Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-01 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10 Prevalens VRI i Landstinget Gävleborg och riket vid PPM VT08 - VT10 14 12 10 8 6 LG riket 4 2 0 vt08 ht08 vt09 ht09 vt10
1 Bakgrund Våren 2007 tog landets landstingsdirektörer beslut om ett gemensamt arbete för att minska antalet patientskador i vården med fokus på vårdrelaterade infektioner, fel vid läkemedelshantering samt fallskador och trycksår. Målet för arbetet med vårdrelaterade infektioner var att halvera andelen från dåvarande 10 procent till 5 procent innan utgången av år 2009. En del i beslutet bestod i att skapa ett gemensamt registreringssystem för vårdrelaterade infektioner, men till dess att detta system kan tas i drift bestämdes att 4 mätningar av vårdrelaterade infektioner skulle genomföras, 2 mätningar 2008 och 2 mätningar 2009. Då det gemensamma registreringssystemet inte blivit klart som planerat och endast 3 av landstingen (Norrbotten, Halland och Gotland) lyckats nå målsättningen att halvera andelen vårdrelaterade infektioner vid utgången av 2009 beslutade landstingsdirektörerna att de terminsvisa mätningarna skulle fortsätta tills vidare. Föreliggande rapport redovisar resultaten från den femte mätningen. 2 Syfte Syftet med mätningarna är att i avvaktan på ett för landet gemensamt system för infektionsregistrering få en uppfattning om prevalensen vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården i landet samt underlag för förebyggande arbete. 3 Metod En nationell expertgrupp har utarbetat ett protokoll med anvisningar och förklaringar för registreringen. Utifrån utvärderingar av föregående mätningar har materialet reviderats något, men är vid denna femte mätning i huvudsak detsamma som vid de fyra föregående mätningarna. Landstingsdirektörerna tog beslutet att den nu aktuella mätningen våren 2010 skulle genomföras någon gång under veckorna 14-15. Registreringen genomfördes på en och samma dag i respektive landsting. I Landstinget Gävleborg bestämdes att registreringen skulle genomföras 15 april och omfatta samtliga patienter som fanns inneliggande på samtliga vårdavdelningar kl 8.00. Kartläggning av de vårdavdelningar som skulle registrera förekomst av vårdrelaterade infektioner bland inneliggande patienter gjordes inför den 2 (10)
första mätningen och har via verksamhetscheferna uppdateras inför varje ny mätning. Information om registreringen gavs först till hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp, sedan till berörda verksamhetschefer och sedan till utsedda kontaktpersoner på deltagande vårdavdelningar. Kontaktpersonerna skulle ansvara för att registreringen genomfördes med stöd av hygiensjuksköterskorna. Enheten för vårdhygien har svarat för inrapportering av data till den för hela riket gemensamma databasen. 4 Resultat 4.1 Infektionsfrekvens Totalt 661patienter (varav 64 inom psykiatrin) kom att ingå i mätningen 15 april 2010 i Landstinget Gävleborg, varav 50 patienter hade vårdrelaterade infektioner. Tillsammans hade de 50 patienterna 51 registrerade infektioner. Antal patienter inom den somatiska vården vid mätningen, antal patienter med infektioner och antalet infektioner i Landstinget Gävleborg och riket framgår av tabell nedan. Antal patienter totalt i mätningen (somatik) april 2010, antal patienter med vårdrelaterade infektioner och antal infektioner i Landstinget Gävleborg resp riket LG Riket Antal patienter totalt 597 20.481 Antal patienter med VRI 50 1.976 Antal registrerade VRI 51 2.042 För landstinget Gävleborg innebär detta en frekvens av vårdrelaterade infektioner på 8,4 procent inom somatisk sjukvård, att jämföras med riksgenomsnittet på 9,6 procent. Den totala prevalensen vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården har vid de fem mätningar som genomförts hittills varit: VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 LG 12,2 9,8 10,3 9,3 8,4 Riket 11,2 11,0 9,7 8,9 9,6 Fördelning av antalet patienter med eller utan vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp framgår av nedanstående tabell. 3 (10)
Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper i Landstinget Gävleborg VT10 Specialitetsgrupp Antal patienter Patienter Procent totalt med VRI Barnmedicin 22 1 4,5 Gynekologi 45 2 4,4 Infektion 24 3 12,5 Invärtesmedicin 300 32 10,6 Op spec (kir, ort, öron) 206 12 5,8 Psykiatri 64 0 0 Andelen patienter med vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp vid vårens mätningar i Landstinget Gävleborg och riket framgår av nedanstående figur. Andelen patienter med VRI per specialitetsgrupp i Riket resp Landstinget Gävleborg vid PPM VRI VT10 Psykiatri Op spec Inv.medicin Infektion Riket Gävleborg Gynekologi Barnmed 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 4.2 Kön och ålder Något större andel män (9,6 procent) än kvinnor (7,4 procent) var drabbade av vårdrelaterade infektioner inom somatisk vård i Landstinget Gävleborg vid höstens mätning. Bland vuxna patienter var 8,5 procent drabbade och 4,8 procent av inneliggande barn. I åldern 17-60 år var andelen med vårdrelaterad infektion 3,7 procent, i åldern 61-79 år 11,7 procent och i åldern 80 år och äldre 8,8 procent. 4 (10)
4.3 Riskfaktorer Bland de patienter som var inneliggande vid tidpunkten för mätningen registrerades om de hade riskfaktorer i form av - central infart (54 patienter), - genomgått kirurgiskt ingrepp under aktuellt vårdtillfälle (172 patienter), - hade urinkateter inkl pyleostomikateter (121 patienter), - hade mekanisk ventilation genom t ex intubering eller tracheostomi (8 patienter) eller - hade aktuell cytostatikabehandling, immunhämmare eller steroidbehandling, immunsuppression (24 patienter). Som riskfaktor noterades även om patienten hade pågående antibiotikabehandling (202 patienter) och om patienten hade flera av riskfaktorerna (85 patienter). 235 patienter hade ingen av ovanstående riskfaktorer registrerade. Nedan framgår andelen patienter med riskfaktorer vid de mätningar som hittills genomförts. Andel inneliggande patienter med riskfaktorer inom somatisk vård i Landstinget Gävleborg VT 08 - VT 10 40 35 30 25 20 15 VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 10 5 0 CVK Kir ingr KAD Mek vent Immunsuppr Antibiotika Andelen patienter med resp utan riskfaktorer i Landstinget Gävleborg och i riket vid mätningen VT10 framgår av figuren nedan. 5 (10)
Andel patienter med respektive utan riskfaktorer i Landstinget Gävleborg och riket VT10 (somatik) inga riskfaktorer flera riskfaktorer antibiotika immunsuppr mek ventilation Riket Gävleborg kir ingrepp CVK KAD 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Av nedanstående figur framgår hur stor andel av patienterna i Landstinget Gävleborg resp i riket med riskfaktorer som bedömdes ha vårdrelaterad infektion. Andel VRI bland patienter med olika riskfaktorer i Riket resp Landstinget Gävleborg vid PPM VRI VT10 inga riskfakt flera riskfakt antibiotika Riket Gävleborg KAD CVK 0 5 10 15 20 25 30 35 4.3.1 Psykiatri Av de 64 patienterna inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade en patient registrerad riskfaktor i form av urinkateter. Ingen patient inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade någon registrerad vårdrelaterad infektion. 6 (10)
I riket som helhet hade 37 av de totalt 2.990 registrerade patienterna inom psykiatrin vårdrelaterade infektioner (0,1 procent). 4.4 Typ av vårdrelaterad infektion Bland de patienter som bedömdes vara drabbade av vårdrelaterad infektion noterades vilken typ av infektion det rörde sig om. Infektionerna indelades i 4 grupper: 1. Postoperativ infektion (ytlig eller djup) i operationsområdet 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner, t ex KAD-, CVK- och ventrikeldränrelaterad eller ventilatorassocierad pneumoni 3. Läkemedelsrelaterad infektion, t ex clostridium difficile eller infektion efter cytostatikabehandling. 4. Övriga vårdrelaterade infektioner, dvs alla infektioner som debuterat tidigast 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och som inte kunde hänföras till grupperna 1, 2 eller 3. Fördelning av infektionstyp i Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan. Fördelning på typ av vårdrelaterad infektion VT10 postop inf övr ingr.rel inf läkem.rel inf övr vårdrel inf Av de 50 patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg behandlades 43 patienter (86 procent) med antibiotika för sin vårdrelaterade infektion. Typ av vårdrelaterad infektion (antal) fördelade på olika specialiteter i Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan. 7 (10)
Typ av VRI fördelade på specialitetsgrupp VT10 (antal) psykiatri op spec (kir, ort, öron) internmedicin infektion övr vårdrel inf läkemedelsrel inf övr ingreppsrel inf postop inf gynekologi barnmedicin 0 2 4 6 8 10 12 14 4.5 Diagnosgrupper Den vanligast förekommande diagnosgruppen bland de patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion var vid denna mätning relaterad till lunga/lungsäck i Landstinget Gävleborg. Fördelning på diagnosgrupper bland patienter med vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg framgår av tabellen nedan. Diagnosgrupp/infektionsfokus för VRI VT10 Antal VRI Hjärta, kärl 1 Blåskatarr 6 Feber 5 Smittsamma tarmsjukdomar 7 Nedre tarmkanalen 1 Övre tarmkanaler 2 Hud, mjukdelar 6 Led och skelett 3 Munhåla och svalg 4 Lunginflammation 14 Blodförgiftning 2 8 (10)
De nationella resultaten visar att vissa typer av vårdrelaterade infektioner till stora delar kan förknippas med vissa diagnosgrupper/infektionsfokus. T ex är postoperativa infektioner vanligast lokaliserad till hud och mjukdelar, ingreppsrelaterade infektioner vanligast förknippad med cystit, blåskatarr, läkemedelsrelaterade infektioner med smittsamma tarmsjukdomar och övriga vårdrelaterade infektioner med lunginflammation. 5 Kommentarer Föreliggande mätning av vårdrelaterade infektioner är den femte av de nationellt samordnade punktprevalensstudierna. Av allt att döma har mätningen även denna gången genomförts utan större problem och de nationellt utformade instruktionerna har fungerat väl med tillägg av några lokala tips från hygiensjuksköterskorna. I rapporten har vissa jämförelser med riket gjorts trots att underlaget i landstinget är förhållandevis litet, totalt 50 patienter med registrerad VRI. Antalet patienter med urinvägsavledning, som är en känd riskfaktor för att få urinvägsinfektion, minskar i Landstinget Gävleborg vilket tyder på att det arbete som börjat bedrivas i landstinget de senaste åren har effekt. Mätresultaten visar på en tendens till minskning av antalet patienter med kateterorsakade urinvägsinfektioner. Antalet kan troligen minska ytterligare genom tydliga indikationer för insättning och snabbare utsättande. Både inom division medicin och division operation pågår arbete för bättre hantering av urinvägskatetrar och förebyggande av resurin, t ex bättre indikationer för insättning. Såväl denna mätning som andra visar att slutenvården i Landstinget Gävleborg ligger högt i antibiotikaanvändning i förhållande till andra sjukhus. Arbete för att förbättra diagnostiken, precisera antibiotikaanvändningen och följa upp att antibiotikaprofylax i samband med operation ges vid rätt tid kan vara några sätt att förbättra resultaten. STRAMA-gruppens arbete bidrar till detta. Central venös infart förekommer hos 54 patienter, det visar på vikten av att fortsätta arbetet med tydliga indikationer och bra skötsel av de centrala infarterna. Mer enhetliga rutiner och möjligheter till uppföljning har påbörjats inom olika delar av landstinget. Åtgärdspaketen från SKL handlar om hur man förebygger urinvägsinfektioner, postoperativa infektioner och infektioner i samband med centrala venkatetrar. De kan tas som utgångspunkt när man bestämmer 9 (10)
vilka åtgärder man vill vidta för det fortsatta arbetet att minska de vårdrelaterade infektionerna. Följsamheten till hygien- och klädregler mäts inte i undersökningen även om det påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Det är därför glädjande att både medicin och kirurgenheterna genomför månadsvisa självskattningar av följsamheten och att man inom division BKPH börjat genomföra självskattningar flera gånger per år. Det krävs ett långsiktigt, målmedvetet och uthålligt arbete för att minska de vårdrelaterade infektionerna. Det kan ta tid innan förändrade arbetssätt slår igenom i mätresultaten när man använder en så pass grov metod som punktprevalensmätning. Undersökningen ger grova mått men kan ändå tillsammans med annan kunskap användas som underlag för förebyggande arbete för att nå uppsatt mål halvering av vårdrelaterade infektioner. Även om tidsramarna kanske varit alltför optimistiska är inte målet orealistiskt. Det har varit svårt att hitta de rätta formerna för det förebyggande arbetet som därför inte kom igång som önskat. Efter konstaterandet att tidsramarna för måluppfyllelse var alltför snävt satta, men att man trots allt har börjat se en nedåtgående trend vad gäller förekomst av vårdrelaterade infektioner har landstingsdirektörerna tagit ett gemensamt beslut om att fortsätta med mätningarna. 10 (10)