Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET



Relevanta dokument
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Risk- och säkerhetspolicy. Tyresö kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Säkerhetspolicy i Linköpings kommun

Verksamhetsrapport. Kommunens säkerhetsarbete 2014

Kommunens författningssamling

Säkerhetspolicy Bodens Kommun

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen , 164

Riktlinjer för säkerhetsarbetet

Övergripande jämförelse

Information från Regionkansliet. Före Under Efter. Sammanfattning av policy, ramverk och strategi för säkerhetsarbete i Västra Götalandsregionen

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Vill du beställa broschyren?

Policy och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige

Remiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer

Gymnasiets arbetsmiljö

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Säkerhetspolicy. för Katrineholms kommun. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ. Katrineholms kommun \. Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Förslag till

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

Handlingsplan för Samhällsstörning

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

Hur fyller du i enkäten?

RUTIN FÖR RISKANALYS

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Riktlinje Brandsäkerhet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Säkerhet. Färgelanda kommun. Plan för. Policy-Organisation-Ansvar. Dnr 2011/168 Hid

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Övergripande kommunal ledningsplan

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Nordiskt frågeformulär om säkerhetsklimat på arbetsplatsen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

Anvisningar för nämnder och styrelsers riskoch ledningsanalyser

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Guide för en bättre arbetsmiljö

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Riskhantering Landstinget Gävleborg Margareta Petrusson

Medarbetarenkät <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun

NLL Medarbetarstöd vid vårdskada

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Intern kontroll - plan för 2017

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Medarbetarskaps- och säkerhetsenkät 2017

Bilaga Från standard till komponent

Ny i industrin STUDIEHANDLEDNING. Prevent

Reglemente för intern kontroll samt riktlinjer för intern kontroll

Arbetsmiljöenkät 2011

Riktlinje för säkerhetsarbetet i Norrköpings kommun

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Transkript:

Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET

SÄKERHETSKULTUR HANDLAR OM ATTI- TYDER TILL RISKER Säkerhetskultur betecknar förhållningssätt och attityder som en organisation och dessa anställda har till risker. God säkerhetskultur innebär att alla bidrar till att minska risker och sårbarheter, såväl på arbetsplatsen som i samhället. Ytterst handlar säkerhetsarbete om allas kompetens att hantera både vardagssituationer och extraordinära händelser så bra som möjligt. God säkerhetskultur i organisationer kan bidra till att vi undviker olyckor, stora som små. SÄKERT FÖR INVÅNARE, PERSONAL OCH MATERIEL När ett planerat skeende inte förlöper som förväntat, så kan det innebära risk för att något farligt ska inträffa. Det kan vara en omvälvande katastrof, men oftare Felmedicinering Stopp i data- eller telefonsystem Hot och våld mot patienter, personal eller förtroendevalda Trafikproppar Fel ingredienser i patientmat Det kan också vara att någon nästan trillar och slår sig även det tar man på allvar, funderar över och försöker förhindra där god säkerhetskultur råder. Säkerhetsarbete går ut på att förebygga, förhindra, hantera och lära när något ändå sker. FÖRE Förebyggande säkerhetsarbete att föreställa sig vad som kan hända och försöka förhindra det är väl använd tid. Det handlar exempelvis om att genomföra riskanalys, sårbarhetsanalys, krishanteringsplan, utbildning, övning och övervakning av risker. UNDER När något oönskat redan inträffat gäller det att hantera den situation som uppstått och om att minimera konsekvenserna, genom att sätta in de personella och materiella resurser som situationen kräver. Krishantering underlättas genom tidigare planering och övning. EFTER När det akuta skedet av den oönskade händelsen förlupit, handlar säkerhetsarbetet om att återuppbygga och förhindra att samma sak inträffar igen. Då genomförs avvikelserapportering, avvikelseanalys och utvärdering. Det är viktigt att lära av det inträffade och att kunskaperna inte stannar hos de direkt inblandade, utan sprids i och tas upp av organisationen. Säkerhetsarbetet bör ses som en cyklisk process: PLANERA AGERA KONTROLLERA ÅTGÄRDA Det ska ständig pågå. God säkerhetskultur främjar effektiv lärande av både inträffade och potentiella olyckor och god säkerhetskultur stärker i sin tur säkerheten. Säkerhetskultur Lärande Säkerhet I en god säkerhetskultur jagar man inte syndabockar, utan hellre chanser att lära sig hantera risker.

SÄKERHETSARBETE I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Patienter, studerande, besökande, förtroendevalda och personal ska vara trygga i regionens lokaler och verksamheter. Regionens säkerhetsarbete regleras genom en säkerhetspolicy, reglementen, riktlinjer, anvisningar, instruktioner, politiska beslut kring ledningssystem och patientsäkerhet samt brandskyddsstandard. Regionens strategi innefattar ett enhetligt arbetssätt för att identifiera säkerhetskomponenter och säkerhetsprocesser. Detta innebär att verksamheterna identifierar tänkbara oönskade händelser, bedömer sannolikheten att de ska inträffa och vilka konsekvenserna kan bli. Den kunskap och erfarenhet som redan finns i regionen om riskanalyser och krishantering är en viktig bas för fortsatt säkerhetsarbete. Västra Götalandsregionen samarbetar i säkerhetsfrågor med forskare vid universitet och högskolor. Regionen anordnar kurser om riskhantering och har genomfört mätningar av säkerhetskulturen inom flera av regionens verksamheter. Mätningarna har skett genom frågor till anställda om deras uppfattning om graden av lärande, rapporterande, flexibilitet, rättvisa, attityder, beteenden, kommunikation, riskmedvetenhet och arbetsförhållanden, som gäller på deras arbetsplatser. Undersökningarna mäter säkerhetskulturen både kvantitativt och kvalitativt, ur såväl organisations-, säkerhets- som medarbetarperspektiv. Varje aspekt av säkerhetskulturen har delats upp i delfrågor, bland annat: ARBETSSITUATIONEN Trivs du med arbetet? Får du tillräckligt stöd? Finns det tillräckligt med personal? FLEXIBILITET Värdesätts allas kunskaper? Får den lämplige lösa de problem som uppstår? Får man föreslå förändringar inom annans revir? Tillfrågas du om problemlösning? Uppmuntras förslag? KOMMUNIKATION Får ni tillräcklig information i rätt tid? Klara instruktioner? Snackar du säkerhet med kollegor? Vet du vem man ska tala säkerhet med? RAPPORTERANDE Får du tillräcklig information om tillbud och olyckor, utrustning, arbetsrutiner? Får man säga vad man tycker om säkerheten? Kan man rapportera anonymt? Rapporterar du tillbud du är med om? Lyssnar chefen? Lyssnar ledningen? RÄTTVISA Accepteras misstag? Bedöms misstag rättvist? Är folk rädda för att få skulden? Ligger du lågt av rädsla för fel? Får säkert arbete credit? Påpekas osäkra arbetsmetoder? Beröms den som påpekar säkerhetsbrister? Jagas syndabockar? LÄRANDE Talar ni om tillbud? Åtgärdas säkerhetsbrister? I rimlig tid? Följs de upp? Förbättras säkerheten bara när något gått fel eller även annars? BETEENDEN Talar ni om hur arbetet kan bli säkrare? Uppmuntras ordning och reda? Arbetar ni säkert? Fungerar regler och rutiner för säkerheten? Pressas du till genvägar i arbetet? ATTITYD Jobbar ledningen för god säkerhet? Gör avdelningsledningen det? Arbetar dina arbetskamrater för god säkerhet? Lönar det sig att prata om och lära av tillbud? Uppmuntras säkert arbete? Tycker din chef att säkerhet är viktigt? UPPFATTNING Jobbar ni säkert? Riskerar du skadas? Kan du påverka säkerheten på jobbet? Riskerar andra skadas? Enkätresultaten sammanställs och deltagarna uppmuntras till diskussion: Behöver något åtgärdas direkt? Vad behöver vi bli bättre på? På flera ställen noterades högre värden för variabeln attityd och lägre för lärande. Något att fundera över. Nya enkäter planeras på samma arbetsplatser, för att följa utvecklingen av säkerhetskulturen.

SÄRSKILT ANSVAR I LEDARSKAPET Säkerheten är en av ledarskapets ansvar. Det understryks bland annat av flera lagar och de påföljder som stadgar, exempelvis Lex Maria, Arbetsmiljölagen, Jämställdhetslagen och Lagen om extraordinära händelser. Verksamhetsledningen ska befästa och samordna aktiviteter inom säkerhetsområdet och införliva dessa med andra metoder att leda och styra verksamheten. Att väcka och vidmakthålla intresset för säkerhetsfrågor är en prioriterad ledarskapsfråga. Klimatet på arbetsplatserna ska vara sådant att alla medarbetare engagerar sig i verksamhetens säkerhet. Chefen ska se till att det finns framförhållning, förebyggande verksamhet, planering och kunskap om säkerhetsfrågor i hela personalen. Lex Maria har bidragit till att alla tillbud inom vården utreds. Trafik- och annan lagstiftning drar också upp gränserna för straffbart agerande. Men i grunden måste det finnas ett större intresse för att lära av inträffade skeenden, än att utse syndabockar. Många oönskade händelser orsakas inte av enstaka individer, utan snarare av ett antal samverkande omständigheter. Av tanklöshet, trötthet, brist på engagemang, okunskap, initiativlöshet. Engagemang och initiativ ska uppmuntras. Enligt lag ska regionen och därmed varje verksamhetsledning: Ha god kunskap om risker, sårbarheter och konsekvenser Ha en plan för hur risker och sårbarhet ska minskas Ha en plan för hantering av en extraordinär händelse Ha god förmåga att hantera en extraordinär händelse Så mycket säkerhetsarbete som möjligt ska ske innan en oönskad händelse inträffat och därmed förhindra flertalet. REGIONENS STRATEGI FÖR SÄKERHET Förebygga lidande, skador och kostnader Riskmedveten personal utbildas Systematisk avvikelsehantering, risk- och sårbarhetsanalyser Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, stadgar att kommuner och landsting ska minska sårbarheten, samt förebygga och kunna hantera kriser. I lagtexten används begreppen normalt, extraordinära omständigheter respektive höjd beredskap och krig. Samhället måste fungera och ta ansvar för svaga grupper. Denna förmåga att hantera och ta ansvar i kris beställer staten av landsting och kommun genom nya lagen. Lagen kräver: Risk- och sårbarhetsanalyser Plan för extraordinära händelser Krisledningsnämnd Utbildning och övning Rapportering till staten Säkerhetsarbetet en ledningsfråga Resurser avsätts för effektivt säkerhetsarbete Handlingsplaner för säkerhet på basis av risk- och sårbarhetsanalyser Säkerhet i fastigheter el, vatten Västfastigheter ansvarar Systematiskt brandskyddsarbete Andra tekniska skyddsåtgärder IT mm Regionservice ansvarar Risk- och krishantering, handlingsplaner Förvaltningschef etablerar en ändamålsenlig risk- och krishanteringsorganisation samt handlingsplan för säkerhetsarbetet Allt bättre säkerhetskultur All personal informeras Gemensamt system för mätning och uppföljning av säkerhetskulturen

TESTA ER SÄKERHETSKULTUR Gå igenom den här checklistan, så får du en uppfattning om hur långt ni har kommit med säkerhetskulturen på er arbetsplats. Diskutera frågorna med dina arbetskamrater. Fundera lite extra om du svarar nej på någon av frågorna och kontakta gärna den person som ansvarar för säkerhetskulturen. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKERHETSKULTUR JA NEJ Jag anser att jag har den kompetens som behövs för att utföra mitt arbete Jag hinner med mina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid Jag har rätt material och utrustning för att utföra mitt arbete Min arbetsbelastning är acceptabel Våra chefer prioriterar alltid säkerheten före produktiviteten Jag får i allmänhet den hjälp jag behöver i mitt arbete Jag känner förtroende för de människor jag arbetar med LEDNINGENS ANSVAR Min chef beaktar alla förslag till hur vi kan arbeta bättre och säkrare På vår arbetsplats råder rak och öppen kommunikation Bemanningen är alltid tillräcklig för patientsäkerheten Det är lätt att finna den information som behövs i den dagliga verksamheten Kommunikationen på arbetsplatsen är rak, tydlig och tillräcklig Det är ordning och reda inom vår verksamhet RAPPORTERING OCH LÄRANDE Vi utvärderar systematiskt vårt arbete Jag vet hur man rapporterar avvikelser Jag fick bra introduktion innan jag började med mina nuvarande arbetsuppgifter Inför nya arbetsmetoder får vi alltid bra utbildning Jag rapporterar avvikelser även om ingen tagit skada Våra chefer uppmuntrar oss att rapportera risker, även om inget hänt Jag tycker att det känns meningsfullt att rapportera avvikelser ATTITYDER TILL SÄKERHET Jag tror att många små misstag på en arbetsplats är farligare än en individs felgrepp Mina arbetsuppgifter är av betydelse för patientsäkerheten Vi pratar ofta om patientsäkerhet inom vår verksamhet De flesta arbetsuppgifter på ett sjukhus påverkar patientsäkerheten Även leverantörer påverkar en verksamhets säkerhet NÅGRA EXTRA FRÅGOR TILL DIG SOM ÄR CHEF JA NEJ Jag anser att mina medarbetare har tillräcklig kompetens för sina uppgifter Vi har rätt material och utrustning för att utföra vår verksamhet Jag prioriterar alltid säkerheten före produktiviteten Mina medarbetares arbetsbelastning är acceptabel Jag beaktar alla förslag till hur vi kan arbeta bättre och säkrare Bemanningsnivån är alltid tillräcklig för patientsäkerheten Jag satsar på introduktion för nyanställda och före nya arbetsmetoder Jag uppmuntrar personalen att rapportera risker och avvikelser, även om inget hänt Jag tar all avvikelserapportering på allvar Allas arbetsuppgifter är av betydelse för patientsäkerheten

MER INFORMATION Ytterligare information i säkerhetsfrågor får du på din förvaltnings intranätsplats. Du kan också besöka regionala säkerhetsfunktionens intranätsplats intra.vgregion.se/sakerhet eller om du inte har tillgång till intranätet den externa sidan www.vgregion.se/sakerhet