Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB



Relevanta dokument
Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Bedömningsgrunder för förorenade massor. RVF Utveckling 02:09 ISSN RVF Utveckling

Svensk författningssamling

Vad gör vi med våra deponier?

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Naturvårdsverkets författningssamling

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

CLP-förordning, vad innebär det? Grundläggande karakterisering av jordmassor

Naturvårdsverkets författningssamling

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Mark Elert och Celia Jones

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

PR-Slamsugning AB Utgåva 1,

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Alternativt faxas till eller scannas och skickas via e-post till

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Deponering av avfall. Handbok med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall

Gassäkerhet vid deponier Risker, egenkontroll och åtgärder

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Process Guide Rensmuddring

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

Avfall i anläggningsarbeten

YTTRANDE Dnr Svea Hovrätt Miljööverdomstolen Box Stockholm

Klassificering av farligt avfall PM med beräkningsexempel

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Deponering av avfall. Handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34 miljöbalken (1998:808)

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

1999L0031 SV

Landskapsförordning (2007:3) om deponering av avfall 2007:003 Landskapsförordning (2007:3) om deponering av avfall LF (2007:3) om deponering av avfall

Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Askor och ekotoxicitet. Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om slutförvar av kvicksilverhaltigt avfall (M 2005:02) Dir. 2007:31

Alunskifferförekomst i Ljungsbro och Berg

Utvärdering av Ekobackens deponi

Underlag till schaktplan

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, NORM

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Processer att beakta i de förorenade massorna

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova ( ) eller till er tillsynsmyndighet.

8 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig och vad regleringen innebär för verksamheternas administrativa kostnader

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Varudeklaration gummiklipp,

MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Användning av klassning som farligt avfall som grund för riskbedömning av avfall för anläggningsändamål

Farligt avfall - vad gäller?

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Påbörja processen med att rena Farstaviken!

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Naturvårdsverkets författningssamling

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Farligt avfall från verksamheter

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi

Dispens för deponering av kontaminerat material

Utvärdering av genomförandet av deponeringsdirektivet

Varför är masshantering en fråga?

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna

Anläggning för deponering av inert material, Dvärred, Mölndals kommun

Acceptabel belastning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Avfall från verksamheter. Hörby Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Halmstads Energi och Miljö AB

Farligt avfall från verksamheter

DELDOM meddelad i Stockholm

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell

Monofill - för solidifiering av farligt avfall

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

PM Karakterisering av avfall till deponi

UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN AVSEENDE NYTT TILLSTÅND FÖR DEPONERING, MARKSANERING SYDOST

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten)

Schaktmassor som inert avfall

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet.

Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi Ålviken 1, Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor RAPPORT 2007:01 ISSN

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (29) Miljönämnden

Transkript:

Risker med deponier för konventionellt avfall Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB

Inledning Regler för klassificering av avfall Typer av deponier Vad får deponeras? Riskbedömning och riskhantering Djupförvar för konventionellt avfall Likheter och skillnader mellan konventionellt och radioaktivt avfall

Konventionellt avfall EU-gemensam lagstiftning för avfall Farligt avfall Icke-farligt avfall Inert avfall Klassificering baserad på fara (inneboende egenskaper), anges i bilaga till Avfallsförordningen: Ursprung Alltid farligt avfall flygaska från oljeförbränning Alltid icke-farligt avfall flygaska från torvförbränning Farliga egenskaper 15 olika farliga egenskaper definierade (brandfarligt, giftigt, mutagent, mm) Innehåll av farliga ämnen Totalhalten av de farliga ämnena bedöms enligt de regler som gäller för klassificering och märkning av produkter (CLPdirektivet)

Deponier för konventionellt avfall Ytdeponier (316 st 2012) För farligt avfall (41 st) För icke-farligt avfall (219 st) För inert avfall (56 st) Krav på lokalisering avstånd till bostäder, rekreation, jordbruk, yt- och grundvatten, skyddade naturområden Krav på sluttäckning och geologisk barriär Krav på uppsamling och behandling av lakvatten Underhåll, övervakning och kontroll under minst 30 år efter avslut Underjordsförvar Djupförvar (kvicksilveravfall > 0,1 % Hg)

Funktionskrav för olika deponityper Deponiklass Farligt avfall Icke-farligt avfall Inert avfall Sluttäckning, mängd lakvatten som kan passerar <5 l/m 2 och år <50 l/m 2 och år Inget krav Geologisk barriär, permeabilitet Geologisk barriär, tjocklek Transporttiden för lakvattnet genom barriären <10-9 m/s <10-9 m/s <10-7 m/s >5 m >1 m >1 m >200 år >50 år >1år

Grundprincip Vad får deponeras? farligt avfall till deponi för farlig avfall icke-farligt avfall till deponi för icke-farligt avfall inert avfall till deponi för inert avfall För farligt avfall och vissa typer av inert avfall görs en provning (lakning, ph, organiskt material) Gränsvärden för lakning av metaller, salter och organiskt material Inriktad på skydd av grundvatten Gränsvärden för totalhalt av vissa organiska ämnen Gränsvärden för ph och totalhalt av organiskt material Möjlighet finns för dispens i vissa fall Vissa typer av avfall får inte deponeras Flytande avfall, organiskt avfall, explosivt avfall, mm

Bedömning och hantering av risker Sker i stor utsträckning genom generella regler: Klassificering av avfall (farligt icke-farligt) styr regler för transport, hantering och deponering av avfall Läckage från deponin regleras genom konstruktionskrav och gränsvärden på lakbarhet Specifika krav i tillstånden Utsläppsgränser, krav på barriärer och skyddsåtgärder Egenkontroll och tillsyn Ovanligt med platsspecifika riskbedömningar för ytförvar Platsspecifika riskbedömningar ska göras för underjordsförvar

Boliden bygger för närvarande ett djupförvar för kvicksilverhaltigt (och annat farligt) processavfall Maximalt 400 000 ton avfall Byggs vid Rönnskärsverken i Skelleftehamn ca 200 350 m under markytan Tillstånd från MMD-MMÖD Djupförvar Krav på godkänd utredning innan deponering får påbörjas Utreda förutsättningar att begränsa utläckage till 1 kg alternativt 10 kg kadmium per år 1 g alternativt 10 g kvicksilver per år Systemlösning bestående av berg, barriärer, avfall som vid behov stabiliseras Vattengenomströmning i förvarsområdet < 1 l/m 2, år ska eftersträvas

Riskbedömning Generella regler (avfallsklassning, mottagningskriterier) Tonvikt på hälsoeffekter (toxicitet, grundvattenskydd) Platsspecifik riskbedömning Fokus på läckage och påverkan på miljöeffekter I vattenrecipienter Inga uttalade tidsgränser för riskbedömningen tusenårs-perspektivet Scenarioanalyser ovanliga: Försämrade barriärer Brand Framtida bebyggelse eller annat intrång

Riskbedömning Konventionellt vs radioaktivt avfall

Likheter och skillnader Konventionellt Radioaktivt Riskbedömning Oftast generell Platsspecifik Platsspecifikt Fokus på miljörisker Fokus på hälsorisker Kunskap om risker Osäkerhet om risker med många kemiska ämnen Långtidsperspektivet Tungmetaller och vissa organiska föreningar mycket stabila Tidsspann riskanalys Oklara tidskala (korta) Risker med strålning relativt välkända Radionuklider sönderfaller (ibland extremt långsamt) Längre tidsskala Scenarioanalys Görs sällan Vanligt förekommande

Blandat avfall Avfall med innehåll både av radionuklider och andra föroreningar Alunskiffer och rödfyr (arsenik, tungmetaller, radium och uran) Vattenfilter (arsenik, tungmetaller, uran) Bioaska från områden med Tjernobylnedfall (metaller, Cs-137) Torvaska (tungmetaller, uran, torium, K-40) Friklassat radioaktivt avfall Speciell utmaning eftersom dessa avfall regleras av olika lagstiftning och hanteras av olika myndigheter

Slutsatser Stora likheter i riskbilden radioaktivt/konventionellt avfall - när det gäller spridningsvägar, exponeringsvägar och riskobjekt Trots det olika angreppssätt i riskbedömningen Olika lagstiftning och myndigheter Stor mängd deponier för konventionellt avfall Bra med generella regler och föreskrifter Men ofta behövs platsspecifika bedömningar