RUBICON ett samverkansprojekt 1. INLEDNING OCH BAKGRUND En arbetsgrupp med representanter från bl a Riksåklagaren, Tillsynsmyndigheterna i konkurser (TSM) och flera andra myndigheter samt konkursförvaltare redovisade år 1994 sitt arbete i promemorian RUBICON Rutiner, brottsutredningar i konkurs. I promemorian föreslogs en rad åtgärder i syfte att effektivisera brottsutredningarna i konkurs. I rapporten lämnades också förslag till hur ett fördjupat samarbete mellan konkursförvaltare, revisorer och berörda myndigheter skulle kunna utformas. RUBICON-projektet fortsattes genom en seminarieserie år 1997. År 2000 tog Ekobrottsmyndigheten initiativ till en uppföljning av hur RUBICON-samarbetet utvecklats. Uppföljningen resulterade i en ny riksomfattande seminarieserie huvudsakligen genomförd under år 2002. Seminarierna bestod i huvudsak av en genomgång av den nya bokföringslagen, information om hur räkenskapsinformation bör tas om hand och en probleminventering med diskussion om hur RUBICON-konceptet kan föras vidare. 1.2. RUBICON i fortsättningen ett handlingsprogram i nio punkter De riktlinjer för anmälningsrutiner och samverkansformer som gavs i den ursprungliga RUBICON-promemorian är i huvudsak fortfarande aktuella. RUBICON-konceptet kommer följaktligen att behövas även i framtiden. Mot denna bakgrund har ett handlingsprogram utarbetats till ledning för Ekobrottsmyndighetens hantering av rutiner vid brottsutredningar i konkurs. I handlingsprogrammet har bl a fastslagits följande. RUBICON digitalt på Ekobrottsmyndighetens hemsida och intranät (EKONET). Ekobrottsmyndigheten kommer att under 2004 att börja bygga upp ett nytt RUBICONdokument som publiceras digitalt. Dokumentet kommer att innehålla en uppdaterad version av RUBICON-promemorian från 1994. Dokumentet ska vara lätt att nå för alla berörda och kommer att fortlöpande uppdateras. Nedan följer två avsnitt som bygger på RUBICON-promemorian 1994. avsnitten behandlar främst operativa frågor om utredning av brott i konkurs och samverkan i det operativa arbetet och i det övergripande arbetet. 2. Operativa frågor 2.1 Förvaltares utredning av brott i konkurs och uppgifter till åklagare om brott Konkursförvaltarens åligganden då det gäller skyldighet att underrätta åklagare om brott mm finns upptaget i konkurslagens 7 kap 16 och 17. 2.1.1 Hur mycket ska förvaltaren utreda? 2.1.1.1 Förvaltares uppgift att efterforska brottsliga gärningar Förvaltarens efterforsknings- och uppgiftsskyldighet utvidgades i den nya konkurslagen som trädde ikraft den 1 januari 1988. Lagstiftaren har ansett att det måste ligga i borgenärskollektivets långsiktiga intresse att brott utreds och beivras också i de fall detta inte är till omedelbar nytta för avvecklingen av det enskilda konkursboet. Förvaltarens skyldighet att efterforska och anmäla brott och förfaranden som kan ge näringsförbud torde vara oförändrade under hela konkursen. 1
Då det gäller hur förvaltarens efterforskningar ska bedrivas har i förarbeten till konkurslagen (prop 1986/87:90 s 00) uttalats följande. En viktig uppgift för förvaltaren är att efterforska huruvida gäldenären kan misstänkas för brott mot borgenärer. Det bör inte komma i fråga att nu begränsa förvaltarens uppgifter i dessa händelser. Särskilt i konkursens inledningsskede har emellertid förvaltaren många uppgifter som är brådskande. Det är vidare viktigt att förvaltaren i det skedet kan etablera ett gott samarbete med gäldenären. Möjligheten till detta kan äventyras om förvaltaren snabbt måste börja efterforska om det kan finnas brottsmisstankar eller förhållanden som kan medföra näringsförbud. 2.1.1.2 Nya brottsmisstankar efter förvaltaren lämnat uppgifter om brott till åklagare Om förvaltaren efter det att anmälan skett upptäcker nya brottsmisstankar är han skyldig att på vanligt sätt undersöka och anmäla dessa. Kompletteringar bör normalt ske i skriftlig form. Uppgifterna är som regel sådana att de kommer att ingå i förundersökningen eller i åklagarens beslutsunderlag. Naturligtvis måste det också finnas utrymme för muntliga uppgifter särskilt sådana av mindre omfattning. 2.1.2 Förvaltaren ska uppge vilka åtgärder som vidtagits för att söka efter material Enligt 7 kap 17 konkurslagen ska förvaltaren vid avslutande av konkursen lämna en redogörelse för de åtgärder som vidtagits under konkursen för att efterforska brottslig gärning och förfaranden som kan ge näringsförbud samt resultatet av dessa efterforskningar. Redogörelsen ska lämnas i en särskild handling som bifogas förvaltarens slutredovisning. 2.1.3 Åklagare och polis rätt till handlingar Åklagare och polisens rätt till tillgång till böcker och handlingar som rör boet regleras i 17 kap 7 konkurslagen. De ska ha tillgång till alla handlingar som rör boet och som kan lämna upplysning om gäldenären har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande mot borgenärerna. I 17a polisdataförordningen (1999:81) finns en regel som säger att om en uppgift i en förundersökning kan antas ha betydelse för en konkursutredning får uppgiften lämnas över till konkursförvaltaren (införd i SFS 2003:89). 2.2 Förvaltarens underrättelse till åklagaren om brott 2.2.1 Underrättelseskyldighetens innehåll I 7 kap 16 konkurslagen framgår när förvaltaren är skyldig att underrätta åklagare om brott. Underrättelse- skyldigheten gäller enligt följande. Om förvaltaren finner att gäldenären kan misstänkas för brott mot borgenärer eller om talan om näringsförbud skulle kunna aktualiseras. Förvaltaren ska också anmäla om det under konkursutredningen framkommer att gäldenären kan misstänkas för något annat brott av inte ringa beskaffenhet som har samband med den näringsverksamhet som gäldenären drivit. Underrättelse ska omedelbart göras till åklagare. Grunden för misstankarna ska även anges. 2.2.2 Tidpunkten för underrättelsen Det är naturligtvis viktigt att underrättelsen enligt 7 kap 16 konkurslagen görs i ett så tidigt skede att åklagare har möjlighet att vidta adekvata åtgärder. Då förutsättningarna enligt lagrummet är uppfyllda ska förvaltaren omedelbart göra en anmälan till åklagaren. Bestämmelsen torde innebära att det inte finns något utrymme för förvaltaren att överväga om det går att vänta med brottsanmälan till det att slutredovisningen ska göras. Självfallet måste 2
förvaltaren tillåtas att efterforska brottsmisstanken så långt att kraven på brottsanmälan är uppfyllda. Det kan exempelvis krävas att åklagaren beslutar om tvångsmedel för att förhindra att gäldenären avviker eller försvårar säkring av bevis. 2.2.3 Tidig brottsanmälan i vissa fall En tidig brottsanmälan är lämplig då förvaltaren bedömer att det är nödvändigt att en förundersökning kommer igång snabbt. Det är viktigt att konkursförvaltaren får möjlighet att överlämna all sin information till åklagaren när de fortfarande är aktuella för förvaltaren. Åklagaren måste därför i ett tidigt skede inleda förundersökning och vidta vissa nödvändiga inledande åtgärder som av effektivitetsskäl inte kan vänta. Som exempel kan nämnas förhör med konkursförvaltaren och den som svarat för gäldenärens bokföring. Åtgärder som rör räkenskapsmaterialet kan också vara nödvändiga. 2.2.4 Innehållet i brottsanmälan Det är naturligtvis av stor betydelse att anmälan är så utförlig som möjligt. Utan de formella uppgifterna och en allmän beskrivning med en historik torde det vara svårt att rätt förstå och värdera brottsmisstankarna. Det är också viktigt att anmälan på ett överskådligt och lättillgängligt sätt redovisar de aktuella uppgifterna. Nedanstående uppställning är en vägledning för innehållet i anmälan. Uppgift om vem eller vilka som var handläggare hos konkursförvaltaren Den eller de personer som kan misstänkas för brott Namn personnummer och adress ska alltid anges uppgift om den misstänktes ställning hos konkursgäldenären vid tidpunkt för görning eller förfarande ska anges. När det gäller övriga personer som omnämns i anmälan bör adress och om möjligt personnummer anges. Det eller de brott som kan misstänkas Ifrågasatt handlande ska beskrivas utförligt med angivande av brottsrekvisit. För varje gärning ska rätt brottbeteckning anges och lagrum samt tid eller period för gärningen. Avser brottsmisstanke fler än en person ska det klart framgå vem den avser. Den bevisning som styrker misstankarna ska anges. Förekommer handlingar som styrker brott (exempelvis falska fakturor) ska dessa bifogas anmälan. Även andra omständigheter av betydelse för utredningen ska anges. Omständigheter som har betydelse för bedömning av det subjektiva rekvisitet har naturligtvis stor betydelse. Anmälan torde normalt förutsätta att subjektiv täckning åtminstone kan föreligga. Är det fråga om näringsverksamhet bör omsättning och antalet anställda vid tiden för gärningen antecknas Om det finns risk för åtalspreskription avseende någon gärning bör detta anges. Näringsförbud Grunden för näringsförbudet ska redovisas i princip på samma sätt som brottsmisstankarna. Samband med andra konkurser och annan brottslighet 3
Om fler än en anmälan görs i samma konkurs koncern eller härva ska sambandet tydligt anges oavsett om anmälningarna ges in samtidigt eller inte. Om den misstänkte förekommer i samband med andra konkurser ska detta alltid anges. När det är fråga om exempelvis skalbolag ska härvtillhörighet uppges. Då aktiebolag eller andra juridiska personer omnämns ska alltid organisationsnummer anges. Är gäldenären eller företrädare för denne redan föremål för en polisutredning ska detta anges med uppgift om var den pågår. Uppgift om gäldenären är föremål för revision från skattemyndigheternas sida Tillgängliga revisionspromemorior deklarationer mm ska bifogas i den mån de kan antas ha betydelse för den brottsmisstanke som redovisas 2.3 Förvaltarens uppgift att ta omhand räkenskapsmaterial mm Regler om förvaltarens skyldighet att ta omhand räkenskaper och andra handlingar som rör boet finns i 7 kap 12 konkurslagen. Begreppet räkenskapsmaterial har samma innebörd som i bokföringslagen dvs allt sådant som ska ingå i en komplett bokföring. Dit hör också de särskilda beskrivningar inklusive systemdokumentation och även behandlingshistorik som ska finnas beträffande det aktuella bokföringssystemet. Även annat material som den bokföringsskyldige använder för sin affärsbokföring ska tas om hand. Källor och litteratur Prop 1986/87:90 Ny konkurslag - särskilt sidorna 274-275 specialmotivering 7 kap 16-17 Prop 2001/02:191 Sekretessfrågor vid bekämpning av ekonomisk brottslighet - särskilt sidorna 54-58 och 119 om förvaltares upplysningsskyldighet RUBICON. Rutiner, brottsutredningar i konkurs. Promemoria av Riksåklagarens och Riksskatteverkets arbetsgrupp angående rutiner vid brottsutredningar i samband med konkurs 1994 Walin, Gösta, Palmér Eugène och Savin, Peter: Konkurslagen. Del 1-2. Norstedts Juridik 2004 4
3 Samverkan i det operativa arbetet och i det övergripande arbetet Det är naturligtvis betydelsefullt med samverkan mellan konkursförvaltare, Ekobrottsmyndigheten och andra åklagarmyndigheter, TSM, Kronofogdemyndighetens S- enheter och skattemyndigheten för att nå framgång med bekämpningen av ekonomiska brott i samband med konkurs. Samverkan mellan de aktuella myndigheterna på området och konkursförvaltarna måste ske genom en fortlöpande dialog mellan alla inblandade. Detta gäller kanske särskilt åklagare och konkursförvaltare. 3.1 Samverkan med förvaltarna 3.1.1 Samverkan i samband med att förvaltaren lämnar uppgifter om brott till åklagaren Samverkan mellan konkursförvaltare och åklagare får inte begränsas till enbart överlämnande av en brottsanmälan. Det är som nämnts viktigt att förvaltare och åklagare har en dialog under hela utredningsarbetet men informationsutbytet får inte bli ensidigt. Även om det normala torde vara att det är förvaltaren som har information att överlämna till åklagaren kan det ibland vara så att åklagarens brottsutredning skulle gagnas av att åklagaren överlämnar viss information till förvaltaren. Förvaltarens anmälan till åklagaren ska normalt innehålla de uppgifter som åklagaren behöver för att besluta om förundersökning ska inledas eller inte. En åklagare kan naturligtvis ta kontakt med förvaltaren för att få kompletterande uppgifter om det skulle behövas. Förvaltaren kan med fördel ta motsvarande kontakt med åklagaren skriftligen eller muntligen. 3.1.2 Information om handläggare hos Ekobrottsmyndigheten/åklagarmyndighet mm För att samverkan ska fungera på ett bra sätt är det av stor betydelse för konkursförvaltaren att bli informerad om vad som händer med de anmälningar som lämnas in till Ekobrottsmyndigheten och till andra åklagarmyndigheter. Om lättillgängliga kontaktytor saknas med handläggande åklagare kanske aktuell utredning inte tillförs viktig information som finns hos förvaltare eller TSM. Det är därför nödvändigt att det finns rutiner för vid vilka tidpunkter under ärendets handläggning information ska ges till förvaltaren. Tankegångarna har sammanfattats i ett handlingsprogram som utarbetats vid Ekobrottsmyndigheten. Följande punkt i handlingsprogrammet är av intresse i detta sammanhang. - Information till konkursförvaltarna om underrättelsens handläggning hos åklagarna. Det är viktigt att samverkan sker med konkursförvaltarna i frågor om underrättelser om misstänkt brott i konkurs. För att underlätta ett effektivt samarbete mellan Ekobrottsmyndigheten och konkursförvaltarna, bör åklagarna vid handläggning av brottsanmälningar med anledning av konkurs fortlöpande underrätta anmälaren om ärendets handläggning på lämpligt sätt. Ekobrottsmyndigheten har givit anvisningar om vad sådana underrättelser bör innehålla. När en underrättelse kommit in till myndigheten ska konkursförvaltaren underrättas om diarienummer och handläggare för ärendet. Konkursförvaltaren ska i förekommande fall kontaktas snarast för att ta del av kompletterande information. Samråd bör ske om hur eventuellt räkenskapsmaterial ska tas in i utredningen. Konkursförvaltaren ska underrättas om avskrivningsbeslut. Kopia av stämningsansökan och dom i målet ska skickas till anmälaren. Borttaget: Som ett led i Borttaget: i Borttaget: krävs att Borttaget: e Borttaget: att åklagare Borttaget: i Borttaget: genom underrättelser kommunicerar ärendet med Borttaget: en Borttaget: ett enhetligt Borttaget: in Borttaget: anmälaren Sedan hösten 2004 finns alltså anvisningar om den formella handläggningshanteringen av konkursförvaltarens underrättelser. 5
3.1.3 Tidiga kontakter med åklagarna - kontaktåklagare Det förekommer att förvaltare tar kontakt med åklagaren långt innan brottsanmälan sker för att få åklagarens synpunkter på något förhållande i konkursutredningen. Underhandskontakter av detta slag är värdefulla. Åklagaren kan därigenom tidigt få kännedom om förhållanden som kan leda till en omfattande förundersökning. Förvaltaren å sin sida kan exempelvis få stöd för eller alternativ till sin uppfattning i fråga om brottsrubriceringar. Detta borde normalt underlätta förvaltarens arbete med brottsanmälan. Dessa kontakter kan alltså ha ett betydande värde ur effektivitetssynpunkt. Det är dock viktigt att göra klart om kontakten är en informell förfrågan eller en direkt brottsanmälan. För denna typ av erfarenhetsutbyte (man kan kalla denna funktion för bollplank ) och för frågor som inte har en direkt anknytning till ett enskilt ärende ska kontaktåklagare finnas på Ekobrottsmyndighetens avdelningar. <länk> 3.1.4 RUBICON-konceptet och RUBICON-samordnarna RUBICON-konceptet innebär också att bevaka praxis och förmedla nyheter inom respektive region. Samverkan kan ske genom regelbundna träffar på lokal nivå med förvaltarna, TSM, KFM osv. För att i så stor utsträckning som möjligt kunna befästa samarbetet mellan parterna är RUBICON-samordnarna av stor betydelse. En viktig grundläggande uppgift för samtliga RUBICON-samordnare är att följa upp många av de riktlinjer för en effektivare samverkan som drogs upp redan i RUBICON 1994. Framförallt genom att på lämpligt sätt underlätta kontakter mellan parterna och verka för att rutiner kring brottsanmälan och hanteringen av räkenskapsmaterial blir effektiva. Vilken roll de kommer att ha beror i stor utsträckning på i vilken del av landet de arbetar. Sammanfattningsvis kommer det att finnas följande kontaktytor mellan åklagarna och samverkande myndigheter och konkursförvaltarna. - Meddelande från åklagaren till aktuell förvaltare om vilken åklagare som handlägger förvaltarens underrättelse om brott och fortlöpande underrättelser om ärendets handläggning. - Kontaktåklagare för en bollplanksfunktion för erfarenhetsutbyte i ett tidigt skede före det att förvaltaren formulerat sin underrättelse om brott. - RUBICON-samordnare för att svara för samverkan mellan konkursförvaltare och myndigheter som 6