idrottarnas kostbok anki sundin Lärgruppsplan Idrottarnas kostbok

idrottarnas kostbok anki sundin Lärgruppsplan Idrottarnas kostbok

Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten. Det ger dig som idrottsledare stora möjligheter att påverka och fostra barn och ungdomar och samtidigt bidra till en positiv samhällsutveckling. Din roll som ledare består inte enbart av att lära ut idrottslig teknik utan också av att förmedla många andra viktiga parametrar som påverkar den aktive positivt både i sitt idrottsutövande men också i det privata livet. Riksidrottsstyrelsen har antagit en strategisk plan för idrottsrörelsens folkhälsoarbete som bygger på riksdagens antagna folkhälsomål. Inom området goda matvanor och säkra livsmedel har RF tagit fram en kostpolicy med syftet att stödja förbund och föreningar att skapa goda kostvanor inom idrottsrörelsen för att främja god hälsa och bra idrottsprestationer, motverka övervikt och ätstörningar samt främja en sund livsstil. Dessutom bör idrottsrörelsen uppmärksamma behovet av att öka kunskapen om religiösa och etniska kostfrågor samt om personer med särskilda behov, exempelvis allergiker och diabetiker. 2

Som ett verktyg för detta har vi tagit fram boken Idrottarens kostbok och syftet med boken är att lyfta fram vikten av rätt kosthållning för den som idrottar. Det är inget tvivel om att kosten före, under och efter träning och tävling påverkar resultatet för dig som idrottar och Idrottarens kostbok är perfekt för att förbättra sina kunskaper inom kostområdet, och sedan kunna praktisera dem i vardagen för att på så sätt förbättra sin prestation. Vi hoppas att den ska fungera som ett redskap för dialog och samtal med aktiva idrottare, deras ledare och föräldrar. Idrottarens kostbok består av nio kapitel: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Frågor och svar om kost och prestation I idrottarens skafferi Vegetarism och idrott Diabetes typ 1 och idrott Vad är en högenergiförbrukare? Dieter ur ett idrottsperspektiv Idrottarnas tips och favoritrecept Mellanmålstips till idrottare och måltidspersonal på idrottsserveringar Näringslära för idrottare Alla dessa tar upp olika aspekter om mat och idrott. Du och din grupp väljer vilket/vilka områden ni vill fördjupa er i och avgör själva hur mycket tid och hur många sammankomster ni vill ägna åt de olika delarna av materialet. Den här lärgruppsplanen ger er ett förslag på arbetsplanering att utgå ifrån. Alla grupper är olika med olika idéer och önskemål. Ta er tid att fundera på hur just ni vill jobba med materialet. 3

SISU Idrottsutbildarna vi är där när idrotten lär Se studieförbundet SISU Idrottsutbildarna som en viktig samspelspartner för ert arbete, det kommer ni att kunna ha mycket glädje och nytta av. För genomförande av en lärgrupp kan SISU Idrottsutbildarna från folkbildningsanslaget ge visst stöd och på så sätt ta vissa kostnader för studiernas genomförande. Det kan röra sig om material, lokalhyra för hyrd lokal, studiebesök, medverkan från en expert eller andra kostnader i samband med studiernas genomförande. Det fi nns en tydlig gräns mellan studier och utövande av idrott och andra traditionella föreningsverksamheter. Ordinarie verksamhet som t ex innebär idrottsträning och tävling kan inte bedrivas inom ramen för en lärgrupp. Lärgruppen bygger på att gruppen söker ny teoretisk kunskap som sedan bearbetas tillsammans i diskussion. Att prova på kan förekomma som en integrerad del av studierna men får inte dominera eller förändra karaktären på studierna. De olika distrikten i SISU Idrottsutbildarna kan ha olika rutiner och kan även skilja sig administrativt åt. Kontakta ditt lokala distrikt innan ni börjar och planera för er lärgrupp. Kontaktuppgifter fi nner ni på www.sisuidrottsutbildarna.se Om lärgruppen Kännetecknet för lärgruppen är självlärande grupper, där initiativ och planering görs gemensamt i varje grupp. Samtal och diskussioner är kärnan i lärgruppen. Lärandet sker sedan i planerade studier över tid med utgångspunkt från ett lärande material som alla deltagare har tillgång till. Arbets- och diskussionsuppgifterna är centrala i studiematerialet, även om de inte är tvingade. Ni avgör själva vilka frågeställningar som är viktiga för er. En utbildningstimme är 45 minuter. En lämplig gruppstorlek är mellan 5 8 deltagare. Då fi nns goda möjligheter till diskussioner, samtal och tankeutbyte. I varje lärgrupp ska det fi nnas en lärgruppsledare. Rollen innebär att du har ett lite större ansvar än de övriga i gruppen med lite extra förberedelser och administration. Det är din uppgift att arbeta för att alla i lärgruppen ges möjlighet att bidra med kunskaper, upplevelser, funderingar och tankar. Att vara lärgruppsledare innebär alltså inte att vara lärare utan mer en samordnare, inspiratör och pådrivare. 4

Arbetsplan för lärgruppen Det är viktigt att varje grupp gör sin egen planering tillsammans. Den text du just läser är en generell lärgruppsplan för materialet Idrottarens kostbok, men ibland vill man även komplettera med andra material eller skräddarsy sin lärgruppsplan på ett särskilt sätt. Det viktiga är att lärgruppsledaren och deltagarna tillsammans gör upp om mål, arbetsformer, antal sammankomster etc. Behöver ni hjälp hur ni ska göra upp er arbetsplan så fi nns en mall att utgå ifrån som ni hämtar på www.sisuidrottsutbildarna.se Arbetsformer Det kanske viktigaste i din lärgrupp är att alla känner sig delaktiga. Men det handlar inte bara om att alla får möjligheten att prata utan att ni också aktivt lyssnar på varandra. Att variera arbetsformen är ett bra sätt att stimulera kommunikationen. Nedan följer några exempel på metoder och arbetssätt som kan fi nnas i er lärgrupp. Grupparbeten under kortare tid Att få belysa olika områden eller få olika infallsvinklar på ett problem. Lagom gruppstorlek är 3-4 personer. Tänk på att uppgiften är lättare att lösa om den är tydlig och förvissa dig om att alla har förstått uppgiften. Bestäm gemensamt hur ni ska redovisa uppgiften. Bikupa Det innebär att ni diskuterar en fråga i smågrupper om 2-3 personer. Bikupor bör aldrig ta mer tid än 5 minuter. Studiebesök ni kan göra studiebesök för att skaffa ny kunskap eller inspiration. Att besöka en annan förening kan vara värdefullt att få idéer och uppslag till er egna verksamhet. Tänk på att ett bra studiebesök krävare förberedelser och uppföljningsarbete. Fackmannamedverkan Ett annat sätt att tillföra lärgruppen kunskap och idéer är att bjuda in en intressant person. Tänk på att ta upp era förväntningar innan och förbered besöket genom att skriva ned frågor. Ett tips är att titta på Anki Sundins (författare till Idrottarnas Kostbok) föreläsning som fi nns på webben på adressen: www.sisuidrottsutbildarna.se/kurserochprogram/konventochmotesplatser/ Idrottensmotesplats/Idrottensskafferi4feb/ Arbete mellan sammankomsterna Det är lika viktigt som själva lärgruppen. Fundera på hur ni ska arbeta mellan träffarna. Webtips! Guide för utbildare ladda ned från www.sisuidrottsutbildarna.se/pedagogiskttorg/largruppsledareutbildare/ Länktips om du vill veta mer! www.sisuidrottsutbildarna.se www.rf.se www.folkbildning.se 5

Sammankomst 1 Idrottarnas kostbok Lärgruppsledaren (LGL) ansvarar för att alla deltagarna i gruppen presenterar sig för varandra. I presentationen är det intressant att be deltagarna säga något om vad de har förväntningar på den lärgrupp de ingår i. Som LGL är det bra att försöka fånga upp dessa förväntningar, kanske ber du att få dem nedskrivna på ett papper, så att du under lärgruppens kommande sammankomster kan återknyta till dessa. Tid avsätts för att få en överblick av materialet Idrottarens kostbok genom att läsa inledningsavsnittet på sidorna 5 till 9 och att bläddra lite i materialet. Kan deltagarna redan nu se att vissa kapitel är särskilt intressanta för just den här gruppen? Vänta dock med att eventuellt anpassa arbetsplanen till just gruppens behov till sammankomst 2, då gruppdeltagarna hunnit få en bättre överblick över innehållet i materialet. Diskutera i smågrupper (2-3 personer) följande frågor: 1. Vilken är din roll inom idrotten? 2. Vilka uppgifter anser du vara de viktigaste för en idrottsledare/förälder gällande kostfrågor? 3. Hur får vi människor att införa nya matrutiner? 4. Hur gör vi det enkelt att äta rätt? Redovisa resultatet av gruppernas diskussioner för varandra. Fundera gemensamt kring om det är någon i er närhet, kanske t o m i er förening som skulle kunna komma till en av era sammankomster för att bidra med särskilda erfarenheter när det gäller frågor kring kost. Vill ni redan nu komplettera med ytterligare information till gruppen t ex i form av bevakning av media? Titta gemensamt på en tidplan för det kommande lärgruppsarbetet. Gruppen skall till nästa gång ha läst kapitel 1, 2 och 3. 6

Sammankomst 2 I idrottarens skafferi Till denna sammankomst har alla gruppdeltagare läst kapitel 1-3 i boken. Gå laget runt eller diskutera i mindre grupper följande: 1. Ge exempel på intressanta frågor och svar som du reagerade på under kap. 1. 2. Hur ska jag veta om livsmedel är nyttigt eller inte? 3. Vad är viktigt att känna till för aktiva som har laktos- och glutenintolerans? 4. Hur hjälper du en vegetarian att få tillräckligt med energi i sin kost? Redovisa det diskussionerna lett fram till. Planera nästa sammankomst till dess ska kapitel 4,5 och 6 läsas av alla gruppdeltagare. 7

Sammankomst 3 Dieter ur ett idrottsperspektiv Till denna sammankomst har alla gruppdeltagare läst kapitel 4,5 och 6 i boken. Diskutera: 1. Vad tycker du var extra intressant i dessa tre kapitel? 2. Hur hantera personer med diabetes typ 1? 3. Vad bör vi veta gällande GI-metoden? 4. Dela upp deltagarna i 3 grupper som får arbeta med var sin uppgift: Sätt ihop en bra matsedel till tredagarslägret En bra fi kakväll i klubbstugan vad står på menyn? Bra mat och dryck mellan matcher Hur hanterar man matfrågan vid resor? Presentera resultatet för varandra. Praktikuppgift till nästa gång: Alt 1: Om det fi nns tillgång till hemkunskapskök kan den avslutande träffen hållas där. Tillaga då några valda maträtter tillsammans, samt gå igenom teori kring mängd, behov etc. Gör gruppindelning för matlagning i grupp och hemuppgiften till nästa gång är att planera för och inhandla ingredienser till en måltid att tillaga vid sista träffen. Alt 2: Om det inte fi nns tillgång till kök kan deltagarna få som uppgift att planera en dags mellanmål för olika situationer, behov och idrott. Var och en får planera en bra matdag utifrån ett av tre olika scenarion som t.ex. resa, inför match eller innan och efter träning. Planering och presentation ska ske utifrån sitt kaloribehov och sin idrott. 8

Sammankomst 4 Förslag på idrottarnas favoritrecept Under denna sammankomst lagas antingen några valda rätter enligt det upplägg som presenterades under sammankomst 3, eller presenteras de valda mellanmålen. Diskutera: 1. Processen kring matlagningen tidsåtgång, kostnad för inköp av ingredienser etc. 2. Hur jobbar du med de aktiva för att hjälpa dem att bli bättre på att laga sin mat? Planera nästa sammankomst till dess ska kapitel 8 och 9 läsas av alla gruppdeltagare. 9

Sammankomst 5 Avslutning Till denna sammankomst har alla gruppdeltagare läst kapitel 8 och 9 i boken. Gå laget runt och låt varje deltagare få lyfta fram det som var mest intressant ur kapitel 8 och 9. Återkoppla till förväntningspappren som deltagarna lämnade in vid första tillfället. Blev lärgruppen det deltagarna hoppats? Behöver fl era i föreningen veta något om deltagarnas nya kunskaper? Hur ska det förmedlas? Återsamling av deltagarna i denna lärgrupp? Ett kostnätverk? Hur stöttar vi varandra i framtiden? 10