EKONOMISK ANALYS ÅRSREDOVISNING HÖGANÄS KOMMUN

EKONOMISK ANALYS 11 ÅRSREDOVISNING HÖGANÄS KOMMUN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6 KOMMUNFULLMÄKTIGE 22 VALNÄMND 22 REVISION 22 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND 23 KOMMUNSTYRELSE KOMMUNSTYRELSE EGEN VERKSAMHET 23 KOMMUNLEDNINGSKONTOR 24 RÄDDNINGSTJÄNST 26 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING, SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 28 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING, AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET 31 FASTIGHETSFÖRVALTNING 32 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNING 34 BYGGNADSNÄMND 36 UTBILDNINGSNÄMND 37 SOCIALNÄMND 40 MILJÖTILLSYNSNÄMND 43 EKONOMIN I SIFFROR 45 HANDLINGSPLAN 60 REVISIONSBERÄTTELSE 63

-EKONOMISK BERGOCHDALBANA 4 Att lägga ett bokslut till handlingarna är lite som att ta examen; man får betyg efter att ha budgeterat, verkställt och summerat. Höganäs kommun har de sista tio åren fått MVG för sina bokslut. Det känns otroligt bra att få vara med och leda den kommun i Sverige som är korad till Bästa kommun att sköta sin ekonomi. Nu är ett bokslut så mycket mer än siffror, summor, plus och minus. Det viktigaste av allt är ändå vad vi fått för våra gemensamma pengar. Vård för våra äldre och skola för våra barn och ungdomar. Bara dessa två poster tar runt 85 procent av våra ekonomiska resurser i anspråk. De övriga 15 procenten ska räcka till allt annat såsom räddningstjänst, gator och parker, kultur och fritid samt administration och IT. Tänk! Kommunen har verksamheter för sina medborgare alla dagar, dygnet runt, hela året. Våren bjöd på en allt starkare ekonomi, tänk er att vi satt i en av vagnarna i en bergochdalbana på väg upp. Helt plötsligt hände saker i Europa, främst Grekland. Nu bar det av utför, väldigt fort. Prognoserna blev allt svartare, men efter modigt övervägande och med bakgrund av att vi har en så välskött ekonomi med många goda år bakom oss valde vi att fortsätta enligt lagd budget. Med de reserver vi hade i års budget klarade vi ändå ett rejält överskott och den planerade likviditetsstärkningen. Alla parametrar gick dock inte vägen, överklaganden och sviktande ekonomi gjorde att vi inte ökade vårt invånarantal så mycket som beräknat. Vi hade planerat för 220 fler invånare, det blev 60. Detta gör i sin tur att vi missar cirka 7 mnkr nästa år. Men nu ser vi framåt, vi har många bostadsprojekt igång som jag hoppas kommer att attrahera många nya kommuninvånare. Jag är väldigt hoppfull om att vi klarar vårt övergripande mål att bli 25 500 invånare vid 2015 års slut! Vi fick också en rejäl snyting då diskonteringsräntan förändrades under hösten. Eftersom vi är väldigt transperanta och visar upp våra pensionsåtaganden i vår balansräkning drabbades vi av ränteändringen som slog med 37 mnkr och som måste tas direkt från resultatet. Jag minns den dagen beskedet kom, det var inte kul. Men resultatet från detta och tidigare år ger ändå vid hand att vi har god likviditet och hoppas kunna betala alla investeringar under kommande år kontant av egna medel. Vi är och ska förbli skuldfria! Detta kommer vi att klara genom att inte förbruka alla resurser varje år utan bygga upp driftsfonder för kommande åtaganden precis som vi gjort de senaste åren. Även kommunens tre bolag visade positiva resultat. Vi kan vara mycket stolta över våra helägda företag, välskötta och väl fungerande med en så stark ekonomi som de bör ha. Gott företagsklimat är oerhört viktigt och kommunen arbetar ständigt för att utveckla och hitta nya former för att stimulera en hög samverkan mellan olika parter inom turism, företag och handel. En god bekräftelse på detta är att kommunen åter rankas högt i Svenskt Näringslivs årliga ranking för företagsklimat, plats 14 av landets 290 kommuner! Vår nya avdelning Näringsliv och marknad har på ett otroligt sätt samlat näringslivet i en samarbetsgrupp och besöksnäringen i en referensgrupp. Under kom det många nya företag och butiker, däribland en ny ICA butik, till Höganäs och jag är fullt förvissad om att vi snart kommer att se ytterligare framsteg inom framförallt handeln och även inom turismnäringen. En ambition är att jobba för att bli nominerad till årets stadskärna 2016! HDO, Höganäs Design Outlet har enligt beräkning dubblat sitt besöksantal och nästan 1 miljon kunder besökte området! Målet 3 miljoner besökare 2015 är jag helt säker på att vi kommer att nå. Medborgarna visade i SCB:s medborgarundersökning sin höga uppskattning av den kommunala verksamheten och 70 procent av deltagarna kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till Höganäs. Vi har gott rykte och det ska vi alla hjälpas åt att sprida. Kommunen arbetar ständigt för att öka attraktiviteten för medborgare och medarbetare, men det riktiga genomslaget får vi när alla våra invånare agerar ambassadörer. Under året har fri buss för alla inom city införts och cykeltaxin har varit en favorit i repris. Alla över 75 år åker numera gratis kollektivt inom kommunen och detta uppskattas mycket. På flera ställen i centralorten finns nu fritt trådlöst Internet. Höganäs Citybeach har också varit välbesökt och många av kommunen yngsta har särskilt uppskattat den nya lekplatsen i form av en spännande båt. Bostadskön till Höganäshem AB är fortsatt hög och flera byggnationer är under uppförande och försäljning av tomter görs, vilket hoppas kunna bidra till en än mer levande och växande kommun.

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Höganäs 75 årsfirandet löpte på med ett gediget program med många roliga punkter under året, men var också ett sätt att marknadsföra och hylla vår kommun. En väldigt uppskattad nyårsbal på Tivolihuset startade årets firande. Naturligtvis för alla, men kanske främst för den yngre generationen har den stora satsningen på utbyggnaden av Höganäs Sportcenter fortsatt och byggandet av skateparken vid Kullagymnasiet har påbörjats. Våra nya konstgräsplaner rankas till och med av HIF till de allra bästa och de tränar numera ofta på våra konstgräsplaner. Leader- och kullaleden ska förverkligas, en halv miljon besökare till Kullaberg gör naturreservatet till en av Skånes tio mest besökta sevärdheter. Våra bibliotek är bland de mest besökta i Sverige i förhållande till vårt invånarantal och utlåningen är i absolut Sverigetopp! Vi är stolta över våra bibliotek! Under året anordnades omkring 200 kulturaktiviteter för alla åldrar i kommunen. Vi får fantastiskt mycket för våra pengar också på detta område! Lärarförbundet rankade landets bästa skolkommuner och Höganäs kom på 15:e plats! I en kunskapsmätning hamnade Höganäs skolor på en tredje plats i riket! På Nyhamnsskolan hade alla som slutade nian i fjol godkända betyg i alla ämnen. Detta är en otrolig prestation av Nyhamnsskolan! Även vårt gymnasium har rankats bland de kunskapsmässigt bästa. Under året startade också projektet med att bygga ut Jonstorpsskolan, ett nytt bibliotek samt nya faciliteter för fotbollen i Jonstorp. Under ökade vi personaltätheten på våra vårdboende motsvarande 5 mnkr. Valfriheten har utökats under året och kvalitetsmätningar visar på väldigt hög nöjdhetsgrad i vår äldrevård. Fem ensamkommande flyktingbarn med skilda livsöden kom till oss i september. En stor eloge till socialförvaltningen och verksamheten Safiren för att det funkar så bra. Till slut Kommunen redovisar ett resultat på 9 mnkr efter bokslutsdispositioner. Vi har i stort sett uppnått alla verksamhetsmål även om det finns mer arbete för att göra vår kommun så attraktiv som möjligt för såväl våra betydelsefulla medborgare som vår fantastiska personal. Vi politiker har ännu ett år lyckats att tillsammans komma överens i mångt och mycket och vi kan än en gång konstatera att vår personal är vår främsta tillgång och de förtjänar väldigt mycket beröm! Tillsammans har vi sett till att vi med all säkerhet klarar av att behålla titeln Sveriges mest ekonomiskt välskötta kommun som dessutom har en erkänt god service och verksamhet. Péter Kovács, kommunstyrelsens ordförande ETT URVAL HÄNDELSER 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INLEDNING Enligt kommunal redovisningslag ska kommuner upprätta en årsredovisning som omfattar verksamheten under året som gått. Den ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och ekonomiska resultat samt lämna upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomiska ställning. Denna årsredovisning har upprättats utifrån kommunens räkenskaper per 31 december. MÅL ENLIGT GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Höganäs kommun utgår i sin styrmodell från kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning. Den är uppbyggd efter de av kommunfullmäktiges fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål. Kommunfullmäktige har fastställt att som ledstjärna för kommunen under perioden 2007-2015 anta devisen Från kol till diamant och som övergripande mål att kommunens befolkning ska öka till 10 000 invånare i Höganäs stad och till totalt 25 500 invånare i kommunen år 2015. Det är utifrån devisen och det övergripande målet som de kommungemensamma målen fastställts. Politisknivå genomförandenivå Genomförandenivå Nämnd mål Verksamhets plan Från kol till diamant Kommunfullmäktigemål Nämnd mål Verksamhets plan Nämnd mål Verksamhets plan Kommunfullmäktige har antagit åtta kommungemensamma mål som är indelade under fyra perspektiv: medborgare, medarbetare, utveckling och ekonomi. Perspektiven speglar olika dimensioner i verksamheten där balansen mellan dessa är viktig. Nämnderna har sedan att fastställa mål för verksamheterna kopplade till dessa kommungemensamma mål. På så sätt byggs en röd tråd. Det är sedan utifrån nämndmålens resultat som kommunfullmäktigemålen bedöms uppfyllada eller inte. Nämndmålen visar riktningen på det nämnderna vill att verksamheterna ska fokusera på inom de olika perspektiven. Kommunfullmäktige Nämnd Verksamhet Medborgarmål Medborgarmål Medarbetarmål Medarbetarmål Utvecklingsmål Utvecklingsmål Medborgarplan Medarbetarplan Utvecklingsplan Ekonomimål Utvärderingen av de nämndsrelaterade målen kopplade Figur X visar de fyra perspektiven där ekonomimålen finns med i kommunfullmäktigemålen men är övergripande i nämndmålen och verksamhetsplanerna. till god ekonomisk hushållning redovisas under respektive nämnd/styrelse. Förvaltningsberättelsen har upprättats utifrån de fyra, ovan nämnda, perspektiven. Kommunen har i grunden en stark ekonomisk och finansiell ställning. Vår bedömning är, utifrån ett helhetsperspektiv tillsammans med nämndernas verksamhetsberättelser, att det verksamhets- och kvalitetsmässigt finns en hel del att glädjas åt, men även en del som kräver mer fokus för att utvecklas till det bättre. Undersökningar och inflyttningen visar att Höganäs är en kommun som är attraktiv att bo i och att besöka. Vi arbetar också ständigt med medarbetareperspektivet med syfte att bli en ännu mer tilltalande arbetsgivare. Det är mycket svårt att göra en sammanvägd värdering av god ekonomisk hushållning för hela kommunens verksamheter under ett år. Med fyra övergripande mål värderade som helt uppnådda och fyra mål värderade som delvis uppnådda blir vår bedömning att Höganäs kommun hade en god ekonomisk hushållning. Det finns givetvis många saker att förbättra och ett ständigt klimat för utvecklingsarbete måste finnas. 6

EKONOMISK ANALYS MEDBORGARE MÅL Det ska vara attraktivt att bo i Höganäs. Skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. MÅLUPPFYLLELSE Medborgarundersökningen var mycket positiv och visade att 6 av 10 höganäsare är nöjda med kommunens verksamheter och att 7 av 10 kan rekommendera andra att flytta hit. Närhet till fritid och natur är också bidragande orsaker till attraktiviteten. Däremot ökar inte befolkningen i den takt som förväntat, vilket förmodligen beror på en trögare bostadsmarknad. Utmaning: Fånga gruppen 26-54 åringar bland annat genom att ta fram fler bostadsalternativ. Konjunkturen påverkar dock dagsläget. Skateparken och Sportcenter etapp 2 är påbörjade och arbetet med digitaliseringen av Sagabiografen är klart. Däremot behövs fler platser för ungdomar att vistas på såsom enklare internetcaféer /mötesplatser och fritidsgårdar. Fler prisvärda mindre lägenheter efterfrågas. MEDARBETARE UTVECKLING EKONOMI Kommunen ska vara en attraktiv, framåt och utvecklande arbetsgivare som kännetecknas av delaktighet, engagemang och med en individualiserad syn på medarbetaren. Den kommunala organisationen ska kännetecknas av ett tydligt ledarskap med helhetssyn. Nya samverkansområden med privata och offentliga aktörer ska utvecklas. Stärka kommunens attraktivitet inom turism och besöksnäring. Inflationssäkra kommunens egna kapital. Undvika att låna till den skattefinansierade verksamheten. Medarbetareundersökningen visade att många anställda tycker att det är roligt att gå till jobbet. Samtidigt gavs uttryck för brister till exempel stress och otydligt ledarskap på vissa arbetsplatser. Det ligger en stor utmaning i att marknadsföra kommunen som en god arbetsgivare utåt. Den orättvisa stämpeln att vara en trist arbetsgivare med låg löneprofil måste tvättas bort. Inom den egna verksamheten fungerar det oftast men inte koncernmässigt. Tids- och personalbrist gör att strategiska frågor inte alltid hinns med i den utsträckning som önskas. Många samarbeten sker bland annat med Höganäs AB, Skåne Nordväst, keramiker och småföretagare. Vi kan däremot bli ännu bättre genom att starta gemensamma projekt som inkluderar finansiering inom statsutvecklingsfrågor med näringslivet eller andra aktörer. Keramiskt Center, Visit Höganäs och Keramikbilagan är framgångsrika koncept som startats under året. För att inflationssäkra det egna kapitalet krävdes ett resultat på 9,1 mnkr (1,96 % av det egna kapitalet). Resultatet blev 9,2 mnkr. Samtliga investeringar har självfinansierats. = Målet uppfylldes = Målet uppfylldes delvis = Målet uppfylldes ej 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDBORGARE Kommunens medborgarmål är att Det ska vara attraktivt att bo i Höganäs och Skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. VI ÄR STOLTA- SKOLAN NÄRA TOPPEN! En framgångsrik kommun har en framgångsrik skola. När Sveriges kommuner och landsting, SKL, rankade landets skolkommuner med bäst betygsresultat kom Höganäs på 3:e plats och vidare på en 9:e plats med flest andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år. Lärarförbundet rankade landets bästa skolkommuner och Höganäs kom på 15:e plats! Vi är verkligen stolta över dessa framsteg! HÖGANÄSARNA - MER NÖJDA ÄN ANDRA Under våren deltog kommunen för första gången i SCB:s medborgarundersökning. Undersökningen visade att 6 av 10 höganäsare är mycket nöjda med kommunens verksamheter. De områden som får högst betyg är vatten- och avlopp, räddningstjänsten, förskoleverksamheten, kultur samt idrotts- och motionsanläggningar. Undersökningen visar också att 7 av 10 medborgare starkt kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Höganäs! VI FORTSÄTTER VÄXA Höganäs kommun har länge växt stadigt och vi blir fler och fler. Vid utgången av hade Höganäs 24 697 invånare vilket är en ökning med 60 personer. Årets befolkningsökning kan helt tillskrivas inflyttningen från utlandet och övriga Sverige. Barnafödandet har till följd av inflyttning av personer i fertil ålder ökat de senaste åren. Sedan 2009 har antal födda barn ökat från 227 till 261 barn per år. Prognoserna fram till år 2020 visar att åldersstrukturen i befolkningen kommer att förändras ganska markant under den kommande tioårsperioden. Befolkningen kommer att bestå av fler barn, fler äldre och fler i yrkesverksam ålder medan antalet ungdomar i gymnasieåldern kommer att minska. En åldrande befolkning innebär svagare skatteunderlag och högre kommunala kostnader. För att Höganäs kommun ska kunna hålla en fortsatt hög service behövs därför ett ökat bostadsbyggande så att fler människor i arbetsför ålder flyttar till kommunen. Detta ökar även möjligheten att fler ur de uppväxande generationerna stannar kvar när de börjar arbeta och betala skatt. BOSTADSPRODUKTIONEN FORTSÄTTER Kommunens kommande utveckling hänger ihop med möjligheten att genom ett ökat byggande öka de viktiga flyttrörelser som ger kommunen ett tillskott av invånare i arbetsför ålder. Under året har 47 hyresrätter i kvarteret Släggan (PEAB) och 22 bostadsrätter i Jonstorp (Riksbyggen) byggts. I Östra Lerberget har 37 fribyggartomter frigjorts och en detaljplan för kvarteret Flora i centrala Höganäs med 80 nya bostäder har genomförts. Ett 30-tal seniorbostäder har också antagits för kvarteret Lugnet 6. Förtätning inom befintlig stadsstruktur prioriteras och med parallellt uppdrag för Julivallen och Folkparken ska underlag för ny detaljplan med 200 nya bostäder att bli klart under 2012. VI BYGGER UT DEN KOMMUNALA SERVICEN Utbyggnaden av Jonstorpsskolan, för att möta den utökning av antalet elever som sker i Jonstorps upptagningsområde, har påbörjats. Även utanför Tornlyckeskolan uppfördes två nya förskoleavdelningar för att uppfylla behovet av kommunal barnomsorg. AKTIVITETER FÖR ALLA Arbetet med en ny skatepark vid Kullagymnasiet har kommit igång och utformandet och designen bygger på ungdomars egna idéer. Förhoppningen är att skateparken både ska ge nytt liv åt platsen, men också ny identitet till området. Två konstgräsplaner i Lerberget har invigts och nådde genast en uthyrningsgrad på 75 procent. För de yngsta medborgarna har Kvickbadet (Höganäs City beach) varit en populär plats, bland annat tack vare den nya fina lekplatsen i form av en båt. Höganäs Sportcenter har byggt ett könsneutralt omklädningsrum och rustat upp omklädningsrummen i den äldre delen. KALAS HELA ÅRET År fyllde Höganäs 75 år. Det firades under hela året med ett gediget program. Det började med ett nyårskalas i Tivolihuset och har fortsatt med bland annat tårtkalas, kulturnatt och rondellinvigning. Tillsammans med näringslivet utfördes ett antal events som Fashion Evening, skördefest och skyltsöndag. Varannan vatten kampanj genomfördes under hamnfesten. Alkoholhand- 8

EKONOMISK ANALYS läggare och andra kommunanställda arbetade i samverkan med lokala krögare, vilket blev mycket uppskattat. Jubileumsåret avslutades med boksläpp om Höganäs historia, del 1. VÅR MILJÖ För att komma till rätta med dagens klimatförändringar krävs åtgärder både på global och lokal nivå. Stigande havs- och grundvattennivåer, mer regn och ökande erosion är några av de förändringar som kommunen väntas möta framöver. För att underlätta fysisk planering i kommunen har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram ett Klimat-PM som redovisar hur klimatförändringarna kan påverka oss i framtiden. En prioritering av luft, vatten, kemiska produkter och livsmedel görs löpande. Grundvattnet vid förorenade områden i Skättekärr och Hustofta har kontrollerats och ett antal exploateringsområden har undersökts avseende markföroreningar bland annat på Tjörröd och Sjöcrona. Även Görslövsån har undersökts varje månad på fosfor och kväve. Inom bäckarna Oderbäcken, Görsen och Brandstorpsbäcken har förekomsten av fisk kontrollerats för klassning enligt ett vattendirektiv. Gödselhanteringen, kemisk bekämpning och avfallshantering vid lantbruk har också följts upp. Badvattenprofiler (riskklassning av badplats inklusive förslag på kontroll och åtgärder) för samtliga EU-bad har upprättats. Även Höganäshem, Höganäs Energi och Höganäs Fjärrvärme har tillsammans med fastighetsförvaltningen fortsatt att ta ett krafttag för miljön. Tillsammans har de skapat en energioptimeringsgrupp. Flera konkreta förslag har framkommit bland annat sänka energiförbrukningen genom tilläggsisolering, nya ventilationer med återvinning och närvarostyrd belysning. ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En villa i Östra Lerberget har köpts in och byggts om för att kunna ta emot fem ensamkommande flyktingbarn. I september gjorde verksamheten Safiren sig redo för att ta emot barnen och samtliga har fått en god man. BÄST I SKÅNE Biblioteksverksamheten i kommunen nådde den högsta utlåningsstatistiken i hela Skåne. Under året påbörjades arbetet med sammanslagningen av bibliotekskatalogen för alla 70 bibliotek i Skåne Nordväst. 9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE Kommunens medarbetarmål är att vara en attraktiv, framåt och utvecklande arbetsgivare som kännetecknas av delaktighet, engagemang och med en individualiserad syn på medarbetaren och ett tydligt ledarskap med helhetssyn. KOMMUNIKATION & KONCERNTANKE Under hösten påbörjade den nybildade kommunikationsavdelningen sitt arbete med att ta fram en gemensam grafisk profil och en kommunikationspolicy. Båda dokumenten ska stärka cheferna och medarbetarna i det dagliga arbetet och underlätta för alla att kommunicera enhetligt. För att förmedla de beslut som tagits sammanfattas kommunstyrelsens beslut och skickas till alla ledare senast nästa dag efter mötet. Under hösten påbörjades också arbetet med att förändra intranätet. Tanken är att ett nytt arbetsnät ska lanseras sommaren 2012. Två gånger om året träffas alla med personalansvar inom kommunen på så kallat Ledarforum. Årets möte handlade bland annat om det goda värdskapet - konsten att få människor att känna sig välkomna. Fikainformation för alla anställda första måndagen i månaden har varit ett uppskattat inslag under året, där bland annat olika förvaltningar har redovisat sina verksamheter. BEMANNING OCH VOLYM Antalet tillsvidareanställda i kommunen minskade med 16 personer under och var vid årsskiftet 1 542. Detta beror främst på att det vid årsskiftet fanns vakanser och flera nyrekryteringar var på gång. Allmänt visstidsanställda var 41 stycken fler än i början av året och vikarierna var 26 stycken fler. Personalomsättningen bland tillsvidareanställd personal var 9 procent inom hela kommunen. På socialförvaltningen var personalomsättningen 8 procent och på utbildningsförvaltningen 9 procent. MEDARBETARENKÄTEN -LITE MER NÖJDA De anställda i Höganäs kommun är lite mer nöjda nu än vid senaste mätningen 2007. Den stora förändringen ligger dock i nöjdheten med medarbetarsamtalen där det aktivt arbetats med stöttning av cheferna. Där har index gått från 42 procent till 53 procent. Det är också fler som kan tänka sig att rekommendera sin arbetsplats till andra. KOMPETENSUTVECKLING All pedagogisk personal kommer att genomgå ICDP utbildning (vägledande samspel),vilket påbörjades under. Utbildningen inom Lärarlyftet pågick och övergår 2012 i Lärarlyftet II, för att alla lärare ska nå full behörighet när krav på lärarlegitimation införs. Arbetet med funktionsnätverk och utvecklingsgrupper fortsätter och under året har en stor andel pedagoger genomgått en processledarutbildning. Vård och omsorg har erhållit stimulansmedel från regeringen för utbildningssatsningar för omvårdnadspersonalen. Dessa har bland annat använts till utbildning i demensvård för all personal, självskydd och bemötande, arbetsmetoder och filosofi enligt Lean och rehabilitering av strokepatienter. All kökspersonal har gått kostutbildning. Inom LSS har i stort sett samtliga anställda fått utbildning i dokumentation och sekretess. Många har också utbildats i förflyttningsteknik och hur man hanterar hot och våld. All personal inom vård och omsorg och LSS har också erbjudits en halvdagsutbildning i anhörigstöd. Inom Skåne Nordväst har chefs- och ledarskapsutbildningar tagits fram och påbörjats för alla chefer och blivande chefer i kommunen liksom även för ledare utan chefsansvar. Detta är också ett led i strategiskt hälsoarbete på arbetsplatsen. Kompetensutveckling i olika former har skett i stor omfattning för att klara de nya lagkraven som riksdagen fattat beslut om. HÖK 10 ger möjlighet att utarbeta olika arbetstidsmodeller i syfte att höja elevernas måluppfyllelse. Ett arbete med att införa detta påbörjades under året och under 2012 kommer förvaltningen att arbeta enligt avtalet inom sex arbetslag. REKRYTERING Kommuner, landsting och regioner behöver rekrytera många nya medarbetare de närmaste åren och kommer att göra det i konkurrens med andra arbetsgivare. Anledningen är främst 40-talisternas pensionsavgångar. ANTAL 2010 PENSIONSAVGÅNGAR Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ålderspension 20 15 5 18 13 5 Förtida uttag av 25 22 3 20 17 3 ålderspension Särskild avtalspension 2 0 2 1 0 1 Sjukersättning 7 7 0 6 6 0 Totalt 49 39 8 45 36 9 I TJÄNST EFTER 2010 65 ÅRS ÅLDER Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal personer 22 14 8 11 7 4 10

EKONOMISK ANALYS Det råder en förhållandevis jämn fördelning mellan tillgång och efterfrågan inom yrkeskategorierna inom utbildningsförvaltningen. Det märks att det är en ökad konkurrens vid rekrytering av förskollärare, specialpedagoger och fritidspedagoger. Det är därför viktigt att aktivt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. Under har rekryteringarna till rektorstjänster ökat jämförelsevis med tidigare år, till följd av pensioneringar. 1 april ökades personaltätheten på kommunens vårdboenden, inklusive Sälgen och Revalyckan från 0,45 till 0,50, vilket medförde en ökning med totalt cirka 10 årsarbetare. För övrigt är arkitekter och ingenjörer yrken som upplevs svårrekryterade. VAD KOSTAR PERSONALEN? 2010 Löner och ersättningar Löner, anställda 482,7 516,6 Ersättningar uppdragstagare 6,8 6,9 Ersättningar förtroendevalda 2,9 4,1 Kostnadsersättning, rekrytering, friskvård mm 15,7 15,3 Summa 508,1 542,9 Arbetsgivaravgifter Lagstadgade avgifter 150 160,5 Avtalförsäkrningar 1,4 1 Summa 151,4 161,5 Pensionskostnader Pensioner 48,1 69,4 Särskild löneskatt på pensioner 7,3 21,8 Summa 55,4 91,2 SJUKFRÅNVARO På utbildningsförvaltningen har sjukfrånvaron för sjunkit till 3,26 procent, jämfört med 3,76 procent år 2010. En förklaring till den sjunkande sjukfrånvaron är ett aktivt och förebyggande rehabiliteringsarbete, men också attitydförändringar i samhället och ett förändrat regelsystem. Däremot tenderar sjukfrånvaron över 60 dagar att öka inom socialförvaltningen. Detta kan bero på att personal, som har uppnått maximalt antal dagar inom sjukförsäkringen, har återkommit i sjukskrivning efter arbetslivsintroduktion. För att minska sjukfrånvaron anordnas chefs- och ledarskapsutbildningar och även aktivt friskvårdsarbete. Telefonsamtal till sjukskrivna längre än 2 veckor är obligatoriskt. NYCKELTAL I FÖRHÅLLANDE TILL 2010 % Total sjukfrånvarotid Tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar) Sjukfrånvarotid för kvinnor. % Sammanlagda ordinarie arbetstid. 4,3 4,0 Total sjukfrånvarotid. 62,2 59,3 Sammanlagda ordinarie arbetstid för kvinnor. 4,7 4,3 Sjukfrånvarotid för män.sammanlagd ordinarie arbetstid för män. 3,1 2,8 Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre. Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år. Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 - w år. Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre. 1,5 2,0 Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30-49 år. 4,5 3,3 Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 - w år. 4,7 4,9 PERSONALPOLICY Personalpolicyn har reviderats under året. Policyn är ett verktyg för arbetsgivare och arbetstagare att klargöra vad som gäller i väsentliga personalfrågor. Kommunen strävar efter att kunna erbjuda varje anställd som så önskar heltid och så långt verksamheten tillåter, kunna anpassa förläggning av arbetstid till individuella behov. Vi vill ha helhetssyn i organisationen. Denna måste börja i ledarskapet och i koncernledningen. För att vidareutveckla gruppen har ett utvecklingsprogram startats tillsammans med coachföretaget Trust. Avsikten är att definiera en gemensam syn bland förvaltningschefer och VD i kommunala bolag kring gruppens roll i organisationen. Samtliga medarbetare med ledarskapsansvar samlas två gånger årligen i så kallade ledarforum. Vid dessa tillfällen avhandlas kommungemensamma frågor av vikt för att skapa helhetssyn. I våras diskuterades framtida lönekriterier och hur man ska arbeta mot ett gemensamt mål i organisationen. VÅRT NYA STADSHUS Något som de flesta kommuninvånare uppmärksammat under hösten är att en våning har tillkommit på stadshuset. Större delarna av kommunledningskontoret flyttade till Höganäs Energis gamla lokaler ovanför Swedbank när stadshuset skulle renoveras. Renoveringen kommer att bidra till en bättre arbetsmiljö för de anställda, men också till fräschare lokaler. Den nya översta våningen kommer att bestå av konferensrum och en takterrass. Ett av rummen kommer att innefatta en videokonferensanläggning som ska kunna användas vid eventuell kris. 11

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ANTAL ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING OCH KÖN 111231 (Tillsvidareanställda och visstidsanställda) TOTALT ANTAL KVINNOR MÄN Kommunledningskontor 109 81 28 Fastighetsförvaltningen 60 37 23 Kultur och Fritidsförvaltningen 33 21 12 Räddningstjänsten 17 2 15 Samhällsbyggnadsförvaltningen 107 38 69 Socialförvaltningen 712 647 65 Utbildningsförvaltningen 797 643 154 Totalt 1726 1388 338 På grund av organisationsförändringar har statistik för att jämföra 2010 och inte kunnat tas fram på ett tillfredsställande vis. ÅLDERSSTRUKTUR UPPDELAT PÅ KÖN OCH FÖRVALTNING (Tillsvidareanställda och visstidsanställda) 2010 UPP TILL 29 ÅR 30-39 ÅR 40-49 ÅR 50-59 ÅR 60 ÅR OCH ÖVER KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN Kommunledningskontoret 2 2 11 6 9 3 10 11 6 10 Fastighetsförvaltningen 0 0 0 2 0 1 1 6 0 11 Kultur och Fritidsförvaltningen 2 3 7 2 3 3 7 1 4 1 Räddningstjänsten 0 0 0 3 2 4 0 7 0 2 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2 2 8 8 16 13 21 24 18 19 Socialförvaltningen 44 13 120 21 170 16 203 18 71 3 Utbildningsförvaltningen 32 10 152 49 168 31 194 36 88 25 Totalt 82 30 298 91 368 71 436 103 187 71 ANTAL ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING, KÖN OCH SYSSELSÄTTNINGSGRAD (Tillsvidareanställda och visstidsanställda) 2010 DELTIDSANSTÄLLDA HELTIDANSTÄLLDA ANDEL DELTIDS- KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN TOTALT ANSTÄLLDA (%) Kommunledningskontoret 10 0 28 30 68 15% Fastighetsförvaltningen 37 3 5 19 64 63% Kultur och Fritidsförvaltningen 9 5 14 5 33 42% Räddningstjänsten 1 0 1 16 18 6% Samhällsbyggnadsförvaltningen 4 0 23 62 89 4% Socialförvaltningen 407 16 202 55 680 62% Utbildningsförvaltningen 213 30 427 121 791 31% Totalt 681 54 700 308 1743 42% 12

EKONOMISK ANALYS UPP TILL 29 ÅR 30-39 ÅR 40-49 ÅR 50-59 ÅR 60 ÅR OCH ÖVER KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN 8 0 19 5 26 6 25 10 3 7 2 0 6 2 9 4 11 9 9 8 2 3 7 2 3 5 6 1 3 1 0 1 0 3 1 3 1 8 0 0 7 5 9 10 11 18 8 24 3 12 54 12 124 20 177 12 208 16 84 5 31 10 145 49 177 32 194 37 96 26 104 31 310 91 404 80 453 105 198 59 DELTIDSANSTÄLLDA HELTIDSANSTÄLLDA ANDEL DELTIDS- KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN TOTALT ANSTÄLLDA (%) 28 0 53 28 109 26% 29 3 9 20 61 52% 8 6 13 6 33 42% 1 0 1 15 17 6% 5 0 33 69 107 5% 431 17 216 48 712 63% 221 27 431 127 806 31% 723 53 756 313 1845 42% 13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJUKDAGAR PER BEFATTNINGSGRUPP ANTAL SJUKDAGAR ANSTÄLLDA 2010 SJUKDAGAR/ ANSTÄLLD ANTAL ANSTÄLLDA SJUKDAGAR SJUKDAGAR/ ANSTÄLLD Ledningsarbete Ledningsarbete Soc 28 219 7,8 31 582 18,8 Ledningsarbete Utb 24 363 15,1 27 359 13,3 Ledningsarbete övriga 25 113 4,5 31 5 0,2 Administration Handläggare 35 272 7,8 40 202 5,1 Administratörer 63 1065 16,9 64 710 11,1 Vård- och omsorgsarbete Sjuksköterskor 42 816 19,4 45 1 245 27,7 Undersköterskor 276 5180 18,8 314 6 844 21,8 Skötare/vårdare 69 29,1 72 1 618 22,5 Vårdbiträden 52 2492 47,9 63 2 052 32,6 Personliga assistenter 118 2272 19,3 125 2 652 21,2 Rehabilitering och förebyggande 24 1174 48,9 21 1 099 52,3 Socialsekreterare 38 556 14,6 34 191 5,6 Bistånds- och LSS-handläggare 9 220 24,4 10 78 7,8 Socialt och kurativt arbete övriga 12 99 8,3 12 38 3,2 Skol- och barnomsorgsarbete Lärare 317 2476 7,8 300 1 657 5,5 Förskollärare/fritidspedagoger 178 2268 12,7 178 1 888 10,6 Barnskötare 92 1526 16,6 90 1 550 17,2 Dagbarnvårdare 26 837 32,2 23 603 26,2 Elev-/pedagogisk assistans 43 583 13,6 50 1 416 28,3 Kultur- och fritidsarbete Biblioteks- och kulturpersonal 37 110 3,0 36 25 0,7 Bad-, turism- och fritidspersonal 23 332 14,4 27 134 5,0 Teknikarbete Ingenjörer med flera 30 296 9,9 43 443 10,3 Tekniker 37 140 3,8 34 196 5,8 Hantverksarbete med mera 53 1283 24,2 52 1 005 19,3 Räddningstjänstarbetare 15 6 0,4 14 33 2,4 Köks- och måltidsarbetare 56 993 17,7 64 1 285 20,1 Lokalvårdare 43 1192 27,7 47 595 12,7 14

EKONOMISK ANALYS ANSTÄLLD PÅ OLIKA BEFATTNINGSTYPER TOTALT ANTAL KVINNOR ANTAL 2010 % MÄN ANTAL % TOTALT ANTAL KVINNOR ANTAL % MÄN ANTAL (Tillsvidareanställda och visstidsanställda) Ledningsarbete Ledningsarbete Soc 28 24 86 4 14 31 28 90 3 10 Ledningsarbete Utb 24 16 67 8 33 27 18 67 9 33 Ledningsarbete övriga 25 7 28 18 72 31 12 39 19 61 Administration Handläggare 35 26 74 9 26 40 31 78 9 23 Administratörer 63 57 90 6 10 64 58 91 6 9 Vård- och omsorgsarbete Sjuksköterskor 42 41 98 1 2 45 44 98 1 2 Undersköterskor 276 271 98 5 2 314 308 98 6 2 Skötare/vårdare 69 51 74 18 26 72 54 75 18 25 Vårdbiträden 52 51 98 1 2 63 61 97 2 3 Personliga assistenter 118 91 77 27 23 125 102 82 23 18 Rehabilitering och förebyggande 24 23 96 1 4 21 20 95 1 5 Socialsekreterare 38 30 79 8 21 34 28 82 6 18 Bistånds- och LSS-handläggare 9 9 100 0 0 10 10 100 0 0 Socialt och kurativt arbete övriga 12 7 58 5 42 12 8 67 4 33 Skol- och barnomsorgsarbete Lärare 317 236 74 81 26 300 227 76 73 24 Förskollärare/fritidspedagoger 178 161 90 17 10 178 162 91 16 9 Barnskötare 92 90 98 2 2 90 89 99 1 1 Dagbarnvårdare 26 26 100 0 0 23 23 100 0 0 Elev-/pedagogisk assistans 43 32 74 11 26 50 35 70 15 30 Kultur- och fritidsarbete Biblioteks- och kulturpersonal 37 24 65 13 35 36 23 64 13 36 Bad-, turism- och fritidspersonal 23 10 43 13 57 27 11 41 16 59 Teknikarbete Ingenjörer med flera 30 10 33 20 67 43 19 44 24 56 Tekniker 37 9 24 28 76 34 6 18 28 82 Hantverksarbete med mera 53 3 6 50 94 52 2 4 50 96 Räddningstjänstarbetare 15 0 0 15 100 14 0 0 14 100 Köks- och måltidsarbetare 56 53 95 3 5 64 61 95 3 5 Lokalvårdare 43 39 91 4 9 47 42 89 5 11 % 15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UTVECKLING De gemensamma utvecklingsmålen är att Nya samverkansområden med privata och offentliga aktörer ska utvecklas och Stärka kommunens attraktivitet inom turism och besöksnäring. OMVÄRLDSANALYS Trots att flera branscher fortfarande är optimistiska syns en tydlig avmattning på arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökade svagt; 5 000 personer i år och med 2 100 nästa år. Färre jobb och större utbud av arbetskraften gör att arbetslösheten ökar till 9,8 procent i slutet av 2012. Nedgången innebär att det kommer att bli ännu svårare för personer i så kallade utsatta grupper, korttidsutbildade, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. I Höganäs har däremot de öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd minskat från 903 personer 2010-12-31 till 841 personer -12-31. IT- DET LIGGER I TIDEN Nytänk inom alla sektorer är viktig oavsett om det kommer nya motionsformer, ny teknik eller interaktiv gestaltning. Vi måste därför kontinuerligt utveckla vår kompetens för att kunna förhålla oss till denna utveckling på ett medvetet sätt. Kommunfullmäktiges sammanträden har på prov sänts via Internet under hösten. Beslut finns om fyra sammanträdestillfällen och därefter ska en utvärdering göras. I början av juni togs kommunens nya diarie- och ärendehanteringssystem Platina i bruk. Kommunkansliet, som är motorn i att anpassa Platina för kommunens behov, har påbörjat arbetet med att styra kommunens utveckling framåt mot dels modern och effektiv nämnds- och ärendeadministration dels kvalitetssäkrade ändamålsenliga rutiner och processer. Det pågår även en upphandling av en elevplattform för kommunikation mellan elever, lärare och vårdnadshavare. Utbildningsförvaltningen och IT-enheten arbetar tillsammans med IT ansvariga på respektive enhet för att möjliggöra användandet av bland annat läromedel i digital form. Kommunikationsavdelningen har också fortsatt att utveckla den lanserade hemsidan www.hoganas.se för att förse allmänheten med viktig information om kommunen. GOTT FÖRETAGSKLIMAT I Svenskt Näringslivs årliga rankinglista för företagsklimat hade Höganäs kommun i år backat fem placeringar från plats 9 till 14 bland landets 290 kommuner. En av de åtgärder som redan beslutats är att Höganäs kommun som ett verktyg i arbetet att förbättra för företagen ska gå med i SKL:s NKI-undersökning (Nöjd-Kund-Index). Utifrån uppdraget att samarbeta med näringslivet har två fokusgrupper bildats; Visit Höganäs som samarbetar kring turism men också Företag och Handel som arbetar med företagsetableringar och utveckling. Uppdraget har varit att utveckla och marknadsföra Höganäs för boende, besökare, inflyttade och företagare tillsammans med näringslivet i Höganäs. I januari inrättades ett näringslivsutskott bestående av tre politiker och under våren skapades också en ny tjänstemannaorganisation för näringsliv, turism och marknad - Näringsliv och marknad. Avdelningen är en stödjande part vid nyetableringar, medverkar till befintliga företags utveckling samt tillgodoser företagens intressen. Näringsliv och marknad driver även Turistbyrån, som fortsätter sitt uppdrag med information, samordning och produktutveckling. Sedan en tid har kommunerna i Skåne Nordväst fördjupat samarbetet kring näringslivsfrågorna genom HBR, Helsingborg Business Region. Samarbetet omfattar näringslivs- och turismområdena där Höganäs företräds av personal från Näringsliv och marknad i gruppen av näringslivsansvarig respektive turistansvarig. Nyföretagandet ligger fortsatt på en för Skåne hög nivå och tillsammans med Nyföretagarcentrum genomförs årligen ett antal inspirationsseminarier. Även ett flertal etableringar i Höganäs har skett via HBR där kommunen marknadsförs som bostads- och etableringsort. 500 000 BESÖKARE TILL KULLABERG PER ÅR Kullaberg är en av Skånes tio mest besökta sevärdheter och är ett uppskattat utflyktsmål. Under bildade kommunen tillsammans med aktörer från näringslivet en fokusgrupp för destinationsfrågor, VISIT HÖGANÄS. Gruppen prioriterade tre gemensamma fokusområden; Natur & Kullaberg, Mat och upplevelse och Det goda värdskapet. Gemensamma satsningar i form av foldrar som marknadsför Natur, Mat, Barn, Shopping och Konst arbetades fram under vintern. Stiftelsen för Keramiskt Center har haft öppet i provisoriska lokaler under sommarmånaderna och under julhelgen. Utställningar och pedagogisk verksamhet har blandats med dialogforum med allmänheten. Stiftelsen har utrett lokal- och fastighetsfrågan och förväntas komma med förslag under våren 2012. 16

EKONOMISK ANALYS SAMVERKAN Ett utökat samarbete mellan utbildningsförvaltningen och idrottsföreningar i kommunen har påbörjats. Elever som studerar vid Kullagymnasiet erbjuds möjlighet att utöva sin idrott i samverkan med skolan. Det har också skapats träningsmöjligheter både före, under och efter skolan. Tillsammans med Höganäs Energi har Räddningstjänsten upprättat en handlingsplan, StyrEl, som ligger under Energimyndigheten. Planen handlar om hur elen kommer att prioriteras till samhällsviktig verksamhet vid en eventuell elbrist i Sverige. Projektet energioptimering, som även omfattar de övriga kommunala förvaltningarna samt de kommunala bolagen, fortsätter med fokusering på fler åtgärder bland annat genom byte av äldre armatur och solcellsbelysning vid nya löparbanan. En utredning är också genomförd tillsammans med Höganäs Energi AB och Höganäs AB angående de ekonomiska konsekvenserna av att förvärva ett vindkraftverk. I samarbete med Höganäs AB och reningsverket har ett avtal tagits fram där biogasen från reningsverkets rötning tas till vara på av Höganäs AB och där kommunen i sin tur får varmvatten i retur. Ett samverkansprojekt mellan kommuner och Region Skåne kring multisjuka äldre har påbörjats och kommunen har också anslutit sig till olika kvalitetsregister såsom Senior Alert, Palliativa registret och Demensregister. Även kommunerna i Skåne Nordväst, SKNV, har under våren arbetat fram en ny verksamhetsplan för mandatperioden - 2014. Planen anger vilka fokusområde som gäller under perioden. Det handlar om att fördjupa samverkan inom samhällsplaneringen och infrastrukturfrågor, näringslivsutveckling, arbetsgivarfrågor samt utbildning och forskning. FRAMTIDEN - SPÅRBUNDEN TRAFIK Väg 111 är idag en av de starkaste barriärerna i Höganäs. Den tunga trafiken som trafikerar genomfartsleden i kombination med det breda och utglesade gaturummet skapar en svårgenomtränglig passage. En ny tänkbar trafiklösning är att 111:an leds i en förbifart runt staden samtidigt som kollektivtrafiken utvecklas med spårbunden koppling till Helsingborg. God kollektivtrafik är en förutsättning för ökat bostadsbyggande. 17

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI 18 FINANSIELL ANALYS KOMMUNEN Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter: Resultat: Vilken balans har kommunen mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Finns det varningssignaler? Hur utvecklas investeringarna? Kapacitet: Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på kort och lång sikt? Risk: Vilka risker kan påverka kommunens ekonomi samt hur är kommunen exponerad finansiellt? Kontroll: vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Ett tecken på god kontroll är att antagen budget och prognos har god överensstämmelse med utfallet. Avsikten med analysen är att identifiera eventuella finansiella problem och att utvärdera om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. RESULTAT OCH KAPACITET Resultatet blev ett överskott på 9,2 mnkr, vilket också är 9,2 mnkr bättre än det budgeterade. Avvikelsen förklarades av: Slutavräkningen på skatteintäkterna för 2010 och + 26 mnkr, Budgeterade överskott och reserver +21 mnkr, Övriga kostnader och intäkter + 9,8 mnkr, Bättre finansnetto +7 mnkr, Sänkt diskonteringsränta med 0,75 procent innebar en ökad kostnad med 37,9 mnkr. Underskott bland nämnder 12,4 mnkr Extra avskrivningar med 5,2 mnkr Nämndernas underskott bedöms till delar vara av bestående karaktär. Budgeterade reserver avser framför allt medel avsatta för framtida verksamheter. Slutavräkningen på skatteintäkterna är till större delen av engångskaraktär. 70 60 50 40 30 20 10 0 13,0 ÅRETS RESULTAT (MNKR) 27,3 37,5 59,3 52,0 31,8 57,8 59,3 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2012 9,2 En viktig förklaring till det lägre resultatet är att diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen sänks med 0,75 procent, vilket innebar en ökad kostnad med 37,9 mnkr. För kommunernas ekonomi gäller det lagstadgade balanskravet. Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna. AVSTÄMNING MOT KOMMUNAL- 2009 2010 LAGENS BALANSKRAV, MNKR Årets resultat enligt resultaträkning 57,8 59,3 9,2 Avgår Realisationsvinster -1,6-3,7 0,0 Pensionsutbetalningar -20,3-22,8-24,3 Tillägg Årets skulduppräkning 27,8-0,6 11,8 Sänkt diskonteringsränta 36,6 Periodisering av bromsen 18,5 20,9 Justerat resultat 63,7 50,7 54,2 Det justerade resultatet, 53,4 mnkr, innebär att kommunallagens balanskrav har uppfyllts. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADS- UTVECKLING Verksamheternas nettokostnader och finansnettots andel av skatteintäkter och utjämning visar hur stor del av skatteintäkter och utjämning som går till den löpande driften. Under perioden 2004 - har verksamheternas nettokostnader inklusive finansnetto understigit 98 procent av skatter och utjämning. Detta har gett utrymme att finansiera planerade framtida investeringar samt att tillföra pengar till pensionsfonden. INVESTERINGAR Under året har nettoinvesteringarna uppgått till 84,1 mnkr. Av investeringsbudgeten på 133,8 mnkr har således 37 procent av anslagen inte utnyttjats under året. Detta kan jämföras med förgående år då 39 procent av anslagen inte togs i anspråk. Följande större investeringar utfördes under året: Förskola Ö Lerbergets centrum 11,2 mnkr, Vattenledning Hulta-Höganäs 11,2 mnkr, Utbyggnad och reinvesteringar VA 8,8 mnkr, Höganäs sportcenter 2:a etappen 5,9 mnkr, Förvärv av Delfinen 8 4,4 mnkr Åtgärder enligt va-saneringsplan, 3,2 mnkr, Förvärv av Skördevägen 77 2,2 mnkr, Utsmyckning av rondell, väg 111, 1,6 mnkr, Höganäs hamn, brygga C, 0,7 mnkr.

EKONOMISK ANALYS FINANSIERING AV INVESTERINGAR OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRAD Av kassaflödesrapporten framgår att den löpande verksamheten skapade ett överskott på 59,7 mnkr. Överskottet från den löpande verksamheten kunde bara delvis finansiera årets investeringar. Detta innebar att likviditet försämrades under året. Vid årsskiftet var kommunen skuldfri med undantag för lån som vidareförmedlas till dotterbolagen. RISK OCH KONTROLL Likviditet - Vid årsskiftet hade kommunen 71,4 mnkr innestående på kassa och bank. Om de likvida medlen relateras till externa utgifter var betalningsberedskapen 53 dagar. Ränterisk och finansnetto - Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid hög upplåning. Kommunens totala upplåning uppgick till 175 mnkr. Hela skulden avsåg lån som vidareförmedlats till kommunens bolag. Denna del utgör ingen ränterisk för kommunen eftersom dessa lån utlånas på i stort sätt samma villkor som kommunen har gentemot kreditinstituten. BORGENSÅTAGANDE De totala borgensåtagandena uppgick till 119,6 mnkr och avser bland annat borgensåtagande för Sydvatten AB, Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) och Höganäs Fjärrvärme AB. Någon risk förknippad med borgensåtagandena bedöms för närvarande inte finnas. KOMMUNENS TOTALA PENSIONS- FÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSME- DEL Kommunens samlade pensionsåtagande uppgick till 495 mnkr. Åtagandet redovisas i sin helhet som avsättning i balansräkningen. Beräkningen är gjord enligt RIPS07. MNKR 2010 Avsättning för pensioner och -18,5-20,3 liknande förpliktelser. Pensionsskuld före 1998-176,3-520,5 Totala förpliktelser -494,8-540,8 Finansiella tillgångar Pensionsfond 161,2 195,4 Kommunen avsätter årligen pengar till en pensionsfond för att finansiera framtida pensionsutbetalningar. Vid utgången av uppgick pensionsskulden, intjänade före 1998 inklusive löneskatt till 520,5 mnkr. Pensions- 19

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE fonden var i början av året 191,2 mnkr. Avkastningen på hela pensionsfonden uppgick till 4,2 mnkr. Årets avkastning avsätts till pensionsfonden som då ökar från 191,2 mnkr till 195,4 mnkr, vilket motsvarar 38 procent av skulden. PLACERINGAR BELOPP RÄNTA LÖPTID (MNKR) Swedbank 30 4,20% - 2014-11-17 AB Höganäshem 30 3,7% - 2014-10-19 Höganäs Energi AB 10 Stibor + 0,16% 3 mån Nordea 30 3,05% -2012-02-18 Den Norske bank 40 3,06% -2012-05-18 Sparbanken Öresund 47 3,45% -2012-11-19 Avkastning 4 Totalt 195 AVVIKELSE MOT BUDGET HELÅRSPROGNOS BOKSLUT MNKR VID DELÅRET Kommunfullmäktige -0,2-0,3 Valnämnd 0,0 0,0 Revision 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd -0,1-0,1 Kommunstyrelse 3,7 3,1 Egen verksamhet 0,2 0,7 Kommunledningskontoret 0,0 1,2 Räddningstjänst 0,3 0,0 SBF, skattefinansierat 2,7-1,5 SBF, avgiftsfinansierat 0,5 2,1 Fastighetsförvaltningen 0,0 0,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 0,0 0,1 Byggnadsnämnd -0,3-0,1 Utbildningsnämnd -2,2-3,3 Socialnämnd -10,0-11,7 Miljönämnd 0,0 0,0 Summa -9,1-12,4 BUDGETFÖLJSAMHET OCH PROGNOSSÄKERHET En förutsättning för att kunna uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning, är god budgetdisciplin bland nämnder och förvaltningar. Vid årets slut redovisade styrelsen och nämnderna sammantaget en negativ avvikelse mot budget med 12,4 mnkr. Den största positiva avvikelse uppvisade kommunstyrelsen med 3,1 mnkr. De största negativa avvikelserna redovisades av socialnämnden med 11,7 mnkr och utbildningsnämnden med 3,3 mnkr. Samtliga nämnder och styrelse har under året upprättat månadsvisa ekonomiska uppföljningar med en prognos för hela verksamhetsåret. FINANSIELL ANALYS KONCERNEN Även om kommunen och dess bolag inte utgör en koncern i aktiebolagsrättslig mening, används begreppet koncern för att beskriva och avgränsa den ekonomiska 20

EKONOMISK ANALYS och politiska beslutsenhet som kommunen och dess bolag utgör. Kommunkoncernen består av AB Höganäshem, Höganäs Energi AB och Höganäs Fjärrvärme AB. Samtliga är helägda bolag. Koncernens ekonomiska resultatuppgick till 18,2 mnkr (97,4). Fastighetsinteckningar och borgenförbindelser uppgick till totalt 310,4 mnkr (302,8). MNKR, RESULTAT 2009 2010 Höganäs Energi AB 7,1 3,8 8,1 AB Höganäshem 4,4 35,1 4,2 Höganäs Fjärrvärme AB -6,8-0,5 1,1 Höganäs Energi AB svarar för nätverksamheten och informationsöverföring via bredband. Årets reslutat uppgick till 8,1 mnkr, vilket var 2,7 mnkr bättre än budgeterat. Resultatet påverkades positivt bland annat av en högre energiomsättning och större omfattning av externa arbeten. AB Höganäshem är kommunens allmännyttiga bostadsbolag och har 1 372 lägenheter. Bolaget har en bostadskö som vid årsskiftet uppgick till 1 975 sökande. Under året revs 48 lägenheter på Sjökronaområdet eftersom det fanns mycket stora fuktproblem i fastigheterna. De rivna byggnaderna ersattes av nya. Vid årsskiftet var 16 lägenheter klara för inflyttning. Under har bolaget förvärvat ett antal fastigheter i kvarteret Oden och Balder. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska Höganäshem sälja 10 procent av fastighetsbeståndet under mandatperioden -2014. Höganäs Fjärrvärme AB har tecknat avtal om leverans av spillvärme med Höganäs Sweden AB som utvinner spillvärme från rökgaser i bolagets produktionsanläggning. Under året har fjärrvärmebolaget använt biogas och naturgas i mindre omfattning än förra året, vilket fått till följd att bolaget kan redovisa ett positivt reslutat. FRAMTIDEN Måluppfyllelsen bland verksamheterna är hög och olika mätningar redovisar goda resultat. Tack vare god ekonomi och bra verksamhet är kommunen attraktiv att leva i. Av verksamhetsberättelserna framgår det att utmaningarna är många framöver. Behoven och resurserna för olika kommunala verksamheter skiftar snabbt beroende på storleken på barnkullar, befolkningens flyttmönster, regelförändringar och reformer och inte minst konjunkturläge. Kommunal verksamhet i förändring är mer regel än undantag. Utmaningen är att anpassa verksamheten efter skiftningarna. Höganäs kommun växer i antal invånare. Befolkningsutvecklingen innebär också förändringar i ålderssammansättning. Exempelvis innebär de stora skillnaderna i barnkullarna att verksamheterna måste anpassas efter förändringarna. Verksamheterna måste också anpassa sig till följd av statliga reformer. Exempel på kommande reformer är den nya skollagen och läroplanerna. SKL:s långtidsbedömning visar ett framtida finansieringsproblem när invånarnas behov av och krav på service ökar. Det kommer att ställa ännu större krav på utvecklingsarbete i syfte att öka effektiviteten. Arbetet med att utveckla nämndsmålen samt tillämpning av LEAN inom vissa verksamhetsområden är viktiga verktyg i denna utveckling. Under ett antal år har öppna jämförelser presenterats inom grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Det finns inget samband som visar att man får bättre resultat i de kommuner där verksamheterna fått mer resurser. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete behöver alltså inte nödvändigtvis kräva mer resurser. Såväl kostnader som resultat påverkas av andra faktorer som ledarskap, kultur och rollfördelning mellan politiker och tjänstemän samt om resultatuppföljningar leder till systematiska åtgärder. I kommuner där man har bra ledare och sund kultur kan goda resultat uppnås med relativt sett knappa resurser. Kommunens utmaning är att fortsätta utveckla ledarskapet, koncerntänkandet och en god kommunikation i organisationen, men också att vidta åtgärder när och där det behövs. INTERN KONTROLL Till grund för intern kontrollarbetet har kommunfullmäktige antagit ett reglemente där varje nämnd har i uppdrag att ta fram internkontrollplaner för sina respektive verksamhetsområden. Intern kontrollplanerna ska årligen revideras och omprövas inför kommande år. Nämnden ska vidare överlämna plan för innevarande år till kommunstyrelsen senast den 31 januari och samtidigt rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen för det gångna året. Arbetet med den interna kontrollen har bedrivits utifrån de riktlinjer som är fastställda. Alla kontrollmoment är genomförda och där brister har hittats har förvaltningen kommit med förslag till förbättringar som har godkänts av respektive nämnd. Exempel på brister är att redovisning av representation är ett årligt återkommande problem och att kommunens leverantörsfakturor inte alltid betalas i rätt tid. Uppföljningen har också bland annat visat att kommunen har god skattemässig kontroll av dess leverantörer och att tillgängligheten till kommunens växel är hög. 21