter småfisk i kassarna är att fisken blir stressad. Ett annat problem är att skarven sitter på kanten av burarna och skiter. 24

Förfrågan till fiskeområden Till fiskeområdena längs kusten sändes en frågeblankett som delvis innehöll samma frågor som ställdes till yrkesfisket. Man frågade om förekomst av skarv under perioden maj-september och om det finns häckande skarvkolonier och huvudsakliga födosöksområden. Till fiskeområdena ställdes också frågor om påverkan på fritidsfisket och utplanteringar. Responsen på frågeblanketten presenteras fiskeområdesvis med början söderifrån. Kristinestads-Storå fiskeområde Inom fiskeområdet förekommer skarven under hela perioden och över hela området, med de största koncentrationerna i augusti och september. Man är osäker på om skarven häckar inom området. Fiskeområdet anser att skarven påverkar fritidsfisket genom att fiskbestånden minskar längs med kusten och att skarven skingrar fiskbestånden när stora flockar skarv jagar fisk, den söndrar även bragder och smutsar ner skär och stränder. Fångstmängderna har minskat längs med kusten i takt med att skarven ökar. Skarven påverkar fiskbestånden och alla arter påverkas (lax, öring, strömming, abborre och gös). Utanför Lappfjärds ås och Tjöck ås mynningar har man observerat skarv i samband med utplantering av fisk. Mängden utplanterad fisk är fortsättningsvis hög, men trots det minskar fångsterna i kustfisket. I Sideby har man senarelagt utplanteringen på grund av skarven, men i övrigt har det inte skett förändringar. Skarvbeståndet bör regleras och det ska ske både genom jakt och genom äggprickning. Fiskeområdet anser att skarven skall hänföras till jaktbart vilt och eftersom den är en främmande art skall antalet minimeras liksom sker med övriga främmande arter. På frågan om hur man upplever att myndigheterna sköter förvaltningen av fredade arter anser fiskeområdet att myndigheterna lever enligt fågelorganisationernas åsikter och inte beaktar andra åsikter eller annan forskning. Närpes-Kaskö fiskeområde Inom fiskeområdet förekommer skarv sökande föda i maj och under månaderna augusti och september. Man känner inte till att det skulle finnas häckande kolonier. Fiskeområdet anser att skarven påverkar fritidsfisket genom att fiskbestånden minskar längs med kusten. Skarven är en effektiv fiskare och den fiskar i flock. Man ser ofta skarven fiska i vikar som de tömmer på fisk. Man kan inte säga om skarven har inverkat på de förändringar som skett i fiskesätt annat än genom att fiskebestånden minskar. Skarven inverkar på fiskbestånden genom att den äter upp tillväxten. Ännu har inte skett förändringar i utplanteringar på grund av skarven, men intresset för utplanteringar håller på att minska och inom fiskargillen och vattendelägarlag diskuterar man att upphöra med utplanteringar eftersom fisken blir till skarvföda. Man har inte observerat att skarv upprätthåller sig på platser där fisk planteras ut, åtminstone inte de närmaste dygnen efter utplanteringar. 25

Man upplever myndigheternas sätt att sköta förvaltningen av fredade arter som nonchalant, eftersom skärgårdsbefolkningens åsikter inte beaktas och skarv och säl tillåts föröka sig obegränsat. Man vill inte ha häckande skarv i skärgården och anser sig kunna acceptera skarven endast under förutsättning att bestånden hålls under kontroll. Regleringen av arten skall ske både genom jakt och genom äggprickning. Korsnäs-Malax fiskeområde Inom fiskeområdet förekommer skarven under hela perioden och över hela området, med de största koncentrationerna i augusti och september. Man påpekar att det kan finnas 1000-tals skarvar på Bergöfjärden ännu i oktober. Skarven förekommer i första hand sökande föda men inom fiskeområdet finns häckande kolonier i Malax på Gråsalsstenarna och Fjärdsgrynnan och i Korsnäs på Uppelsgrynnorna. Man anser att skarven påverkar fritidsfisket genom att den minskar fångsten i fisket. Det kommer sämre med fisk inom de vattenområden där skarven fiskar, endera genom att fisken söker sig bort eller blir uppäten. Den river också sönder näten och skadar fångsten. Man har observerat skarven äta abborre till och med stora sådana, men mest är man orolig för hur den påverkar tillväxten. Den fiskart som påverkas mest är abborre men även siken och gösen påverkas. Tidigare kunde man i Harrström i abborrkassar få stora mängder abborryngel, som man återbördade, men numera finns enbart några stora abborrar i samma kassar. Fiskesätten har påverkats genom att fångstmängderna minskar och det är svårt att få lönsamma fångster under den tid skarven vistas i samma vatten. I maj när skarven anländer så har man i fisket noterat stora mängder abborre som har hack i sidan till och med så att tarmarna hänger ut. Siken och gäddan kan ha liknande hack men de är vanligare på abborren. Utplantering av fisk påverkas genom att skarv upprätthåller sig på de områden där fisk utplanteras. Dylika områden är Bredhällan och Perisgrund i Bergö, Molpefjärden i Molpe, Harrström simstrand i Harrström och Korsnäs gloppet i Korsnäs. Ett fiskelag meddelar att de senarelagt utplanteringar, men man anser också att det inte mera är någon vits att plantera ut fisk. Inom fiskeområdet planterar man ut stora mängder nykläckta sikyngel av den lokala Malax å stammen, dessa yngel upprätthåller sig på grunt vatten hela den första sommaren. Man har i Bergö observerat att skarven gärna fiskar i de vikar där man planterar ut nykläckta sikyngel. Fiskeområdet ger inget gott betyg åt myndigheternas sätt att sköta förvaltningen av fredade arter. Man anser sig kunna acceptera skarven som häckande fågel endast under förutsättning att den begränsas kraftigt. Regleringen av arten skall ske både genom jakt och genom äggprickning. Man påpekar också att skarvproblemet bör åtgärdas med de snaraste. Korsholms fiskeområde Inom fiskeområdet förekommer skarv som mest i maj och under juli och augusti, delar av området har mindre mängder av skarv hela perioden. Skarven förekommer i området i första hand sökande föda, men i Björköby har man sannolikt häckande kolonier i de yttre vattnen på Fläsket och i Björkögrunden. Man anser att skarven påverkar fritidsfisket genom att fångstmängderna minskar och den skadar redskapen. Man kan inte svara på om fiskesätt eller metoder har förändrats på grund av skarven annat än att fångsterna minskar. 26

Man anser att skarven påverkar fiskbestånden och de fiskarter som påverkas är abborre, sik, strömming och öring. Som exempel nämner man att skarven fiskar i närheten av en viktig lekplats för sik i Petsmo och i Österhankmo har man noterat att skarven fiskar i närheten av lekbäckar då fisken stiger. I Petsmo, Karperö-Värlax, Österhankmo och Björköby anser man att skarven påverkar utplanteringar. Man har noterat ökad aktivitet av skarv i samband med utplanteringar och skarven upprätthåller sig i områden där fisk planteras ut t ex i Vikminne i Petsmo, i Svedjehamn och Uddströmmen i Björköby. I Karperö-Värlax har man minskat på mängden utplanterad fisk och i Petsmo övervägar man att sluta helt. I de övriga delarna av fiskeområdet har skarven inte påverkat utplantering av fisk. Man anser att skarvbeståndet bör regleras och att detta ska ske både genom jakt och genom äggprickning. Myndigheternas sätt att sköta förvaltningen av fredade arter anser man vara godtyckligt, ologiskt, dåligt och ansvarslöst. Man misstänker också att det gått prestige i frågan. Man vill helst inte ha skarv i skärgården, men om den skall finnas bör den hållas på en rimlig nivå och hänföras till icke-fredade arter. Norra Kvarkens fiskeområde Inom fiskeområdet förekommer skarv som mest i början av perioden från maj till juli, men de yttre delarna av området har stora mängder skarv ännu i augusti. Inom området finns flera häckande kolonier. I Oravaisfjärden finns skarvkolonier på Lillgrundet och Fjärdsgrundet, vilka är de största enskilda kolonierna inom utredningsområdet. Utanför Österö finns häckande skarv på Ivankallan och Pjuken samt även på Hällgrund längre ut till havs. På Österö häckar en havsörn som har specialiserat sig på skarvungar, och årligen tömmer kolonierna på Ivankallan och Pjuken, den flyger sannolikt ända ut till Hällgrund för att jaga. På frågan om man anser att skarven påverkar fritidsfisket svarar fiskeområdet jakande. Det område som påverkas mest är Oravaisfjärden där det inte mera finns fisk. De senaste tre åren har det kommit dåligt med fisk i Oravaisfjärden och 2013 var det totalt slut, ingen fiskar där mera eftersom det inte finns fisk. 2013 fanns det inte heller gäddor i den inre skärgården. Problemet har spridit sig eftersom skarven söker sig längre bort mot Hällnäs och Vörå åmynning när fisken tagit slut i Oravaisfjärden. Också från andra vattenområden noterar man att det finns mindre fisk i näten än tidigare. De fiskarter som påverkas mest är abborre, gös och sik. Det ökade beståndet av skarv bedöms också ha påverkat fiskbeståndet genom att skarven på vårarna fiskar på lekplatser. Inom området har flera vattendelägarlag/fiskargillen upphört med att plantera ut fisk från och med 2013, och ytterligare organisationer planerar att följa efter, eftersom man anser att all fisk blir skarvföda. Utplanteringarna sker normalt efter att skarven flyttat från området, men genast på våren finns skarv på de platser där fisk har planterats ut t ex Oravaisfjärden, Nabben och Öjskata bro. Visa fiskarter som t ex gösen är stationär. Man anser att beståndet av skarv skall regleras och att detta enklast görs genom äggprickning. Myndigheternas skötsel av fredade arter bedöms kritiskt, eftersom det ända som gäller är förbud. Myndigheterna borde mera lyssna på lokalbefolkningen och de borde även se till att fisket fortlever. 27

Man anser att om skarven skall finnas i skärgården bör den reduceras kraftigt och även vara jaktbar som icke-fredad art. Den skarvjakt som eventuellt tillåts för tillfället bör inledas tidigare på sommaren och inte på hösten. Nykarleby fiskeområde Inom fiskeområdet förekommer skarv som mest från maj till mitten av augusti, mest skarv har man i juli. Det finns flera häckande kolonier i området. Kolonierna i Monåfjärden på Fjärdgrundet och Lillgrundet (=Fågelgrundet) är gemensamma med Norra Kvarkens fiskeområde. Man har även kolonier på Antasgrundet, Majsagrundet och Byrkskärsstenarna i Kantlax och Monå. Skarven påverkar fritidsfisket genom att hela Monåfjärden numera är tom på värdefisk (abborre, sik och strömming) någon enstaka mört och annan skräpfisk kan man få i näten. Skarven har påverkat fiskebestånden genom att alla fiskarter förutom braxen har minskat. Utplanteringarna har ännu inte påverkats men man övervägar att sluta plantera ut fisk, eftersom man upplever att all fisk blir skarvföda. Man kan inte säga om det förekommer skarv på utplanteringsplatserna i samband med utplanteringar. Man anser att skarvbeståndet bör regleras och då enklast genom äggprickning. Myndigheternas förvaltning av fredade arter får betyget dåligt. Man anser att det bör kunna föras sakliga diskussioner mellan berörda parter. Som det nu är känner man sig maktlös och överkörd av myndigheterna eftersom de åsikter som lokalbefolkningen för fram saknar betydelse. Norra svenska fiskeområde Inom fiskeområdet förekommer skarv som mest i augusti och september och då sökande föda i den mellersta skärgården. Förmodligen finns det häckande skarvar söder om Tankar, på Gäddberget utanför Fäboda och inom Vestersundsby-området. Skarven påverkar fritidsfisket genom att den hackar fångsten i näten. Man anser även att skarven påverkar fiskbestånden och de arter som påverkas är abborre och sik. Skarven har inte påverkat utplanteringarna i området. Men man har observerat skarv sittande på en sten bredvid utplanteringsplatsen för gös i Öjasjön dagen efter utplanteringen. De utplanteringsplatser där man observerat skarv i samband med utplanteringar är Vattungsbron i Öja och Rotholmsgrundet i Jakobstad. Man anser att skarvbeståndet bör regleras och detta sker bäst både genom jakt och genom äggprickning. En annan metod man föreslår är oljemålning av äggen. På frågan om hur myndigheterna sköter förvaltningen av fredade arter har fiskeområdet inte svarat, eftersom man anser att det gäller en art som inte hör till vår fauna. Man vill inte ha skarv i skärgården, förutsättningen för att man skall kunna leva med skarven är att den görs till jaktbart vilt. 28

Förfrågan till allmänheten Allmänheten gavs möjlighet att under ca 4 månaders tid gå in på webben och svara på enkäten Anmälan om storskarv i Österbotten (Ilmoitus merimetsosta ja niiden vaikutuksista). I enkäten frågades om storskarven påverkar er vistelse på området där man har fritidsbostad eller fiskar och på vilket sätt, om den inverkar på fritidsfisket och hur de upplever förekomst av skarv i skärgården. På den svenska enkäten har 37 personer svarat och på den finska motsvarande 6 personer. Antalet som varit in och sett på enkäten är betydligt högre. 356 personer har varit in och sett på den svenska blanketten medan motsvarande siffra är 97 för den finska. Av dessa personer har sammanlagt 43 personer valt att fylla i enkäten. Det fanns också en blankett där man kunde fylla i observationer av skarv. Den svenska enkäten har 107 personer varit in på men endast 16 har fyllt i den, motsvarande siffra för den finska merimetsohavainnot är att 88 har tittat på enkäten men endast 3 har valt att fylla i den. De personer som har svarat på enkäten Anmälan om storskarv i Österbotten kommer från följande kommuner (tabell 1). Ort Antal Jakobstad 1 Pedersöre 2 Nykarleby 18 Vörå 6 Korsholm 2 Vasa 5 Malax 1 Korsnäs 1 Närpes 2 Kristinestad 2 Laihela 1 Tabell 1. Tabellen visar hur de personer som svarat på enkäten fördelar sig enligt bostadsort. Orten som observationerna gäller eller orten för fritidsbostaden kan vara annan än bostadsorten. I enkäten kunde man genom att klicka på en kartlänk närmare ange den plats som anmälan gällde. Många av de svarande har inte angett närmare plats på kartan, troligen därför att man upplever tekniken för krävande. Platsen där fritidsbostaden eller den plats som anmälan gäller behöver således inte vara samma som den kommun där man bor. Mest anmälningar har kommit in från området Oravaisfjärden, Monåfjärden och Byrkskärssund utanför Kantlax. Enstaka anmälningar har även kommit in från Nykarleby älvs mynning, Malorna utanför Västerhankmo, Söderudden, Sundom och Vasa stads vatten, Stenskärsfjärden i Malax, Molpegrunden utanför Molpe, Närpes och Kristinestad. På frågan om skarven påverkar er vistelse på området har 40 personer svarat ja och tre personer har svarat nej (fig. 23) 29