FISKERIFÖRFRÅGNINGEN I HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2015

Transkript

1 FISKERIFÖRFRÅGNINGEN I HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2015 Birthe Wistbacka Norra svenska fiskeområdet 2016

2 2 INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 FISKERIFÖRFRÅGNINGEN 3 3 FISKEOMRÅDEN OCH TIDPUNKTEN FÖR FISKET 4 4 BAKGRUNDSUPPGIFTER OM PERIODEN ÅSIKTER OM FISKBESTÅNDETS UTVECKLING UNDER PERIODEN FÖRÄNDRINGAR I FISKET UNDER PERIODEN OBSERVATIONER AV SJUKDOMAR, MISSBILDNINGAR ELLER FÄRGFÖRÄNDRINGAR I FISKBESTÅNDET UNDER PERIODEN FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING UNDER PERIODEN 12 5 FISKET ÅR ANVÄNDA FISKEREDSKAP FRITIDSFISKARNA UPPDELADE I OLIKA KATERGORIER FÅNGSTANSTRÄNGNINGEN (ANTAL REDSKAPSDYGN) FÅNGSTEN Det kommersiella fisket 18 Fritidsfisket FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING FAKTORER SOM PÅVERKAR FISKET ALLMÄNNA FAKTORER EFFEKTER AV MUDDRINGARNA I FARLEDEN ÅREN ÖNSKEMÅL FÖR BEFRÄMJANDE AV FISKBESTÅND OCH FISKE 25 8 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UTANFÖR JAKOBSTAD ÅSIKTER OM FISKARTERNAS FÖREKOMST I OMRÅDET FRÅN ÅR 2000 TILL FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING ANTAL AKTIVA FISKARE JÄMFÖRELSE MELLAN FÅNGSTERNA 2006, 2010 OCH FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING I BOTTENVIKEN 2006, 2010 OCH ARTFÖRDELNINGEN I FRITIDSFISKETS FÅNGSTER UTRÄKNINGAR AV DEN UPPSKATTADE TOTALFÅNGSTEN SAMT JÄMFÖRELSER MEL- LAN UNDERSÖKNINGENS RESULTAT MED UPPSAMLAD FÅNGSTSTATISTIK I OMRÅDET 30 9 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION YHTEENVETO JA POHDINTA 38

3 3 1 INLEDNING Denna fiskeriundersökning utfördes av Norra svenska fiskeområdet på uppdrag av staden Jakobstad/Jakobstads Vatten, staden Jakobstad, akobstads hamn, UPM Kymmene Oyj/ Jakobstads Fabriker, Alholmens Kraft Oy och Outokumpu Stainless Tubular Products Oy Ab. Rapporten behandlar fisket och fiskerihushållningen i havsområdet utanför Jakobstad 2015, och ingår i den samkontroll av havsområdet, som staden och de olika verksamhetsidkarna utför. Kontrollprogrammet för fiskeriundersökningarna har godkänts av fiskerigruppen vid Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral den (POHELY 1822/5723/2011) 2 FISKERIFÖRFRÅGNINGEN Frågor som ansluter sig till fisket i området, såsom fiskeplatser, redskap, fångster, förändringarna i fisktillgången, problem i samband med fisket o.s.v. utreddes med hjälp av en fiskeriförfrågning under våren Förfrågningen gällde fisket i det område som framgår från kartan i figur 1. Fiskeriförfrågningen (bilaga A) sändes ut till de 461 personer, som löst fiskekort från vattenägarna i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo år Undersökningen innefattar inte fritidsfisket, som bedrivs i området via den avgiftsfria allmänna rätten att meta eller pilka, och inte heller det fiske som sker med det statliga spöfiskekortet Namnen på de personer som löst fiskekort från vattenägarna erhölls via styrelserna för de fem fiske- och delägarlagen i området. 38 av dessa namn ingick även i lista över kommersiella fiskare i området, som fiskeområdet erhöll via Jord och skogsbruksministeriet i samband med motsvarande fiskeriförfrågan i Nykarleby år Under vårvinters lopp 2016 sändes två påminnelsebrev ut till dem som inte svarat på förfrågningen. 291st svar returnerades slutligen. Svarsprocenten blev 63 %. För de 38 kommersiella fiskarnas del blev svarsprocenten 84 % (32 st) Fiskeriförfrågningen 2015 (st) (proc) Utpostade förfrågningar ,00% Antal svar (tot) ,10% Har fiskat ,50% Har inte fiskat ,50% Av de inkomna svaren framkom att 6 av de kommersiella fiskarna inte hade fiskat i det aktuella området år Två av personerna på listan över kommersiella fiskare hade slutat som yrkesfiskare efter 2014 och benämnde sig nu som fritidsfiskare.

4 4 Hälften av fritidsfiskarna svarade att de inte hade fiskat i området år % av dessa var personer som löst fiskekort från Eugmo bys delägarlag. En stor andel av de här personerna svarade att de hade fiskade inom Eugmo bys delägarlags område, men i ett område som ligger norr om det aktuella undersökningsområdet. 29 % av dem som svarade att de inte hade fiskat, hade löst fiskekort från Larsmo bys delägarlag. I det följande behandlas data från 144 st personer. De fördelade sig delägarlagsvis enligt följande: Kommersiella fiskare s t Larsmo 14 Eugmo 4 Jakobstad 6 Fritidsfiskare Larsmo 44 Eugmo 48 Jakobstad *) 28 *) Vestersundsby + Kyrkoby + Pörkenäs) s t Av dessa 144 personer hade 15 st (ca 10 %) även löst ut det länsvisa spöfiskekortet. 3 FISKEOMRÅDEN OCH TIDPUNKTEN FÖR FISKET Enligt de anteckningar om fiskeplatser som märktes ut på kartorna i frågeformuläret, fördelar sig fisket jämnt över hela undersökningsområdet. Detta gäller för såväl det kommersiella fisket som för fritidsfisket. Det är endast farleden in Alholmen, samt fiskeförbudsområdet i närheten av Hästgrundets dammluckor som inte används för fiske. I den inre skärgårdsområden fångas främst gädda, abborre, lake, sik, gös, braxen, id och mört med nät och ryssjor. I de yttre områdena fångas huvudsakligen sik, lax, strömming och öring med sik-/laxfällor, strömmingsryssjor och nät. Fritidsfiskarna använder hela området för spöfiske efter gädda, gös och öring och sommarstugägarna använder katsor för abborre, mört och braxen vid stränderna, - såväl på fastlandet som på de många holmarna. Sportfiskare idkar trolling efter gädda, lax och öring i hela havsområdet. Figur 2 presenterar ryssje- och sik/laxfälleplatserna för de kommersiella fiskare, som svarade på förfrågningen. Nätfiske pågår året runt i hela området. Under vintern fiskar man under isen närmare kusten och under perioder med öppet vatten fiskar man längre ute till havs.

5 Figur 1. Undersökningsområdet 5

6 6 Sik- och laxfällefisket i den yttre skärgården bedrivs under tiden maj - oktober. Ryssjefisket efter lake sker i de mellersta och inre delarna av skärgården under tiden Under år 2015 hade ett antal kommersiella fiskare i Larsmo specialtillstånd att idka ryssjefiske efter braxen, id och mört under tiden Dessa fiskare deltog i ett statligt understött projekt, - Reduceringsfiske av underutnyttjade arter. Den aktivaste tiden för det kommersiella fisket koncentreras till perioden april oktober. Medeltalet fiskedagar för den kommersiella var 149 st år 2015 (figur 3). Fiskeaktiviteten, i fråga om antalet fiskedagar per fiskare och år, är högre bland de kommersiella fiskarna i Larsmo (177 dagar/ år) än i Jakobstad (103 dagar/år) (bilaga 1). Fritidsfisket bedrivs under hela året, med en svacka under menförestider på våren i mars - april och på hösten i november - december. Medeltalet fiskedagar för fritidsfiskaren var 39 st. Fiskeaktiviteten i fråga om antalet fiskedagar är högre i bland fritidsfiskarna i Jakobstad (Vestersundsby och Kyrkoby) än i Larsmo (bilaga 1). 4 BAKGRUNDSUPPGIFTER OM PERIODEN ÅSIKTER OM FISKBESTÅNDETS UTVECKLING UNDER PERIODEN Figur 4 presenterar fiskarnas åsikter om förändringar i fiskbeståndet i havsområdet under den senaste femårsperioden ( ). I bilaga 2 presenteras åsikterna skilt för fritidsfisket och det kommersiella fisket i de olika delområden. Hälften av alla som svarade ansåg att bestånden av braxen hade ökat i området. Ca 40 % av de svarande ansåg att också bestånden av id och hade ökat. Svaren indikerade inga tydliga trender när det gäller fiskarter som ansågs ha minskat. Ca en tredjedel av alla ansåg att sik- och abborrbestånden minskat. Andelen av fiskare som ansåg att bestånden av dess arter hållit konstanta var dock minst lika stor. De flesta ansåg att bestånden av gädda varierade eller hade hållits konstanta under de senaste fem åren. Åsikterna och kunskaperna om bestånden av de övriga arterna varierade stort. Inga allmänna trender kunde fås fram från svaren angående de övriga arterna

7 7 Figur 2. Ryssje- och sik/lax/strömmingsfälle platser för det kommersiella fisket utanför Jakobstad och Larsmo år Informationen erhållen från 9 kommersiella fiskare gällande 50 st småryssjor (blått omr.) 6 komm. fiskare med fällor och en komm. fiskare med strömmingsryssjor.

8 8 Kommersiellt fiske (N=21) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec fiskedagar 600 Fritidsfiske (N=102) fiskedagar jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 3. Antal fiskedagar år 2015 i havsområdet utanför Jakobstad.

9 9 Arter som fiskarna anser ökat 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% vet ej oförändrat minskat ökat % andel av åsikterna (N=129) braxen id mört havsöring simpa gös gädda sik lake abborre lax strömming siklöja gers harr Arter som fiskarna anser minskat 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% vet ej oförändrat ökat minskat % andel av åsikterna (N=129) abborre sik harr gers gös gädda lake siklöja braxen havsöring lax mört strömming id simpa Figur 4. Åsikter om fiskbeståndens utveckling i havsområdet utanför Jakobstad under åren

10 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UNDER PERIODEN På frågan om hur arbetsinsatsen i fisket förändrats under perioden svarade över hälften av alla fiskare att ingen förändring skett (tabell 1) 37 % av de kommersiella fiskarna svarade att de hade ökat sitt fiske under perioden. De främsta orsakerna till detta angavs vara förändrad tillgång på fisk, förändrad vattenkvalitet, förändrad tid som använd för rengöring av fiskeredskap, förändrat fiske (andra fångstarter; reduceringsfiske av underutnyttjade arter) och förändringar i fiskeplatsernas läge. De kommersiella fiskare (2 st av 24) som hade minskat sitt fiske hade gjort det p.g.a. pensionering eller annan förändring i yrkesverksamheten. En knapp tredjedel av fritidsfiskarna svarade att de hade minskat sitt fiskande under perioden. Orsakerna till detta uppgavs vara förändrad tillgång på fisk, ökande vegetation, förändrad rengöringstid för redskap, fiskbeståndens förändrade artsammansättning (ökande mängder braxen, id och mört) samt minskat intresse, flytt från orten eller pensionering. Tabell 1. Resultatet på frågan om förändring i arbetsinsatsen i fisket under perioden i havsområdet utanför Jakobstad. Minskat Ingen förändring Ökat (%) (%) (%) Kommersiellt fiske (N=24) Fritidsfisket (N=111) Tabell 2. Orsakerna till förändringen i arbetsinsatsen i fisket under perioden i havsområdet utanför Jakobstad. KOMMERSEILLT FISKE FRITIDSFISKE Ökat (N=17) Minskat (N=2) Ökat (N=16) Minskat (N=34) Förändrad tillgång på fisk 24% 0% < 10 % 38% Förändrad prisutveckling på fisken < 10 % 0% < 10 % < 10 % Förändrad kvalitet/storlek på fisken < 10 % 0% < 10 % 24% Förändrad vattenkvalitet 24% 0% < 10 % 24% Förändrad växtlighet 24% 0% < 10 % 24% Förändrad artsammansättning < 10 % 0% < 10 % 26% Förändrade fångstmetoder 24% 0% < 10 % < 10 % Förändrade transportmetoder < 10 % 0% < 10 % < 10 % Fiskar andra arter än tidigare < 10 % 0% 12% < 10 % Förändrad efterfrågan på fisk 0% 0% < 10 % < 10 % Förändring i fiskeplatsernas läge < 10 % 0% 12% < 10 % Förändring i annan yrkesverksamhet 18% 50% < 10 % < 10 % Förändrad rengöringstid på redskap 24% 0% < 10 % 12% Förändrat samarbete med annan fiskare 0% 0% < 10 % < 10 % Pensionering eller annan orsak 0% 50% 18% 26%

11 OBSERVATIONER AV SJUKDOMAR, MISSBILDNINGAR ELLER FÄRG-FÖRÄNDRINGAR I FISKBESTÅNDET UNDER PERIODEN På frågan om fiskaren observerat några sjukdomar, färgförändringar eller missbildningar hos fisken under åren svarade 83 % av fritidsfiskarna och 52 % av de kommersiella fiskarna att de inte hade noterat något av de ovannämnda (tabell 3). De flesta av de fiskare som hade noterat något avvikande hos fisken, uppmärksammade knutsjuka hos siken (figur 4). Denna sjukdom förorsakas av ett spordjur, Henneguya zschokkei, och visar sig som cystor i köttet hos sik (även siklöja, och ibland även andra laxfiskar). Ca 30 % av alla kommersiella fiskare och 9 % av alla fritidsfiskare i området hade noterat denna sjukdom. Figur 4. Sikens knutsjuka (Henneguya zchokkei) (från: Några fiskare hade även noterat olika missbildningar och andra bölder eller knutor hos fisken. Beskrivningen av dessa varierade stort i fråga om såväl fiskart som form av missbildning. Missbildningarna hade observerats på fenor, huvud, ryggrad, och stjärt, - hos gädda, sik, och strömming (figur 5). Man hade också observerat sår på gäddor och svampangrepp och slem bildningar på fiskens yttersida samt knutor eller missfärgningar i lakens lever. Figur 5. Strömming med missbildade käkar, s.k bulldog strömming. Foto: J. Blomqvist

12 12 Lymfosarcom är en tumörsjukdom som förekommer bland gäddor. Till omfattningen kan tumörerna variera mellan små och obetydliga och stora mera omfattande svulster som täcker hela fisksidan. Sjukdomsorsaken är okänd, men det finns indikationer som tyder på att sjukdomen skulle förorsakas av ett virus Olika arter av parasiter (t.ex. Gyrodactylus, Caligus) kan angripa på fiskens hud, fenor eller gälar. Parasitangreppet irriterar fisken och leder ofta till en ökad slemavsöndring och en förtjockning av huden. Detta kan observeras som ett grå hinna på huden som samtidigt blir känslig för ytterligare sekundära svamp- och bakterieangrepp. (Laboratoriet för akvatisk patobiologi; Deformationer eller missbildningar i olika benvävnader i fisken kan förklaras med att fisken exponerats för tungmetaller eller andra kemikalier eller att den har vitaminbrist eller parasiter av något slag (virus, bakterier) eller genetiskia sjukdomar (T. Wiklund, Laboratoriet för akvatisk patobiologi, - epost kommentar angående figur 5) Tabell 3. Resultatet av frågan om huruvida sjukdomar, missbildningar eller färgförändringar observerats i havsområdet utanför J:stad under perioden Kommersiellt fiske (N=23) Fritidsfiske (N=103) INGA obervationer 52% 83% Observationer : - sikens knutsjuka 30% 9% - sår, övriga bölder (gädda) 2% - missbildningar 13% 1% - svampangrepp, slembildningar (på fiskskinnet) 4% 2% - knutar, missfärgningar på lakens lever 3% 4.4 FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING UNDER PERIODEN På frågan om graden av nedsmutsning av fiskeredskapen förändrats under de senaste fem åren svarade 42 % av alla fritidsfiskare (N=107) att de inte noterat någon sådan förändring. En nästa lika stor andel av de kommersiella fiskarna (N=22) svarade samma sak. En knapp tredjedel av alla fritidsfiskare ansåg dock att nedsmutsningen av näten hade ökat under perioden. En lika stor andel av de kommersiella fiskarna ansåg att även nedsmutsningen av såväl sik-/och laxfällorna som ryssjorna hade ökat (tabell 4).

13 13 Tabell 4. Förändringar i fiskebragdernas nedsmutsning under perioden i havsområdet utanför Jakobstad, baserat på fiskarnas åsikter Fritidsfiskare (N=107) INTE MÄRKT FÖRÄNDRING minskat oförändrat /varierar ökat ryssjor 1% 4% 2% Strömming-siklöjenät 4% 6% nät 4% 16% 29% krokar 1% saxar 1% 42% Kommersiella fiskare (N=22) INTE MÄRKT FÖRÄNDRING minskat oförändrat /varierar ökat siklaxfälla 28% ryssjor 1% 27% strömming-siklöje 5% 9% nät 5% 14% 19% krokar 5% saxar 5% strömmingsfällor 5% 39% 5. FISKET ÅR ANVÄNDA FISKEREDSKAP De viktigaste redskapen i det kommersiella fisket är nät, sik/laxfällor, strömmingsryssjor och övriga mindre ryssjor. De mest använda redskapen i fritidsfisket är nät och kastspön (tabell 5). Majoriteten av de kommersiella fiskarnas nät har maskstorlekar under 36 mm:s knutavstånd. Fritidsfiskarna använder mest nät med maskstorlekar mellan mm. I en jämförelse mellan den genomsnittliga fritidsfiskaren i Jakobstad (Vestersundsby, Kyrkoby och Pörkenäs) med densamma i Larsmo (Larsmo och Eugmo), noteras att fiskaren i Jakobstad har fler nät per person än den i Larsmo. I Larsmo använder den genomsnittliga fritidsfiskaren betydligt fler metspön och trollingdrag än fiskaren i Jakobstad. Den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo har såväl fler nät och småryssjor som sikoch laxfällor per person än den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Jakobstad (tabell 6)

14 14 Tabell 5. Antal fiskeredskap i havsområdet utanför Jakobstad 2015 REDSKAP FRITIDSFISKE N= KOMMERSIELLT FISKE N= (st) (st) Nät < 36 mm Nät mm Nät mm Nät mm Nät < 60 mm 7 2 Småryssja Sik-laxfälla 30 5 Strömm. Fälla 2 1 Katsa Kastspö Metspö Pilke 3 2 Trolling (drag) Tabell 6. Medeltalet redskap per fritidsfiskare och per kommersiell fiskare i havsområdet utanför Jakobstad år Medeltal redskap / fritidsfiskare Medeltal redskap / kommersiell fiskare J:stad N= Larsmo N= J:stad N= Larsmo N= (s t) (st) (st) (st) Nät < 36 mm , Nät mm 6,7 16 5, Nät mm 6, Nät mm 4,2 5 2, Nät < 60 mm Småryssja 1, ,5 9 Katsa 1 2 1,3 12 Kastspö 1 3 1,1 20 Metspö 1,6 10 Pilke 1 1 Trolling (drag) 5,8 10 Saxar Sik-laxfälla Strömm. Fälla 2 1

15 FRITIDSFISKARNA UPPDELADE I OLIKA KATERGORIER Över 80 % av alla fritidsfiskare (N=99) var nätfiskare. 27 % var spöfiskare. Andelarna av dem som fiskade med katsa, som idkade trollling och som metade var lika stora, dvs 13 %. 8 % av fritidsfiskade pilkade och 4 % hade använt sig av någon form av småryssja. Endast 1 % av fritidsfiskarna ägnar sig åt ismete eller flugfiske. En stor del av fritidsfiskarna ägnar sig åt flera olika former av fiske. Många av undersökningens fritidsfiskare återfinns således i mera än en kategori i figur FÅNGSTANSTRÄNGNINGEN (antal redskapsdygn) Det sammanlagda antalet nätdygn vid fritidsfisket uppgick till drygt st av dessa var nätdygn för nät med maskstorleken mm. Nätdygnen från det kommersiella fisket är över 2,5 gånger fler ( st) än fritidsfiskets. Av det kommersiella fiskets nätdygn bestod ca 40 % av nät med maskstorleken mm och 36 % av nät med maskstorlekar som var mindre än 36 mm. Antalet kommersiella ryssjedygn (fiske med småryssjor) var 7510 st och antalet sik/laxfälledygn var 2016 st (figur 7). Tabell 7 presenterar medeltalet redskapsdygn för den genomsnittliga fritidsfiskaren respektive den genomsnittliga kommersiella fiskaren. I tabell 8 specificeras medeltalet redskapsdygn för den kommersiella fiskaren i Larsmo och Jakobstad skilt för sig Olika kategorier av fritidsfiskare (N=99) procent Nätfiskare Fiskare med katsa Fiskare med småryssja Trolling fiskare Metare Pilkare Spöfiskare Flugfiskare Idkar ismete Figur 6. Fritidsfiskarna i havsområdet utanför Jakobstad uppdelade i olika kategorier

16 16 Från tabell 8 framgår att fångstansträngningen för den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo är högre än den för fiskaren i Jakobstad. Detta gäller för alla fångstredskap. I bilaga 3 presenteras fångstansträngningen skilt för de olika fiske/delägarlagen i området och skilt för de kommersiella fiskarna i Larsmo respektive Jakobstad. Småryssja Pilke Nät < 60 mm Metspö Trolling Kastspö Katsa Nät mm Nät mm Nät < 36 mm Nät mm Fritidsfisket, Redskapsdygn (N=70) Strömminsfälla Nät mm Sik/laxfaälla saxar Nät mm Småryssja Nät < 36 mm Nät mm Kommersiellt fiske. Redskapsdygn (N=16) Kolumn redskapsdygn B (st) Figur 7. Antalet redskapsdygn i havsområdet utanför Jakobstad år 2015.

17 17 Tabell 7. Medeltal redskapsdygn per fiskare och år Fritidsfiskare Kommersiell fiskare N=70 (N=16) Nät < 36 mm Nät mm Nät mm Nät mm Nät < 60 mm 1,2 Småryssja 0, Katsa 7,8 Kastspö 5,4 Metspö 2,7 Pilke 1 Trolling 5 Saxar 170 Sik/laxfälla 126 Strömminsfälla 11 Tabell 8. Medeltal redskapsdygn per kommersiell fiskare i Jakobstad och i Larsmo Redskapsdygn / Kommersiell fiskare Jakobstad (N=5) Larsmo (N=11) Nät < 36 mm Nät mm Nät mm 34 4,5 Nät mm Småryssja Saxar Strömm fälla 15,5 Sik-laxfälla FÅNGSTEN 2015 Fiskfångsten för alla som svarade på fiskeriförfrågan uppgick till drygt 200 ton fisk (figur 8, samt bilaga 4). 93 % av fångsten från det kommersiella fisket. 44 % av totalfångsten bestod av braxen och 17 % av strömming 14 % av bestod av sik. Andelen lax uppgick till 7 % och andelen mört till 5 %.

18 F r i t i d s fiske (N=97) Kommersiellt fiske (N=21) ton abbore braxen gädda gös öring id lake lax mört nors strömmimng sik övrigt Figur 8. Fiskfångsten i havsområdet utanför Jakobstad år 2015 Det kommersiella fisket Den kommersiella fångsten uppgick till drygt 188 ton fisk (N=21) (figur 9 och bilaga 4). Nästan hälften (46 %) av fångsten bestod av braxen. 18 % var strömming, 13 % var sik och 7 % var lax. Resten av fångsten bestod av mört, gädda, lake abborre, id, gös, öring, nors, siklöja och forell. Hälften av fångsten hade fångats med småryssjor. En knapp fjärdedel hade fångats med sik/ laxfällor och 18 % härstammade från fångster med strömmingsryssja. Resten var nätfångster (figur 10). Bilaga 4 presenterar de artvisa fångsterna fördelade på olika redskap. Medelfångsten för den kommersiella fiskaren var 7,3 ton fisk (N=21). Variationerna i fiskfångsterna mellan de enskilda fiskarna var mycket stora. För att få en åskådligare bild av de kommersiella fiskarna delades de upp i fyra grupper beroende på de enskilda fångstena. 5 fiskare hade fått fångster under 1000 kg år 2015 (grupp 1); 8 fiskare hade fått fångster mellan kg (grupp 2); 3 fiskare hade fångster mellan 4-11 ton (grupp 3) och 5 fiskare hade fångster på över 11 ton (tabell 8). I en jämförelse mellan medelfångsterna per fiskare i Jakobstad och Larsmo noteras att den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo fångade ca 10 gånger mera fisk ( kg) än kollegan i J:stad (knappt 1000 kg) (tabell 9).

19 ton braxen strömm. sik lax Fångsten från det kommersiella fisket 188,4 ton (N=21) mört gädda lake abbore id gös öring nors siklöja forell 19 Figur 9. Fångst från det kommersiella fisket i havsområdet utanför Jakobstad år Fångsten (188,4 ton) uppdelad i olika fiskeredskap ,6 34, ton Småryssja Sikfälla Ström.fälla 16 Alla nät 0,6 Saxar Figur 10. Den kommersiella fångsten uppdelad enligt fiskebragderna Tabell 8. Medelfångsten för de kommersiella fiskarna uppdelade i 4 olika grupper, beroende på storlek på fångsterna Gruppering medeltal SD median max min N= <1000 kg kg kg > kg

20 Nät mm Nät 51 < 60 mm 60 mm 21 0,2 464 Småryssja Katsa 0, 7 08,8 469 Kastspö Metspö 52,4,7 Pilk Trolling e 15 Saxar Sik/ laxfä lla Strömminsfälla Tabell 9. Artvis medelfångst för den genomsnittliga kommersiella fiskaren i Larsmo respektive Jakobstad *) Fångst/kommersiell fiskare Larsmo (N=16) J:stad (N=6) (kg) (kg) Abborre Braxen Gädda Gös 68 4 Öring Id Lake Lax Mört Nors Sik Övrigt 4 2 TOTALT *Tabellen innehåller INTE strömmingsfångsten i Larsmo (34,4 ton; N=1 ) Detta för att göra jämförelsen mera överskådlig) Fritidsfisket Fångsten från fritidsfisket uppgick till 13,5 ton fisk (N=97.) (figur 11 och bilaga 4). 19 % av fångsten bestod av sik, 17 % av braxen, 14 % av id, 11% av abborre och 9 % av gädda. Resten av fångsten bestod av lake, mört, gös, öring, lax, nors, siklöja, strömming och björkna. Över 80 % av den totala fångsten härstammade från nätfångster. 8 % hade fångats med kastspö eller på drag i samband med trolling. Endast 3 % av fångsten härstammade från katsa, mete och pilke (fig 12). Medelfångsten för fritidsfiskaren var 140 kg (N=97). Variationerna i fiskfångsterna mellan de enskilda fritidsfiskarna var mycket stora. För att få en åskådligare bild delades fiskarna upp i fem grupper beroende på storleken på fångsterna. 28 personer hade fått fångster under 30 kg år 2015 (grupp 1); 33 personer hade fått fångster mellan kg (grupp 2); 20 personer hade fångster mellan kg (grupp 3) och 12 personer hade fångster mellan 300 och 620 kg (grupp 4). 2 personer hade fångat 1275 kg respektive 1550 kg fisk (grupp 5) (tabell 9). 40 % av fångsten hade fångats i Jakobstad (från Pörkenäs, Vestersundsby och Kyrkoby delägarlags vattenområden) och 60 % i Larsmo (från Larsmo by och Eugmo delägarlag). I en jämförelse mellan medelfångsterna per fiskare i Jakobstad och Larsmo, noteras att fritidsfiskaren i Jakobstad fångade ca 77 kg mera fisk än fritidsfiskaren i Larsmo (tabell 10 a och b). Jämför man de artvisa medelfångsterna kan man speciellt notera att fiskaren i Jakobstad fångade mera öring, sik och id än fiskaren i Larsmo, medan fiskaren i Larsmo i sin tur fångade mera gös än fiskaren i Jakobstad.

21 Fångsten från fritidsfisket 13,5 ton (N=97) kg 0 sik braxen id abbore gädda lake mört öring gös strömm. siklöja lax nors björkna Figur 11. Husbehovsfiskets fångst i havsområdet utanför Jakobstad år Fångsten uppdelad i olika redskap kg Nät mm Nät mm Nät < 36 mm Nät mm Lakryssja Kastspö Trolling Pilke Katsa Mete, ismete Nät >60 mm Figur 12. Fångsten från fritidsfisket uppdelad i fiskebragder Tabell 9. Medelfångsten för fritidsfiskarna uppdelade i 4 olika grupper, beroende på storlek på fångsterna Gruppering medeltal SD median max min N= Grupp I (< 30 kg) 10,2 kg 7, kg 0 kg N=30 Grupp II (30 99 kg) 58,6 kg 19, kg 32 kg N=33 Grupp III ( kg) 170,5 kg 61, kg 100 kg N=20 Grupp IV ( kg) 424 kg kg 300 kg N=12 Grupp V (1275 ;1550 kg) 1550 kg 1275 kg N=2 ALLA 140 kg kg 0 kg N= 97

22 22 Tabell 10 a Medelfångsten för husbehovsfiskaren i Jakobstad respektive Larsmo år *) FRITIDSFISKE Larsmo (N=73) J:stad (N=22) Alla (N=95) Medelfångst/fiskare 95 kg 172 kg 113 kg median 40 kg 124 kg 63 kg max; min 621 kg; 0 kg 551 kg; 36 kg 621 kg; 0 kg stand. Avvikelse 134 kg 150 kg 141 kg Tabell 10 b. Artvis medelfångst för den genomsnittliga fritidsfiskaren i Larsmo respektive Jakobstad *) FRITIDSFISKE Fångst/fiskare Larsmo (N=73) J:stad (N=22) (kg) (kg) Abborre Braxen Gädda Gös 7 2 Öring 3 10 Id 6 28 Lake 7 10 Lax 2 0 Mört 5 9 Nors 1 1 Sik Strömming 5 6 Övrigt 3 2 TOTALT *) Uträkningarna innehåller INTE de två extremt stora fångsterna från storfiskarna i Grupp V (en från J.stad och en från Larsmo) i tabell FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING 2015 Vid uträkning av fiskfångsten per redskapsdygn (bilagorna 3 och 4) för det kommersiella fisket noteras att strömmingsryssjan är det effektivaste redskapet, med fångster på över 200 kg/dygn, följt av sikfällan med fångster på ca 18 kg/dygn. Tredje effektivaste redskapet är småryssjan, med ca 12 kg/dygn. Fångsten för ett nätdygn, uträknat för alla nätkategorier sammanslaget, var 0,4 kg. (tabell 11) Motsvarande uträkningar för fritidsfisket visar att fritidsfiskarens nät med maskstorleken mm:s knutavstånd gav den största fångsten per nätdygn (ca 1 kg). Den genomsnittliga fångsten per nätdygn (alla kategorier av nät) gav fritidsfiskaren 0,6 kg fisk. Spöfisket fångade i medeltal 1,5 kg fisk per spöfiskedag För andra redskap var fångsten mindre än ett halvt kg fisk/dygn (tabell 11)

23 23 Tabell 11. Fångst/fångstansträngning (CPUE) i havsområdet utanför Jakobstad 2015 Kommersiellt fiske 2015 Fritidsfisket 2015 N CPUE N CPUE (kg/reds ka ps dygn) (kg/reds ka ps dygn) Nät < 36 mm 12 0, ,7 Nät mm 10 0, ,6 Nät mm 3 2, ,3 Nät mm 7 0, Nät >60 mm 0 2 0,14 ALLA NÄT 0,38 0,6 småryssja ,7 Sik/laxfälla 4 18 Strömmingsfälla Saxar 2 0,22 mete 10 0,34 pilke 3 1,2 kastspö 22 1,6 Katsa 13 0,3 trolling 6 0,6 6. FAKTORER SOM PÅVERKAR FISKET 6.1 ALLMÄNNA FAKTORER Över 60 % av alla som svarade på förfrågningen ansåg att stora bestånd av värdelösa fiskarter, ökande vegetation och slambildning på fiskeredskapen vållade problem och försvårade fisket i hög eller i måttligt hög grad (figur 13). 28 % ansåg att införda begränsningar i fisket via regler om minimimått, fredningstider o.d påverkade deras fiske. En fjärdedel ansåg att båttrafiken i området påverkade fisket. 23 % (N=95) ansåg att muddringen av farleden in till Jakobstad hade påverkat fisket i hög eller måttligt hög grad. 11 % svarade att dumpningen av massor på deponiområdet i havet i samband med farledsmuddringen hade påverkat fisket. Bland de övriga faktorerna som eventuellt kunde påverka fisket, dvs algblomningar, avtappningar från Larsmo-Öjasjön, kylvatten, smakförändringar i fisken, fisksjukdomar, illdåd eller sabotage, kunde inga tydliga trender skönjas. Övriga faktorer som påtalades var problem med avloppsvatten från farmområdet i Fäboda (7 st); problem med sälar och skarvar (5 st); problem med störande trutar och måsar (5 st); och problem i samband med dåligt utmärkta fiskebragder.

24 24 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 procent0 Faktorer som påverkar fisket 2015 (N=110) Inget Låg Måttlig Hög Stora bestånd av värdelösa arter Slambildning på redskap Ökad vegetation Kylvatten Muddringarna I farleden/hamnomådet Begränsningar (redskap, minimimått..) Avloppsvatten Båttrafiken Deponin av muddermassorna I havet Smakförändringar i fisken Avtappningar från Larsmo -öjasjön Algblomningar Fisksjukdomar Illdåd/sabotage Figur 13. Faktorer som påverkade fisket i havsområdet utanför Jakobstad 2015 I bilaga 5 presenteras svaren skilt för fritidsfiskarna och de kommersiella fiskarna. Bland de kommersiella fiskarna var hela 95 % av den åsikten att den ökande slambildningen på redskap vållade stora problem. Nästan 70 % ansåg vidare att det stora beståndet av fiskeriekonomiskt värdelösa fiskarter vållade problem. 60 % ansåg att muddringarna i farleden in till Jakobstad hade stört fisket. 6.2 EFFEKTER AV MUDDRINGARNA I FARLEDEN ÅREN Muddirngar utfördes under åren i Jakobstads farled, hamnbassäng och cementkaj. En sammandragsrapport över vattenkvalitetskontrollen för muddringarna har uppgjorts i Jakobstad (Mykrä, 2015). I fiskeriförfrågningen ingick frågor i anslutning till muddringarnas eventuella effekter på fisket i havsområdet. 70 % av alla som svarade på frågan ansåg att muddringarna inte hade haft någon effekt på fisket. Bland de kommersiella fiskarna var dock hela 64 % av den åsikten att muddringarna hade haft effekt på fisket (tabell 5)

25 De effekter som beskrevs var bl.a en ökad nedsmutsning av sikfällor, nät, strömmingsryssjor och småryssjor. Man hamnade därför att ta upp redskapen för tvättning oftare än förut. I samband med rengöringen märktes att det hade fastnat smuts, lerklumpar och grus i redskapen, vilken man inte annars lagt märkte till. Man anmärkte på att själva grumlingen av havsområdet hade effekter på fisket. Man avstod helt enkelt att fiska under en viss tid i det område där muddringen och den medföljande grumlingen i vattenmassan pågick. Man var medveten om att när redskapen blir smutsiga fiskar de inte lika bra, så därför avstod man att fiska. Vissa fiskare noterade att fisken flydde muddringsområdet. En fiskare ansåg att laxarna vandrade lägre ute till havs under muddringsåren. Andra fiskare noterade å sin sida att under vissa betingelser koncentrerade fisken sig till mudderverkets absoluta närhet. Effekterna av muddringarna var större bland fiskarna i Larsmo, Vestersundsby och Kyrkoby än bland fiskarna i Eugmo och Pörkenäs (bilaga 6) På frågan om dumpningen av massorna från muddringarna i deponiområdet i havet hade påverkat fisket svarade 11 % av alla fiskare att den hade det i hög eller måttligt hög grad. Andelen kommersiella fiskare som ansåg samma sak var 23 % (bilaga 6) Tabell 5. Fiskarnas svar på frågan om muddringarna i Jakobstad hade någon effekt på fisket. Märktes effekter av muddringarna i ditt fiske? Nej Ja Vet ej Kommersiella fiskare (N=22) 32% 64% 4% Fritidsfiskare (N=102) 78% 22% 0% ALLA FISKARE (N=142) 70% 29% 1% 25 7 ÖNSKEMÅL FÖR BEFRÄMJANDE AV FISKBESTÅND OCH FISKE Över hälften av alla som svarade på frågan önskade att utplanteringarna av sik i området skulle öka. Nästa lika många önskade ökade utplanteringar av öring. 20 % av alla önskade sig mera utplanteringar av gös. Även lax, abborre, lake och harr önskades. En femtedel av alla som svarade önskade effektivare fiskeövervakning i sina fiskeområden. En nästan lika stor del efterlyste mer informtion om fisket och de fiskeregler som gäller I havsområdet. Nästan 20 % av alla ville att sikens skulle fredas under lektiden. Många ansåg att sikfredning även skulle införas på statens vattenområden. Många ville även att gös, gädda, abborre och lake skulle fredas i lektid. Önskemål om införande av fångstbegränsningar för sik, gös och öring förekom också. Många önskade att det skulle införas en minimimaskstorlek för nät i havet. Övriga önskemål var t.ex ökat statligt stöd för fisket av bestånden av underutnyttjade arter (reduceringsfisket); införande av åtgärder för att stoppa effekterna av avloppsvatten från pälsfarmer (Fäboda); ökade jaktlicenser på säl; bättre märkning av fiskebragder och ökat statligt stöd för sälsäkra fällor (bilaga 7).

26 26 8 FÖRÄNDRINGAR I FISKET UTANFÖR JAKOBSTAD Den senaste fiskeriundersökningen i havsområdet utanför Jakobstad gällde fisket år 2010 (Wistbacka, 2011). I det följande jämförs resultaten av den aktuella undersökningen 2015 med fiskeriundersökningen från år 2010, samt i viss mån även med undersökningen som behandlade fisket år 2006 (Wistbacka, 2007). Jämförelser görs även med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets rapport Fisket i havet 2010 och Naturresursinstitutet LUKE:s tabeller över det kommersiella fisket i havet ÅSIKTER OM FISKARTERNAS FÖREKOMST I OMRÅDET FRÅN ÅR 2000 TILL 2015 Ökande arter De flesta fiskare anser att bestånden av braxen ökar i området. Denna åsikt har varit gällande under hela perioden Detta gäller även för bestånden av id och mört. En tredjedel av alla fiskare ansåg att havsöringen ökat i området under de senaste fem åren. Denna åsikt är ny och har inte synats i åsikterna under tidigare undersökningsperioder. Minskande arter Ändå fram till fiskeriundersökningen 2010 ansåg över hälften av såväl de kommersiella som fritidsfiskarna att sikförekomsten minskar i hela området. Denna åsikt hade varit gällande bland en stor del fiskarna i området åtminstone från och med senare delen av 1980-talet (Langi & Paavilainen, 1988). År 2015 var åsikterna om minskade sikbestånd inte lika tydlig som under de övriga undersökningsperioderna. Endast en tredjedel av de som svarade på frågan ansåg att sikbeståndet hade minskat under perioden Övriga arter Gädd- och abborrbestånden har, enligt fiskarnas åsikter, hållits konstanta under perioden. Åsikterna om de övriga fiskarterna är det svårt att dra upp några riktlinjer om, åsikterna om dem varierar mycket i alla undersökningar. 8.2 FÖRÄNDRINGAR I FISKEBRAGDERNAS NEDSMUTSNING De flesta fiskare som noterat förändringar gällande nedsmutsningen av redskap, anser att i synnerhet nät, men även sik-/laxfällor och småryssjor, smutsas ner mer och mer. Ökningen av nedsmutsningen har pågått under hela 2000-talet. Dessa observationer stöds av det faktum att hela den inre och mellersta skärgården utanför Jakobstad och Larsmo numera klassificeras som lindrigt eutrofad eller som på väg att eutrofieras på basis av klorofyll a-halter (Ratia, Mykrä & Aaltonen, 2016).

27 ANTAL AKTIVA FISKARE Med begreppet aktiv fiskare menas sådana personer som verkligen fiskar. Det finns uppenbarligen ett stort antal personer som årligen köper fiskekort från fiske- eller delägarlagen, men som ändå aldrig fiskar. Dessa icke-fiskande personer klassificeras dock alla som fiskare i samband med den årliga insamlingen av fiskeristatistisk från fiskelag, delägarlag och fiskargillen. I samband med fiskeriundersökningarna 2006 och 2010 uppgav ungefär hälften av de tillfrågade fritidsfiskarna med inlösta fiskekort att de inte fiskade i undersökningsområdet. Andelen icke-fiskande personer med fiskkort i det undersökta havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo var lika stor också år Det fanns 210 aktivt fiskande fritidsfiskare i området år Detta är 40 personer färre än år 2010 och 100 personer färre än år I denna grupp aktiva fritidsfiskare ingår inte de mete- och pilkfiskare, som enligt Lagen om fiske får fiska utan fiskekort. Också de fiskare, som fiskar via fiskerätten med länsvist spöfiskekort, hamnar utanför denna undersökning. 8.4 JÄMFÖRELSE MELLAN FÅNGSTERNA 2006, 2010 OCH 2015 I en jämförelse mellan medelfångsten per kommersiell fiskare åren 2006, 2010 och 2015 från (tabell 10) noteras att medelfångsten minskade en aning från år 2006 till år 2010 År 2015 har medelfångsten ökat markant och ligger nu på ca 7300 kg fisk per år. Den största ökningen ses i medelfångsterna på braxen. Fångsten har stigit med nästan 800 %. En markant ökning noteras även i medelfångsterna på abborre, sik, id och mört. I jämförelsen mellan medelfångsterna per fritidsfiskare under samma tid ses att medelfångsterna hållits någorlunda konstanta de senaste tio åren. Jämför man fångsten per fångstansträngning (CPUE) för det kommersiella fisket under samma period (tabell 11) ser man att dygnsfångsten från småryssjan ökat från ca 2,5 kg/dygn åren 2005 och 2010 till 12 kg/dygn år I motsvarande jämförelse mellan dygnsfångsten från sik-/laxfällan noteras också en ökning, - från 9-10 kg/dygn åren 2006 och 2010 till drygt 18 kg per dygn år Vid närmare undersökningar av artfördelningen i dygnsfångsterna noteras att andelen braxen i småryssjan ökat från mellan 30 % och 40 % åren 2005 och 2010 till över 80 % år Andelen lake har minskat, - från 25 % år 2005 till endast 3 % år Gäddans andel har minskat från 19 % år 2010 till endast 3 % år Vid motsvarade granskning av artfördelningen i dygnsfångsterna från i sik/laxfällan märks även här en ökning i andelen braxen i fångsterna, - från endast 6 % år 2015 till nästan 27 % år 2015.

28 Tabell 10. Medelfångsten för den kommersiella fiskaren och för fritidsfiskaren i havsområdet utanför Jakobstad 2006, 2010 och (från: Wistbacka, 2007, 2011) Rättelse: Medelfångsten för den kommersiella fiskaren för år 2006 (N=29) är korrigerad år I rapporten för fisket i havet 2010 (Wistbacka 2011) hade uppstått ett räknefel angående fångsten år 2006 Fångst / kommersiell fiskare Fångst / fritidsfiskare 2006 (N=29) 2010 (N=31) 2015 (N=21) * 2006 (N=180) 2010 (N=158) 2015 (N=95) ** Abbore Abborre Braxen Braxen Gädda Gädda Gös Gös Öring Öring Id Id Lake Lake Lax Lax 2 0,3 1,5 Mört Mört Sik Nors 1 0,6 1 Strömming * Strömming Övrigt Sik Övrigt 3 1,1 1,5 totalt totalt ( * exklusive strömmimngfångsten från en kommersiell fiskare på 34 ton; ** exklusive två fritidsfiskare med varsin fångst på ca 1,5 ton) 28 Tabell 11. Fångsten per fångstansträngning (CPUE) samt den relativa andelen arter per redskapsdygn i havsområdet utanför Jakobstad åren 2005, 2010 och 2015 (från: Wistbacka, 2007, 2011) Redskap Abb Brax Gäd Gös Öri Id Lake Lax Mört Ström Sik Sikl Totalt Småryssja 2006 CPUE 0,21 0,95 0,39 0,28 0,00 0,04 0,68 0,00 0,19 0,00 0,00 0,00 2,74 kg 2010 CPUE 0,11 1,06 0,47 0,05 0,02 0,02 0,37 0,00 0,30 0,00 0,02 0,00 2,42 kg 2015 CPUE 0,29 9,8 0,41 0,11 0,005 0,31 0,34 0 0,81 0,009 0,00 12,08 kg 2006 % ,00 7 0,00 0 0, proc 2010 % , , ,00 0,5 0, proc 2015 % 2, ,4 2,5 3 0,00 6,7 0,00 0 0, proc Sik/Laxfällä 2006 CPUE 0,00 0,57 0,00 0,00 0,37 0,31 0,02 3,49 0,28 0,00 4,02 0,00 9,07 kg 2010 CPUE 0,01 1,53 0,02 0,02 0,16 0,09 0,00 4,97 0,08 0,00 3,59 0,00 10,47 kg 2015 CPUE 0 4,8 0,00 0,00 0,17 0,08 0 5,5 0,9 0,00 6,68 0,00 18,13 kg 2006 % 0 6 0,00 0, ,00 39,5 3 0,00 44,5 0, proc 2010 % ,00 0, , , , proc 2015 % 0 26,5 0,00 0,00 1 0,5 0, , , proc Strömmingsfälla 2015 CPUE 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 201,00 0,68 0, kg 2015 % 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 99,4 0,4 0,2 100 proc

29 FÅNGST PER FÅNGSANSTRÄNGNING I BOTTENVIKEN 2006, 2010 och 2015 I tabell 12 jämförs den här fiskeriundersökningens fångster per redskapsdygn (CPUE) med motsvarande koefficienter från hela Bottenviken, det vill säga från fångstruta 31 (figur 14). Dessa uppgifter fås från Naturresursinstitutet LUKE:s statistik över det kommersiella fisket i havet Tabell 12. Fångsten per fångstansträngning (CPUE) i havsområdet utanför Jakobstad och från Bottenviken (fångstruta 31, LUKE) åren 2006, 2010 och (LUKE/tilastot; Wistbacka 2007 och 2011) Fiskeri-und. J.stad LUKE (ruta 31) redskap (CPUE) (CPUE) (CPUE) redskap (CPUE) (CPUE) (CPUE) Småryssja 2,74 2,42 Småryssja 1,82 2,18 Sik/laxryssja 9,07 10,46 Sik/laxryssja 7,28 8,3 Ryssja/paunette *) 13,37 Ryssja/paunette *) 9,62 Alla nät 0,42 0,38 Alla nät 0,3 0,34 0,48 *) fr.o.m används endast ryssja/paunette i LUKES statistik. CPUE värdena för a) sik-laxfällan och för b) småryssjan i Jakobstad har för jämförbarhetens skull omräknats till endast ett värde. Från tabell 12 framgår att fångsterna per redskapsdygn från ryssja/paunette (sik-/laxfälla + småryssja) i havsområdet utanför Jakobstad är över 3 kg större än de motsvarande genomsnittliga fångsterna i hela Bottenviken (ruta 31) I uträkningar av fångsten per nätdygn (alla kategoriers nät) är fångsten i havsområdet utanför Jakobstad litet mindre än motsvarande fångst från Bottenviken Figur 14. Karta över de statistiska delområden som används i Naturresursinstitutets (LUKE:s) statistik över det kommersiella fisket i havsområdet

30 ARTFÖRDELNINGEN I FRITIDSFISKETS FÅNGSTER Jämför man artfördelningen inom fritidsfiskarnas fångster under de senaste 20 åren (figur 16) noteras att ända fram till 2010 minskade sikens andelar i fångsten. Under den senaste femårsperioden, från 2010 till 2015 har andelen sik börjat öka. Andelen braxen ökade markant fram till år Under den senaste femårsperioden har den minskat. Andelen gädda i fritidsfångsten har minskat under perioden medan abborrens och lakens andelar hållits ganska konstanta. Fångstandelarna av id+mört har också varit konstanta de senaste tio åren. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen arter i fångsten Fritidsfisket Övrigt Strömm Öring Sik Lax Lake Gädda Gös Abborre Mört Id Braxen Figur 16. Fiskarternas andelar av totalfångsterna från fritidsfisket under perioden i havsområdet utanför Jakobstad. (Norra svenska fiskeområdet 1996, Wistbacka 2002, 2007 och 2011) 8.7 UTRÄKNINGAR AV DEN UPPSKATTADE TOTALFÅNGSTEN SAMT JÄMFÖRELSER MELLAN UNDERSÖKNINGENS RESULTAT MED UPPSAMLAD FÅNGSTSTATISTIK I OMRÅDET Totalfångsten i den här undersökningen uppgår till 202 ton fisk. Den verkliga fångsten är dock större. Undersökningens absoluta siffror baserar sig på svar från 63 % av de personer som löst fiskekort i området. Fångsten kan därför, enligt uträkningarna nedan, uppgå till drygt 242 ton. Fångsterna är troligen ännu större än detta, p.g.a. att fångsterna från mete- och pilkfiskare och fiskare med det länsvisa spöfiskekortet inte ingår i denna undersökning.

31 Norra svenska fiskeområdet samlar årligen in fångststatiskt från alla fiskelag, delägarlag och fiskargillen i området. Denna statistik ingår i den årliga rapporten över samkontroller i havsområdet utanför Jakobstad som utges av Österbottens Vatten och Miljö r.f. Även från den fångststatistiken fattas de fiskmängder från området, som fångas via mete, pilke och spöfiske med länsvist spöfiskekort. År 2015 uppgick fångsten utanför Jakobstad, enligt den uppsamlade statistiken (från Vestersundsby-, Kyrkoby-, Pörkenäs-, Larsmo- och Eugmo delägarlag samt Vestersundsby fiskargille) till drygt 203 ton fisk (tabell 13) (Ratia, Mykra & Aaltonen, 2016). 31 Uppskattad totalfångst utpostade förfrågningar KOMMERSIELLT FISKE 38 st FRITIDSFISKE 423 st inkomna svar (84 %) 32 st (61 %) 259 st fiskar inte i området, (+ har slutat som kommers.fiskare) 8 st (54 %) 139 st behandlade svar 24 st 120 st absolut fångst i undersökningen ,4 ton (N=21) kg (N=97) inget svar från 6 st kommersiella fiskare (kap.2) inget svar av 164 st fritidsfiskare, - av dem fiskar inte 50 % (82 st) i området (kap.2) saknas alltså fångster av 82 fritidsfiskare och 6 kommersiella fiskare medelfångst/kommers.fiskare år 2015: 7,3 ton (kap 5.4) medelfångst/fritidsfiskare år 2015: 140 kg (kap 5.4) saknad fångst fritidsfisket (82 x 140 kg) kg saknad fångst kommersiellt fiske (6 x 7,3 ton) 29,2 ton Uppskattad fångst (ABSOLUT + SAKNAD) kg kg Uppskattad totalfångst kg Fångstens storlek i den uppsamlade fiskeristatistiken är kg mindre än den uppskattade totalfångsten från fiskeriundersökningen. En av orsakerna till denna differens är att den årliga fångststatistiken endast berör fångst från byavatten, medan fiskeriundersökningen omfattar hela havsområdet, där en stor del av det kommersiella fisket på statens vatten ingår. Detta fiske omfattar främst sik och lax. Vid en jämförelse mellan de absoluta sik- och laxfångsterna i den här fiskeriundersökningen (bilaga 4) med fångststatistikens fångster (tabell 13) noteras att mängden sik är 2300 kg och mängden lax 5400 kg större i fiskeriundersökningen än i den uppsamlade fångststatistiken. Dessa sik- och laxmängder skulle öka ytterligare, om man via uträkningar skulle uppskatta totalfångsten även på artnivå.

32 I en jämförelse mellan de kommersiella fiskebragdernas placering med gränserna för de aktuella delägarlagen (bilaga 6) ser man att de flesta bragder faktiskt ligger inom byavattenrån (figur 2). Differensen mellan fiskeriundersökningens resultat och den uppsamlade statistiken ligger inte alltså enbart här. I tabellen över den uppsamlade statistiken är fångsterna av braxen mycket större än fiskeriundersökningens absoluta fångster av braxen. När det gäller orsakerna till differenserna i storleken av braxenfångsterna kan man bara spekulera. Det kan vara så att just den (eller de) kommersiella fiskare som avstod att medverka i fiskeriundersökningen i havet 2015 (6 st, kap.2) ingick i det nationella projekt vars målsättning är att fiska bort underutnyttjade arter (braxen, mört och id). Fisket i samband med dettaprojekt försiggår till största delen inomskärs, - alltså inom delägarlagens byavattenområden. I den uppsamlade fångststatistiken från delägarlagen ju ingår dessa fångster. Detta förklarar inte hela skillnaden mellan den uppsamlade fångststatistiken och den uträknade uppskattade totalfångsten. En bakomliggande orsak till differensen ligger helt säkert också i det faktum att metodiken som används vid uppsamlingen av fångstuppgifterna till fiskelag, delägarlag och fiskargillen varierar väldigt mycket. Fiskeristatistiken från de nämnda fiskeriorganisationerna baserar sig på såväl verklig information om årsfångster, som insamlats av enskilda fiskare, som på uppskattningar av fångsterna (via styrelser, sysslomän etc) Av dessa orsaker kan man dra slutsatsen om att det fortfarande är mycket viktigt att fortsätta med fiskeriundersökningar som baserar sig på intervjuer med enskilda fiskare. 32 Tabell 13. Fiskfångsten från havsområdet utanför Jakobstad 2015, enligt insamlad fångststatistik (Ratia, Mykrä & Aaltonen, 2016) VESTERSUNSBY Fångster 2015 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT (uppg f rån 2011) sik lax gädda abborre öring lake nors strömm gös siklöja id braxen mört övrigt totalt

33 33 9 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION En fiskeriförfrågning som berörde fisket år 2015 och förändringar i fisket under perioden i havsområdet utanför Jakobstad skickades ut de 461 personer som löst fiskekort från delägarlag i området eller som ingick i NTM-centralens register över kommersiella fiskare. 63 % av personerna svarade på frågeblanketten. Av svaren framgår att fisket pågår aktivt i hela havsområdet under hela året. Under vintern fiskar man närmare kusten och under sommaren även längre ute i till havs. Arterna som fångas är gädda, abborre, lake, sik, gös, braxen, id, och mört med nät och småryssjor; sik, lax och öring med sik/laxfällor samt samt strömming med strömmingsryssjor. En tredjedel av alla kommersiella fiskare hade ökat sin arbetsinsats i fisket under de senaste fem åren. Denna ökning berodde bl.a på att - tiden som användes för att rengöra redskapen hade ökat - tillgången på fisk hade förändrats - vegetationsförhållandena och vattenkvaliteten hade förändrats - fiskbeståndets artsammansättning hade ändrat - man hade börjat fånga andra fiskarter - man hade påbörjat reduceringsfiske av underutnyttjade arter och - man fiskade på andra platser än förut. En tredjedel av husbehovsfiskarna uppgav å sin sida att de minskat sin arbetsinsats i fisket. Den främsta orsaken var tidsbrist, minskat intresse, pensionering, flytt från orten eller andra förändringar på det personliga planet. Antalet aktiva fritidsfiskare i området hade minskat med 40 personer sedan år Personer som idkat mete och pilke samt spöfiske via det länsvisa spöfiskekortet ingick inte i undersökningen. Det är säkert många människor som aktivt idkar också dessa former av fiske i havet utanför Jakobstad. Det vore såväl intressant som nödvändigt att få intervjua också dessa, så att kännedomen om hela fisket i området skulle bli så stor som möjligt. Hälften av de personer som ingick i undersökningen ansåg att bestånden av braxen ökat de senaste fem åren. Nästan lika många ansåg samma sak gällande bestånden av mört och id. Liknande åsikter hade också merparten av de kommersiella fiskare och fritidsfiskare, som ingick i en motsvarande undersökning av fiskerihushållningen i havsområdet utanför Nykarleby 2014 (Wistbacka, 2016). År 2015 uppgick den uppskattade totalfångsten i Jakobstads havsområde till över 242 ton fisk. Över 90 % av detta fångades av kommersiella fiskare. Bortser man fångsterna från två extrema storfritidsfiskare år 2015 har medelfångsten per fritidsfiskare minskat med 5 % sedan 2006, och ligger nu (112 kg) på ungefär samma nivå som år Det här är 13 kg mera än medelfångsten för fritidsfiskaren i Nykarleby havsområde år 2014 (99 kg fisk /år) (Wistbacka, 2016).

34 Vid jämförelser mellan andelarna braxen, mört och id samt sik i fritidsfiskarnas fångster under drygt tjugo år i havsområdet, noteras att mörtfiskarnas andelar ökat från 15 % år 1996 till 37 % år Under samma tid har sikens andel minskat från 29 % till 19 %. År 2010 var andelarna mörtfiskar ännu större (45 %) och andelen sik ännu mindre (9 %). Det verkar som om den långa trenden med ökande andelar braxen, mört och id och minskande andelar sik i fångsterna skulle ha vänt under perioden Om detta är ett resultat av de massiva fångsterna på braxen, mört och id, som sker inom ramen för det statligt finansierade projektet reduktionsfiske av underutnyttjade arter som infördes i havsområdet år 2011 återstår att se. I det nationella projektet deltar ett tiotal kommersiella fiskare i Jakobstads havsområde. Projektets målsättning är att minska eutrofieringen genom att fiska bort mörtfiskar. I de statliga projektet igår utvärderingar av åtgärderna på havsmiljön. Betydelsen av reduktionsfiske-projektet står klar när man jämför medelfångsten för den kommersiella fiskaren år 2015 med motsvarande medelfångst år Medelfångsten år 2015 är nästan 2,5 gånger än år Det är just medelfångsterna av braxen, id och mört som ökat mest. Också medelfångsten av sik per kommersiell fiskare i Jakobstads havsområde har ökat från år 2010 till Fångsterna ligger nu på ungefär samma nivå som år Varje år planteras det via ålägganden ut st en-somriga sikyngel i havsområdet. Sedan år 2006 har alla dessa yngel bestått av Larsmosik (tabell 14). Före det här planterade man ut vandringssikyngel i havet. Larsmosiken är en en för området unik form av skärgårdssik, som antas vara mera stationär än vandringssiken. Norra svenska fiskeområdet grundade år 1998 ett moderfiskbestånd av Larsmosik hos fiskodlaren Vääräniemi i Taivalkoski (Wistbacka, 2013). Moderfiskbeståndet förser havsområdet utanför Jakobstad med utplanteringsyngel varje år. Man antar att Larsmosiken är mera stationär än vandringssiken. Detta betyder att den skulle stanna i närområdet i motsats till vandringssiken, som under en stor del av året företar långa födovandringar söderut i Bottniska viken. Om detta antagande stämmer kan beståndet av Larsmosik förse kommersiella fiskare och fritidsfiskare med sikfångster året runt. Österbottens fiskarförbund r.f, Malax-Korsnäs fiskeomåde och Naturresursinstitutet LUKE deltar i ett projekt som för närvarande undersöker Larsmosikens motsvarighet, Malaxsikens, egenskaper gällande just eventuella vandringar och hemorts-trogenhet med hjälp av utplanteringar och märkningar av 1-somriga sikyngel ( telegram/2592-malaxsiken-maerktes) 34 Målsättnignen med projket Larsmosik har varit att öka fångsterna av utplanterad sik genom att använda lokala, stationära sikformer. Fångsten av sik har ökat under perioden , men vi har ännu inte kunnat verifiera att utplanteringen av Larsmosik är orsaken till ökningen. Enligt statistk från Naturresursinstitutet LUKE ökade sikfångsterna från det kommersiella fisket i Bottenviken från år 2006 till Efter det har de minskat igen (figur 17)

35 Orsakerna till sikbeståndens nedgång i Bottenviken är svåra att utreda och flera olika faktorer kan samverka. De mest betydelsefulla torde vara förstörda lek- och yngelproduktionsområden, ökad dödlighet genom bl.a fiske med för småmaskiga nät på icke lekmogna årsklassereller ett ökat fisketryck. Bestånden beskattas också av sälar. 35 Tabell 14. Utplanteringar av minst 10 cm lång sikyngel i havsområdet utanför Jakobstad under perioden (Österbottens Fiskarförbund r.f:s statistik ) År Utplanterade sikyngel (st) Andelen Larsmosik % % % % % % % % % % % Variationerna i storleken på årsfångsterna av sik beror också på att det finns olika starka årsklasser inom hela beståndet, och att vissa årsklasser fångas just under vissa år. Den tilltagande eutrofieringen i Östersjön gynnar bestånden av mörtfiskar (Ådjers et al. 2006), som i viss mån kan predatera på sikyngel. Östersjöns försämrade tillstånd med bl.a en ökad belastning av miljögifter kan också vara av betydelse Braxen-, id- och mörtfångsterna fortsätter att öka i Bottenviken. Den största ökningen sker år 2011 när projekt reduktionsfiske påbörjas i havsområdet (figur 17). Det kommersiella fiskets fångster per redskapsdygn (CPUE) för småryssja har ökat med nästan 10 kg fisk/dygn i Jakobstads havsområde de senaste fem åren. Motsvarande koefficienter för sik/laxfällor visar en ökning med nästan 8 kg fisk/dygn under samma tid. I en jämförelse mellan CPUE-koefficienterna för det kommersiella fisket i havsområdet utanför Jakobstad år 2015 med regionens andra stora mynningsområde, havsområdet utanför Nykarleby år 2014 (tabell 15) noteras att fiskarna i Jakobstad och Nykarleby erhåller lika mycket fisk per ryssjedygn, - dvs 12 kg fisk/ryssja och dygn. Däremot är CPUE-värdena för nät, sik-och laxfälla samt strömmingsryssja högre i Jakobstad än i Nykarleby. De kommersiella CPUE koefficienterna för fiske med ryssja i havsområdet utanför Jakobstad år 2015 är större än motsvarande siffror i hela Bottenviken (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets fångstruta 31).

36 36 Figur 17. Fångstutvecklingen för sik samt braxen, id och mört i Bottenviken under perioden (Naturresursinstitutet LUKE, statistik 2016) Detta kan bero på att i havsområdet ingår i ett av de största mynnings-områdena i hela Bottenviken. Larsmo-Öjasjöns yta är 84 kvadratkilometer och området har repat sig efter försurningsincidenten hösten ph-värdet på vårarna har efter år 2006 medgett yngelproduktion i åmyninngar och vikar. Förekomsten av fisk som vandrar upp i åarna är rätt liten, men bestånden av vårlekande fisk är däremot rikliga. Dessa stora bestånd är en direkt följd av områdets stora potential som yngelproduktionsområde. I området finns också ett märkbart bestånd av lake, som dessvärre har minskat under talet. Stora mängder vandringsfisk (lax och i viss mån sik) vandrar norrut via havsområdet. Fiskeriintressenter har, som ovan beskrivit också lyckats med att förstärka bestånden av Larsmosik i området. Utplanteringar av gös har resulterat i att gösbestånden förstärkts i området En mångsidig tillgång på fisk, i kombination med en lång tradition av fiske, där kännedomen om goda fiskeplatser är ingående, medför att de kommersiella fiskarna kan idka ett fiske, som säkerligen är effektivare än genomsnittet för fångstrutan.

37 Tabell 15. Jämförelse mellan CPUE värden i havsområdena utanför Jakobstad och Nykarleby. CPUE-värden för Nykarleby tagna ur rapporten Fiskeriförfrågningen i havsområdet utanför Nykarleby år 2014 (Wistbacka 2016). Jakobstad 2015 (Komm. fiske) N CPUE (kg/reds ka ps dygn) Nykarleby 2014 (Komm.fiske) N CPUE (kg/reds ka ps dygn) Nät < 36 mm 12 0,52 5 0,2 Nät mm 10 0, ,3 Nät mm 3 2,84 5 0,2 Nät mm 7 0,31 4 0,3 Nät >60 mm 0 1 0,2 ALLA NÄT 0,38 0,2 småryssja * Sik/laxfälla ,3 Strömmingsfälla Saxar 2 0,22 0 * CPUE värdet för småryssja Nykarleby är omräknat till endast ett värde. I rapporten från Nykarleby (Wistbacka 2016) hade CPUE värden räknats ut skilt för alla småryssjor, - d.v.s. småryssja 10 mm; småryssja mm; småryssja 70 mm och storryssja 20 mm 37 Det som stör eller försvårar fisket i havsområdet i dag är, enligt merparten av de som svarade på frågan, de överstora bestånden av mörtfiskar, den ökande slambildningen på fiskeredskapoch den ökande vegetationen. 64 % av alla kommersiella fiskare ansåg att muddringen av farleden in till Jakobstad åren hade inverkat på fiskett i form ökad nedsmutsning av redskap.. Man var tvungen att ta upp redskapen för tvättning oftare än annars. Effekterna av muddringen var mest märkbar I Vestersundsby och Larsmo delägas vattenområden. För att vidare förbättra den nuvarande situationen i fiskerihushållningen, önskades fortsatta eller utökade utplanteringar av fisk (sik, öring, gös och lax) En femtedel av de som svarade önskade att fiskeövervakningen i området skulle effektiveras och lika många önskade få mera information om fisket och de fiskeregler som gäller I havsområdet. Nästan 20 % av alla önskade att siken skulle fredas under lektiden.

38 38 10 YHTEENVETO JA POHDINTA Kysely vuoden 2015 kalastuksesta Pietarsaaren merialueella sekä vuosina kalastuksessa tapahtuneista muutoksista lähetettiin yhteensä 461 henkilölle. Vastaanottajat olivat joko lunastaneet kalastuslupaa alueella tai kuuluivat vuonna 2015 ELY-keskuksen kaupallisten kalastajien rekisteriin. Vastaanottajista 63 % palautti kyselyn. Vastauksista ilmenee, että sekä kaupallista- että vapaa-ajankalastusta harjoitetaan vuoden ympäri koko alueella. Talvisin kalastusta harjoitetaan lähempänä rannikkoa ja kesäisin taas ulompana merellä. Merkittävimmät saalislajit käytettäessä verkkoja ja maderysiä ovat hauki, ahven, made, siika, kuha, lahna, säynävä, särki ja silakka. Lohi/siikaloukkukalastuksessa saadaan pääasiassa siikaa, lohta ja taimenta. Silakkaa pyydystetään rysien avulla. Noin kolmannes kaupallisita kalastajista ovat lisänneet kalastukseen käyttämäänsä työpanosta viimeisten viiden vuoden aikana. Lisääntynyt panostus johtuu mm seuraavista tekijöistä: - kalastusvälineiden pesutarve on kohonnut - kalojen saatavuus on muuttunut - veden laadussa ja rehevöitymisen laajudessa on tapahtunut muutoksia - kalastossa on tapahtunut muutoksia - kalastus suuntautuu toisiin lajeihin - siirtyminen vähän hyödynnettyjen kalalajien kalastukseen - kalastuspaikat ovat muuttuneet. Toisaalta noin kolmannes vapaa-ajankalastajista ilmoitti vähentäneensä panostustaan kalastukseen. Tärkeimmät syyt olivat ajanpuute, vähentynyt kiinnostus, eläkkeelle jääminen, poismuutto tai muu henkilökohtainen syy. Aktiivien vapaa-ajankalastajien kokonaismäärä oli vähentynyt 40 henkilöllä vuoden 2006 jälkeen. Tämän kyselyyn piiriin ei kuulu ilman kalastuslupaa sallittu onginta tai pilkintä. Selvityksen piirissä ei myöskään ollut läänikohtaisella luvalla tapahtuva viehekalastus. Pietarsaaren merialueella kyseiset kalastustavat ovat luultavasti hyvin yleisiä. Olisi siis sekä kiinnostavaa että perusteltua selvittää myös näitä kalastusmuotoja, jotta alueen kalastuksesta saataisiin mahdollisimman kattava yleiskuva. Melkein puolet kyselyyn vastanneista arvioivat, että lahnakannat ovat lisääntyneet viimeisten viden vuoden aikana. Lähes yhtä suuri osuus oli sitä mieltä, että myös särki- ja säynäväkannat olivat lisääntyneet. Enimmät vastaavan kyselyyn vastanneista vapaa-ajan- ja kaupallisista kalastajista Uudenkaarelpyyn merialueella olivat vuonna 2014 esittivät samanlaisen arvion ( Wistbacka 2016). Vuonna 2015 Pietarsaaren merialueen kalastuksen kokonaissaalis kohosi yli kiloon. Tästä määrästä kaupalliset kalastajat nostivat merestä yli 90 %.

39 Mikäli alueella kalastavien kahden ammattimaisten vapaa-ajankalastajien saaliita ei lasketa mukaan, vapaa-ajankalastajien keskisaalis (112 kg) oli vähentynyt noin 5 % suhteessa vuoden 2006 saaliiseen, mutta oli samalla tasolla kun vuonna Saalis on 13 kg suurempi kun Uudenkaarlepyyn merialueen vapaa-ajankalastajien keskisaalis (99kg/vuosi) vuonna 2014 (Wistbacka 2016). Lahnan, särjen ja säynävän sekä siian osuuksista vapaa-ajankalastajien saaliissa voidan arvioda kahdenkymmenen vuoden seurantajakson tuloksia käyttäen. Tilastojen mukaan särkikalojen osuus on kasvanut. Vuonna 1996 se oli 15% ja vuonna 2015 peräti 37%. Siian osuus saaliissa on samaan aikaan vähentynyt kahdestakymmenestäyhdeksästä prosentista noin yhdeksääntoistaan. Vuonna 2010 särkikalojen osuus oli kuitenkin selvästi suurempi (45%) ja siian osuus pienempi (9%). Vaikuttaa siltä, että pitkän ajan vallinnut trendi, jonka mukaan lahnan, särjen ja säynävän osuudet kasvavat sammalla kun siian vähenee, on muuttunut vuosina Tämä voi johtua siitä, että suuria määriä lahnaa, särkeä ja säynävää on pyydystetty valtion tukeman vajaakäyttöisten kalalajien poistopyynti -projektin alettua vuonna merialueella vuonna Kansalliseen projektiin osallistuu kymmenkunta Pietarsaaren merialueella kalastavaa kaupallista kalastajaa. Projektin tavoitteena on rehevöitymisen vähentäminen poistamalla särkikaloja ekosysteemistä. Projektiin liittyy tiiviisti toimenpiteiden vaikutuksien merialueen tilaan seuranta ja arviointi. Poistokalastuksen teho näkyy selvästi kaupallisten kalastajien keskisaaliin kasvuna vuodesta 2010 vuoteen Keskisaalis oli vuonna 2015 melkein 2,5 kertaa suurempi kuin vuonna Tähän kasvuun vaikuttaa nimenomaan lahnan, särjen ja säynävän keskisaaliin kasvu. Pietarsaaren merialueella kalastavien kaupallisten kalastajien siian keskisaalis on kasvanut vuodesta 2010 vuoteen Saaliit ovat nyt samalla tasolla kun vuonna Joka vuosi merialueelle istutetaan kesänvanhaa siianpoikasta velvoiteistutuksina. Vuoden 2006 jälkeen istutuksiin on käytetty Luodonsiian poikasia (taulukko 14). Ennen vuotta 2006 istutuksiin käytettiin vaellussiian poikasia. Luodonsiika on alueelle ominainen siikamuoto, jonka otaksutaan olevan paikallisempi kun vaellussiika. Norra Svenska fiskeområdet.niminen kalastusalue perusti vuonna 1998 Luodonsiioista koostuvan emokalakannan. Emosiiat pidetään Taivalkoskella sijaitsevalla Vääräniemen kalanviljelylaitoksella (Wistbacka 2013). Emokannan turvin voidaan joka vuosi istuttaa Pietarsaaren merialueelle Luodonsiikoja. Oletuksena on, että Luodonsiika on paikallisempi kun vaellussiika. Tämä tarkoittaisi sen oleskelevan lähialueella ympäri vuoden kun vaellussiika suurimman osan vuotta on syönnös-vaelluksella Pohjanlahden eteläosissa. Mikäli oletus pitää paikkansa Luodonsiika on kaupallisten ja vapaa-ajankalastajien kalastettavissa ympäri vuoden. Österbottens Fiskarförbund r.f., Malax-Korsnäsin kalastusalue ja Luonnonvarakeskus (LUKE) toteuttavat tällä hetkellä projektia, jossa tutkitaan Maalahden vastaavaa siikarotua eli Maalahden siian ominaisuuksia. Projektissa tutkitaan istutettujen kesänvanhojen poikasten avulla Maalahden siian mahdollisia vaelluksia sekä kotipaikkauskollisuutta ( tele-gram/2592-malaxsiken-maerktes). 39

40 Luodonsiika-projektin päämäääränä on korottaa siikasaaliita käyttämällä istutuksiin paikallista siikamuotoa, joka on paikallisempi kun vaellussiika. Siikasaaliit ovat kasvaneet mutta emme ole vielä voineet varmistaa että tämä johtuu Luodonsiian istutuksista. Luonnonvarakeskuksen (LUKE) mukaan Pohjanlahden kaupallisten kalastajien siikasaaliit kohosivat Tämän jälkeen ne ovat kääntyneet laskuun (kuva 17) 40 Taulukko 14. Vähintään 10 cm pitkien siianpoikasten istutusmäärät Pietarsaaren edustan merialueella vuosina ja Luodonsiian ossus (%) Österbottens Fiskarförbund ry. tilastojen mukaan. Vuonna Istutettuja siianpoikasia (kpl) Luodonsiian osuus % % % % % % % % % % Siikakantojen vähenemisen syyt on vaikea selvittää ja siihen voi vaikutta samanaikaisesti moni eri tekijä. Tärkeimmät syyt vähenemiseen lienevät kutu- ja poikastuotantoalueiden tuhoutuminen, liian pienisilmuisten verkkojen käyttö tai lisääntyneen kalastuksen aikaansaama kohonnut kalastus-kuolleisuus. Myös lisääntyneet hyljekannat voivat vaikuttaa. Siikasaaliiden vuosien välinen vaihtelu voi myös johtua siian vuosiluokkien luontaisesta vaihtelusta. Vahva vuosiluokka kohottaa saaliita tultuaan pyyntikokoon ja heikko taas vähentää niitä. Itämeren rehevöityminen aikaansaa mm särkikalakantojen lisääntymistä (Ådjers et al. 2006). Särki-kalat voivat jossain määrin saalistaa siianpoikasia. Kohonneesta ympäristömyrkkykuormituksesta johtuva heikentynyt Itämeren tila voi myös heikentää siian menestysmahdollisuuksia. Lahna-, särki- ja säynäväsaaliit kohoavat Pohjanlahdella. Saaliit ovat lisääntyneet selvästi vuodesta 2011, jolloin valtion tukema vajaakäyttöisten kalalajien poistopyynti projekti alkoi merialueella (Kuva 17). Kaupallisen kalastuksen maderysien saaliit pyydysvuorokautta kohden (CPUE) kohosivat Pietar -saaren merialueella lähes 10 kg/vuorokausi viimeisten viiden vuoden aikana. Siika/lohirysien kohdalla vastaavat saalit ovat kohonneet melkein 8 kg/vuorokausi samana kautena.

41 41 Kuva 17. Siian sekä lahnan, säynävän ja särjen saaliin kehitys Pohjanlahdella vuosina (Luonnonvarakeskus LUKE, 2016) Kaupallisen kalastuksen CPUE-arvojen vertailu Pietarsaaren merialueen (2015) ja seudun toisen suuren suistolaueen, eli Uudenkaarlepyyn merialueen (2014), välillä osoittaa, että kalastajat saavat yhtä paljon kalaa eli 12 kg/rysävuorokausi. CPUE-arvo on korkeampi Pietarsaaressa verkko-kalastuksen yhteydessä sekä siika- ja lohiloukkujen ja silakkarysien kohdalla. Ammattimaisen kalastuksen saaliit pyydysvuorokautta kohden (CPUE) olivat Pietarsaaren merialueella vuonna 2015 Pohjanmeren keskimäärää suuremmat (Riista- ja Kalatutkimus-laitoksen pyyntiruutu 31).