Norrbottens läns landsting. Redovisning av hemuppgift Mäta för att leda december 2008

Relevanta dokument
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Kultur och Hälsa i Norrbotten

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

1 HÄLSO BOKSLUT 2007

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Handlingsplan för Norrbottens läns landsting

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Tankar kring förbättringsarbete i vardagen. Kirurgklinken kusten Norrbotten

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Folkhälsopolitiskt program

Sveriges bästa självskattade hälsa?

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

mötesplats mitt i Dalarna!

Norrbottens läns landsting 2014

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

NLL Norrbottens läns landsting 2014

Strategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Hälsoplan för Årjängs kommun

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Hur jämlik är vården?

Ledningsrapport september 2018

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

Ledningsrapport april 2018

Välfärds- och folkhälsoprogram

Ledningsrapport januari 2018

Ledningsrapport december 2018

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Verksamhetsplan

Folkhälsoplan.

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Hur styrs landstinget..

Från Vision till mål?

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Länsgemensam folkhälsopolicy

Så kan Norrbotten arbeta för att skapa en god och jämlik hälsa

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsa i Bollnäs kommun

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE

Sveriges elva folkhälsomål

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsopolitiskt program

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Budget 2014 Landstingets kansli

Månadsrapport November 2010

Alingsås folkhälsomål 2019

alkohol- och drogpolitiskt program

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läkemedel - trender och utmaningar

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Handlingsplan för friskare arbetsplatser. H ns-peter Eriksson, HR-strateg

Folkhälsoplan Essunga kommun

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Transkript:

Norrbottens läns landsting Redovisning av hemuppgift Mäta för att leda december 2008

Attraktiv region Stark ekonomi Vision God hälsa Verksamhetsidé Engagerade medarbetare God vård Strategier

Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö.

Strategi Tillämpa ett uthålligt, kunskapsbaserat, systematiskt förbättringsarbete för att ur ett patientperspektiv förbättra resultaten och använda resurserna effektivt. Öppna jämförelser ska nyttjas systematiskt i förbättringsarbetet. Resultaten från medicinska kvalitetsregister ska användas systematiskt i förbättringsarbetet

Struktur för förbättringsarbetet Styrning, ledning och samordning via ledningsgrupper Utbildade handledare Utbildning i systematiskt förbättringsarbete Medverkan i nationella program för förbättringsarbete Medverkan i SKL s program Lean Nyttja Improwement Advisors Interna nätverk med alla aktörer deltagande Regelbunden mätning och redovisning av resultat

Mätningar Mångdimensionellt i vårdprocessen enligt värdekompassen På flera nivåer -Macro -Meso -Micro Regelbundet Tydligt ansvar Definierade mått och mätmetoder

UTVECKLING UTVECKLING PÅGÅR, PÅGÅR, STÖR STÖR GÄRNA GÄRNA Integrera Integrera med med planeringsprocessen planeringsprocessen Ta Ta till till vara vara kompetens kompetens på på alla alla nivåer nivåer Utveckla Utveckla mål mål och och mått mått Metoder Metoder att att mäta mäta Resultattavla Resultattavla med med systemmått systemmått Kvalitetssäkra Kvalitetssäkra datarapporteringen datarapporteringen Förbättra Förbättra datalagret datalagret Elektronisk Elektronisk resultattavla resultattavla

God hälsa Systematiskt folkhälsoarbete Prioriterade områden Mål (strategins åldersgrupper) Åtgärder, handlingsplaner (varje division ska konkretisera sina bidrag till målen) Uppföljning Hälsoläge => Hälsobokslut länet, kommunala välfärdsbokslut Mot målen => LP och strategi Aktivitetsnivå => HFS-indikatorer På divisionsnivå => div planer, årsredovisning Statistikunderlag från divisionerna

Landstingets prioriterade områden i folkhälsopolitiska strategin Barn och ungdom Psykisk hälsa Vuxna Övervikt och fetma Äldre Övervikt, fetma, undervikt Övervikt och fetma Tobaksbruk Fallskador Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning Sexuellt överförbara infektioner(särskilt klamydia) Aborter Kulturens bidrag till god livskvalitet Kulturens bidrag till god livskvalitet Kulturens bidrag till god livskvalitet

Strategier Aktivt samverka med kommuner och andra myndigheter och aktörer i länet. Verka för att befolkningen har kunskap om vad som ger god hälsa. Sammanställa och sprida statistik och underlag som beskriver hälsans utveckling i länet, och använda denna kunskap i förbättringsarbetet. Landstinget ska i egen verksamhet, genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till god hälsa. Landstinget ska arbeta med kultur och hälsa som ett arbetsområde. Verka för en jämställd och jämlik hälsa. Verka för att förebygga olycksfall och fallolyckor.

Mål Mått Mål Nuläge Självskattad hälsa Bäst i Sverige år 2020 Kvinnor 63 % (bäst 73%) Män 68 % (bäst 75 %) Hälsobokslut 2008 Förbättringar jämfört med 2007 Hälsobokslut 2007 Självskattad hälsa bland ungdomar Metoder tillämpas för att stimulera och ta tillvara patientens kraft och initiativ i arbetet för sin egen hälsa. Tobaksbruk bland ungdomar 95 % av både flickor och pojkar mår bra år 2010 Bland elever årskurs 1 gymnasiet i länet, 2007: 87 % bland flickor 93 % bland pojkar Metoder tillämpas i minst 75% av landstingets verksamheter med patientmöten år 2009 En halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första år som röker eller snusar 50 % år 2007 Bland elever årskurs 1 gymnasiet i länet 2007: 11 % röker minst en gång i veckan bland pojkarna och lika många bland flickorna, 25 % av pojkarna och 9 % av flickorna snusar minst en gång i veckan Rökande spädbarnsföräldrar En tobaksfri livsstart från år 2014 År 2007, Norrbotten: 6,8 % av mammor och 9 % av pappor till barn 8 månader

Mål, forts Övervikt Andelen 4-åringar med övervikt/fetma ska minska med 50 % fram till år 2012 19 % av flickorna och 13 % av pojkarna bland 4- åringar i Norrbotten var överviktiga, år 2007 Nya fall av klamydia Riskabla alkoholvanor bland ungdomar. Andelen med övervikt och fetma bland vuxna norrbottningar ska vara den lägsta i Sverige år 2018 Konstaterande fall av klamydia i fem-årsklasser mellan 15-29 år ska, oavsett kön, understiga 20 fall per 1000 inv, år 2009. Halvera andelen ungdomar med riskabla alkoholvanor till år 2018 Fetma i Norrbotten, 2006: Män 15 % (bäst 10 %) Kvinnor 13 % (bäst 9 %) Övervikt i Norrbotten, 2006: Män 45 % (bäst 40 %) Kvinnor 29 % (bäst 24 %) Högsta antal fall av klamydia per 1000 inv i åldersklasser om fem år är 27, år 2007. 27 % av män och 28 % av kvinnorna mellan 16 och 24 år i Norrbotten hade riskabla alkoholvanor år 2006 Fallskador, äldre Minst sju av kommunerna i länet ska finnas med bland de 25 % kommuner i landet som uppvisar minst fallskador bland 80 år eller äldre år 2014 Tre av 14 kommuner finns med bland de 25% kommuner med minst fallskador bland 80 år eller äldre, år 2006

Medellivslängd vid födseln åren 2002-2006 MÄN KVINNOR Medellivslängd antal år MÄN 73,8 till 74,93 (3) 74,93 till 76,06 (2) 76,06 till 77,19 (4) 77,19 till 78,31 (5) Medellivslängd antal år Kvinnor 80 till 80,78 (1) 80,78 till 81,56 (4) 81,56 till 82,34 (6) 82,34 till 83,1 (3)

Andel som röker eller snusar dagligen bland vuxna i Norrbotten, Västerbotten och riket Procent 35 Norrbotten 30 Västerbotten 25 Riket 20 15 10 5 0 Röker dagligen Snusar dagligen Röker dagligen Snusar dagligen Män Kvinnor

Utvecklingen av klamydia från 1997, alla åldrar Norrbotten och riket 600 Norrbotten Riket Antal per 100 000 inv 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

HFS-indikatorer som processmått Uppföljning 2007 enligt indikatorerna från nätverket Hälsofrämjande sjukhus Resultat ur verksamhetsperspektiv Utveckla sjukdomsförebyggande insatser i hälso- och sjukvården Fråga 1 Preventiva program tillämpas angående: Tobak Sporadiskt 0% Nej 17% Delvis 33% Ja 50%

Jämförelse mellan norrlandstingen och med riket

Kultur och hälsa Effektmätning av sex projekt i Norrbotten: Mätning av glädje och välbefinnande före och efter kulturaktivitet. Andel som skattat 4 och 5 på skala enligt Uggledalens välbefinnandeenkät Sjukhusclowner, Sunderby sjukhus. Samverkan med Lule Stassteater. Uggledalens skala för mätning av glädje och välbefinnande har följande definitioner: 1 djupt olycklig, nedslagen, väldigt nedslagen eller illa till mods 2 bekymrad, en smula olycklig 3 neutral 4 någorlunda nöjd och belåten, relativt harmonisk 5 mycket glad, på väldigt gott humör, obekymrad och harmonisk (Källa, skattningsskala: En bättre demensvård- SKL 2006)

Egna indikatorer för strategin Delaktighet och inflytande Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Tandhälsa Hälsa i arbetslivet Fysisk aktivitet och matvanor Tobak, alkohol, narkotika Skydd mot smittspridning Miljöer och produkter Processindikatorer på kommunal nivå

Fakta och mer fakta på www.nll.se HÄLSO BOKSLUT 2007 Befolkningsundersökningar Barn och ungdomars hälsa

Norrbottens läns landsting målområdet God vård

Här Här var var vi vi i i maj maj Patientfokuserad Evidensbaserad Mått Andel patienter som är registrerade i nationella diabetesregistret (NDR) Mål 100 procent Nuläge Påbörja mätning Mått Kostnad per DRG 1,0 exklusive ytterfall Mål Effektiv Kostnaden per poäng ska inte överstiga kostnaden i KPPdatabasen för läns- och länsdelssjuk hus i riket Nuläge Poängkostnad 2006: 34 175 kr KPP-databasen 39097 kr Gällivare sjukhus 36630 Kalix sjukhus 43696 Kiruna sjukhus 34754 Sunderby sjukhus 36590 Piteå sjukhus Tillgänglig Mått Mål Nuläge Andel som fått kontakt 100 procent 94 procent 2007 med primärvård per telefon samma dag Andel som fått tid till 100 procent 90 procent 2007 läkare i primärvård inom sju dagar Andel som väntat på 0 procent 37 procent på besök/behandling inom besök och 15 specialiserad vård procent på längre än 90 dagar behandling 31 december 2007 Andel utförda behandlingar inom 90 dagar inom specialiserad vård 100 procent Kvalitativt likvärdig och jämlik Mått Frekvens av medverkan Vårdstatistik Mål Rapportering till alla relevanta kvalitetsregist er Alla relevant uppdelas per kön Nuläge Påbörja mätning Påbörja mätning Mått Patienterna ska vara nöjda/mycket nöjda med sitt besök (sammanfatt ande betyg) Mål 90 procent av patienterna ger betyg 4 eller 5 i sammanfatt ande bedömning i den landstingsge mensamma patientenkät en Nuläge Börjat med gemensam enkät hösten 2007 Mått Andel patienter som återinläggs akut inom 30 dagar för samma hälsoproblem Säker Mål Max 10 procent Nuläge Påbörja mätning

Nu är vi här! Nu är vi här!

1) Patientfokuserad 1) Patientfokuserad Patientenkät om bemötande vilket sammanfattande betyg vill du ge på ditt besök? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Folktandvård (n=9086) Primärvård (n=3621) Sjukhusvård (n=3951) Högsta betyg Näst högsta betyg Lägre betyg 2,4% Folktandvård (n=9086) Andel med "Lägre betyg" 9,0% 8,4% Primärvård (n=3621) Sjukhusvård (n=3951) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 (n=3431) 20-44 (n=4220) 45-64 (n=5128) 65-74 (n=2260) 75- (n=1437) 6,1% 0-19 (n=3431) Andel med "Lägre betyg" 8,0% 20-44 (n=4220) 3,9% 45-64 (n=5128) 3,0% 65-74 (n=2260) 3,8% 75- (n=1437) Högsta betyg Näst högsta betyg Lägre betyg

c Chart 2) Tillgänglig 2) Tillgänglig Antal som väntat längre än 90 dgr på nybesök specialiserad vård Mål = 0 st Telefontillgänglighet i primärvård; andel samtal som ej besvarats samma dag. Mål = 0 0,14 p Chart 1600 1400 1200 1000 800 UCL=959,85 CEN=871,3 LCL=782,75 0,12 600 0,1 400 200 0,08 0,06 UCL=0,077461 CEN=0,074011 LCL=0,070561 0 06-06- 06-06- Maj 06-06- 06-06- Okt 06-06- 07-07- 07-07- Maj 07-07- 07-07- Okt 07-07- 08-08- 08-08- Maj 08- jan feb mar apr 06 jun jul aug sep 06 nov dec jan feb mar apr 07 jun jul aug sep 07 nov dec jan feb mar apr 08 jun 0,04 0,02 0 08-jan 08-feb 08-mar 08-apr Maj 08 08-jun 08-jul Besök i primärvård; Andel som får träffa läkare inom sju dagar Mål = 100 Antal som väntat längre än 90 dgr på behandling specialiserad vård Mål = 0 st 0,14 p Chart 0,12 Vårdgaranti: Andel som får träffa läkare inom sju dagar (SKL 2003-2006) 0,1 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2003 mars 2003 oktober 2004 mars 2004 oktober 2005 mars 2005 oktober 2006 mars 2006oktober 2007 mars 0,08 0,06 0,04 0,02 0 UCL=0,077461 CEN=0,074011 LCL=0,070561 08-jan 08-feb 08-mar 08-apr Maj 08 08-jun 08-jul Division Primärvård NLL Riket

20,0 Andel akuta återinskrivningar inom 30 dagar 3) Säker 3) Säker 15,0 Procent 10,0 5,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År 0-49 år 50-79 år 80-W år Antal anmälda och ersatta skador hos patientförsäkringen 14,0% 28-dagars-dödlighet i stroke för sjukhusvårdade förstagångsinsjuknade 600 12,0% 500 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 400 300 200 2,0% 100 0,0% 2004 2005 2006 0 Andel avlidna (%) Antal insjuknade

4) 4) Kvalitativt Kvalitativt likvärdig likvärdig och och jämlik jämlik All relevant vårdstatistik uppdelas per kön Ex patientenkät om bemötande Sammanfattande betyg efter kön Andel med "Lägre betyg" 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna (n=9206) Man (n=7108) 5,61% Kvinna (n=9206) 4,73% Man (n=7108) Högsta betyg Näst högsta betyg Lägre betyg

5) 5) Effektiv Effektiv Kostnad per DRG-poäng sluten vård (exkl ytterfall), genomsnitt per sjukhus Mål: kostnaden per poäng ska inte överstiga kostnaden i KPPdatabasen för läns- och länsdelssjukhus i riket. 50 000 45 000 40 000 35 000 kronor 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2003 2006 0 Gällivare Kalix Kiruna SY Piteå Läns- /länsdelssjh KPPdatabasen

6) Evidensbaserad 6) Evidensbaserad Följsamhet till Läkemedelskommittens riktlinjer för kostnadseffektiv och evidensbaserad läkemedelsanvändning Andel ACE-hämmare inkl kombinationer av C09 (Procent DDD) i öppen vård 80 70 60 2006 2007 50 40 30 20 10 0 Bästa landsting* Riket snitt NLL *2006: Östergötland 2007: Gotland NLL: 10% ökning ACE-hämmare ger 5,5 Mkr i besparing MÅL 2008 och 2009: en ökning jmf fg år

Nuvarande resultattavla Nuvarande resultattavla

Framtida resultattavla Framtida resultattavla

Engagerade medarbetare Värdegrund alla medarbetare har ett lika värde samverkan och samarbete mellan all personal på arbetsplatsen är en viktig förutsättning för en väl fungerande verksamhet alla medarbetares kompetens och kreativitet tas till vara som en grund för verksamhetsutvecklingen ledarskapet utövas tydligt och aktivt och skapar förutsättningar för mötesplatser där medarbetarnas kompetens och kreativitet synliggörs och utvecklas i det dagliga arbetet.

Målområden LP 2009-2011 Engagerad medarbetare Arbetstillfredsställelse Frisknärvaro och sjukfrånvaro Ledarskap Kompetens

Målområden inkl mått och mål Mått Mål Nuläge Arbetstillfredsställelse Frisknärvaro - Andel medarbetare som har högst fem dagars sjukfrånvaro under senaste tolvmånadersperioden Sjukfrånvaro - Andel sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden 70/positiv utveckling för samtliga divisioner NLL 66, divisioner ligger i spannet 62-77 75 procent 72 procent (2007) 5,1 procent 6 procent (2007)

Målområden inkl mått och mål Mått Mål Nuläge Ledarskap Kompetens Andel studenter som anser att det stämmer helt och hållet samt ganska bra att de kunnat uppnå kursmålen under sina VFU-kurser 70/positiv utveckling för samtliga divisioner 75/positiv utveckling för samtliga divisioner 65, divisioner ligger i spannet 57-75 NLL 72, divisioner ligger i spannet 65-85 70 procent Påbörja mätning

Arbetstillfredsställelse, ledarskap och kompetens

Frisknärvaro Andel frisknärvarande 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Frisknärvaro 2005, 2006, 2007 och 2008 65,5 66,9 2005 2006 2007 2008 (sept) 72 71,89 75 År mål 2008

Total sjukfrånvaro / bruttoarbetsid p Chart 9% 8% 7% 6% 5% UCL=0,061247 CEN=0,060577 LCL=0,059907 4% 3% 2% 1% 0% 200601 200603 200605 200607 200609 200611 200701 200703 200705 200707 200709 200711 200801 200803 200805 200807 200809

200809 4% 3% 3% 2% 2% 1% 1% 0% Kort sjukfrånvaro (1-14 dgr) /bruttoarbetstid p Chart UCL=0,0175832 CEN=0,0172178 LCL=0,0168524 200603 200605 200607 200609 200611 200701 200703 200705 200707 200709 200711 200801 200803 200805 200807 200601

200809 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Lång sjukfrånvaro (>15 dgr) /bruttoarbetstid p Chart UCL=0,043932 CEN=0,04336 LCL=0,042788 200807 200603 200605 200607 200609 200611 200701 200703 200705 200707 200709 200711 200801 200803 200805 200601

Måldelning sjukfrånvaro exempel NLL Division Verksamhetsområde Enhet Halvering av sjukfrånvaron 2002-2008 (5,1 % 2008) Mål 4,5 % sjukfrånvaro/total bruttoarbetstid (2008) Arbetad tid/total bruttoarbetstid Mål: 75%, Sjukfrånvaro/total bruttoarbetstid Mål: 5%, Utbildning/total bruttoarbetstid 1,2 % Aktiv rehabiliteringshandläggning/ minskad korttidssjukfrånvaro

Stark ekonomi i LP 2009-2011 Inriktningsmål: Landstinget ska ha en god hushållning både ur ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv Delmål: Positivt resultat Nettokostnadsandel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Likviditet

Stark ekonomi: Målområde inkl mått och mål Mått Mål Nuläge Positivt resultat, mkr Minst 2 procent av 15 mkr 2007 e verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnadsandel 98 procent 101 procent 2007 av skatt och statsbidrag, procent Likviditet, 10 procent av nettokostnaderna, mkr 630 mkr 664 mkr 2007