SJUKSKÖTERSKOR I ALLMÄNHET OCH PATIENTER I SYNNERHET-

Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKOR I ALLMÄNHET OCH PATIENTER I SYNNERHET- EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS OCH SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS ATTITYDER GENTEMOT PATIENTER MED PSYKISK SJUKDOM ELISABETH PERSSON LOVISA ÅHLIN BILLESKALNS Examensarbete i Omvårdnad Nivå 61 90 p Sjuksköterskeprogrammet Januari 2011 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

SJUKSKÖTERSKOR I ALLMÄNHET OM PATIENTER I SYNNERHET EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS OCH SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS ATTITYDER GENTEMOT PATIENTER MED PSYKISK SJUKDOM ELISABETH PERSSON LOVISA ÅHLIN BILLESKALNS Persson, E & Åhlin Billeskalns, L. Sjuksköterskor i allmänhet om patienter i synnerhet - en litteraturstudie om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011. Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. Nyckelord: Attityder, Organisatoriskt stöd, Psykisk omvårdnad, Psykiatrisk sjukdom, Sjuksköterska, Sjuksköterskestudent, Somatisk omvårdnad 1

NURSES IN GENERAL ABOUT PATIENTS IN PARTICULAR - A LITERATURE REVIEW OF NURSES AND NURSING STUDENTS ATTITUDES TOWARDS PATIENTS WITH MENTAL ILLNESS ELISABETH PERSSON LOVISA ÅHLIN BILLESKALNS Persson, E & Åhlin Billeskalns, L, Nurses in general about patients in particular a literature review of nurses and nursing students attitudes towards patients with mental illness. Degree project 15 credit points, Nursing Program. Malmö University: Health and Society, Departement of Nursing, 2011. Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses and nursing students attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant. Keywords: Attitudes, Mental Illness, Nursing Care, Organizational Support, Psychiatric Care, Nursing Student, Nurse 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 TEORI 5 Attitydbegreppet 5 Parses omvårdnadsteori 6 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 7 AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITIONER 7 METOD 8 Inklusions- och exklusionskriterier 8 Databassökning 8 Kvalitetsbedömning 10 RESULTAT 10 Attityder 11 Resurser och organisation 12 Kunskapsnivå och färdigheter 12 Erfarenhet och kontakt med personer 14 med psykisk sjukdom Genus 14 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 16 SLUTSATS 18 REFERENSER 19 BILAGA 1 22 BILAGA 2 23 BILAGA 3 24 3

INLEDNING Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen har alla rätt till lika vård. I lagen står att vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (SFS 1982:763). Vår upplevelse är att sjukvårdspersonal inom den somatiska vården har en varierande inställning till patienter med en psykisk sjukdom. I allmänsjuksköterskans grundutbildning ingår viss teoretisk och praktisk psykiatriutbildning. I en rapport från Socialstyrelsen (2009) framkommer att det finns brister i utbildningarna och att det är stora skillnader på hur stor vikt som läggs på psykiatriavsnittet i sjuksköterskeprogrammen vid de olika lärosätena. Enligt rapporten är lärarnas skiftande intresseområden ibland den orsak, som ligger bakom olikheterna i kursens innehåll. Vår erfarenhet är att många studenter ändrat inställning gentemot patienter inom psykiatrin efter den psykiatriska delkursen i positiv bemärkelse. Det gör oss nyfikna på vad det är som påverkar inställningen till patienter med olika psykiska sjukdomar. BAKGRUND De senaste årens forskning runtom i världen visar att personer med en psykisk sjukdom av allmänheten bland annat uppfattas som farliga, oförutsägbara och aggressiva (Rogers & Kashima, 1998; Addison & Thorpe, 2004; Chambers et al, 2009; Romem et al, 2008). Studier har även visat att sjukvårdspersonal ofta delar allmänhetens inställning samt att patienter med psykisk sjukdom i bakgrunden upplevt stigmatisering i sin kontakt med hälso- och sjukvård. Negativa attityder till psykisk sjukdom kan leda till förutfattade åsikter om personer, som drabbats av detta. Detta innebär att man tillskriver dem vissa egenskaper eller ett visst beteende, vilket påverkar omvårdnaden av de patienterna samt deras möjligheter till rätt vård och tillfrisknande. Allmänhetens, men även sjukvårdspersonalens, negativa attityder är inte ett specifikt problem för något land utan ett globalt problem (Addison & Thorpe, 2004; Chambers et al, 2009; McDonald et al, 2003; Rogers & Kashima, 1998). Många forskare har försökt hitta vad som styr våra attityder till psykisk sjukdom och hur man kan påverka detta. Några bakomliggande faktorer, som studerats, är utbildningsnivå, position i yrkeslivet, ålder, kön samt graden och typen av kontakt med personer som har psykisk sjukdom. Det finns en oenighet i resultaten från olika studier kring vad som har störst betydelse. Enligt vissa studier har ökad utbildning i ämnet och positiva attityder ett samband (Romem et al, 2008; Corrigan et al, 2001), medan det i någon studie inte finns något signifikant samband alls mellan utbildning och attityd (Chambers et al, 2009). Kontakt med eller personlig närhet till personer med psykisk sjukdom har också visat sig ha såväl positiva som negativa samband med attityderna beroende på vilken studie man läser. Enligt Corrigan et al (2001) påverkar ökad grad av kontakt allmänhetens attityder positivt. Chambers et al (2009) har jämfört psykiatrisjuksköterskors attityder i fem europeiska länder: Litauen, Portugal, Finland, Irland och Italien. Efter att de tagit hänsyn till confounders, ser de inget samband mellan varken grad av kontakt eller utbildningsnivå och attityd. Den avgörande faktorn i deras studie var i vilket land sjuksköterskorna arbetar. Det visar sig i studien att sjuksköterskorna som jobbar i Litauen i genomsnitt har mest 4

negativa attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom, medan Portugal generellt sett hade mest positiva attityder. Orsaken menar författarna kan härledas till organisatoriska, politiska och sociala sammanhang. Mest negativa attityder finns oftast att hitta hos personer med låg utbildningsnivå, hög ålder och låg social status, enligt Addison & Thorpe (2004). Det är också i den här gruppen, som det är vanligast med psykisk sjukdom, skriver de. Simonds & Thorpe (2003) kommer fram till att personer med psykisk sjukdom ofta själva har en negativ inställning till personer med dessa sjukdomar, vilket kan göra att de drar sig för att söka hjälp för sina besvär. Genom att förändra attityden till sjukdomarna kan man korta ner tiden från det att patienten börjar utveckla symtom till dess att han eller hon söker hjälp, vilket leder till en snabbare och effektivare behandling menar författarna. Några vanliga föreställningar är att psykisk sjukdom inte tas på samma allvar som fysisk sjukdom, att orsakerna till psykisk sjukdom inte är biologiska samt att behandling inte är effektivt. Denna syn, menar Romem et al (2007), grundar sig i en uppdelning av kropp och sinne, där man inte ser de ömsesidiga fysiologiska sambanden mellan fysiska och psykiska sjukdomstillstånd. Enligt Socialstyrelsen beräknas 5-10% av Sveriges befolkning behöva psykiatrisk behandling (www.socialstyrelsen.se, 2009-09-14). Dessa siffror visar att alla allmänsjuksköterskor förr eller senare kommer att stöta på patienter med psykisk sjukdom. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) har i samarbete med Nationell verksamhet för psykisk hälsa (NSPH) fått i uppdrag att genom kunskapsspridning förändra attityder mot personer med psykisk sjukdom. Allmänhetens kunskap, beteenden och attityder samt eventuella bakomliggande sociodemografiska faktorer har kartlagts i en befolkningsundersökning, som redovisats i en rapport (Hansson, 2010). Undersökningen visar att 20 25% av deltagarna håller med om de påståenden, som går under rubriken social distans vilket innebär att de är negativt inställda till att ha personer med psykisk sjukdom i sin närhet, exempelvis som granne eller arbetskamrat. Studien visar att ju mer personlig erfarenhet och utbildning man har desto mindre negativa attityder finns. Vidare visar den att kvinnor har en mer positiv inställning än män till personer med psykiska sjukdomar, vilket författaren menar kan bero på att kvinnor överlag har mer erfarenhet av psykisk sjukdom såväl privat som professionellt. TEORI Två teoretiska aspekter, som har betydelse för den här uppsatsen är attitydbegreppet och Rosemarie Parses omvårdnadsteori. Attitydbegreppet Inom socialpsykologin finns en etablerad modell, The tripartite model of attitude structure, som beskriver en attityd genom dess tre delar; affekt, beteende och kognition (Breckler, 1984). Med affekt menas en känslomässig reaktion som antingen kan mätas genom fysiologiska svar som ökad hjärtfrekvens eller genom verbala uttryck för känslor eller sinnesstämningar. Exempel på affekt kan vara rädsla för en person med psykisk sjukdom. I kognition ingår bland annat tankar och värderingar, till exempel tanken att en person med psykisk sjukdom är farlig. Beteende inkluderar både agerande, avsikt att agera och ett uttalande om att agera. 5

Ett exempel kan vara att man undviker en person med psykisk sjukdom. Påverkan på en eller flera av de tre komponenterna kan bidra till en förändring av attityderna (Breckler, 1984; Addison & Thorpe, 2004). Breckler menar att det är viktigt att särskilja dessa komponenter när man studerar attityder för att veta vilken av delarna man egentligen studerar (Breckler, 1984). Studier har visat att beteendet till viss del styrs av de affektiva och kognitiva delarna av attitydbegreppet. Mc Donald et al (2003) har undersökt hur sjuksköterskors beteende påverkas av att det i journalen står att en patient, som söker akut för hjärtinfarktliknande symtom, samtidigt har en psykiatrisk diagnos eller står på psykiatriska läkemedel. Studien visade att sjuksköterskor tenderade att inte tolka de kliniska tecknen som en hjärtinfarkt, när patienten hade psykiatrisk behandling eller diagnos. Ju mer utbildning och ju längre erfarenhet sjuksköterskorna hade, desto mer benägna var de att inte misstänka hjärtinfarkt vid första bedömningen. Denna tendens att omedvetet tillägna patienten stereotypa egenskaper, som inte har med den kliniska situationen att göra, kan vara skadliga för patienten, då de inte får den hjälp de behöver, menar författarna. Natan et al (2009) kommer fram till att personliga attityder till stor del styr sjuksköterskornas planering av omvårdnaden av patienter, som är drogberoende. Exempelvis visade det sig i studien att de sjuksköterskor, som hade negativa uppfattningar om drogmissbrukare, själva upplevde att omvårdnaden av dessa patienter hade lägre kvalitet än övriga patienter. Bland annat tog de upp att de var rädda för att patienterna skulle vara våldsamma eller manipulativa. Parses omvårdnadsteori En omvårdnadsteoretiker, som har ett holistisk synsätt på vården och människan, är Rosemarie Parse. Hon ser hälsa som ett ständigt växelspel mellan människa och miljö, och menar att hälsa definieras utifrån individens egen upplevelse. När sjuksköterskan är helt närvarande i mötet med den andra (begreppet patient används inte) frigörs energi, som hjälper den andre att uppleva hälsa. Människa, hälsa och miljö bör ses som en odelbar helhet, menar Parse. (Rooke, 1995). Parse utgår från de tre grundprinciperna mening (meaning), rytmicitet (rythmicitiy) och samtranscendens (contrascendence). Med mening avser Parse både den ultimata meningen med livet och graden av meningsfullhet i vardagliga aktiviteter. Rytmicitet innebär att det alltid finns mer i en situation än vad den andre kan uppfatta. Om en riktning blir möjlig, minskar möjligheten att röra sig i andra riktningar, det vill säga man kan inte välja alla möjligheter samtidigt. Samtranscendens är en ständigt nyskapande process för att hitta det unika i sig själv samt en omgestaltning av sig själv i mötet med omvärlden (Rooke, 1995; Pickrell et al, 1998; Hansen-Ketchum, 2004). Hansen-Ketchum (2004) skriver att Parses teori är en bra grund för att förstå holistisk omvårdnad i praktiken. Genom att använda sig själv och omgivningen i omvårdnaden samt att ha ett icke dömande förhållningssätt gentemot andra personers rytmer och mönster kan man använda teorin i praktiken. I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga (Socialstyrelsen, 2005,s.11). Vi tror att det kan vara svårt att uppfylla dessa krav med förutfattade meningar om en viss 6

patientgrupp, som i journalen eller praktiken avviker från det, som vi är vana vid och trygga med. Vi menar att det är viktigt att hitta vad som ligger bakom attityder hos sjukvårdspersonal gentemot olika patientgrupper för att kunna förbättra vården och göra den lika för alla. Flera uppsatser inom ämnet omvårdnad har de senaste åren skrivits för att beskriva de attityder, som finns bland sjuksköterskor gentemot patienter med psykisk sjukdom. Fokus i den här uppsatsen ligger på att hitta eventuella bakomliggande faktorer till de attityder, som finns samt att se om det kan gå att påverka attityder, när det behövs. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet är att studera den inställning, som sjuksköterskor inom somatisk vård och sjuksköterskestudenter har gentemot patienter med psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: - Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? - Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITIONER Uppsatsens fokus ligger på två av de tre delarna av attitydbegreppet, som beskrivs i bakgrunden, nämligen affekt och kognition. Begreppen attityder och inställning används synonymt i uppsatsen. I de artiklar, som granskats, används ordet attitude, vilket kan översättas till såväl inställning som attityd. Utgångspunkten i den här uppsatsen är att alla människor har en förförståelse, medveten eller omedveten, kring patienterna och deras sjukdomshistoria. Begreppen attityd respektive inställning har här varken en negativ eller positiv innebörd. Många studier tar upp allmänhetens och olika yrkesgruppers inställning till patienter med en psykisk sjukdom. De vanligaste yrkesgrupperna, som finns med i studierna, är psykiatriker och psykiatrisjuksköterskor. I denna uppsats ligger fokus på allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till patienter med olika psykiska sjukdomar samt bakomliggande orsaker till dessa attityder. Med allmänsjuksköterskor menas sjuksköterskor, som arbetar inom den somatiska vården och som inte har specialistutbildning till psykiatrisjuksköterskor. Eftersom de förekommande negativa attityderna är ett internationellt problem görs inga avgränsningar när det gäller vilket land studierna gjorts i. Fokus ligger snarare på fenomenet som sådant och hur man eventuellt kan påverka detta. Världshälsoorganisationens (WHO) psykiatriska diagnoskriterier enligt ICD-10 (2007) ligger till grund för begreppet psykisk sjukdom i den här studien. 7

METOD Detta är en litteraturstudie, vilket innebär en sammanställning och granskning av ett begränsat antal publicerade vetenskapliga artiklar inom aktuellt område. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier var att artikeln skulle svara på minst en av uppsatsens två frågeställningar. Vidare skulle den vara kvalitativ eller kvantitativ samt beröra allmänsjuksköterskans utbildning eller arbete. Artiklar som var meta-analyser eller reviews valdes bort. Allt, som inte fanns elektroniskt som kostnadsfri text, exkluderades också. Artiklar, som vid läsningen visade sig handla framför allt om sjuksköterskor, som arbetar inom psykiatrin, togs inte med, eftersom de faller utanför ramarna för uppsatsens syfte. Även artiklar, som studerar beteendet gentemot patienterna snarare än de affektiva och kognitiva aspekterna av attityd, sorterades bort. Många artiklar berörde ämnet från liknande infallsvinklar. De, som vid bedömningen hade bäst kvalitet och relevans för syftet och frågeställningarna, togs med. Övriga valdes bort för att få så många olika aspekter som möjligt med en spridning över de olika psykiska sjukdomarna. Databassökning Artikelsökningen har främst skett via databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo (Tabell 1). Tidsmässig begränsning var satt till att publiceringsår låg max 10 år tillbaka. Sökningar gjordes på allmänna artiklar om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom samt artiklar som berörde specifika psykiska sjukdomar, enligt ICD 10 s diagnoskriterier för psykisk sjukdom (2010), detta för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Artikelsökningen gjordes först var och en för sig och därefter tillsammans. När dessa sökningar var uttömda, fortsatte artikelsökningen i valda artiklars referensförteckningar efter andra relevanta artiklar. Totalt 15 kvantitativa artiklar och två kvalitativa valdes ut för bedömning av innehåll och kvalitet. Sökorden varierar något mellan de olika databaserna på grund av de olika termer, som används där. I grunden har samma ord använts i alla databaser, de eventuella skillnader som finns mellan sökorden och sökkriterierna beror på respektive databas möjligheter och begränsningar. Tabell 1. Databassökning och urval av artiklar. Databas Datum PsycInfo 10 PsycInfo 10 Sökterm Begränsning Träffar Granskade abstracts Psychiatric + Patients + Somatic care Psychiatric care + somatic care peerreviewed peerreviewed Granskade artiklar 40 15 6 2 9 5 2 0 Cinahl Psychiatric 7 0 0 0 Artiklar till resultatet 8

16 Cinahl 12 PsycInfo 27 PubMed 27 Cinahl 12 PsycInfo 27 PubMed 27 Cinahl 12 PsycInfo 27 PubMed 27 Cinahl 02 PsycInfo 27 PubMed 27 Cinahl 02 PsycInfo 27 PubMed 27 Cinahl 02 care + somatic care Nurse Attitude + Psychiatric + drug abuse Nurse Attitude + drug abuse Nurse Attitudes + substance related disorder Nurse Attitude + Psychiatric + Patients + Depression Nurse Attitude + depression Nurse Attitudes+ Depression Nurse Attitude + Psychiatric + Patients + Bipolar disorder Nurse attitude + bipolar disorder Nurse Attitude + bipolar disorder Nurse Attitude + Psychiatric + Patients + Schizophrenia Nurse Attitude + Schizophrenia Nurse Attitude + Schizophrenia Nurse Attitude + Psychiatric + Patients + Anxiety Disorder Nurse Attitude + anxiety disorder Nurse Attitude + anxiety disorder Attitudes + Psychiatric + Nurse-Patient 2000, peerreviewed peerreviewed, 2005 peerreviewed last 10 years peerreviewed, 2005 peerreviewed last 10 years peerreviewed, 2005 peerreviewed last 10 years peerreviewed, 2005 peerreviewed last 10 years peerreviewed, 2005 peerreviewed last 10 years peerreviewed, 2005 51 8 4 1 0 0 0 0 52 7 0 0 5 1 1 0 2 1 0 0 21 1 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 12 4 1 0 4 0 0 0 5 0 0 0 1 1 1 0 2 1 0 0 10 0 0 0 118 16 2 1 9

PsycInfo 27 PuMed 27 PubMed 12 Cinahl 16 Psycnfo 27 PubMed 16 Attitudes + psychiatric patient + nurse Attitude + nurses + mental disorders Alcoholism + Nurse-Patient- Relations Nursing care + stereotyping Nursing care + stereotyping Nursing care + stereotyping peerreviewed last 10 years last 10 years 2000, peerreviewed peerreviewed last 10 years 88 4 2 0 225 7 1 0 16 1 1 0 36 3 3 1 40 3 0 0 198 16 5 2 Kvalitetsbedömning Artiklarna lästes enskilt och var sin bedömning gjordes av innehåll och användbarhet. Bedömningen av innehåll grundades på uppsatsens två frågeställningar. Minst en av dem skulle beröras för att artikeln skulle tas med. Av de kvantitativa artiklarna var det 15, som hade anknytning till minst en av frågeställningarna och gick vidare till bedömning av användbarhet. Två kvalitativa artiklar gick vidare. För att få en så heltäckande bedömningsmall som möjligt användes de riktlinjer, som Polit & Beck (2006) presenterar i tabeller för bedömning av kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Frågeställningarna i tabellerna utgår ifrån IMRAD-formatet (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion), vilket är det format, som de flesta forskningsartiklar är uppbyggda ifrån. Tabellerna har översatts och modifierats utifrån den här uppsatsens behov i en kvalitativ respektive kvantitativ bedömningsmall (Bilagor 1, 2). Bedömningsmallarna fylldes i enskilt för att sedan jämföras. Poängsättningen var treskalig från noll till två. Gränsen för ett av oss acceptabelt medelvärde gick vid 1,50, men vissa kriterier vägde tyngre än andra. Polit & Beck (2006) poängterar att alla frågor inte ska bedömas likvärdigt. De artiklar, som fick noll poäng för signifikanta resultat eller trovärdighet, togs inte med oavsett övrig poängsättning. Efter bedömningarna återstod två kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar, vilka presenteras i en matris (Bilaga 3). Dessa artiklar bearbetas i resultatdelen. RESULTAT Inställningen bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter inom somatisk vård vad gäller patienter med en psykisk sjukdom varierar. Tio artiklar har studerats för att ge en bild av vilka attityder sjuksköterskor har gentemot patienter med psykisk sjukdom. 10

Resultatet redovisas utifrån fem teman som framkom under granskningen av de 10 vetenskapliga artiklarna: Attityder, Resurser och organisation, Kunskapsnivå och färdigheter, Erfarenhet av och kontakt med personer med psykisk sjukdom samt Genus. Attityder Reed & Fitzgeralds (2005) har gjort en kvalitativ studie på ett avlägset landsbygdssjukhus, där 10 sjuksköterskor från två avdelningar intervjuades kring omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom. De fann att en del sjuksköterskor hade en övervägande positiv inställning till patienter med psykisk sjukdom och kände sig bekväma med att ge omvårdnad till dem. Vidare fann de att en positiv inställning till omvårdnad av psykiskt sjuka till viss del gick att härleda till en holistisk syn på omvårdnad. Sjuksköterskor med denna syn såg somatisk och psykiatrisk vård som integrerade delar av en helhet. En del sjuksköterskor i studien av Reed & Fitzgerald (2005) var däremot inte bekväma med omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom på grund av att de kände rädsla. Rädslan kopplades till den avlägsna landsbygdsmiljön, brister i den fysiska arbetsmiljön, brist på kunskap och färdigheter, brist på stöd från experter samt negativa erfarenheter. Dessa faktorer bidrog till att de själva inte hade kontroll över den situation som de i yrket var ansvariga för. De upplevde att deras egen och patienternas säkerhet kompromissades med, när de inte kunde förutse och vara förberedda på de psykiskt sjuka patienternas beteende. I Mavundlas (2000) kvalitativa studie observerades och intervjuades 12 sjuksköterskor på ett allmänsjukhus i storstadsmiljö kring upplevelsen av att vårda patienter med psykisk sjukdom. I studien utkristalliserades fyra olika kategorier av rädsla som kunde påverka attityderna till patienter med psykisk sjukdom: djupt rotad rädsla grundad på bristande kunskap, irrationell överdriven rädsla för att patienten skulle skada dem, rädsla relaterad till upplevelsen av att patienten var oförutsägbar samt rädsla för att inte få kompensation om de skulle bli skadade rent fysiskt. Björkman et al (2008) har gjort en kvantitativ studie med 120 deltagare. Attityder hos omvårdnadspersonal inom somatiken respektive psykiatrin undersöktes och jämfördes vad gällde psykisk sjukdom och personer med psykisk sjukdom. De kom fram till att negativa attityder varierade beroende på vilken psykisk sjukdom patienten hade. De sjukdomar, som associerades med en negativ inställning, var drog- och alkoholmissbruk samt schizofreni. Sjukdomar, som inte var negativt laddade, var panikångest, svår depression och ätstörningar. Drogmissbrukare betraktades som oförutsägbara och farliga för andra. Patienter med schizofreni betraktades också dessa som oförutsägbara men även som udda och svåra att prata med. Av de tillfrågade svarade 44,9% att alkoholister har sig själva att skylla för sin sjukdom och skulle bli bättre om de skärpte sig. Denna inställning hade 39 % av de tillfrågade avseende drogmissbrukare. För personer med ätstörningar var siffran 28% och för personer med panikångest 11,8%. Personal på somatisk avdelning upplevde mer problem än personal på psykiatrisk avdelning med att prata med patienter med schizofreni, alkohol- och drogmissbruk, ätstörningar och panikångest. 11

Flera av studierna redovisar attityder angående social diskriminering, vilket innebär att psykiskt sjuka är mindre värda och inte bör ha samma rättigheter som andra i samhället (Arvaniti et al, 2009; Chan & Cheng, 2001; Madianos, 2005). Arvaniti et al (2009) har gjort en kvantitativ undersökning bland personalen på ett universitetssjukhus samt bland studenter från universitetet kopplat till sjukhuset. I studien deltog 600 personer. Det, som undersöktes, var attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom samt eventuella samband mellan attityder och demografiska eller personliga omständigheter. Det fanns ett samband mellan förtrogenhet med psykisk sjukdom och lägre grad av social diskriminering. Auktoritärt personlighetsdrag hade ett samband med högre grad av social diskriminering. Resurser och organisation Ford et al (2008) fann i en kvantitativ studie med 1605 deltagande sjuksköterskor att attityder gentemot patienter med missbruksproblematik påverkas negativt av brister i en organisation, där det inte finns utrymme för råd och stöd av kolleger med specialistkunskap. Den faktor, som mest påverkar attityderna positivt är role support, vilket är en del av sjuksköterskans trygghet i att snabbt kunna hitta någon som kan ge stöd för att hantera en klinisk situation. Detta stöd ges med fördel av personer med specialistkunskap i ämnet. I begreppet role support ingår att arbetsplatsen bör ha tydliga riktlinjer samt ett evidensbaserat arbetssätt. Författarna rekommenderar, i kombination med detta, en kontinuerlig arbetsplatsutbildning inom droger och alkohol. Enbart teoretisk utbildning påverkar inte attityderna i någon nämnvärd riktning. I kombination med role support kommer Ford et al (2008) fram till en beräknad förändring av attityderna med 17,2%. Role support utan utbildningen beräknas förändra attityden med 15,8%. Ett problem, som sjuksköterskorna i Reed & Fitzgeralds (2005) studie upplevde, var att det tog lång tid att få assistans vid akuta situationer. De upplevde att de inte fick hjälp, när de behövde, att de inte togs på allvar av ledning och annan personal samt att de kände sig sårbara på grund av bristande säkerhet. Lokalerna var inte heller anpassade till de behov som kunde finnas vid psykiatriska omvårdnadssituationer. Kortare arbetsplatsutbildning, erfarenhet och professionellt stöd av såväl kollegor som ledning påverkade attityderna positivt. Mavundlas (2000) studie fann att patienter, som krävde lite mer än andra, störde de dagliga rutinerna. När det inte fanns personal och utrymme nog för att lägga extra tid på en patient med speciella behov, upplevde sjuksköterskorna otillräcklighet och frustration. Högljudda och agiterade patienter med avvikande beteende var situationer som var mer tidskrävande i omvårdnaden, vilket kunde upplevas störande för andra patienter. Patienter, som rastlöst vandrade omkring inom och utom avdelningarna, var också en problematisk situation, då detta krävde mer personalresurser. Omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom underlättades av emotionellt och professionellt stöd. De sjuksköterskor, som fått detta, hade en mer positiv inställning till omvårdnaden, visar studiens resultat. Kunskapsnivå och färdigheter Arvaniti et al (2009) kom fram till att 30% av sjuksköterskorna och läkarna i studien ansåg att det inte ingick i deras arbetsuppgifter att vårda personer med psykisk sjukdom. Bland läkare, sjuksköterskor, studenter och annan sjukvårdspersonal var det sjuksköterskorna, som hade mest negativa attityder 12

gentemot psykisk sjukdom,. Detta härrörde författarna bland annat till otillräcklig utbildning inom psykiatri. De menade att utbildning borde ges fortlöpande för att uppmärksamma stigmatiserande och diskriminerande attityder så att sjukvårdspersonalen inte blir avtrubbad känslomässigt och intellektuellt. Mavundlas (2000) resultat visar att en del sjuksköterskor hade dåligt självförtroende, när det gällde omvårdnaden av patienter med en psykisk sjukdom. De, som uttryckte detta, upplevde sig ha brist på både kunskap och praktiska färdigheter i bemötandet av patienter med psykisk sjukdom och i hanteringen av akuta situationer. Inställningen till dessa patienter blev då att de helst inte ville ha dem på sin avdelning och att de såg dem som ett hinder i det dagliga arbetet. Om självförtroendet stärks genom utbildning, förbättras också attityden gentemot patientgruppen, menar Mavundla. Enligt Reed & Fitzgerald (2005) var inställningen till omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom skiftande och nära sammankopplad till förmågan att ge bra vård. Motivationen att ta hand om just den patientgruppen var egentligen hög men sjuksköterskorna kände att de hade en begränsad möjlighet att utföra en bra vård på grund av bristande kunskap och färdighet. I de intervjuer, som Reed och Fitzgerald grundade sin studie på, framgick att flera sjuksköterskor inte var bekväma i rollen med att vårda patienter med psykisk sjukdom. De menade att det inte ingick i deras utbildning eller arbetsuppgifter att behandla annat än fysiska åkommor. Vårdpersonalen skyddade sig genom att hålla en fysisk såväl som psykisk distans till denna patientgrupp. De sjuksköterskor, som fått utbildning och stöd från psykiatrisjuksköterskor i sitt arbete, kände sig tryggare i omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom och vågade engagera sig mer i omvårdnaden av de patienterna. Madianos et al (2005) har gjort en kvantitativ studie med 92 sjuksköterskestudenter för att se hur den psykiatriska delkursen påverkar inställningen till psykisk sjukdom samt förmågan att känna igen patologiska psykiska tillstånd. Efter utbildningen hade sjuksköterskestudenterna en mindre socialt diskriminerande attityd och var mer villiga att integrera psykiskt sjuka i samhället. De hade inte längre stereotypa föreställningar om orsaker till sjukdomarna utan hade i stället mer korrekt kunskap kring sjukdomarnas patofysiologi. Det fanns ett orsakssamband mellan mindre kunskap och mer negativa attityder. I studien av Chan & Cheng (2001) jämfördes 90 sjuksköterskestudenters attityder vad gäller psykisk sjukdom före respektive efter den psykiatriska delkursen i grundutbildningen. Eleverna hade under den praktiska delen av utbildningen möjlighet till handledning av lärare och erfarna psykiatrisjuksköterskor före under och efter dagens arbetspass. Avsikten var att skapa en tillåtande miljö, där studenterna kunde känna sig trygga med att diskutera konkreta omvårdnadssituationer inom det psykiatriska området och få råd och stöd i detta. Efter den psykiatriska delkursen uttryckte studenterna lägre grad av auktoritärt förhållningssätt samt lägre grad av social distans till patienter med psykisk sjukdom. Inställningen, att personer med psykisk ohälsa skulle vara ett hot mot samhället och borde begränsas socialt, förändrades åt det mindre restriktiva hållet efter utbildningen. 13

I en kvantitativ studie av Happell & Ed (2009) undersöktes betydelsen av mängden teori under sjuksköterskeutbildningens psykiatridel. Resultatet visade att stereotypa attityder inte påverkades av ökad teoretisk kunskap utan lärdes in genom erfarenheter i livet. När en attityd väl har utvecklats, är den svår att påverka, enligt författarna. Däremot gav ökad teoretisk utbildning en bättre förberedelse för den praktiska delen av utbildningen. Erfarenhet av och kontakt med personer med psykisk sjukdom De som hade låg grad av personlig erfarenhet och kontakt med personer med psykisk sjukdom hade enligt Chan och Cheng (2001) en mer negativ attityd i allmänhet än de som hade släktingar och vänner med dessa sjukdomar. Även Arvaniti et al (2009) kom fram till att hög grad av kontakt hade ett samband med mindre socialt diskriminerande attityder. Regelbunden kontakt med patientgruppen är en av de viktigaste faktorerna för att kunna påverka attityderna gentemot dem enligt Björkman et al (2008). Författarna skriver att oerfaren vårdpersonal upplevde patienter med schizofreni som farligare och mer oförutsägbara än vad de med mer erfarenhet inom området kände. Sjukvårdspersonal, som hade en personlig eller yrkesmässig närhet till personer med psykisk sjukdom, hade en mer positiv inställning både till patientens beteende samt möjligheten att tillfriskna. Genus Lethoba et al (2006) har i en kvantitativ studie undersökt 124 sjuksköterskors inställning till att ge omvårdnad till patienter med psykisk sjukdom på en somatisk avdelning. Av deltagarna var 87 % kvinnor. Resultatet visade att manliga sjuksköterskor hade mer självförtroende än kvinnliga vad gällde att ge omvårdnad till den berörda patientgruppen. Mer än 80 % av männen tyckte att patienter med psykisk sjukdom försökte vara i centrum genom att till exempel prata med sig själva eller ta av sig kläderna. Bland kvinnliga sjuksköterskor hade drygt 50 % samma åsikt. Vid en kvantitativ studie med 609 deltagare undersökte Ronzani et al (2009) sjukvårdspersonals stigmatisering, moralisering och negativa attityder gentemot alkohol- och drogmissbruk. Resultatet visar inte på någon signifikant skillnad vad gäller manlig och kvinnlig sjukvårdspersonals tendens att moralisera alkoholberoende patienter. Inte heller resultatet i Madianos (2005) studie visar någon signifikant skillnad mellan könen vad gäller sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Inställningen, att personer med ätstörningar hade sig själva att skylla för sin sjukdom, var vanligare hos män än hos kvinnor, enligt resultatet i Björkman et al (2008). Männen ansåg också i högre grad än kvinnorna att personer med djup depression borde ta sig samman och skärpa sig. Vidare var män mer pessimistiska inför en god effekt av behandling av personer med schizofreni än vad kvinnorna var. Kvinnorna tyckte att drogmissbrukare var mer udda än vad männen tyckte. Chan S & Cheng B (2001) visade signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskestudenter vad gällde uppfattningar, som de hade om patienter före den psykiatriska delen av utbildningen. Fler män än kvinnor hade åsikten att patienter med psykisk sjukdom var farliga. 14

DISKUSSION I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats och sammanställts. Ett större urval av artiklar gjordes utifrån syfte och frågeställningar, varefter bedömning av kvalitet och innehåll låg till grund för vilka artiklar, som skulle ingå i uppsatsen. Den socialpsykologiska modellen, The Tripartite Model, ligger till grund för synen på attitydförändring i uppsatsen. Parses omvårdnadsteori är utgångspunkten för resonemangen kring omvårdnad. Metoddiskussion En fördel med litteraturstudie som metod är att det ger ett brett perspektiv inom studiens område. I detta arbete är det en lämplig metod, eftersom avsikten varit att få ett helhetsperspektiv på förändringsarbetet med attityder till patienter med psykisk sjukdom. En nackdel med en litteraturstudie kan vara att det är svårare att hitta konkreta och praktiska lösningar för en viss arbetsplats eller situation. Med en litteraturstudie blir slutsatsen mer allmänt hållen jämfört med en empirisk studie. Artikelsökningen hade kunnat vara större med ytterligare sökord och databaser men har begränsats på grund av tidsramen. De artiklar, som inte var kostnadsfria, valdes bort, vilket kan vara en brist i urvalsprocessen, då värdefulla artiklar kan ha missats. Vid databassökningen användes tre olika databaser med liknande sökord på alla för att täcka in ett brett forskningsområde inom ämnet, vilket är en styrka. En strategi för att få många olika aspekter var att söka efter både artiklar kring sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom i allmänhet samt kring attityderna gentemot patienter med en specifik diagnos. De användbara artiklar, som hittades kring enskilda sjukdomar, handlade främst om schizofreni eller drog- och alkoholberoende, vilket kan anses vara en svaghet. Om artiklar kring fler enskilda sjukdomar hittats, hade resultatet kring attityderna eventuellt kunnat se annorlunda ut. Enligt Björkman et al (2008), som jämför attityder sjukdomar emellan, finns det mer positiva attityder kring till exempel svår depression, panikångest och ätstörningar. En styrka vid granskningen var att en modifiering av en etablerad bedömningsmall låg till grund för bedömningen av de kvantitativa respektive kvalitativa artiklarna. Det finns två styrkor med användningen av Polit & Becks (2006) tabeller. Det finns beskrivningar kring varje frågeställningsområde, så att även oerfarna kan göra bedömningar utifrån tabellerna. Dessutom använder de IMRAD-formatet, vilket de flesta forskningsartiklar är uppbyggda utifrån. Bedömningarna gjordes först enskilt och sedan tillsammans. Detta kan vara en styrka, då vi inte påverkat varandra vid första bedömningen. Några artiklar med bra kvalitet valdes bort på grund av att de hade samma infallsvinklar, var från samma land och hade liknande resultat, som några av de redan valda artiklarna. För att få ökad bredd togs i stället någon artikel med, som 15

fick lägre poäng vid bedömningen men hade en annan vinkling på ämnet. Detta kan ses som en styrka, då det ger ett bredare perspektiv. En styrka med urvalet är att valda artiklar har behandlat olika delar av världen och kommer fram till jämförbara resultat. Den stora skillnaden artiklarna emellan ligger snarare mellan de artiklar som haft en kvantitativ respektive kvalitativ ansats. För att få mer balans i resultatredovisningen hade det varit bra med fler kvalitativa studier. Utbudet av dessa var dock inte lika stort som av kvantitativa studier, vilket kan vara en svaghet i studien. Resultatdiskussion Två frågor har legat till grund för uppsatsen: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom? Går det att påverka attityderna och i så fall på vilket sätt? I artiklarnas resultat har svar på frågeställningarna hittats. De bakomliggande faktorer, som visade sig ha störst betydelse, var brist på kunskap, brist på erfarenhet av kontakt med personer med psykisk sjukdom samt avsaknad av organisatoriskt stöd. De negativa attityder, som sjuksköterskor hade, skilde sig inte från allmänhetens i de bearbetade artiklarna. Det var förväntat att sjusköterskornas attityder skulle skilja sig i någon grad från allmänhetens, då de både har mer teoretisk kunskap kring sjukdomarna och mer professionell erfarenhet än många personer, som inte arbetar inom vården. De studier, som jämförde sjuksköterskestudenter före och efter den psykiatriska delkursen samt de, som jämförde psykiatri- och allmänsjuksköterskor visade att negativa attityder minskade ju mer kunskap och erfarenhet deltagarna i studierna hade (Chan & Cheng, 2001; Happell & Ed, 2009; Madianos et al, 2005; Björkman et al, 2008). Arbetets utgångspunkt var att attityder kan förändras, genom att en eller flera av de tre komponenterna affekt, kognition eller beteende, påverkas. Den vanligaste negativt laddade affektiva delen av attityd gentemot patienter med psykisk sjukdom var rädsla (Mavundla, 2000). Den vanligaste kognitiva delen av attityderna var att patienter med psykisk sjukdom är oförutsägbara och farliga för andra. Många ansåg att alkohol- och drogmissbrukare hade sig själva att skylla för sin sjukdom och skulle bli bättre om de tog tag i sina liv. En vanlig inställning var också att patienter med psykisk sjukdom är svåra att prata med, framför allt patienter med schizofreni men även de med ätstörningar och panikångest (Björkman et al, 2008). Social diskriminering och social distans förekom också i varierande grad bland sjuksköterskor i studierna (Arvaniti et al, 2009; Chan & Cheng, 2001; Madianos, 2005). I en nyligen publicerad avhandling har Lundberg (2010) undersökt vilka erfarenheter personer med psykisk sjukdom upplever sig ha haft av stigmatisering och diskriminering. Han skriver att professionella vårdgivare inte skiljer sig mycket från allmänheten, när det gäller social distans. Ju mer social närhet en situation innehåller, desto mer närmade sig vårdgivarna allmänhetens inställning. Exempelvis tyckte de att det gick bra att ha en person med schizofreni som granne eller vän men inte som barnvakt. Det visade sig i resultatet att psykiska sjukdomar inte togs på samma allvar som fysiska (Romem et al, 2007). Sjuksköterskor var dessutom mer nonchalanta vid bedömning av fysiska hotbilder, om patienten hade en psykisk diagnos dokumenterad i journalen (McDonald et al, 2003). Chan & Cheng (2001) skriver 16

att man aldrig kan särskilja det fysiska respektive psykiska välbefinnandet, vilket man bör ha i åtanke vid all omvårdnad. Detta kan kopplas till Parses teori om att det alltid finns mer i en situation än vad den andre kan uppfatta. Parse menar att människan ständigt genomgår processer och att det är individuellt hur dessa uppfattas, det vill säga huruvida man har hälsa eller inte (Rooke, 1995; Pickrell et al, 1998; Hansen-Ketchum, 2004). En faktor, som påverkade attityden, var vilken syn sjuksköterskorna hade på hälsa och omvårdnad i stort. En mer holistisk syn på sjukdom var en av flera faktorer, som hängde samman med en mer positiv inställning gentemot patienter med psykisk sjukdom (Reed & Fitzgerald 2005). En tolkning kan vara att sjuksköterskor med en mer holistisk syn på hälsa, sjukdom och omvårdnad upplever psykisk sjukdom som mindre skrämmande då det istället ses som en integrerad del av den fysiska kroppen i övrigt. Detta tankesätt stöds av Parses omvårdnadsteori. Enligt Hansen-Ketchum (2004) innebär hennes holisitiska teori i praktiken att sjuksköterskan använder sig själv i omvårdnaden och har ett öppet förhållningssätt gentemot var andra personer befinner sig just nu i sina livsprocesser. I artiklarna framkommer ett samband mellan sjuksköterskors brist på kunskap om psykisk sjukdom och negativa attityder gentemot patienterna (Arvaniti et al, 2009; Mavundla, 2000, Reed & Fitzgerald, 2005; Madianos et al, 2005; Chan & Cheng, 2001; Happell & Ed, 2009). En del sjuksköterskor uttryckte att omvårdnad av patienter med dessa sjukdomar inte ingår i deras arbetsområde (Reed & Fitzgerald, 2005). En förklaring till dessa kunskaps- och motivationsmässiga brister skulle kunna vara att det i flera länder finns en tydlig uppdelning mellan allmän- respektive psykiatrisjuksköterska redan under grundutbildningen. En av flera risker med en sådan uppdelning, är att allmänsjuksköterskor inte får tillräcklig kunskap för att vårda patienter med en psykisk sjukdom då de söker för somatiska besvär. En mer holistisk syn på omvårdnaden, skulle behövas, enligt Chan & Cheng (2001). I sjuksköterskeutbildningen i Sverige ingår en psykiatrisk delkurs med teoretiska och praktiska delar. Utformningen av utbildningen skiljer sig åt avseende fördelningen av antal timmar teori respektive praktik. Antalet teoritimmar under utbildningen har i artiklarna inte visat sig ha någon signifikant betydelse för inställningen gentemot patienter med psykisk sjukdom. I stället är kombinationen teori, praktik och handledning de mest effektiva sätten att ändra negativa attityder hos studenterna (Chan & Cheng 2001; Happell & Ed, 2009; Madianos et al, 2005). Såväl professionell som privat erfarenhet av psykisk sjukdom visade sig vara en av de viktigaste faktorerna för en positiv inställning till patienter med psykisk sjukdom. (Arvaniti et al, 2008; Björkman et al, 2008). Detta stöds av den senaste befolkningsundersökningen från CEPI (Hansson, 2010). Där kommer man fram till att de, som har personlig erfarenhet genom nära vän eller anhörig generellt har mer positiva attityder än de, som inte har någon erfarenhet av psykisk sjukdom. Det viktigaste målet med den psykiatriska delkursen borde vara att studenterna får ett ökat självförtroende vid omvårdnadssituationer med patienter med psykisk sjukdom. Då vågar de även i sin framtida yrkesroll ta steget fram, när en patient med psykisk sjukdom kommer till den somatiska avdelningen. Genom ökad erfarenhet av den här patientgruppen borde deras inställning gå i positiv riktning, vilket vi anser stöds av artiklarnas resultat. 17

Kvinnor i allmänhet har, enligt en nyligen genomförd befolkningsundersökning, en mer positiv inställning till personer med psykisk sjukdom än män, vilket eventuellt kan förklaras med att kvinnor har mer erfarenhet av psykisk sjukdom såväl privat som professionellt (Hansson, 2010). Detta styrker resonemanget i resultatet om att erfarenhet av psykisk sjukdom är en viktig faktor som kan påverka attityder. (Arvaniti et al, 2009; Chan & Cheng, 2001; Björkman et al, 2008) Lite mer komplex än så är dock frågan om huruvida ökad privat erfarenhet av psykisk sjukdom påverkar attityderna. I Lundbergs avhandling (2010) berörs begreppet självstigma, som innebär att personen med psykisk sjukdom tar till sig omgivningens uppfattningar och ser dem som sanna, vilket bland annat leder till självförakt och rädsla för att bli bortstött. Även i en studie av Simonds & Thorpe (2003) framgår det att personer med psykisk sjukdom ofta har en negativ självbild. För yrkesverksamma sjuksköterskor har arbetsplatsutbildning i kombination med handledning i den konkreta omvårdnadssituationen ett signifikant samband med en mer positiv inställning till de berörda patienterna (Ford et al, 2008; Reed & Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskan ska enligt kompetensbeskrivningen inte bara tillgodose patientens fysiska behov utan även de psykiska, sociala, kulturella och andliga (Socialstyrelsen, 2005). Omvårdnadshandledning med evidensbaserat lärande på arbetsplatsen är en metod för sjuksköterskor att reflektera över sina egna tankar, känslor och beteenden i omvårdnaden. Ett mål med omvårdnadshandledning är, enligt Lindell (2003), att sjuksköterskor ska bli bättre på att utgå ifrån varje patients specifika förutsättningar. Den organisatoriska ramen för omvårdnaden samt tillgång till olika typer av resurser var en faktor, som visade sig ha ett samband med attityderna gentemot patienter med psykisk sjukdom. De sjuksköterskor, som upplevde att de hade professionellt stöd av mer erfarna och kunniga kolleger, kände sig tryggare med att ge omvårdnad till den berörda patientgruppen. Utöver detta uttrycktes dessutom ett behov av ökade resurser i form av personal och praktiska resurser, som ökade säkerheten för personal och patienter (Reed & Fitzgerald, 2005; Mavundla, 2000; Ford et al, 2008). SLUTSATS Många av de studier, som hittades till den här uppsatsen, studerade inställningen till patienter med missbruk eller schizofreni. Det behövs mer forskning även kring attityder till andra specifika psykiska sjukdomar som till exempel ätstörningar, depression och ångestsyndrom samt hur man kan jobba med att förändra dessa attityder. Rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorer, som låg bakom negativa attityder. De mest framgångsrika strategierna för att förbättra attityderna var övervägande praktisk men även viss förberedande teoretisk utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen, bland annat i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Utifrån detta anser vi att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. 18

REFERENSER Addison, S J & Thorpe, S J (2004) Factors involved in the formation of attitudes towards those who are mentally ill, Social Psychiatry Psychiatric Epidemiology 39:228-234 Arvaniti, A et al (2009) Health service staff s attitudes towards patients with mental illness, Social Psychiatry Psychiatric Epidemiology 44:658-665 Björkman, T et al (2008) Attitudes towards people with mental illness: a crosssectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care, Scandinavian Journal Caring Science 22:170-177 Breckler, S J (1984) Empirical validation of Affect, Behavior, and Cognition as Distinct Components of Attitude, Journal of Personality and Social Psychology vol.47 No 6:1191-1205 Chambers, M et al (2009) Nurses attitudes to mental illness: A comparison of a sample of nurses from five European countries, International Journal of Nursing Studies 47:350-362 Chan, S & Cheng, B (2001) Creating positive attitudes: the effects of knowledge and clinical experience of psychiatry in student nurse education, Nurse Education Today 21:434-443 Corrigan, P W et al (2001) Three strategies for changing attributions about severe mental illness, Schizophrenia Bulletin 27: 187-195 Ford, R et al (2008) The determinants of nurses therapeutic attitude to patients who use illicit drugs and implications for workforce development, Journal of Clinical Nursing 17: 2452-2462 Hansen-Ketchum, P (2004) Parse's Theory in Practice: An Interpretive Analysis, Journal of Holistic Nursing, 22:57-72 Hansson, L (2009) Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende -En befolkningsundersöking, Lund, CEPI Happell, B & Ed, D (2009) Influencing undergraduate nursing students attitudes toward mental health nursing: acknowledging the role of theory, Issues in Mental Health Nursing 30:39-46 Lethoba, K G et al (2006) How professional nurses in a general hospital setting perceive mentally ill patients, Curationis: 29(4): 4-11 19