Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om.
Kunskapen om stress För att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete behöver chefer och arbetsledare samt skyddsombud ha goda arbetsmiljökunskaper. Sådana kunskaper är t.ex. hur olika sociala och psykologiska förhållanden i arbetet kan påverka arbetstagarnas psykiska hälsa och hur man kan känna igen signaler på ohälsa både hos individer, grupper och i verksamheten. Kunskaper om reaktioner vid stress och kriser är betydelsefulla för att skapa goda arbetsmiljöförhållanden
Arbeta med människor Arbete med människor är sådana arbeten där det viktigaste redskapet är den egna personen, till exempel servispersonal, hotellpersonal och anställda inom omsorgenm.m. Deras arbetsuppgifter är ofta engagerande men kan bli tärande, och i kombination med högt arbetstempo kan de ge risk för ohälsa i form av stressymtom. Åtgärder som kan mildra stressen är att tillföra kompetens och ge möjlighet att arbeta professionellt, till exempel genom handledning.
Den fysiska miljön Den fysiska miljöns utformning kan även vara grund för psykisk påfrestning. Hur lokaler och inredning ser ut har betydelse för vårt välbefinnande och kan såväl underlätta som försvåra våra möjligheter till kontakt och samverkan med arbetskamraterna. En hög ljudnivå försvårar våra möjligheter att kommunicera med varandra och störande ljud är i sig själv en stressfaktor. Risker från farliga ämnen och maskiner kan göra att vi känner en press och oroar oss för skador. Arbeten som innebär hög olycksfallsrisk kan ge upphov till rädsla och oro för att något ska hända.
Ensamarbete Att utföra arbete ensam kan innebära en stark psykisk påfrestning, särskilt om det är förenat med andra risker, till exempel våld eller trakasserier. Ett annat förhållande som kan vara påfrestande är övervakningsarbete där stora värden mänskliga och materiella står på spel. Ensamarbete kan även innebära en ökad olycksfallsrisk. Det är viktigt att arbetstagaren kan känna sig trygg genom nödvändiga larmanordningar och till exempel genom att vid behov kunna konsultera arbetsledningen. För att förebygga ohälsa måste arbetet ibland organiseras så att ensamarbete minimeras.
Ensidigt, upprepat och monotont arbete Ger små möjligheter till utmaningar och till personlig och yrkesmässig utveckling. Detta leder till understimulering som kan bidra till ohälsa. Ett sätt att göra arbetet mindre monotont är att utifrån inventering av de arbetsuppgifter som finns utvidga arbetsinnehållet. Det kan samtidigt vara ett tillfälle till lärande och kompetensutveckling. Att ha för litet att göra och att inte vara efterfrågad i arbetet är en annan form av understimulering som kan vara psykiskt påfrestande
Handlingsutrymme och inflytande Hur kraven i arbetet påverkar hälsan, både psykiskt och fysiskt, är till stora delar beroende av vilket inflytande på och kontroll över sin arbetssituation som man har. Vid planering och organisering av arbetet är det nödvändigt att ta hänsyn till förutsättningarna för arbetstagarens behov av handlingsfrihet. Om man arbetar under tidspress minskar förutsättningarna att påverka den egna arbetssituationen. Tydlighet i vad arbetet kräver och vad det är som man ska uträtta är viktigt för att undvika ohälsa. Detta förutsätter även att målen för verksamheten är tydliga och kända.
Komplexa uppgifter Snabba förändringar och nya arbetsförhållanden upplevs ibland som påfrestande. Ofta kan sådana situationer ändå vara stimulerande även om det innebär svårare arbetsuppgifter. Den tekniska utvecklingen i arbetslivet innebär ofta nya komplexa arbetsuppgifter. Den kan även få till följd att mängden information ökar och blir en påfrestning. Det är grundläggande att vid förändringar av arbetsformer, till exempel vid införande av teknikstöd, ge arbetstagarna de kunskaper de behöver. Det är också viktigt att få delta i förändringsarbetet och, vid behov, få handledning i arbetet.
Konflikter - kränkningar trakasserier Stress i arbetet uppmuntrar primitiva (regressiva) beteenden som ryktesspridning och utlöser försvarsmekanismer som kan leda till att syndabockar söks. Kränkningar och konflikter som har sin grund i arbetssituationen genom för hög arbetsbelastning, otydliga förväntningar på arbetsinsats, få eller inga reaktioner på utfört arbete med mera, bör betraktas som en konsekvens av brister i arbetsmiljön men är samtidigt en riskkälla för arbetskamrater. Det är viktigt att synliggöra konflikterna, utreda och åtgärda orsakerna till dem.
Kunskap och erfarenhet Att ha tillräckliga kunskaper för sina uppgifter minskar risken för påfrestning, ger trygghet och bidrar till god självkänsla. Det är viktigt att arbetsgivaren undersöker arbetstagarens behov av kunskap och att kunskaperna kompletteras där så behövs. Det gäller särskilt vid förändrade arbetsuppgifter eller när arbetstagaren varit frånvarande från arbetet under en längre period. Med ökad kompetens stärks självkänslan och risken för ohälsa minskar. Handledning syftar till att bygga upp arbetstagarens yrkesmässiga kompetens Handledning kan också mildra psykisk påfrestning i många andra sammanhang.
Oklara förväntningar på arbetsinsats oklara roller När arbetsuppgifter och ansvarsområden inte är väldefinierade eller att det ställs motstridiga krav på personen och kraven blir omöjliga att leva upp till. Grunden till dessa förhållanden kan ofta ligga i oklara mål eller oklar arbetsfördelning. En tydlig styrning och uppgiftsfördelning är viktig för att förebygga ohälsa. Lika viktigt är konstruktiv feedback, information, introduktion med mera.
Risker för hot och våld Att bli utsatt för fysiskt våld och skada innebär alltid en traumatisk upplevelse och kan ge allvarliga psykiska konsekvenser. En lika dramatisk upplevelse kan ett hot vara. Det är viktigt att kartlägga arbetsmiljöförhållandena omsorgsfullt, bedöma risker och vidta nödvändiga åtgärder som till exempel att införa larm, säkerhetsrutiner, dubbelbemanning, information och utbildning. Det är dock sällan alla risker för hot och våld kan förutses och åtgärdas. En beredskap för omhändertagande vid traumatiska händelser är nödvändig för att minska och förebygga lidande för dem som drabbats.
Skiftarbete oregelbundna arbetstider Arbete nattetid står i konflikt med människans naturliga dygnsrytm och innebär därför en påfrestning på kroppen. Dessutom innebär nattarbete att man är tröttare och medför därför ökade olycksrisker. Man bör undvika alltför långa arbetspass, och vid treskift är ordningen morgon eftermiddag natt att föredra framför den omvända. För återhämtning mellan två arbetsskift behövs vanligen 11 timmars vila. Efter en period med flera nattskift är det angeläget att lägga in en längre vila. För lite sömn ökar de negativa effekterna av stress och sömnbrist är i sig själv en stressfaktor som kan ge ohälsa.
Stor arbetsmängd högt arbetstempo Att under en begränsad tid ha mycket att göra behöver inte ge ohälsa. Men att långvarigt arbeta under tidspress kan vara tärande på hälsan. Utgångspunkten är att arbetsmängd och svårighetsgrad i arbetet ska anpassas till människors skilda förutsättningar. Detta kan gälla generella förhållanden som t.ex. ålder, kön, men även andra förutsättningar av mer individuell karaktär, som t.ex. skillnader i arbetsförmåga, tillfällig eller bestående. Om arbete med stor arbetsmängd, högt arbetstempo eller arbete under tidspress kombineras med små möjligheter att påverka den egna arbetssituationen kan det leda till ohälsa och bidra till sjukdomar.
Ständiga förändringar otrygghet i anställningen Förändringar i arbetslivet är en naturlig del i arbetslivets utveckling Förändringar kan dock innebära påfrestningar för arbetstagarna, särskilt när förändringarna är ofta återkommande. Hur förändringar genomförs har stor betydelse för påfrestningar och för arbetstagarnas hälsa. Det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt informera om förändringens syfte och genomförande. Det är också viktigt att informationen ges fortlöpande under hela förändringsprocessen och att den är samlad, tydlig och saklig. Ibland kan det vara värdefullt att tala om att det för tillfället inte finns någon information att ge, för att stilla onödig oro.
Undersök arbetsförhållandena För att kunna arbeta förebyggande med arbetsmiljöåtgärder behöver chefer och arbetsledare skyddsombud ha god kännedom om de arbetsförhållanden som kan medföra psykiska påfrestningar och bedöma om de kan innebära risk för ohälsa eller olycksfall. Även arbetstagarnas medverkan och engagemang behövs i det arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren ska (enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete) regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa. Hur ofta undersökningar görs beror på verksamhetens omfattning och art och bestäms av arbetsgivaren i samråd med arbetstagarna eller med företrädare för arbetstagarna.
Sociala kontakter Människorna på arbetsplatsen är också en del av arbetsmiljön. Men det gäller också våra relationer till arbetskamrater och chefer. Hur vi umgås med och behandlar varandra på arbetsplatsen har stor betydelse för hur vi mår i vårt arbete. Att synliggöra normer och skapa ett gott omhändertagande och en bra introduktion vid nyanställningar är exempel på åtgärder för att minska påfrestningarna. Psykiska påfrestningar på grund av sociala och psykologiska arbetsmiljöförhållanden kan ligga till grund för både uttalade och outtalade konflikter på arbetsplatsen. Konflikterna kan innebära en risk för stress.
Stöd från omgivningen Stöd från omgivningen är ett effektivt skydd mot stress. En form av stöd kan t.ex. vara att man får hjälp med prioritering av arbetsuppgifter, avbytare, extra personal vid hög arbetsbelastning, eller att kunna ta pauser för återhämtning. Att ge arbetstagarna hjälp med att sätta gränser mellan arbete och fritid kan ha stor betydelse för att minska påfrestningarna. Ibland kallas detta stöd för instrumentellt stöd och det kan även innebära rätt anpassade hjälpmedel, arbetsverktyg och annan teknik. Att ha dialog för att undvika missförstånd, diskutera problem och svårigheter, ge möjligheter till erfarenhetsutbyte kallas för informativt stöd.
Att förebygga och mildra stress Det naturliga är att åtgärda de förhållanden som skapar stress, t.ex. Minska belastningen. Det kan handla om att minska på arbetsmängden eller vidta säkerhetsåtgärder vid risker för våld. Det kan också handla om att ändra bemanningen vid ensamarbete eller tydliggöra mål för verksamheten och klargöra förväntningar på arbetsinsats för den enskilde arbetstagaren. Att utsättas för krav behöver i sig inte betyda. Det är när kraven blir för höga och långvariga som de kan ge skadliga effekter för individen. Att ha inflytande på sina arbetsförhållanden, få stöd från omgivningen och ha kunskaper och erfarenheter är betydelsefullt för att mildra stressupplevelsen. Vidare är möjligheter till återhämtning viktigt för att förebygga ohälsa.