Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Relevanta dokument
Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Plan- och bostadsdagarna 2015

Planering och beslut för hållbar utveckling

Sammanfattning. Utredningens uppdrag

Kommittédirektiv. Hushållning med mark och vatten områden av riksintresse. Dir. 2013:126. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013

Riksintressesystemet. Otto Ryding

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen mm. Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Boverket och riksintressena. Otto Ryding

Planering och beslut för hållbar utveckling

Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Bostadsförsörjning och riksintressen

Plan och marklagstiftning

Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden.

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

RIKSINTRESSE TOTALFÖRSVAR

Utdrag ur protokoll ( 203) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 10 februari 2017 i stadshuset, Kungälvs kommun

Hemställan angående områden av riksintressen

Planering av markanvändning

Statens hantering av riksintressen

En renässans för friluftslivet?

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken

Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering

UPPSALA UNIVERSITET REMISSVAR. Remiss angående Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) 1(5)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Översiktsplaneutredningen (N 2017:02) Dir. 2018:62. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018

Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:

Planering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan (S 2011:11) Dir.

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Rapport från Skärgårdssamarbetets exekutivkommitté 28/ Pernilla Nordström Länsstyrelsen

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Utredning om ekologisk kompensation

Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken

Uppsikt över riksintressen. Riksantikvarieämbetets roll och planerade aktiviteter

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Mats Hultin (M), ordförande Ingmar Wallén (M) Eva Öländer (C) Margaretha Lundgren (S) Lennart Svenberg (S) Robert Beronius (FP) adjungerad

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER

Revidering Riksintresse Vindbruk & Miljöbalken 16:4

YTTRANDE Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV GULESKÄR SOTENÄS KOMMUN

5.1 Inledning. Sedan ÄPBL och NRL trädde i kraft har utvärderingar av översiktsplaneringsprocessen

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Juridisk analys av de nya reglerna i plan- och bygglagen om regional planering

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Att verka på en juridisk spelplan

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Kommittédirektiv. Bostadsbyggande på statens fastigheter. Dir. 2017:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017

Stora opåverkade områden

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Innehållsförteckning

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

Kulturmiljövårdens riksintressen. Ulf Lindberg Riksantikvarieämbetet

Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län

Kompletterande samråd avseende riksintresse för industriell produktion

Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd

FÖRVALTNING AV TORVTÄCKT SKOGSMARK MED AVSEENDE PÅ KLIMAT OCH BIODIVERSITET

Yttrande över remiss och samråd om utpekande av områden av riksintresse för friluftslivet

Välkommen! Riksantikvarieämbetets seminarium om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C)

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län

Svensk författningssamling

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen

Översyn av områden av riksintresse för friluftslivet

Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Tilläggsplan för vindkraft

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

Så blir riksintressena en del av kommunens vision?

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

KARTBILAGA. Förteckning över kartor. Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret MARKANVÄNDNING

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

Slottsmöllans tegelbruk

Dokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Kommittédirektiv. Delegationen för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna. Dir. 2013:27. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT

Från ord till handling

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö?

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Regionala utvecklingsnämnden

Transkript:

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19

M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl Antal experter: 32 www.sou.gov.se/m-201401-riksintresseutredningen

3 Varför utredning om riksintressen? Boverket i flera år har pekat på problem när det gäller tillämpningen av riksintressebestämmelserna och angett att en översyn behövs. Länsstyrelserna har pekat på behovet att tydliggöra riksintressesystemets funktion och att klarlägga innebörden av vissa begrepp samt att förtydliga betydelsen av riksintresseområdena i 4 kap. miljöbalken och att klarlägga hur de bestämmelserna bör tillämpas. Sveriges Kommuner och Landsting menar att processerna med att utse och beskriva riksintressen har havererat och att den punkt har nåtts då systemet med riksintressen har slutat att fungera. SKL anser att det inte får gå inflation i antalet riksintresseområden eller i omfattningen av dem. Länsstyrelsen i Stockholms säger där att systemet inte fungerar optimalt och att detta leder till förseningar och ökade kostnader eller stoppade planprocesser.

Uppdrag Att göra en översyn av 3 kap. miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken. Utredaren ska föreslå sådana ändringar som ger ett system som är ändamålsenligt, anpassbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov och som inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas. Systemet ska vara rättssäkert, enkelt, överskådligt och begripligt samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet.

5 Tidplan Utredningen tillsätts januari 2014 Delbetänkande 15 augusti 2014 om angeläget bostadsbyggande relativt riksintressen Slutbetänkande 1 december 2015

6 Syftet med hushållningsbestämmelserna Kap. 3-4 i Miljöbalken syftar till att främja en sådan användning av mark, vatten och fysisk miljö i övrigt som innebär att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Mark- och vattenområden som rymmer resurser, värden eller företeelser som är särskilt betydelsefulla i ett nationellt perspektiv värnas. Värdefulla miljöer ska bevaras och möjligheterna att uppföra anläggningar som är viktiga för Sverige ska säkras.

7 Viktiga skeden Fysiska riksplaneringen (FRP) på 1970-talet Riktlinjer beslutades av riksdagen Plan- och bygglagen (1987) ger kommunerna större makt över den lokala planeringen Naturresurslagen (1987) lagstadgar områden som ska skyddas och staten behåller möjlighet att ingripa vid riksintresse Naturresurslagen förs in i nya Miljöbalken (1999)

8 Värdefulla områden kap. 3 Grundläggande bestämmelser Verksamhetsanknutna intressen 2 Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön 3 Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. 4 Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. 5-9 Rennäring, yrkesfiske, naturvärden, kulturvärden, friluftsliv, värdefulla ämnen och material, industriell produktion, energidistribution, avfallshantering, kommunikationer, vattenförsörjning etc. samt totalförsvaret. Bedömningar av områden av riksintresse enligt 5-9 görs av utpekade centrala myndigheter.

9 Värdefulla områden kap. 4 Områdesspecifika nationella intressen Områden av riksintresse beslutade av riksdagen 2 Turism och friluftsliv skall beaktas särskilt. 3 Vissa industriella anläggningar får inte komma till stånd 4 Endast kompletterande fritidsbebyggelse; industriella anläggningar där sådana redan finns 5 Fjällområden 6 Skydd mot vattenkraft och vattenreglering 7 Nationalstadspark Områden av riksintresse beslutade av regeringen 8 Natura 2000, koppling till MB kap. 7

Preliminära siffror från SCB* 43 % av Sveriges yta (land och vatten) täcks av ett eller flera riksintresseområden enligt kap 3 38 % av Sveriges yta täcks av ett eller flera riksintresseområden enligt kap 4 55 % av Sveriges yta täcks av ett eller flera riksintresseområden enl. kap 3 o 4 80 % av Stockholms läns yta täcks av riksintresseområden enl. kap 3 o 4 Hela Gotland täcks av riksintresseområden enl. kap 3 o 4 *) exklusive områden av riksintresse för trafikslagens anläggningar

11 Bestämmelserna innebär inte skydd mot alla åtgärder eller all påverkan Mark- eller vattenområde som har betydelse för.. ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada värdena/påtagligt försvåra framtida användning. Områden som är av riksintresse för.. ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. (3 kap) 4 kapitlet innehåller delvis andra formuleringar

12 Vad händer med riksdagens och centrala myndigheternas bedömningar? Länsstyrelserna har viktig roll. Områden av riksintresse ska hanteras i kommunernas översiktsplaner. Riksintressen ska beaktas vid tillämpning i planer, mål och ärenden enligt en lång rad lagstiftningar. Staten (länsstyrelsen) kan ingripa om en kommun gör en detaljplan e.d. där riksintressen skadas påtagligt. Överprövande instanser gör bedömning i överklagade ärenden

Överklag 2a instans Aktörer vid tillämpning av 3 o 4 kap MB i planering och beslut/mål och ärenden enligt övriga anknutna lagar Högsta förvaltnings domstolen Mark- och miljööver domstolen Överklag 1a instans Högsta förvaltnings domstolen Regeringen Allmän förvaltnings domstol Mark- och miljö domstol Besluts mynd Regeringen SGU Trafikverket Sjöfarts verket Läns styrelsen Berg mästaren Transport styrelsen Energi marknads inspektionen Lag/ Lagen om ekonomisk zon (1992:1140) 6 Naturgas lagen (2005:403) 2 kap 7 Rörlednings lagen (1978:160) 4 Kontinental sockellagen (1966:314) 3a Väglagen (1971:948) 3a Järnvägs lagen (1995:1649) 1 kap 3a Farleds lagen (1983:293) 1a Torvlagen (1985:620) 7 Mineral lagen (1991:45) 4 kap 2 Luftfarts lagen (2010:500) 6 kap 6 Ellagen (1997:857) 2 kap 8a Beslut Utnyttja naturtillgångar m.m. Koncession för naturgas ledning eller lager Koncession för rörledning Tillstånd att utvinna naturtillgångar Vägplan Järnvägsplan Inrätta allmän farled och allmän hamn Koncession för torv brytning Bearbetnings koncession Inrätta flygplats Nätkoncession för linje och område

14 Delbetänkande augusti 2014 Bostadsförsörjning och riksintressen Vilka hinder finns för angeläget ökat bostadsbyggande i områden med bostadsbrist? Innebär områden av riksintressen hinder för bostadsbyggande? Förslag?

15 Analys Det finns många olika orsaker till att inte fler bostäder byggs trots ett stort behov. Det finns byggklara detaljplaner i de flesta kommuner, i dessa är riksintressen inte ett hinder. Områden av riksintressen kan i vissa fall hindra, fördröja och försena kommunernas planering för bostadsbyggande.

16 På vilket sätt hindrar riksintressen?

Exempel på problem och effekter Kriterier varierar Väldigt många riksintressen Oklara värdebeskrivningar Föråldrade bedömningar Andra allmänna intressen kan inte vägas in i bedömningen Bristande dialog myndigheter-kommuner Oklara besked, olika besked Långdragna beslutsprocesser Inaktuella översiktsplaner Krav på kostsamma utredningar Svårt att bedöma vad som är påtaglig skada Otillräcklig kunskap

18 Förslag som diskuterades i delbetänkandet augusti 2014 Bostadsförsörjning som riksintresse Ny möjlighet att låta bostadsbyggande gå före riksintressen i vissa fall Ny möjlighet att låta bostadsbyggande skada riksintressen om kompensation görs

19 Utredningens bedömning Det är inte lämpligt att redan i delbetänkandet föreslå åtgärder i systemet som riktar sig särskilt mot bostadsbyggandet. Sådana förslag skulle föregripa översynen och försämra möjligheterna att åstadkomma ett effektivt system för helheten. Stor tveksamhet till bostadsförsörjning som riksintresse.

Steg i arbetet inför slutbetänkandet A. Utvärdering/analys B. Analys/bedömning C. Bedömning/förslag 4 Tillämpningen av hushållningsbestämmelserna - Utpekande av RIområden - RI - process till ÖP - ÖPs roll - Planering och beslut - Mål och ärenden 5 Regelsystemet - Bevarande/användning - Bevarande särskilt - RI aktualitet (rätt RI?) - Alt. rättsligt skydd - Totalförsvaret 6 Tekniska frågor - Terminologi - RI varaktighet - RI kriterier - RI underlag - Påtaglig skada - Ansvar och roller 7 Överväganden och författningsförslag - Miljöbalken - PBL - Övriga anknutna lagar - Hushållningsförordningen

21 Aktuellt från www.sou.gov.se/m-201401-riksintresseutredningen Läs om utredningen och direktiven Ladda ner vårt delbetänkande Följ vårt arbete Hör gärna av er!