Förslag till Strategisk plan för att minska suicid i Göteborg

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0576/13 Repronummer 175/13 Stadsledningsstaben Avdelningen Utbildning, Folkhälsa, Barn och ungdom Marianne Bernhardtz Telefon E-post: Förslag till Strategisk plan för att minska suicid i Göteborg Förslag till beslut I kommunstyrelsen Förslag till Strategisk plan för att minska suicid i Göteborg, utsändes på remiss till berörda nämnder och styrelser i staden samt till samverkansparter som berörs av arbetet med att minska suicid i Göteborg. Sammanfattning Stadsledningskontoret har på kommunstyrelsens uppdrag tagit fram förslag till en strategisk plan för att minska suicid i Göteborg. I arbetet med förslaget till strategisk plan har stadsledningskontoret samarbetat med en arbetsgrupp. Det är första gången det tas fram en plan för att minska suicid i Göteborgs Stad med hela befolkningen som målgrupp. Utgångspunkt för förslaget till strategisk plan har varit det nationella programmet för suicidprevention antaget av riksdagen juni 2008 och Jönköpings läns och kommuns handlingsplan. Suicid anses som ett av världens största skadeproblem. Omkring en miljon människor tar varje år sina liv. I Göteborgs kommun dog i genomsnittligt 67 personer varje år i suicid under åren , medan 11 personer dog i trafikolyckor. Hur många som gör suicidförsök i Göteborg vet man inte. Långt ifrån alla suicidförsök kommer till sjukvårdens kännedom. En vanlig uppskattning är att det går 10 suicidförsök på ett suicid och 100 personer med allvarliga suicidtankar. En nyhet i det nationella programmet är att inte bara se suicid som individuellt problem utan också som skada. Antalet suicid kan nedbringas genom att försvåra åtkomsten av medel att begå suicid, t ex skydd på broar, men också genom att systematiskt studera inträffade suicid genom s.k. händelseanalyser. Framgångarna inom olycksfallspreventionen har här varit inspirerande. Nyckeln till framgången inom olycksfallspreventionen ligger i att skador inte längre i första hand uppfattas som följd av människors oaktsamhet. Fokus ligger i stället vid att hantera risker. Stadsledningskontoret föreslår nu att förslaget till strategisk plan utsänds till stadens nämnder och berörda myndigheter som Räddningstjänst, polis, SOS-alarm, VGregionen, trafikverket m.fl. för att inhämta och komplettera med deras kunskaper och synpunkter på förslaget. 1 (23)

2 Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser bärs av respektive verksamhet. Barnperspektivet Barn och ungdom är en målgrupp som är särskilt beaktad i förslaget både som riskgrupp och som anhöriga/närstående vid suicid. Jämställdhetsperspektivet Perspektivet är belyst bland annat i den statistik som finns framtagen rörande personer som gör suicid och personer som gör suicidförsök. Mångfaldsperspektivet Studier har visat att HBTQ personer och personer med funktionshinder är målgrupper som har särskilt hög suicidrisk. Perspektivet är belyst och omhändertaget i förslaget till Strategisk plan. Omvärldsperspektivet Suicid anses som ett av världens största skadeproblem. Omkring en miljon människor tar varje år sina liv, mer än alla krig och alla mord tillsammans. I Sverige är suicid den största dödsorsaken bland män i åldern år och bland kvinnor den näst största. Även om antalet suicid minskat sedan år 1979, dör fortfarande ungefär 4 gånger så många i suicid som i trafikolyckor. I Göteborgs kommun dör omkring 67 personer varje år i suicid. Hur många som gör suicidförsök vet man inte. En vanlig uppskattning är att det går 10 suicidförsök på en suicid och 100 personer med allvarliga suicidtankar. Det moderna begreppet suicidalitet innefattar såväl att tänka på suicid som att försöka eller genomföra en suicid. Det kallades tidigare suicidalt beteende. Ordet suicid är latin och betyder självdöda, men markerar också den nära anknytningen till psykisk sjukdom. Expedieringskrets Stadsdelsnämnder, Utbildningsnämnden, Social resursnämnd, Polismyndigheten i Västra Götaland, Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg, Västra Götalandsregionen, SOS-alarm, Trafiknämnden, Byggnadsnämnden. Bilagor 1.Förslag till Strategisk plan för att minska suicid i Göteborg 2.Suicidprevention en introduktion 3.Statistik Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (23)

3 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i september 2011 att bifalla Ann Catrin Fogelgrens motion om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en strategisk plan för att förebygga suicid i Göteborgs stad. Stadsledningskontoret har haft uppdraget att ta fram ett förslag till en strategisk plan. I arbetet med den strategiska planen har stadsledningskontoret haft stöd av en arbetsgrupp med representation från Västra Götalandsregionens Hälso och sjukvårdsnämndskansli, social resursförvaltning, sakkunniga på stadsledningskontoret inom IFO och funktionshinderområdet. Representanter för Räddningstjänsten Stor Göteborg och Polismyndigheten i Västra Götaland, har medverkat vid något eller några av gruppens möten. Frivilligorganisationen Suicidprevention i Väst/ SPIV har medverkat i arbetsgruppen. SPIV har dessutom tagit fram statistik och medverkat i att ta fram och skriva texter som behandlar sakfrågor inom området. Bakgrund Suicid har varit ett tabuerat område i mer än år. Man har inte vågat tala om det för man har trott att det inte är något att göra åt det. Nu finns emellertid mer kunskap och effektiva medel för suicidprevention. Många har dock fortfarande svårt att tala öppet om suicid, vilket utan tvekan hämmat utvecklingen på detta område. Många myter lever fortfarande kvar, såsom att suicidfrekvensen ökar om man talar om suicid eller att suicidprevention inte lönar sig. Saklig information har dock visat sig relativt lätt slå hål på denna tabuering och samtalsklimatet har blivit betydligt öppnare under de senaste åren. Suicid som samhällsproblem är jämförbart med t.ex. psykisk ohälsa, missbruk och olycksfall. Det hanteras dock inte på liknande sätt, d v s med bästa möjliga metoder, så långt möjligt baserade på vetenskaplig evidens, och med ständiga uppföljningar och revideringar av arbetsmetoder och förhållningssätt. För att detta ska bli möjligt krävs att vi kan tala öppet om det utan tabuering. Ett stort samhällsproblem Suicid anses som ett av världens största skadeproblem. Omkring en miljon människor tar varje år sina liv, mer än alla krig och alla mord tillsammans. I Sverige är suicid den största dödsorsaken bland män i åldern år och bland kvinnor den näst största. Även om antalet suicid minskat sedan år 1979, dör fortfarande ungefär 4 gånger så många i suicid som i trafikolyckor. I Göteborgs kommun dog i genomsnitt 67 personer varje år i suicid under åren , medan 139 personer dog i trafikolyckor. Hur många som gör suicidförsök i Göteborg vet man inte. Långt ifrån alla suicidförsök kommer till sjukvårdens kännedom. En vanlig uppskattning är att det går 10 suicidförsök på ett suicid och 100 personer med allvarliga suicidtankar. Detta innebär att i Göteborg varje år försöker 670 personer att ta sina liv, medan 6700 personer allvarligt överväger detta. Det moderna begreppet suicidalitet innefattar såväl att tänka på suicid som att försöka eller genomföra ett suicid. Det kallades tidigare suicidalt beteende. Ordet suicid är Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (23)

4 latin och betyder att döda sig själv. Latinet markerar också den nära anknytningen till psykisk sjukdom. Problemets omfattning är således betydligt större än vad antalet suicid anger. Statistik för suicid i Göteborg År 2011 avled 41 personer i Göteborg i suicid, varav 18 (44 %) var kvinnor. Kvoten män/ kvinnor är 1,3, vilket är anmärkningsvärt lågt. Det brukar vara minst dubbelt så många män som kvinnor som tar sina liv. För att få tillförlitligare data infördes år 1969 i dödsorsaksstatistiken kategorin osäkra, d v s när man inte var helt säker på att det var självmord. Sverige har sedan dess haft ett internationellt sett högt antal osäkra, vanligen omkring 23 %. Motsvarande siffra i hela Sverige var år %, men i Göteborg endast 12 %, vilket således är anmärkningsvärt lågt. Antalet osäkra var högre för kvinnor, 15 %, än män, 10 %. Under perioden tog totalt 755 män i Göteborg sina liv, med ett genomsnitt på 67 per år, tabell 1 och 2 i bilaga 3. Räknar man såväl säkra som osäkra självmord är antalet 859 med ett genomsnitt på 78 per år. Under samma period dog 139 personer i trafiken i Göteborg uppgick de trafikdödade i Göteborg till 8 personer. Detta är resultat av 20 års satsning på främjande och förebyggande arbete på trafiksäkerhet i Göteborg Sociala villkor - betydelse för suicid Självmord förekommer hos båda könen, i alla åldrar, dock sällsynt under 15 års ålder, samt i alla samhällsklasser och många olika sociala sammanhang. Trots detta har befolkningsgrupper som lever under ogynnsamma sociala förhållanden en ökad suicidrisk, jämfört med befolkningen som helhet. Enligt svensk statistik är suicidförekomsten fyra gånger högre bland personer som får ekonomiskt bidrag, jämfört med befolkningen som helhet. Lågutbildade (nio års grundskola eller mindre) har en fördubblad suicidrisk, jämfört med risken bland högutbildade (mer än tre års gymnasium). Suicidrisken bland arbetare är cirka två gånger högre än risken bland högre tjänstemän (Socialstyrelsen, 2006). Flera internationella studier stärker också på dessa samband. Sambandet mellan socioekonomiska faktorer och suicidförekomst har studerats i tio europeiska länder (Lorant mfl, 2005). De socioekonomiska mått som användes i studien var utbildningsnivå och bostadsförhållanden (hyresgäst kontra bostadsägare). I studien påvisades en överrisk för suicid i socialt mindre gynnade grupper. Överrisken var störst i Storbritannien och Spanien två länder med relativt stora sociala skillnader. De högsta suicidfrekvenserna finns i stater som tillhör det tidigare sovjetblocket, och som nu har mycket stora ekonomiska och sociala skillnader. Utgångspunkter för förslaget till strategisk plan Det är första gången det tas fram en plan för att minska suicid i Göteborgs Stad med hela befolkningen som målgrupp. Utgångspunkt för detta förslag har varit det nationella programmet för suicidprevention antaget av riksdagen juni 2008 och några kommunala exempel på framtagna stategier/handlingsplaner, framförallt från Jönköpings kommun. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (23)

5 Historik Det nationella programmet, proposition 2007/08:110, beskriver följande historiska syn på suicid och behandling. För två hundra år sedan uppfattades suicid som ett brott mot samhället och mot Gud. Om en individ försökte ta sitt liv, men misslyckades, straffades hon eller han. Det var därför vanligt att då uppfatta suicid i moraliska termer. För hundrafemtio år sedan straffades inte längre de individer som försökte att ta sina liv. Samhället var på väg att sekulariseras och suicid uppfattades som individers egna val. Suicid var beklagligt men en del av det mänskliga livet. När sjukvården expanderade och nya behandlingsmetoder tillkom började suicid uppfattas som följd av psykisk sjukdom, främst depression. Intresset inriktades på sjukvårdens möjligheter att förebygga suicid. När det fanns ett ökat utbud av behandling blev uppgiften att erbjuda den till de individer som riskerade att ta sina liv. Suicid som skada En nyhet i det nationella programmet är att inte bara se suicid som individuellt problem utan också som skada. Antalet suicid kan nedbringas genom att försvåra åtkomsten av medel att begå suicid, t ex skydd på broar, men också genom att systematiskt studera inträffade suicid genom s.k. händelseanalyser. Framgångarna inom olycksfallspreventionen har här varit inspirerande. Nyckeln till framgången inom olycksfallspreventionen ligger i att skador inte längre i första hand uppfattas som följd av människors oaktsamhet. Fokus ligger i stället vid att hantera risker. Ett av många exempel gäller risken för olyckor i flygtrafik. Att flyga är potentiellt farligt men i dag har trafikflyg trots det blivit en mycket säker verksamhet. Det är ett resultat av att risker knutna till teknik och risker knutna till människors beteende efterhand har minskats. Med detta synsätt är suicid också uttryck för brister i de system som hanterar risker för suicid. Riskerna kan både vara individuella, exempelvis depression, och fysiska, exempelvis i form av lättillgängliga dödliga läkemedel. Samhället har mer eller mindre välutvecklade system för att hantera dessa risker. Om suicid ska kunna reduceras behöver systemen för att hantera dessa risker förbättras. Visioner Inom många verksamheter är det meningsfullt att formulera visioner för verksamheten. Ett närliggande exempel gäller vägtrafiken. Synen är att trafiken som system ska vara så säkert att alla som använder det ska överleva. Därför har staten formulerat en nollvision för dödsolyckor i vägtrafiken. På liknande sätt har regeringen i sin handlingsplan formulerat en nollvision för suicidförekomst på alla nivåer i samhället. Regeringen fastslår som en övergripande vision att ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv. Innehåll i det nationella programmet för suicidpreventivt arbete För att kunna uppnå denna vision redovisas i Folkhälsopropositionen nio olika suicidpreventiva strategier, Strategier 1. insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (23)

6 2. minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper för suicid 3. minskad tillgänglighet till medel och metoder för suicid, 4. suicidprevention som hantering av psykologiska misstag 5. medicinska, psykologiska och psykosociala insatser 6. spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid 7. kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med suicidproblematik 8. händelseanalys av Lex Maria anmälningar 9. stöd till frivilligorganisationer Strategiernas inriktning De nio punkterna berör tre stora områden. De två första riktar sig direkt mot att förhindra suicidförsök och suicid, direkt suicidprevention. Den tredje riktar sig mot omständigheter som kan öka risken för suicid, indirekt suicidprevention: Direkt suicidprevention: A. Skapa ökad medvetenhet om suicidproblem samt kompetensökning - punkterna 5, 6 och 7. B. Minskad tillgänglighet till suicidmedel samt händelseanalyser - punkterna 3, 4 och 8. C. Indirekt suicidprevention - punkterna 1, 2 och 9 Dessa tre områden återkommer i förslaget till strategisk plan, bilaga 1 på följande sätt: A. Kompetensökning B. Minskad tillgänglighet till suicidmedel, och C. Indirekt suicidprevention Suicidprevention i Jönköpings kommun och landsting I bilaga 2 beskriver vi mer utförligt några modeller som förekommer i kommuner och landsting för det strategiska arbetet med att minska suicid. Vi har i förslaget till strategisk plan haft Jönköpings kommun och landstings handlingsplan antagen 2012 som modell. Modellen bygger på en väl utvecklad samordning inom Jönköpings län där det har bedrivits ett suicidpreventivt arbete under ett stort antal år och som bland annat resulterat i tre viktiga samverkansdokument. Arbetet i Göteborgs Stad med inriktning på suicidprevention Stadsdelsnämnder Inom stadsdelarna ligger ansvarsområden som Grundskola, Funktionshinder, Individ - och familjeomsorg och Äldreomsorg. Arbetsgruppens tidplan har inte medgivit en beskrivning av arbetet som sker inom respektive verksamheter med inriktning på suicidprevention. Vi emotser att sådana beskrivningar görs under remissarbetet. Ungdomsmottagningar i Göteborg Samtliga ungdomsmottagningar i Göteborgs Stad har dokumenterade rutiner för hur man ska arbeta med suicidprevention och riskbedömning. Trafiknämnden Inget direkt aktivt arbete med suicidprevention i trafiken, inriktningen på trafiksäkerhetsarbetet är att minska olyckor med gångtrafikanter, cyklister och på att minska skador/dödsfall vid bilolyckor. Trafikkontoret var med i trafikverkets (f.d. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (23)

7 vägverkets) grupp som tog fram riktlinjer för staket på broar för att förebygga hopp. Man deltar vi i trafikverkets djupstudiemöten om dödsolyckor. Kenneth Svensson på trafikverkets region väst har arbetat fram en klassificering för bedömning av dödsolyckor där man kan gissa anta - veta att det är självmord. Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen VG-region VG-regionens hemsida 1177 Råd om vård innehåller fakta och råd till anhöriga/närstående som har kontakt med en person som visar tecken på depression eller suicidfunderingar. Hälso och sjukvårdsutskottet i VG-regionen har antagit en motion den 8 maj 2013 om att anta en nollvision för suicid för vidare behandling i Regionstyrelsen. Ytterligare några initiativ rörande preventivt arbete vid suicidrisk beskrivs i bilaga 2. Separata samordnade vårdplaner för vuxna med depression respektive suicidprevention saknas. Räddningstjänsten i Göteborg Olycksbegreppet eller person som hamnat ofrivilligt i farligt läge är det som utlöser larm och insats. Vid inringt 112- samtal, som beskriver att någon hamnat i ofrivilligt farligt läge eller av en olyckshändelse befinner sig i fara, så agerar räddningstjänsten med sin förmåga. Att orsaken är suicid är vid dessa tillfällen underordnat, utan räddningstjänsten agerar på att det finns en överhängande fara för en plötsligt inträffad händelse. Räddningstjänsten i Göteborg utför ett systematiskt arbete med väl inarbetade rutiner s.k. larmplaner för att omhänderta hjälpbehov vid dessa händelser. De händelsetyper som är beskrivna är hopp från bro och delar av denna larmplan används även vid hot om hopp från byggnad. En god systematisk samverkan finns med andra aktörer, dock finns inte dessa formulerade och beslutade som myndighetsövergripande larmplaner. SOS alarm Ingår vid regelbundna, nedan beskrivna samverkansmöten. Syfte att utveckla det gemensamma arbetet vid larm med polis räddningstjänst och ambulans. Polismyndigheten i Västra Götaland Larm om suicidförsök inkommer till polismyndighetens länskommunikationscentral (LKC) som har väl inarbetade rutiner för de olika situationerna som kan uppstå. Kommunikationssystemet RAKEL/RAPS ger möjlighet för polisen att kommunicera med räddningstjänsten och ambulansen under framkörningen. På så sätt underlättas de gemensamma insatserna. Det förekommer inga skriftliga rutiner kring samverkan, såsom gemensamma larmplaner, men enligt uppgift fungerar samarbetet väl. De olika aktörerna (Polisen, SOS-alarm, Räddningstjänsten, Ambulansen, AmbuAlarm) träffas på regelbundna samverkansmöten och går igenom ärenden och frågeställningar i syfte att utveckla det gemensamma arbetet vid larm. Polisen har möjlighet att omhänderta personer med suicidrisk för överlämnande till sjukvården med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT 47. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (23)

8 Frivilligorganisationer Den ideella sektorn har en unik roll i det suicidpreventiva arbetet genom förmågan att se andra perspektiv och föreslå andra lösningar än exempelvis en offentlig myndighet. I Sverige finns sex ideella nätverk för suicidprevention, vilka är samordnade från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Karolinska Institutet i Stockholm. I landets västra nätverk Suicidprevention i Väst bedrivs utbildning, opinionsbildning samt forsknings- och utvecklingsarbete. På detta sätt sprids kunskap om och metoder för suicidprevention. Den ideella sektorn med brukar och närståendeföreningar, bidrar med sitt inifrånperspektiv på psykisk ohälsa och suicidalitet. Den viktigaste organisationen i detta sammanhang är Suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES) som består av människor som mist närstående genom suicid. I varje regionalt nätverk för suicidprevention ingår någon från SPES. En positiv faktor i det suicidpreventiva arbetet är att de ideella organisationerna ofta ingår i ett flertal samverkansformer av föreningar. Tillsammans kan de driva projekt, utbildningar och aktioner i samarbete med regioner eller kommuner. Några sådana samverkansfora är Samarbete för människor i sorg (SAMS), Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och Handikappförbundens samarbetsorganisation (HSO). I Göteborg finns NSPH:s regionala organisation NSPH i Göteborg (NSPHiG) med arton föreningar, som bland annat driver kampanjen (H)järnkoll. Stadsledningskontoret Marianne Bernhardtz Planeringsledare Stig Santá Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (23)

9 Bilaga 1 Förslag till Strategisk plan för att minska suicid i Göteborg Den strategiska planen tar sin utgångspunkt i det nationella programmet för suicidprevention. De nio punkterna i programmet sammanfattas här på följande sätt: Kompetensökning Minskad tillgänglighet till suicidmedel, och Indirekt suicidprevention MÅL Delmål att varaktigt minska antalet suicid och suicidförsök i Göteborg med inriktning på att ingen ska behöva ta sitt liv att säkerställa att upparbetade rutiner finns för att på bästa sätt kunna bryta själva handlingen (suicidförsök) så att vederbörande kan ges det stöd som behövs. att öka den allmänna kunskapsnivån om suicid, så att mänsklig gemenskap och samhälleliga åtgärder blir ett stöd för människor med suicidtankar och människor med upplevelser av närståendes suicid eller suicidförsök att så långt som möjligt undanröja omständigheter som kan leda till att barn och unga tar sitt liv att säkerställa att anhöriga/närstående med fokus på barn erbjuds professionellt stöd att tidigt upptäcka och försöka bryta trender av suicid och suicidförsök i utsatta grupper att verka för att få till stånd samordnade vårdprogram med VG-regionen om suicidprevention för vuxna respektive vårdprogram för vuxna med depression. att verka för samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst vid hot om suicid. att verka för möjligheten att skapa egen statistik genom ett samordnat rapportsystem att på sikt verka för allmänna riskanalyser som grund för en övergripande handlingsplan för trygghet och säkerhet omfattande olika typer av risker, varav suicid är en, detta enligt modell från Jönköpings kommun insatser för att öka kunskap och kompetens hos berörda verksamheter med den senaste forskningen kring suicid som grund insatser för att öka samverkan mellan samhällets aktörer och kunskapsutbyte och mellan berörda huvudmän och dess verksamheter ex. gemensam larmplan att verka för systematisk uppföljning genom händelseanalyser Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (23)

10 systematisera stödet till anhöriga/närstående med fokus på barn Strategier för att nå mål och delmål A. Kompetensökning Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid Kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med suicidproblematik Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser Beskrivs i upprättade samordnade vårdprogram (jfr Västbus) B. Minskad tillgänglighet till suicidmedel Minskad tillgänglighet till medel och metoder för suicid När detaljplaner upprättas och bygglovsärenden bedöms ska behovet av skyddsåtgärder och vilka former av åtgärder eller kombinationer av åtgärder som behöver vidas för att ge skydd mot, och tillräcklig reducering av, risken för att suicid ska kunna genomföras Suicidprevention som hantering av psykologiska misstag Utveckling och implementering genom bl.a. utbildning av metoder och rutiner ska genomföras med samverkande organisationer Händelseanalys av Lex Maria anmälningar C. Indirekt suicidprevention Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper Föreslå metoder och tillvägagångssätt för ungdomar att motverka stress och psykisk ohälsa, identifiera områden som behöver utvecklas och stärkas, föreslå hur insatser kan samordnas, hur kunskapsinsamling på området kan förbättras samt hur utvecklingen kan följas samt hur stödet till ungdomar kan utvecklas. (Strategin sammanfaller med priomål i budget) Minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper för suicid - Behandlas i stadens alkohol och drogpolitiska handlingsplan Stöd till frivilligorganisationer Frivilligorganisationer som t.ex. NSPH, SPIV och SPES ska vara delaktig i kommunens arbete med suicidprevention. Strategiernas inriktning Att skapa ökad medvetenhet om suicidproblem: genom information om vad man idag vet om suicidbeteende samt genom stimulans till samtal om existentiella frågor Utbildning och utveckling; generella utbildningsinsatser för alla som har kontakt med suicidnära personer och speciella program för organisationer med stödjande och behandlande funktioner; vidare bildandet av arbetsgrupper för att förbättra kompetens och rutiner; Minskad tillgänglighet till suicidmedel; inom trafikmiljön och vad gäller vapen och läkemedel; Barn och ungdom; genom en utbildning och träning som riktar sig generellt till barn och unga i att känna igen och hantera konflikter, kriser, depressioner och suicidproblem samt uppmärksamhet på signaler om riskfaktorer i familjer. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (23)

11 Vuxna; genom att uppmärksamma och öka stödet till personer i relationskriser samt vid psykologiska påfrestningar i arbetsmiljön Äldre; genom utveckling av kunskaper om krisreaktioner, krisbearbetning och depressioner, suicidbeteende i ålderdomen samt genom att särskilt uppmärksammade äldre invandrarnas situation; Utsatta grupper; öka den sociala kompetensen att möta personer som lever i utsatthet, för att öka förståelsen av hur konflikter, kriser, depression och suicidproblem upplevs och hanteras av dessa; Sörja för tillgång till stöd och behandling: genom identifikation och rätt bemötande av personer med suicidproblem inom krishantering, hälso- och sjukvård samt stöd till personer med psykiska och eller kroppsliga funktionshinder bl.a. utbildning i tidig identifikation och behandling av suicidkriser och depressioner. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (23)

12 Bilaga 2 SUICIDPREVENTION en introduktion Vad är suicidalitet? Suicidalitet är ett samlingsnamn som innefattar att tänka på suicid, försöka) eller genomföra ett suicid. Det handlar om ett sammanbrott i förmågan att klara av livets krav. Suicidalitet kan ses ur flera perspektiv. Individperspektiv Psykisk sjukdom. Suicidalitet uppfattas ofta som följd av en psykisk sjukdom, framför allt depression. Tidigare suicidförsök och psykisk störning utgör också tunga riskfaktorer för både suicidförsök och död i suicid. Psykiatrisk diagnostik och behandling är och kommer därför alltid att vara en viktig del i förebyggandet av suicidförsök och suicid. Å andra sidan är suicidalitet i sig själv inte en psykisk sjukdom. Man tar inte sitt liv på grund av en sådan sjukdom utan därför att man inte står ut med sjukdomen och dess konsekvenser samt övriga ofta samtidiga problem. Problemlösningsprocess. Den brittiske forskare Mark Williams har visat att tankar på suicid skiljer sig från övriga depressiva symtom (Williams 2006). De är kognitioner medan övriga depressionssymtom har en fastare förankring i kropp och i känsla. Suicidalitet är i själva verket ett av många sätt att försöka lösa livshotande problem. Går inte detta uppstår en plågsam, ibland outhärdlig, psykisk smärta. Om personen blir utmattad ökar risken för suicid som en definitiv lösning på problemen. Suicidal process. I själva verket är det normalt och ibland även nyttigt att tänka på suicid i en svår situation. Lyckas personen inte lösa sina problem fastnar hon emellertid ibland i sin suicidalitet, som övergår till att bli dysfunktionell, patologisk. Nyare forskning har visat att en sådan person under kortare eller längre tid ältar sina problem och till sist med hjälp av tankar och bilder utvecklar en suicidal plan, suicidalt modus, Wenzel Hur, var och när ska handlingen utföras? När denna är färdigutvecklad kan även små yttre påfrestningar, triggers, göra att den exploderar i en suicidal handling, Beskow Under en ibland kort tid, en suicidal episod, blir personen överväldig av smärta, ångest och depressivitet. Det är detta som gör att man kan se en del suicidala handlingar som psykiska olycksfall. Befolkningsperspektiv Systemisk modell. Inom olycksfallspreventionen har man mödosamt lärt sig att det individuella perspektivet är viktigt men inte tillräcklig. Det är en ofta mycket snabb kommunikation mellan olika system: personen, bilen och vägen med dess omgivningar inklusive regler för trafiken, som till sist gör att föraren inte lyckas hantera situationen. Analys och åtgärder måste rikta sig mot vart och ett av dessa system men också mot systemet i sin helhet. En olycka inträffar när flera systems toleransgränser överskrids samtidigt, t ex när en person plötsligt dyker upp på vägbanan, föraren är upptagen av sin mobiltelefon och därför ser henne för sent, bromsarna fungerar otillfredsställande och däcken får dåligt grepp på grund av halka. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (23)

13 Motsvarande resonemang är möjligt när det gäller suicidförsök och suicid. De tre delarna utgörs här av den suicidala personen, en lätt tillgänglig suicidmetod och ett bristande samspel med omgivande personer. Detta är grunden för ett befolkningsperspektiv på suicidalitet, Beskow Åtgärder för att förebygga suicid kan därför inte bara rikta sig till den suicidala personen själv. Man måste också så långt möjligt försvåra åtkomsten av suicidmedel samt öka insatserna från den omgivande mänskliga miljön. Internationella initiativ År 1982 genomförde WHO en konferens i Aten som belyste frekvensen suicid i olika länder (epidemiologi). WHO har sedan dess uppmanat regeringar och riksdagar att utarbeta program för suicidprevention och anslå medel för deras genomförande. Detta har skett i ett stort antal länder. Internationellt pågår nu ett intensivt forsknings- och utvecklingsarbete för att få ner antalet suicidförsök och suicid. Sverige Under 1970-talet ökade intresset inom svensk psykiatri för forskning i suicidologi/suicidprevention. Sedan dess har många doktorsavhandlingar ägnats detta ämne. År 2008 lanserade regeringen genom Folkhälsopropositionen :110 en nollvision för suicid: Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara suicid. Regeringen har som vision att ingen ska behöva ta sitt liv. Detta vidareutvecklades till nio principer, som tillsammans utgör ett Nationellt program för suicidprevention, och utgör grunden för det fortsatta suicidpreventiva arbetet i Sverige. Nationellt Center för suicidforskning och förebyggande av psykisk ohälsa, NASP NASP inrättades år 1993 av Stockholms läns landsting för forskning och förebyggande arbete (prevention). År 1995 blev NASP också statens expertorgan för suicidprevention. Centrets led av professor Danuta Wasserman. Dess uppgift är att utveckla och förmedla kunskap om suicid och psykisk ohälsa samt att driva, stödja och utvärdera suicidpreventiva insatser. Detta gör det bl a som ett samarbetscenter med WHO i suicidfrågor. År 1995 publicerades det första nationella programmet för suicidprevention i Sverige, Stöd i suicidskriser. Nationellt program för suicidprevention. Till skillnad från många andra stater i Västeuropa och Nordamerika antogs detta inte av regering och riksdag. År 1997 inrättades på initiativ av NASP sex regionala nätverk med uppgift att skapa ett ökat intresse för suicidprevention. Ett av dem är nuvarande Suicidprevention i Väst, SPIV. NASP administrerar också den Nationella styrgruppen för suicidprevention med uppgift att genom samordning och samarbete främja suicidpreventiva insatser i Sverige baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. NASP är också ansvarigt för första hjälpen vid psykisk ohälsa, MHFA, ett befolkningsinriktat utbildningsarbete för att lära ut elementär psykiatri och förbättra bemötandet av psykiskt sjuka, inklusive personer med suicidalitet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (23)

14 Socialstyrelsen Riktlinjer: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning. Händelseanalyser. Syftet är att få kunskap om omständigheterna kring begångna suicid, både nationellt, regionalt och lokalt. Erfarenheterna från de granskade fallen ska tas till vara och användas för att ytterligare stärka patientsäkerheten och höja kvaliteten på vården. Ytterligare en senare rapport finns. Referenser: Suicid anmälda enligt Lex Maria, Agerberg 2008, Socialstyrelsen Läget beträffande händelseanalyser är för tillfället oklart. En statlig utredning har föreslagit att anmälningsskyldigheten skall utvidgas. Nu gäller den personer som tagit sitt liv inom fyra veckor efter vård. Förslaget är att detta skall vidgas till sex månader och även innefatta socialtjänsten. Samtidigt har socialstyrelsen signalerat att den överväger att bryta ut denna anmälningsskyldighet ur lagen enligt Lex Maria. Skälet är att Lex Maria förutsätter att vården gjort ett misstag, vilket inte nödvändigtvis är fallet vid suicid. Personer begår suicid även om alla regler har följts. Läget belyses i en flera artiklar i Läkartidningen, Agerberg Trafikverket Detta är den första statliga myndighet som utformat ett suicidpreventivt program för sitt ansvarsområde. Antalet suicid på järnvägarna uppgår till per år och inom vägtrafiken till c:a 20 per år. Det suicidpreventiva programmet, Trafikverket 2011, är därför i första hand inriktat på järnvägar. Ett samarbete med Trafikverket för att lokalisera suicidfarliga platser, hot spots, är en möjlighet i ett kommunalt suicidpreventivt program. Trafikverket arbetar också med att förbättra diagnostiken så att man säkrare kan skilja suicid från övriga vägdödsfall, Beskow Stockholms läns landsting Landstinget startade år 1993 det nuvarande NASP och har stött detta center ekonomiskt sedan dess. Utvecklingsarbete, suicidpreventiva satsningar samt utvärderingar har bedrivits i nära samarbete mellan NASP och Stockholms läns landsting. Närmare information finns på NASP:s hemsida, Här några av utvecklingsprojekten. Skolprojekt med syfte att förebygga suicid och suicidförsök hos skolelever I detta ingick att undersöka trivsel, skolk och psykisk ohälsa hos gymnasieungdomar, stimulera intresset för att inrätta suicidpreventiva team samt göra en intervention i form av utbildning i psykisk hälsa och suicidprevention samt utvärdera denna. Strategi för en nollvision för suicid inom Stockholms läns landsting. År 2006 antog landstinget en nollvision för suicid och som en konsekvens av detta antogs år 2008 en övergripande strategi för åren Detta skedde i samarbete med NASP, Karolinska Folkhälsoakademin, KFA, och Karolinska institutet, KI. Syftet är bl.a. att följa den epidemiologiska utvecklingen inom landstinget, sprida kunskaper om psykisk ohälsa och suicidproblematik samt ge kunskaps- och metodstöd när det gäller insatser för att förebygga psykisk ohälsa och suicidproblematik. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (23)

15 Det s k modellprojektet. Detta bedrivs inom ett avgränsat geografiskt område i länet, nämligen stadsdelarna Södermalm, Enskede Årsta - Vantör, Skarpnäck och Farsta. Man har eftersträvat att utveckla en gemensam kunskapsbas för anställda inom kommun och landsting när det gäller bemötande och behandling av suicidnära personer för att åstadkomma tidig upptäckt och behandling samt ett tryggt överförande mellan olika vårdinstanser. Projektet består av en rad delprojekt bl.a. omfattande Aktion livsräddning, Synen inom psykiatrin på arbetet med suicidnära personer, Lex Maria, äldre, invandrare, mångkulturella problem samt akut- och beroendevård. Regionalt vårdprogram - Suicidnära patienter, Ett vårdprogram i syfte att vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Suicidprevention i Stockholms län, SPIS, är ett delprojekt för att nå nollvisionen. Också detta arbete bedrivs i en rad delprojektgrupper med följande namn: SPIS-larm, Samordna de mobila psykteamen i länet, Polis & sjuksköterska i radiobil, Suicidtäta platser, Anhöriga/allmänhet, Statistik, utvärdering, samt Information och utbildning Jönköpings läns landsting Detta landsting har arbetat strategiskt med suicidpreventionen i mer än 15 år i början som en ideell verksamhet av den regionala SPES organisationen (Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd). Redan 1997 inrättades suicidpreventiva team inom alla sjukvårdsområdena med uppgift att utveckla suicidpreventionen. Tidigt kom länets FoU-enhet och andra styrande organ in i verksamheten. I de vårdprogram för vuxna som utarbetades 2004 och 2005 skilde man på depression och suicidalitet en på den tiden viktig innovation - Jönköpings läns landsting Syftet var att vårdprogrammen skulle leda till förbättrad samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri och att kvalitet och kostnadseffektivitet i vården skulle höjas. Jönköpings kommun. Larmplan. På räddningsverket i Jönköpings kommun upptäckte man att det fanns rutiner för all verksamhet, utom för den viktiga uppgiften när räddningstjänst, polis, psykiatri och socialtjänst samarbetade för att förhindra suicid framför allt genom hopp från broar och höga hus. Man skapade då sådana rutiner i form av en gemensam larmplan. SOS-alarm drogs in i arbetet. Insatserna effektiviserades och antalet ingripanden ökade, Petersson Verksamheten har sedan spridit sig över hela Sverige. Riskanalyser och handlingsprogram för säkerhet och trygghet. Kommunen har tagit ett samlat grepp på säkerhet och trygghet genom ett handlingsprogram , Jönköpings kommun Det är baserat på analyser av såväl vardagsrisker (brand, trafik, våld, fall, suicidförsök och suicid, stölder mm) med även mer sällsynta och extrema risker som krig och katastrofer, Jönköpings kommun Med hänsyn även till skadornas ekonomiska betydelse, se även NCO 2007, har man tagit fram handlingsprogram för skilda områden. För att sänka antalet suicidförsök och suicid ska kommunen fortsätta med utbildning av personal som möter suicidala personer, beakta utsatta platser i fysisk planering, arbeta Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (23)

16 med larmplaner och genomföra händelseanalyser. Man vill i första hand särskilt arbeta med att förhindra otillbörligt spårbeträdande samt utveckla rutiner för att tidig upptäcka och åtgärda psykisk ohälsa hos barn och unga. Huvudsakligen handlar det således om tre områden: kompetensökning, larmplaner och minskad tillgänglighet till suicidmetoder. Västra Götalands Regionen, VGR Suicidnära patienter. Inom ramen för en regional utvecklingsplan för psykiatrin lämnade en arbetsgrupp år 2004 under ledning av Ingela Heimann rapporten Insatser för suicidnära patienter med hög suicidrisk. De föreslagna åtgärderna var vissa kvalitetsindikatorer samt kompetensökning för personal som möter personer med dessa problem. Folkhälsokommittén. Regionens folkhälsokommitté har tagit fram två rapporter båda år Den ena: Många vill veta men svaren är få, är författad av Rutger Gram och Lars Paulsson. De hävdar betydelsen av lokala initiativ och aktiviteter samt vikten av att bygga strukturer som håller över tid. Det behövs också ett forum för att utveckla befolkningsinriktad suicidprevention. För detta har folkhälsokommittén tagit initiativ till en referensgrupp samt en konferens varje termin inom ramen för ett nätverk för suicidprevention. En arbetsgrupp arbetar också med att utveckla ett webbaserat kunskapsstöd avseende suicid. Den andra skriften: Döden i livet och livet i döden förutsättningar för en befolkningsinriktad suicidprevention i ett idéhistoriskt perspektiv, är författad av Kristian Petrov. Han betonar bl a att vi måste bryta tabuering, se död och suicid för vad de är, främja liv, integration, kommunikation och hälsa samt utveckla tvärvetenskapliga och tvärsektoriella förhållningssätt. Larm om suicid. Västra Götalandsregionens fullmäktige har givit de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna i uppdrag att utveckla förutsättningarna för ett samarbete mellan landsting, kommun och övriga berörda aktörer i samband med larm om suicid. Resultatet är redovisat i rapporten Utredning om rutiner vid larm om suicid i Göteborgsområdet maj Folkhälsokommittén representerar också regionen i ett EU-samarbete, European Regions Enforcing Actions Against Suicide, Euregenas, , med syfte att ta fram exempel på Good practice som ett verktyg att utveckla metoder att förebygga suicidalitet. Ideella föreningar Suicidprevention i Väst, SPIV. SPIV är ett av sex regionala nätverk som bildades år 1997, som ett samarbetsprojekt mellan SPES regionala krets (ordf. Ingvor Blom) och professor Jan Beskow. Verksamheten leds av Else-Marie Törnberg och omfattar ytterligare två anställda. SPIV är en politiskt och religiöst obunden förening som verkar för att utveckla en rationell suicidprevention i Västra Götaland och Halland. Förhoppningen är att utvecklas till ett regionalt resurscentrum för suicidprevention i samhällelig regi efter mönster från Norge, som förutom ett central forskningsinstitut har fem sådan regionala centra. SPIV arbetar aktivt med kompetensökning och har mellan 50 och 90 utbildningsuppdrag per ås inom skola, församlingar, kommuner, företag samt hälso- och sjukvård samt ett eget varierat kursutbud. Se Under år Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16 (23)

17 var SPIV ansvarig för utbildning av instruktörer samt totalt 1000 personer enligt MHFA-metoden. Är även involverad i forskning i samarbete med psykiatrin, Sahlgrenska Akademin, kring ångest och suicidalitet. Konsultinsatser för utveckling av suicidprevention, bl a inom Trafikverket, Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Örebro samt Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Eskilstuna. Samarbetar med Svenska Kyrkan för att fira den Internationella suicidpreventiva dagen den 10 september varje år. Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, SPES Västra kretsen. År 1987 bildades Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd. Medlemmarnas personliga lidande och erfarenheter har varit en kraftfull drivkraft i utveckling av suicidprevention. SPES västra krets under ledning av Ingvor Blom har sedan år 1997 varit en nära samarbetspartner till SPIV och bl a svarat för stöd till efterlevande, telefonrådgivning mm. Verksamheten fortsätter nu i SPIVs regi. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg, NSPHiG, är en del av den nationella organisationen NSPH. I Göteborg är det ett nätverk av 17 patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Nätverket arbetar för att medlemmarnas erfarenheter ska ses som en resurs i vården och att de ska ha ett större inflytande över de beslut som fattas inom denna. För att genomföra attitydförändringar har organisationen bl a arbetat med mätning av attityder, utbildat ambassadörer i psykisk hälsa och genomfört s k brukarrevisioner. Detta innebär att pågående vård analyseras ur ett brukarperspektiv av speciella för ändamålet utbildade personer. REFERENSER Agerberg M. Socialstyrelsen starkt kritisk. Brister i vården i två av tre suicidfall. Läkartidningen 2008; 105 (Nr 42): Agerberg M. Suicidrapporteringen: Slopat krav på anmälan skapar oenighet. En av flera artiklar i Läkartidningen 2013;110 (nr4): Beskow J. Samhällets lidandeproduktion och behov av resiliens. Temanummer om suicidprevention, Psykisk hälsa, 2012; 53 (nr 2): Beskow J, Palm Beskow A, Ehnvall A. Suicidalitet som problemlösning, olyckshändelse och trauma. Studentlitteratur Beskow J, Andersson AL, Lindberg E, Svensson K, Tingvall C. Trafikverket första myndighet med suicidpreventivt program. Läkartidningen (nr 17-18), 2013:CAER Ferm M. Organiserad suicidprevention ett inlärningsperspektiv och en projektkatalog samlingsartikel med många medförfattare. Socialmedicinsk tidskrift temanummer Suicidprevention och trygghet 2009;86 (nr 4): Jönköpings kommun. Handlingsprogram trygghet och säkerhet , Jönköping Jönköpings kommun. Riskanalys. Olyckor, brott och kriser Jönköpings läns landsting. Vårdprogram om suicidprevention för vuxna, NCO, Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor. Suicid och samhällsekonomiska kostnader. NCO 2007:4 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17 (23)

18 Peterson A. Larmplan vid suicidrisk hur fungerar det? Genomgång av insatser under 2010, Jönköping Socialstyrelsen. Suicid anmälda enligt lex. Maria. Socialstyrelsen 2010, artikelnr SPIS, Suicidprevention inom Stockholms läns landsting. Delrapport 3, Trafikverket. Prevention av suicid i transportsystemet. Del av planeringsunderlag trafiksäkerhet. Version 1.0 (EL ) utarbetat av Erik Lindberg, Trafikverket, Borlänge. Wibble T, Melin G, Petersson A, Lagerqvist J. Samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst vid hot om suicid - Ett exempel från Jönköpings län. Version 2.1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Stockholms läns landsting, SLL. Regionalt vårdprogram Suicidnära patienter. Stockholm, SLL Sveriges kommuner och landsting, SKL. Patienter och personal utvecklar vården. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. En handbok i 4 steg för erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling. Stockholm: SKL Trafikverket. Prevention av suicid i transportsystemet. Del av planeringsunderlag trafiksäkerhet. Version 2.1. (EL ). Borlänge: Trafikverket; _transportsystemet.pdf? Västra Götalandsregionen. Insatser för suicidnära patienter med hög suicidrisk. Rapport från en arbetsgrupp under ledning av Ingela Heimann, Regional utvecklingsplan för psykiatrin, Västra Götalandsregionen/Folkhälsokommittén. Många vill veta men svaren är få. Rapport om befolkningsinriktad suicidprevention idéhistorisk litteraturstudie och fem kommuners erfarenheter av Rutger Gram och Lars Paulsson, Mariestad, november Petrov K. Döden i livet och livet i döden förutsättningar för en befolkningsinriktad suicidprevention i ett idéhistoriskt perspektiv. Västra Götalandsregionen/Folkhälsokommittén Vincent C. Patient Safety, 2nd ed. Wiley-Blackwell, BMJ Books, Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18 (23)

19 Bilaga 3 STATISTIKBILAGA Självmord i Göteborg Kön. År 2011 avled 41 personer i Göteborg i suicid, varav 18 (44 %) var kvinnor. Kvoten män/ kvinnor är 1,3, vilket är anmärkningsvärt lågt. Det brukar vara minst dubbelt, i vissa kulturer 4-5 gånger så många män som kvinnor som tar sina liv. Säkra/osäkra självmord. För att få tillförlitligare data infördes år 1969 i dödsorsakstatistiken kategorin osäkra, d v s när man inte var helt säker på att det var självmord. Sverige har sedan dess haft ett internationellt sett högt antal osäkra, vanligen omkring 23 %. Motsvarande siffra i hela Sverige var år %, men i Göteborg endast 12 %, vilket således är anmärkningsvärt lågt. Antalet osäkra var högre för kvinnor, 15 %, mot män 10 %. Perioden Under dessa år tog totalt 755 män i Göteborg sina liv, med ett genomsnitt på 67 per år, tabell 1 och 2. Räknar man såväl säkra som osäkra självmord är antalet 859 med ett genomsnitt på 78 per år. Tabell 2 återfinns efter texten. Tabell 1. Göteborg, åren Säkra och osäkra självmord för män och kvinnor samt totalt. Säkra Säkra + osäkra Procent osäkra Män ,4 Kvinnor ,3 Summa Kvot män/kv 2,0 2,0 Jämförelser med Västra Götalandsregionen Figur 1 visar att vad gäller säkra självmord ligger män något under och kvinnor något över regionen i övrigt. Av figuren framgår att det varit en betydande sänkning även de senaste åren. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19 (23)

20 Figur 1. Säkra självmord i Göteborgs kommun och i Västra Götalandsregionen, flytande medelvärden Jämförelser med Göteborg, Stockholm och Malmö Utvecklingen i de tre största städerna, figur 2, är intressant. Under lång tid har antalet suicid varit lägre i Göteborg än i Stockholm och Malmö. Nu har emellertid en minskning och utjämning skett så att antalet män som dör av självmord i Göteborg och Stockholm ligger under riksgenomsnittet, medan Malmö fortfarande ligger över. För kvinnor ligger Göteborg och Stockholm på riksgenomsnittet medan Malmö också här ligger över riksgenomsnittet.. Detta är ett utryck både för en minskning och en utjämning av suicidfrekvenserna, sannolikt en följd av en fortgående homogenisering av samhället i stort. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20 (23)

21 Figur 2. Säkra självmord Stockholm, Göteborg och Malmö , flytande medelvärden Figur 3. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21 (23)

22 Utvecklingen i Sverige Självmordsfrekvensen stigit markant sedan slutet av 1700-talet, figur 3. Ökningen är delvis en fråga om bättre statistik. Historiker hävdar emellertid att kontrollen i det förindustriella samhället var hög och dödsorsaksstatistiken acceptabelt pålitlig. Liknande ökningar av suicidfrekvensen märks varhelst den västerländska kulturen möter lägre utvecklade samhällen, vilket reser frågor om hur vi konstruerat detta samhälle psykosocialt. Även om det i stort sett handlar om en ökning är variationerna anmärkningsvärt stora. År 1912 nåddes ett högsta värde med 45 suicid per invånare 15 år och äldre (15+) för män och 27 för kvinnor. Detta överskreds emellertid på 1970-talet med ett högsta antal 1979 med 50 per invånare 15+ för män och 23 för kvinnor. Då har emellertid också antalet s. k. osäkra självmord inräknats. Vidare noteras de starka nedgångarna under båda världskrigen, trots att Sverige inte var krigförande. Sannolikt spelar den ökad känsla av samhörighet i orostider stor roll för dessa. Någon säker uppfattning om bakgrunden till uppgången fram till 1979 finns inte. Det moderna samhälle vi utvecklat sedan mitten av 1700-talet har visat sig ha stora brister. Detta blev man först medveten om genom det höga antalet olycksfall av fysiska orsaker i trafik och industrier. Målmedvetet förebyggande arbete baserat på undersökning av enskilda olycksfall (händelseanalyser) har givit mycket goda resultat. Först nu börjar man bli medveten om att suicid kan uppfattas som en följd av brister i samhällets psykosociala konstruktion.. Vi har all anledning tro att ett effektivt förebyggande arbete utifrån både ett individperspektiv och ett olycksfallsperspektiv baserat på undersökningar av enskilda dödsfall (händelseanalyser) kommer att ge goda resultat. När akut livsfara föreligger hinner man inte analysera bakgrunden, om det skall rubriceras som olycksfall eller suicidförsök. Då gäller det att ingripa snabbt och resolut. Bakgrundsanalysen är en viktig del i det förebyggande arbetet, men den får komma i andra hand. Sjunkande antal suicid i Sverige sedan år 1979/1980 De kurvor som nu publiceras börjar nästan alltid år 1980, vilket visar en minskning i suicidfrekvensen (absoluta tal) under åren från till d v s 38 %. Tas år 1969 med 1906 suicid som utgångspunkt blir minskningen 27 %, figur 4 Minskningen gäller alla åldrar men är mindre för ungdom i ålder år. Dessa visar också en anmärkningsvärd ökning i antalet suicidförsök, figur 5. Figur 4 och 5 Självmord (säkra och osäkra) per invånare för olika åldersgrupper i Sverige, Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22 (23)

23 För både ökningen sedan 1960-talet och senare sänkning har variationer i alkoholkonsumtionen spelat en viss roll. När det gäller sänkningen efter 1979/1980 har den framför allt tillskrivits den ökade insikten om sambandet mellan suicid och psykisk sjukdom framför allt depression och suicid, vilket möjliggjort tidig behandling med antidepressiva med mindre biverkningar än äldre preparat. Av tabell 2 framgår att det skett en anmärkningsvärd minskning av antalet självmord i Göteborg framför allt åren 2010 och Om detta är en tillfällig variation eller ett trendbrott kan ännu inte bedömas. Suicidförsök och tankar på att ta sitt liv Tidigare studier har visat att antalet vårdade på sjukhus bara är en del av totala antalet suicidförsök. I ungdomsstudier i övre tonåren rapporterar 4% av pojkarna och 8% av flickorna att de gjort suicidförsök. En del av dessa är emellertid allvarliga tankar på suicid och handlingar som inte fullbordats. Grovt brukar man räkna med att antalet suicidförsök i en befolkning är ungefär 10 gånger högre än antalet självmord och att antalet personer med allvarliga självmordstankar är ytterligare 10 gånger högre, således en proportion på 1:10:100. Proportionen riktar framför allt uppmärksamheten på att en relativt stor del av befolkningen allvarligt tänker på att avsluta sitt liv. Dessa är viktiga målgrupper för en tidig suicidprevention. Skall vi kunna mäta resultaten av sådana tidigt insatta suicidpreventiva åtgärder måste metoder för systematisk registrering av personer med suicidförsök och allvarliga tankar på suicid, som söker hälso- och sjukvården utvecklas. Källor. Data är hämtade ut officiell statistik från Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Nationellt Centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP, sammanställda av Jan Beskow och Filippa Ahlberg Gagnér i maj Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23 (23)