Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder

Transkript

1

2 Uppdrag 14/15 Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Sammanfattning Att arbeta med förebyggande åtgärder gällande suicid eller suicidförsök är ett omfattande område. Osäkerhet och okunskap i hantera ett samtal där någon uttrycker suicidtankar är en bidragande orsak till att så få jobbar direkt med frågan. Flera organisationer jobbar naturligt med förbyggande arbete inom den ordinarie verksamheten, gällande frågor som indirekt är suicidförebyggande. Exempel på detta är skolan som jobbar mot mobbing, kyrkan jobbar med själavård, trafikverket med planering av säker trafikmiljö. Inom landstingets egen verksamhet arbetar man, främst inom psykiatrin med stort fokus på suicidförebyggande arbete. Primärvården, akutmottagningarna och ungdomsmottagningarna möter många människor i både telefonrådgivning och vid besök. Det kan många gånger vara svårt att fånga det verkliga problemet/orsaken till symtomen. I Kalmar län finns ingen lokal förening inom ex vis SPES, Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd. Det finns inte heller någon strukturerad verksamhet för samverkan vare sig i offentlig sektor eller inom ideell verksamhet. Nationell prevention av Suicid och Psykisk ohälsa, NASP, är utsett av regeringen att vara nationellt expertorgan och centrum för suicidforskning. NASP har sitt säte på Karolinska institutet. I landet finns sex regionala ideella organisationer som är olika aktiva. Suicidprevention i Väst är den förening som har kommit längst. För att komma igång med suicidförbyggande åtgärder i Kalmar län föreslås tre spår. Landstinget tar initiativ till och bjuder in under hösten 2014, till ett brett samverkansprojekt med berörda myndigheter och aktörer, med mål att ta fram ett handlingsprogram i länet för suicidförebyggande åtgärder.

3 Det finns behov av kompetenshöjande åtgärder av personal inom både psykiatri, primärvård, akutmottagningarna och ungdomsmottagningarna i landstinget. Ta fram förutsättningar både avseende resurser, tid och kostnader för SPiSS (suicidprevention i skånsk specialistpsykiatri). För att öka samverkan i frågan föreslås att landstinget lyfter frågan om kompetenshöjande åtgärder i länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård För att motverka psykiskt olycksfall när någon hotar att ta sitt liv, ska landstinget ta initiativ till en samverkansgrupp mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst. Målet är att klargöra ansvarsförhållanden och ta fram rutiner för att roller och arbetsuppgifter ska fungera så att samverkan främjas. Uppdrag I Kalmar län begår en större andel män självmord jämfört med resten av landet. Utredningen syftar till att redovisa ett initiativ till ett brett samverkansprojekt med övriga berörda aktörer där målet är att ta fram ett handlingsprogram i länet för suicidförebyggande åtgärder. I denna rapport redovisas en förstudie med förslag på handläggning för beslut för fortsatt hantering. Omvärldsspaning Nationell nivå NASP NASP - Nationell prevention av Suicid och Psykisk ohälsa. Enligt riksdagens beslut är NASP, sedan den 1 oktober 2007 en nationell expertfunktion i suicidprevention. NASP är kopplat till Karolinska institutet och Stockholms läns landsting och är centrum för suicidforskning och prevention av psykisk hälsa. I regeringens folkhälsoproposition i mars 2008 anslöt sig regeringen till en nollvision för suicid. Flera landsting bland annat Stockholm, Jönköping och Halland har anslutit sig till nollvisionen. Regeringen beslutade också om ett nationellt åtgärdsprogram bestående av nio punkter. I programmet rekommenderas följande nio strategier (utförligare beskrivning se bilaga 1).

4 Att förbättra livschanser för mindre gynnade grupper Att minska alkoholkonsumtionen generellt och i högriskgrupper Att minska tillgänglighet till höggradigt dödliga medel för suicid Att börja hantera suicid som psykologiska olycksfall Att tidigt uppmärksamma personer i behov av medicinska, psykologiska och psykosociala insatser Att sprida kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid Att öka kunskapen om självmordsnära personer hos personal och andra nyckelpersoner i vården. Att införa händelseanalys av Lex Maria-anmälda suicid. Att stödja frivilligorganisationer Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten har i maj 2014 fått i uppdrag att ta fram en kunskapsstyrning avseende suicidfrågor. Ska göras med det nationella programmet för suicidprevention som grund. SPES, Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd Är en rikstäckande ideell organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden. Är till för alla som mist en familjemedlem, släkting, partner eller god vän genom suicid. Arbetar på ett nationellt, regionalt och lokalt plan, bland annat genom kontaktpersoner, telefonjouren som är öppen varje dag under kvällstid, utbildningar, träffar och självhjälpsgrupper samt med information och attitydförändring. Har en ungdomssektion med egna kontaktpersoner och egen verksamhet i olika delar av landet. Vill öka kunskapen om suicid som ett samhälls- och folkhälsoproblem samt motverka fördomar och tabuföreställningar.

5 1177 Om man söker på suicidförebyggande i 1177 är det endast Västra Götaland som har någon träff. Se bilaga 2. När det gäller utbildningar hänvisar man till SPIV och det utbud som finns där. Deras basutbud består av psykisk livräddning, psykisk livräddning ledarutbildning, avancerad kurs, första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA) och YMHFA som är riktad till verksamheter som kommer i kontakt med ungdomar, kärleken är bästa kicken, trygghet i svåra samtal, trygghet i svåra samtal ledarutbildning och suicidalitetens språk. Exempel på verksamheter i andra län Jönköpings län I Jönköpings län finns ett samarbete mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst när någon hotar att ta sitt liv. En samverkansgrupp har klargjort ansvarsförhållanden och tagit fram rutiner för att roller och arbetsuppgifter ska fungera för att främja samverkan. En förklaring till behovet av denna samverkan kan beskrivas av följande citat. Om den suicidala människan inte finner ord för att hålla sina destruktiva känslor på avstånd överväldigas hon av dem. Att bli överväldigad av så starka känslor att man inte hinner hantera dem är ett psykiskt olycksfall. Det är inte konstigare än att bli överväldigad av så starka fysiska krafter att man inte hinner hantera dem, t ex när en förare möter en snabbt uppdykande långtradare på fel sida av vägen. Det är ett fysiskt olycksfall, Jan Beskow. Västra Götaland Suicidprevention i Väst, SPIV, är en religiöst och politiskt obunden organisation som arbetar för att öka kunskapen om hur man kan förebygga suicid, suicidförsök och förhållanden som kan leda till sådana handlingar. Idén är att samla alla goda krafter för att utveckla en aktiv suicidprevention, till exempel inom regioner och landsting, kommuner, räddningstjänsten, polisen, trafikverket, kyrkan och frivilligorganisationer. Föreningen är ett av sex regionala ideella nätverk i Sverige och den förening som kommit längst i sitt arbete. Föreningen har en nollvision: Ingen ska behöva ta livet av sig som sista utväg.

6 Konkreta förslag för att uppnå visionen har tagits fram Bryt den kollektiva tystnaden. Våga tala om självmord. Utbilda lärare och elever i livskunskap, utveckla skolhälsovården och se till att suicidprevention ingår i utbildningen av vårdpersonal, lärare, polisen, räddningstjänsten, socialtjänsten m.fl. Höj kvaliteten på vården för suicidala patienter och deras närstående. Satsa stort på utbildning av terapeuter, som bedriver evidensbaserad psykoterapi samt jämställ tillgänglighet och ekonomi för sådan psykoterapi med övrig sjukvård. Förebygg ångest, stress och depression genom att låta det goda samtalet genomsyra arbetsplatserna. Skapa samordning mellan SOS Alarm, ambulans, räddningstjänst, hälso- och sjukvård, polis och sociala myndigheter vid akut utryckning då det är risk för suicid. Skapa lokala suicidpreventiva team - utbilda dem och ta fram handlingsplaner. Anta en nollvision (gjordes 2008 av regeringen) Anta regionala program för utveckling av suicidprevention och anslå medel för att genomföra detta. Lär av goda exempel både inom och utom landet. Minska olika former av människors utanförskap beroende på exempelvis etnicitet men också psykisk sjukdom och missbruk. Höj det statliga anslaget till forskning om suicidprevention så att det anpassas till problemområdets storlek och utveckling. Ge Riksförbundet SPES och de regionala suicidpreventiva nätverken ett rejält ekonomiskt Hur ser det ut på lokal nivå? En mindre kartläggning har gjorts för att få en uppfattning om hur olika aktörer arbetar med förebygga suicid. Inget strukturerat arbete har hittats i länet.

7 Kommunerna Samtliga kommuner är tillfrågade via socialcheferna om det i förekommer något suicidförebyggande arbete. Sex kommuner har svarat att de inte arbetar aktivt med suicidförebyggande arbete nu, övriga kommuner har inte svarat. Polismyndigheten Polismyndigheten arbetar inte med att förebygga suicid i någon organiserad form i Kalmar län. I de enskilda fallen som uppstår i polisens vardag tas den behövande omhand utifrån ett individuellt perspektiv. Trafikverket Sedan 2012 finns ett halveringsmål satt att dödsolyckorna på järnvägen ska halveras från , med utgångsläget antalet dödade 2010 (110 st). Målet är satt av generaldirektören och eftersom suicid är en betydande andel av de som omkommer har det blivit en tydlig inriktning på åtgärder mot detta. Utredningar har gjorts/görs och pengar finns avsatta för ändamålet. Helens Radbo började forska på systeminriktad prevention av järnvägssjälvmord 2003 och disputerade Inriktning i forskningen var att se på järnvägens möjligheter att göra något i sin miljö, inte att se varför folk som mår dåligt väljer att ta sitt liv. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar i samhället så att hela befolkningen kan få en god hälsa på lika villkor. I dagsläget arbetar länsstyrelsen med ANDT frågor (alkohol, narkotika, tobak och droger) i förebyggande syfte. Previa företagshälsovård Previa är en företagsfinansierad verksamhet som arbetar på arbetsgivarnas uppdrag. Det innebär att arbetsgivaren är den som avgör vilka insatser som man är beredd att betala för. Skulle man vid besök på förtagshälsovården upptäcka att det finns en suicidrisk hos en individ lotsas denna vidare till psykiatrin. Svenska kyrkan i Kalmar Inom Svenska Kyrkan i Kalmar har man inget direkt suicidförebyggande arbete. Däremot finns kontinuerliga sorgebearbetningsgrupper som anhöriga kan delta i efter inträffade dödsfall.

8 Landstinget I landstinget arbetar psykiatrin aktivt med suicidförbyggande arbete genom exempelvis kompetensutveckling avseende suicidbedömning, självskadebeteende, kollegial granskning efter fullbordad suicid. Primärvården kommer i kontakt med suicidbenägna personer både i telefon och besök i primärvården. Detta återfinns även på akutmottagningarna, ungdomsmottagningarna och kan givetvis förekomma inom alla mottagningar inom hela hälso- och sjukvården. Problemet kan dock vara svårt att upptäcka då det ofta döljer sig bakom annan sökorsak. Att höja kunskapen Generellt kan vi idag se utbildningar och hjälpmedel för första hjälpen i samhället. Exempelvis är det självklart att utbilda så många som möjligt i hjärt- lungräddning. Det finns hjärtstartare på många platser. Stora kampanjer för att känna igen om en person har drabbats av stroke genomförs. Det är inte lika enkelt och självklart att göra motsvarande utbildningsinsatser eller kampanjer för den psykiska ohälsan. Nedan ges två exempel på utbildningar. MHFA - Första hjälpen till psykisk hälsa För att på sikt öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar och självmordsproblematik genomför NASP det australienska självmordsförebyggande utbildningsprogrammet Mental Health First Aid (MHFA), på svenska kallat Första hjälpen till psykisk hälsa. Målsättningen med programmet är att rädda liv genom att öka kunskapen om psykiska sjukdomar och självmordsnärhet och på så sätt minska de rädslor och negativa attityder som dessa ämnen vanligen väcker. Utbildningen riktar sig till såväl personalgrupper som i sitt arbete möter personer med psykisk ohälsa som till allmänheten. Programmet utformades år 2000 av Betty Kichener och professor Antony Jorm i Australien. Under följande år har programmet utvecklats och utvärderats vetenskapligt och använd nu i 15 länder runt om i världen. Utbildningen har genomförts i några län i Sverige och NASP har som mål att det ska användas i hela landet.

9 Att höja personalens kompetensnivå Det finns intresse för kompetenshöjning av personal inom både psykiatri och primärvård i landstinget. Initialt bör även akutmottagningarnas och ungdomsmottagningarnas personal inberäknas. Det finns även en del pågående samverkansprojekt som bör erbjudas tillfälle för utbildning. Succesivt behöver all hälso-och sjukvårdspersonal utbildas. För att höja kompetensen kring suicidprevention har man i Skåne tagit fram en webbaserad grundutbildning i suicidologi, SPiSS suicidprevention i skånsk specialistpsykiatri. Utbildningen handlar om att träna upp kommunikation och beteende i situationer där personalen möter suicidnära patienter. Förslag till fortsatt arbete/utredning Landstinget ska initiera ett möte angående suicidprevention, där föregångare inom området bjuds in att föreläsa. Till att delta i mötet bjuds offentlig och privat sektor och berörda myndigheter in. Exempel på dessa är länets kommuner, arbetsförmedling, försäkringskassa, polis, kriminalvård, kyrkliga samfund, ideell sektor, företagshälsovård och svenskt näringsliv och migrationsverket. Målet är att tillsammans med berörda aktörer ta fram en handlingsplan för suicidförebyggande åtgärder. Denna handlingsplan återrapporteras till landstingsstyrelsen. Att genomföra kompetenshöjande insatser för samtlig personal inom psykiatri, primärvård, akutmottagningar och ungdomsmottagningar i landstinget. Inledningsvis tas förutsättningar både avseende resurser, tid och kostnader för SPiSS fram. Målet är att kompetenshöjningen genomförs inom befintlig ram. Statistik visar att många äldre, främst män återfinns bland de som tagit suicid och samverkan med kommunerna är därför extra viktigt för att förebygga suicid inom denna åldersgrupp. Därför föreslås att landstinget lyfter frågan om kompetenshöjande åtgärder i länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård För att motverka psykiskt olycksfall när någon hotar att ta sitt liv, ska landstinget ta initiativ till en samverkansgrupp mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst. Målet är att klargöra ansvarsförhållanden och ta

10 fram rutiner för att roller och arbetsuppgifter ska fungera så att samverkan främjas. Tidplan September 2014 Nov/dec 2014 Februari 2015 Maj 2015 Juni 2015 September 2015 November 2015 Förutsättningar för kompetenshöjande insatser framtagna. Utifrån förutsättningarna succesivt genomförande. Landstinget bjuder in till en konferens med avsikt att initiera till ett brett samverkansprojekt avseende suicidpreventivt arbete. Landstingsstyrelsen får återrapport avseende samverkansprojektet Presentera möjligheter och förutsättningar för kompetenshöjande insatser för länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Förslag till handlingsprogram i länet för suicidpreventiva åtgärder klart för remiss Återrapport till landstingsstyrelsen från samverkansgruppen att förebygga psykiska olycksfall Beslut om handlingsprogram i länet för suicidpreventiva åtgärder, utredare Planeringsenheten