Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com
Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe: Hjälp till att hålla de andra oppe! 2
Vårt mål med folkbildning i Psykisk Livräddning Att alla ska: Kunna tala om existentiella frågor - om liv, död, mening och suicid Känna till grunderna för ångest, depression, kränkning och suicidalitet Veta hur man talar med personer som har sådana problem Veta vart man hänvisar dem om man inte klarar det själv
Jämförande statistik 1960: Död genom trafikolycka 1500 1960: Död genom suicid 1500 2010: Död genom trafikolycka 287 2010: Död genom suicid 1442 Vad talar vi mest om?
Allvarligt samhällsproblem Vanligaste dödsorsaken för män 15-44 år, näst vanligaste dödsorsaken för kvinnor 50% ökning suicidförsök hos unga kvinnor på 10 år 3 av 4 självmordsförsök utförs av kvinnor 2,5 gånger så många män som begår självmord, jämfört med kvinnor Hur kan vi förebygga detta i tidig ålder?
Förståelse av suicidalitet under århundraden Perspektiv Religion: År 452 Moral: Upplysningen år 1750 Psykisk sjukdom: År 1800,1861,1908,1964,1994 Process Psykologiskt olycksfall, episod Språk: Kommunikation
Definition av suicid Suicid är: Självdestruktiv handling Självförvållad Avsiktlig Medveten Leder till döden - självmord Leder inte till döden - självmordsförsök
Alternativ definition Suicidalitet: Att tänka på, planera och genomföra ett suicidförsök eller ett suicid är en fantiserad eller genomförd flykt av en människa som är så svårt plågad av livet att hon inte längre orkar bära det.
Suicid - myt eller sanning? Om någon har bestämt sig, går det inte att hindra Suicidförsök är bara ett rop på hjälp Väck inte den björn som sover Att tala om suicid smittar Den som talar om suicid, gör det inte När någon blir lugn, kan man andas ut
Myt: Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig men mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt sitt självmordsförsök frågar sig efteråt: "Hur kunde jag tänka så? NASP www.suicidprev.com
Exempel på risk - och skyddsfaktorer Risk Tidigare självmordsförsök: 40 gånger ökad risk Psykisk störning: 5-20 gånger ökad risk Missbruk: 5-10 gånger ökad risk Skydd Socialt nätverk Främja hälsa Lära sig balanserat bruk Förstå varningssignaler med suicidala tankar Lära sig problemlösning Lära sig social emotionell träning för en god självkänsla Riskökningar Juoko Lönnqvist 2009
Självkänslans faktorer Trygga Trösta Återupprätta Självbild Relationer Framtidsbild
Vad gör du? Hur tröstar du dig, när du är ledsen/nedstämd? Hur tryggar du dig, när du är rädd/ångestfylld? Hur återupprättar du dig, när du känner dig kränkt/sänkt?
Suicid är ofta ett psykiskt olycksfall Fysiskt olycksfall: Att överväldigas av fysiska krafter som är så starka och kommer så snabbt att man inte lyckas hantera dem.( Hollnagel 1998) Psykiskt olycksfall: Att överväldigas av psykiska krafter som är så starka och kommer så snabbt att man inte lyckas hantera dem.(beskow 2005)
Samtalstips Fånga upp din rädsla och våga fråga om självmordstankar Glöm allt annat. Ta den tid som behövs Närma dig ämnet varsamt backa om det behövs Be personen berätta jämbördigt möte Trygga, trösta och återupprätta Var uppmärksam på tecken och suicidplaner Nästa steg? Anhöriga, andra hjälpare
Tecken att ta på allvar Direkt språkliga: Jag orkar inte leva. Går du så tar jag livet av mig! Indirekt språkliga: Hej då, nu ses vi nog inte mer! Direkt beteende: Samlar tabletter exempelvis Indirekt beteende: Överlämna minnesgåvor Förlust av sammanhang: Identitetskris
Självmordsnärhet: Tre grundregler 1. Om du tror att någon är självmordsnära, fråga! 2. Om personen svarar ja, lämna inte personen ensam! 3. Se till att personen får professionell hjälp! 17
Vad kan vi göra? Skapa en handlingsplan för suicidprevention: mål, krisscenarier, beredskap, ansvarsfördelning Utbilda er själva och kollegor. Skapa en stödgrupp Ordna övningar i krisberedskap Bli gärna medlem i ett suicidpreventivt nätverk
Vem kan du hänvisa till? Akut förgiftning, SOS Alarm 112 Jourhavande präst på 112 Psykiatrisk akutmottagning och BUP - akut Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60 Sjukvårdsrådgivningen: 11 77 Brukar - och närståendeföreningar (NSPH) SPES jourtelefon: 08-34 58 73 Kyrkans jourtjänst: 031-80 06 50
En stödsida för unga som lever nära någon som mår psykiskt dåligt www.livlinan.org
Läs mer här Suicidprevention i Väst www.suicidprev.com Livlinan www.livlinan.org Nationellt center suicidprevention www.ki.se/suicid Suicidprevention och efterlevandesstöd www.spes.nu Selfharm and eating disorder www.shedo.org Suicidforskning,Oslo www.selvmord.no Folkhälsoinstitutet www.fhi.se
Referenser Två forskare - Kelly, Beck, Michel 2005 Suicidal modes - Beck 1997 Hjälplöshet, Hopplöshet, Svart framtid - Clark & Beck 1999 Problemlösande terapi - Howton et al 1989, Salkovski 2001 Suicidalitet är något annat än depression - Williams 2005 Kronisk latent och akut episodisk suicidalitet - Jobes 2006 Suicidalitetens språk - Firestone 2006, Beskow 2005 22
Psykisk Livräddning Det finns andra vägar, det gäller bara att finna dem! Det kan ta lång tid. Låt det få göra det. Ge inte upp! Det finns rastplatser på vägen där du kan vila dina trötta fötter. Under vandringen lär du dig mycket om dig själv och om andra. Li Wiktröm & Jan Beskow, Psykisk Livräddning 2