Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne En kartläggning av aktörer och insatser Rapport nr 2005:2 KOMPETENSCENTRUM FÖR SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA SOCIALMEDICINSKA ENHETEN
Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne En kartläggning av aktörer och insatser Cecilia Fernbrant Rapport nr 2005:2
2
Sammanfattning Syftet med studien har varit att skapa en överblick över de insatser som görs inom folkhälsoområdet sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne. För att få en övergripande bild över insatserna har studien urskiljt ett antal aktörer på fältet. Inom hälso- och sjukvård utgörs aktörerna främst av barnmorskemottagningar, kvinno-, hudoch infektionskliniker och ungdomsmottagningar. Utöver hälso- och sjukvård har studien även identifierat frivilligorganisationer och diverse projekt som är verksamma inom området. Resultatet visar att i stort sett alla målgrupper täcks upp av den infrastruktur av verksamheter och insatser som finns inom området sexuell och reproduktiv hälsa. Studien säger dock inget om tillgängligheten sett ur ett behovsperspektiv och inte heller något om kvaliteten på insatserna. Redovisningen av resultatet är indelat i sex breda teman; tillgänglighet, generella målgrupper, specifika målgrupper, begränsade och fasta verksamheter, samarbete på fältet och aktiviteter. Riktade insatser för ungdomar (10-20 år) erbjuds inom hälso- och sjukvård i första hand på ungdomsmottagningarna. Av de projekt som är aktiva i Skåne vänder sig uppskattningsvis hälften till ungdomsgruppen. För unga vuxna (20-30 år), som liksom ungdomar utgör en riskgrupp, finns få riktade insatser. De är hänvisade till barnmorskemottagningar och sjukhuskliniker i samma utsträckning som vuxna personer. Invandrargrupper, homo- och bisexuella och transpersoner samt hiv-positiva utgör de specifika målgrupper som definieras i studien. Inom hälso- och sjukvård finns det få riktade insatser till dessa målgrupper. De får istället stöd av frivilligorganisationer och projekt. Dessa aktörer är i stor utsträckning beroende av externa bidrag för att bedriva sin verksamhet. Det kan resultera i en osäkerhet för aktörerna och även för målgrupperna. Studien avser att vara ett första steg mot målet att skapa en övergripande bild av det preventiva arbete som görs i Skåne. Ett nästa steg skulle kunna vara att kartlägga målgruppernas behov inom området för sexuell och reproduktiv hälsa. 3
Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1 Syfte... 7 1.2 Tillvägagångssätt... 8 1.2.1 Svarsfrekvens... 8 1.3 Avgränsningar... 9 1.4 Disposition... 10 2. Bakgrund... 11 2.1 Sexuell och reproduktiv hälsa... 11 2.1.1 Ett globalt perspektiv... 11 2.1.2 Ett nationellt perspektiv... 12 3. Aktörer... 15 3.1 Inom hälso- och sjukvård... 15 3.1.1 Barnmorskemottagning och kvinnoklinik... 15 3.1.2 Ungdomsmottagning... 15 3.1.3 Övriga verksamheter inom hälso- och sjukvård... 16 3.2 Frivilligorganisationer... 16 3.3 Projekt... 17 4. Resultat... 18 4.1 Tillgänglighet... 18 4.1.1 Inom hälso- och sjukvård... 18 4.1.2 Frivilligorganisationer och projekt... 19 4.2 Generella målgrupper... 20 4.3 Specifika målgrupper... 21 4.3.1 Invandrargrupper... 21 4.3.2 Homo- och bisexuella och transpersoner... 22 4.3.3 Hiv-positiva... 23 4.4 Begränsade och fasta verksamheter... 23 4.4.1 Inom hälso- och sjukvård... 24 4.4.2 Frivilligorganisationer och projekt... 24 4.5 Samarbete på fältet... 25 4.5.1 Samarbetsgrad... 27 4.6 Aktiviteter... 28 4.6.1 Inom hälso- och sjukvård... 29 Förebyggande insatser mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. 29 Övriga insatser... 34 4.6.2 Frivilligorganisationer och projekt... 35 Förebyggande insatser mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. 35 Övriga insatser... 37 4.6.3 Skolinformation... 40 5. Avslutande diskussion... 43 6. Referenser... 45 7. Bilagor... 46 7.1 Kartläggningsenkät... 46 7.2 Förteckning över Skånes frivilligorganisationer... 54 4
Diagram och tabeller Diagram 1: Klamydias ökning i antal i Skåne 2000-2004... 13 Diagram 2: Riktade insatser till invandrargrupper hos frivilligorganisationer och projekt...21 Diagram 3: Riktade insatser till homo- och bisexuella och transpersoner hos frivilligorganisationer och projekt... 22 Diagram 4: Riktade insatser till hiv-positiva hos frivilligorganisationer och projekt... 23 Diagram 5: Aktörer inom hälso- och sjukvård som tar emot STI- och preventivmedelsrelaterade besök... 30 Diagram 6: Aktörer inom hälso- och sjukvård som tillhandahåller klamydia- och hiv-test... 31 Diagram 7: Aktörer inom hälso- och sjukvård som tillhandahåller graviditetstest... 32 Diagram 8: Övriga insatser inom hälso- och sjukvård... 34 Diagram 9: Övriga insatser hos frivilligorganisationer och projekt... 37 Diagram 10: Målgrupper för skolinformationsinsatser... 40 Tabell 1: Enkätsvar... 9 Tabell 2: Öppettider inom hälso- och sjukvård... 18 Tabell 3: Öppettider för frivilligorganisationer och projekt... 19 Tabell 4: Finansiering inom hälso- och sjukvård... 24 Tabell 5: Bidragsgivare inom hälso- och sjukvård; utom ordinarie budget... 24 Tabell 6: Finansiering för frivilligorganisationer och projekt... 24 Tabell 7: Bidragsgivare för frivilligorganisationer och projekt; utom ordinarie budget... 25 Tabell 8: Barnmorskemottagningarnas samarbete... 25 Tabell 9: Ungdomsmottagningarnas samarbete... 26 Tabell 10: Grad av samarbete under ett år... 28 Tabell 11: Aktörer inom hälso- och sjukvård som delar ut kondomer... 30 Tabell 12: Aktörer inom hälso- och sjukvård med sexologisk mottagning... 33 Tabell 13: Aktörer inom hälso- och sjukvård med samtalsverksamhet... 33 Tabell 14: Frivilligorganisationer och projekt som delar ut kondomer... 36 Tabell 15: Frivilligorganisationer och projekt med samtalsverksamhet... 37 Tabell 16: Insatser för att främja en positiv syn på sexualitet och en trygg sexuell identitet... 38 Tabell 17: Insatser för att motverka sexuell diskriminering... 38 Tabell 18: Insatser för att motverka sexuellt våld... 39 Tabell 19: Insatser för att motverka könsstympning... 39 Tabell 20: Insatser för att motverka könshandel... 40 Tabell 21: Andra målgrupper... 41 Tabell 22: Skolinformationsinsatser; antal timmar 2003... 42 5
6
1. Inledning Under de senaste åren har det varit en konstant uppgång av könssjukdomar i Skåne. Ökningen gäller inte bara Skåne utan även resten av norra Europa. Både klamydia, syfilis och gonorré har ökat betydligt. Klamydia är den könssjukdom som ökar mest och den drabbar framförallt ungdomar och unga vuxna. I Skåne var ökningen 37 % under 2004, vilket är den största ökningen sedan 1997. Antalet aborter i Sverige ökade inte under 2004, jämfört med året innan. Det bör dock uppmärksammas att Malmö har de högsta aborttalen i Sverige med 31 aborter per 1000 kvinnor jämfört med det nationella snittet på 18 aborter per 1000 kvinnor 1. Socialmedicinska enheten har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsledningen i Region Skåne att kartlägga det preventiva arbete som görs inom folkhälsoområdet sexuell och reproduktiv hälsa i regionen. Uppdraget innebär en kartläggning av befintliga aktörer och insatser i regionen. 1.1 Syfte Idag saknas en övergripande och samlad bild av det preventiva arbete som bedrivs inom folkhälsoområdet sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne. Föreliggande studie svarar mot en ambition att vara ett första steg på vägen för att utveckla en sådan förståelse. Därmed är det studiens övergripande syfte att skapa en överblick över de insatser som görs inom området. Mer precist är syftet med kartläggningen att urskilja de aktörer som verkar och de insatser som görs inom folkhälsoområdet sexuell och reproduktiv hälsa. 1 Källa: Smittskydd Skåne, 2005. 7
1.2 Tillvägagångssätt I denna studie har aktuella aktörer inom området sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne identifierats. Till dessa har en standardiserad enkät skickats ut via post eller e-post. För att kunna inkludera alla berörda aktörer har kartläggningen fokuserat på bredd snarare än djup. De frågor som tagits fram i enkäten har sålunda anpassats till studiens målgrupper. Utifrån ovan beskrivet syfte fokuserar studien på sex breda teman. Det första temat är tillgänglighet med avseende på öppettider och åldersgräns. Generella målgrupper utgör det andra temat varvid grupperingar baserade på ålder och kön redovisas. Inom området sexuell och reproduktiv hälsa finns det vissa prioriterade målgrupper som utifrån ett epidemiologiskt perspektiv behöver mer insatser och stöd än andra grupper. Detta föranleder att studien intresserar sig för i vilken utsträckning aktörerna på fältet inte bara har en generell inriktning utan också vänder sig till specifika målgrupper. Tema nummer tre är sålunda specifika målgrupper; invandrargrupper, homo- och bisexuella och transpersoner och hiv-positiva. Ett annat tema som intresserar studien är huruvida verksamheter inom fältet är tidsbegränsade eller utgör ett inslag i en mera permanent verksamhet. Därtill intresserar sig studien för hur samarbetet inom folkhälsoområdet gestaltar sig. Slutligen undersöks de olika aktiviteter som aktuella aktörer bedriver. Detta tema inkluderar övergripande insatsområden som bland annat insatser för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter samt skolinformation. 1.2.1 Svarsfrekvens Enkäten skickades ut till Skånes barnmorskemottagningar/mödravårdcentraler, kvinnokliniker, ungdomsmottagningar, hud- och infektionskliniker samt projekt och frivilligorganisationer som verkar inom området sexuell och reproduktiv hälsa. Den skickades även ut till olika typer av samordnare, ombudsmän och berörda förvaltningar för vidaredistribuering. 8
Den breda utskicksprocessen bedömdes nödvändig för att nå så många som möjligt inom målgruppen. Inslag av vidaredistribuering gör det emellertid svårt att exakt veta hur stor andel av utskickade enkäter som returnerades. Slutsatsen är dock att svarsfrekvensen är godtagbar. Tabell 1: Enkätsvar Antal % Barnmorskemott/Kvinnoklinik 39/65 44,8 Ungdomsmottagning 15/16 17,2 Övrig region Skåne 5/8 5,7 Frivilligorganisation 10/10 11,5 Projekt 18 20,7 Total 87 100 Inom hälso- och sjukvård svarade 15 av 16 ungdomsmottagningar på enkäten, gällande Skånes 56 barnmorskemottagningar 2 och nio kvinnokliniker svarade 39 och av sjukhuskliniker och övriga instanser inom hälso- och sjukvård returnerade fem av åtta ifylld enkät. Av berörda frivilligorganisationer svarade majoriteten av dem som finansieras med statligt hiv/aids-bidrag på enkäten och ytterligare några utöver dem. Sammantaget ingår 18 tillfälliga projekt i studien. Totalt kom 87 ifyllda enkäter tillbaka, vilket ger en uppskattad svarsfrekvens på drygt 70 %. 1.3 Avgränsningar Att kartlägga området för sexuell och reproduktiv hälsa är ett omfattande arbete. Detta har lett till att studien har varit tvungen att avgränsas. Det skulle ha varit givande att inkludera Skånes skolor och deras sex- och samlevnadsundervisning i denna studie. Emellertid skulle en sådan kartläggning kräva mer riktade frågor, vilka inte skulle rymmas inom enkätens generella fokus. En intressant jämförelse för denna studie skulle vara att jämföra studiens resultat med målgruppernas behov. Det är därför vidare viktigt att påtala att det för närvarande inte finns någon jämförbar studie om riskgruppers behov i Skåne. 2 Inkluderar även de mödravårdcentraler som ingår i studien. 9
1.4 Disposition I det inledande kapitlet beskrivs syfte och tillvägagångssätt. Följande kapitel redogör för en kortfattad bakgrund av området sexuell och reproduktiv hälsa. Därefter beskrivs de aktörer som ingår i studien. Kartläggningens fjärde kapitel är en redovisning av resultatet. Detta kapitel är indelat i sex olika avsnitt, nämligen; tillgänglighet, generella målgrupper, specifika målgrupper, begränsade och fasta verksamheter, samarbete på fältet och aktiviteter. Det sista kapitlet innehåller en avslutande diskussion. Genomgående i studien har aktörerna delats in i två grupper; hälso- och sjukvård utgör en grupp och frivilligorganisationer och projekt en andra. Denna uppdelning är gjord då de verksamheter som bedrivs inom hälso- och sjukvården är svåra att jämföra med insatserna hos en frivilligorganisation eller ett projekt. Verksamheterna inom hälso- och sjukvård är till skillnad från frivilligorganisationerna bland annat politiskt styrda, tillhör ofta större organisationer och vänder sig främst till breda målgrupper. Vad gäller barnmorskemottagningar och mödravårdcentraler så går de under beteckningen barnmorskemottagningar i denna rapport. Kvinnokliniker och barnmorskemottagningar är grupperade tillsammans då deras verksamhet i många fall sammanfaller. 10
2. Bakgrund 2.1 Sexuell och reproduktiv hälsa Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välmående i samband med sexualitet. Sexuell hälsa innefattar allt från sexuellt beteende och sociala faktorer, till sexuellt överförbara sjukdomar (STI) och oönskade graviditeter. För att arbeta med sexuell hälsa krävs en förståelse och uppmärksamhet både av sexualitet och könsroller, och av den maktaspekt som återfinns i utveckling och tillhandahållandet av råd och tjänster. I begreppet sexualitet ligger inte bara sexuellt beteende och antal partners, utan även underliggande sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. På alla nivåer krävs insatser av kunnig personal och en fungerande lagstiftning 3. 2.1.1 Ett globalt perspektiv För att uppnå en god sexuell och reproduktiv hälsa måste man förebygga och bekämpa de negativa effekter som kan medfölja sexualitet och sexuell aktivitet. I ett globalt perspektiv domineras dessa effekter av hiv/aids-epidemin. I slutet av förra året var antalet hiv-smittade i världen uppskattningsvis 40 miljoner. Sedan epidemin startade i slutet av 1970-talet har 26 miljoner dött i aids. Fem miljoner bedöms ha smittats det senaste året och 3,1 miljoner har dött. På grund av brist på bromsmediciner dör många människor med utvecklad aids i utvecklingsländerna inom ett år. Globalt är den dominerande smittspridningskanalen heterosexuell. Huvudorsakerna till denna våldsamma spriding av hiv/aids är ekonomisk ojämlikhet och kvinnors underordnade ställning 4. 3 http://www.who.int/reproductive -health/gender/sexual_health.html, 2004-03-22. 4 Kallings L-O, 378-382, Läkartidningen, nr 5, 2004. 11
2.1.2 Ett nationellt perspektiv Den svenska hiv-epidemin påverkas av den globala utvecklingen. Enligt en aktuell rapport från Smittskyddsinstitutet, finns det för närvarande cirka 3200 hiv-positiva personer i Sverige. Totalt sett har 6299 människor smittats av hiv sedan epidemin startade. 2003 anmäldes 379 nya fall av hiv, vilket är drygt 30 procent mer än året innan. Det är det största antalet fall som har registrerats sedan 1993. Ökningen härleds främst till personer som smittats före immigration till Sverige 5. Med hjälp av effektiva bromsmediciner klassas hiv/aids alltmer som en kronisk sjukdom i Sverige. Bromsmedicinerna har dock svåra biverkningar och stigmatiseringen av hiv-positiva finns kvar. Baksidan av att människor kan leva längre med hiv/aids är att rädslan och respekten för infektionen minskar 6. Det kan vara en bidragande orsak till att antalet smittade nu ökar. I Skåne bor ca 500 hiv-positiva personer. Totalt har 932 personer smittats fram till 2005 varav 78 % har varit män. 48 nya fall anmäldes i Skåne under 2004; en minskning med tre fall jämfört med 2003. 29 av de nysmittade under 2004 hade smittats genom heterosexuella kontakter; 17 män och 12 kvinnor. Av dessa har alla, utom två personer, smittats vid en utlandsvistelse eller före ankomst till Sverige. Nio av de positiva fallen hade smittats via män som har sex med män-kontakter, huvudsakligen i Sverige eller Köpenhamn. Åtta av de personer som fick hiv under 2004 smittades via intravenöst missbruk, samtliga utanför Skåne, men personerna var registrerade i regionen i samband med vistelse på behandlingshem eller på grund av att de smittats utanför Sverige. Under 2004 rapporterades två fall av mor och barnsmitta, båda var smittade innan ankomst till Sverige. Ökningen av STI i Sverige domineras dock inte av hiv/aids. I Sverige är det främst klamydia, men även gonorré och syfilis som haft en alarmerande spridningstakt de senaste åren. Genomsnittsåldern för de som smittas av klamydia och gonorré är 20 år. 5 http://www.smittskyddsinstitutet.se/smitemplates/article 3520.aspx, 2004-03-22. 6 Ohlin E, 4813, Läkartidningen, nr 44, 2001. 12
Diagram 1: Klamydias ökning i antal i Skåne 2000-2004 7 4500 4000 % 4237 3500 3000 2500 2000 2054 2366 2820 3083 1500 1000 500 0 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 I Skåne var ökningen av klamydia 37 % under 2004. Det svarar mot den största ökningen sedan 1997, vilket framgår av diagram 1. Ökningen är mest markant bland män i åldern 15-19 år, en ökning på 54 % jämfört med 2003. Kvinnorna i samma åldersgrupp uppvisade en ökning på 37 %. I åldersgruppen under 15 år anmäldes 14 fall under 2004 jämfört med tre fall under 2003. 2003 noterades den högsta årssiffran av gonorré i Sverige på mer än tio år. Detta är en ökning med 18 % jämfört med 2002. I Region Skåne anmäldes 48 nya fall 2003 jämfört med 32 fall 2002. Under 2004 fortsatte ökningen av antal anmälda fall med 73 nya fall av gonorré. Detta var en ökning med 52 % jämfört med år 2003 och de smittade utgjordes av 65 män och 8 kvinnor. 25 män och 8 kvinnor hade smittats genom heterosexuell kontakt. 55 % av de anmälda fallen är smittade bland män som har sex med män. Under 2004 anmäldes 21 fall av syfilis. Detta var en minskning med 53 % procent jämfört med år 2003. De rapporterade siffrorna 2003 var de högsta såväl nationellt som i Region Skåne på 20 år. Sedan 2000 finns ett pågående syfilisutbrott i Stockholm och under 2004 har även ett syfilisutbrott bland män som har sex med män i Köpenhamn hittats. 7 Källa: Smittskydd Skåne, 2005. 13
Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har de högsta aborttalen i landet. Det totala antalet aborter i Sverige har inte förändrats nämnvärt under det första halvåret 2004 jämfört med motsvarande period år 2003 och ligger på 18 aborter per 1000 kvinnor. Inte heller i Malmö stad och övriga Region Skåne har någon märkbar förändring skett under 2004. Antalet tonårsaborter i Malmö stad har minskat från 38,7 per 1000 kvinnor 2003 till 31,1 under 2004 8. Det bör dock påpekas att förändringarna baseras på mycket små tal och att några tydliga trender inte kan uttydas. 8 Statistik angående STI/hiv och aborter i Skåne är hämtad från Smittskydd Skåne, 2005. 14
3. Aktörer En förutsättning för studien har varit att urskilja de aktörer som är verksamma i Skåne inom området sexuell och reproduktiv hälsa. De aktörer som har identifierats inom hälso- och sjukvård är barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar, kvinno-, hud- och infektionskliniker samt Smittskyddsenheten i Skåne. Andra viktiga aktörer är de frivilligorganisationer som verkar inom folkhälsoområdet. Slutligen bedrivs ett antal tillfälliga projekt på temat i regionen och 18 av dessa ingår i denna studie. Aktuella aktörer beskrivs nedan. 3.1 Inom hälso- och sjukvård 3.1.1 Barnmorskemottagning och kvinnoklinik I Skåne finns det 56 barnmorskemottagningar. De är antingen placerade på en vårdcentral, ett sjukhus eller ligger fristående. Mottagningarna finns till för alla kvinnor i fertil ålder. Största delen av mottagningarnas tid ägnas åt gravida kvinnor. För de patienter som söker för annat än graviditet erbjuds huvudsakligen gynekologiska undersökningar, preventivmedelsrådgivning, graviditetskontroller, infertilitetsbehandling och provtagning samt behandling av sexuellt överförbara sjukdomar. Ett fåtal av Skånes barnmorskemottagningar har även sexologisk mottagning. Det finns nio kvinnokliniker i Skåne. Kvinnoklinikerna har en öppen akutmottagning för kvinnor de flesta vardagar och erbjuder tidsbokning för patienter med remiss. På dessa kliniker tas graviditetstest och provtagning av hiv/sti. 3.1.2 Ungdomsmottagning Det finns 16 ungdomsmottagningar i Skåne. Majoriteten av de skånska ungdomsmottagningarna ingår i primärvårdens organisation, och ett fåtal hör till 15
kvinnokliniker. Ungdomsmottagningarna bedriver verksamhet för ungdomar mellan 12-23 år. Åldersgränsen varierar något på olika mottagningar beroende på belastning och resurser. Detta beskrivs närmare i avsnitt 4.1.1. Ungdomsmottagningarnas personal utgörs av undersköterskor, barnmorskor, kuratorer, gynekologer och venereologer. Ungdomar kommer till ungdomsmottagningen på eget initiativ, för rådgivning, undersökning och behandling. Målgruppen är högstadie- och gymnasieungdomar utan fokus på någon speciellt riskutsatt grupp. Alla besök och all behandling är sekretessbelagd och kostnadsfri. De tjänster som erbjuds på mottagningarna är bland annat utdelning av preventivmedel, undersökningar, provtagning, behandling och rådgivning. 3.1.3 Övriga verksamheter inom hälso- och sjukvård På hudklinikerna i Skåne finns STD-mottagningar som erbjuder provtagning, undersökning och behandling för olika könssjukdomar. Infektionsklinikerna har huvudsakligen hand om hiv-infektioner och erbjuder provtagning. Smittskydd Skåne för statistik över smittspridning och epidemiologisk utveckling i regionen. Alla kliniska mottagningar har rappoteringsplikt till Smittskyddsinstitutet. 3.2 Frivilligorganisationer 9 I Skåne finns det ett antal föreningar eller frivilligorganisationer som arbetar inom området sexuell och reproduktiv hälsa. Tio av dessa får bidrag från statliga hiv/aids-medel som fördelas av Region Skåne och Malmö Stad varje år. Dessa pengar är öronmärkta av staten för att gå till STI- och hiv-preventivt arbete i Skåne. Skånes frivilligorganisationer arbetar brett med allt från stöd till hiv-positiva och invandrargrupper till skolinformationsinsatser om säker sex och sexuell identitet. De har sålunda både utåtriktad informationsverksamhet och stöd- och rådgivningsverksamhet. Frivilligorganisationernas skolinformation ska verka som ett komplement till skolornas sexoch samlevnadsundervisning. 9 Se bilaga 7.2: Skånes frivilligorganisationer inom området sexuell och reproduktiv hälsa. 16
3.3 Projekt Definitionen på ett projekt i denna studie är en aktivitet som är tidsbegränsad och/eller en försöksverksamhet som avser att pröva och utveckla nya metoder. Ett antal projekt bedrivs inom ramen för området sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne. De flesta är finansierade av statliga hiv/aidsbidrag men även annan extern finansiering förekommer. Exempel på målgrupper för projekten är invandrare och skolungdomar. Ett stort antal av projekten bedrivs inom ramen för Malmö Stads Projekt Sexuell hälsa och är främst verksamma på Malmös skolor. 17
4. Resultat 4.1 Tillgänglighet Med tillgänglighet avses hur tillgängliga studiens aktörer är för befolkningens olika grupper. Som mått på tillgänglighet har härvidlag använts öppettider och åldersgräns. 4.1.1 Inom hälso- och sjukvård Tabell 2: Öppettider inom hälso- och sjukvård % Vardagar 9-17 88,3 Vissa dagar och tider 5 Kvälls-/Helgöppet 0 Telefonkontakt 1,7 Svar saknas 5 Totalt 100 Öppettider Aktörerna inom hälso- och sjukvård är som redan nämnts huvudsakligen barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar samt hud- och infektionskliniker. Knappt 90 % av verksamheterna har öppet dagligen mellan 8-16 eller 9-17. Fem procent har begränsade öppettider till vissa dagar och tider, exempel på sådan verksamhet är ungdomsmottagningar på mindre orter och STD-mottagningar med drop-in. Inga av aktörerna inom hälso- och sjukvård som ingår i studien har kvälls- eller helgöppet. Åldersgräns 36 % av aktörerna inom hälso- och sjukvård har åldersgränser för sina verksamheter. Detta innebär att en dryg tredjedel av aktörerna tar emot målgrupper i specifika åldrar. Ungdomsmottagningarna är en aktör med övre åldersgräns. Åldersgränsen varierar beroende på resurser och belastning och ligger mellan 20 och 25 år. Den vanligaste gränsen ligger på 23 år men på grund av hög belastning har vissa mottagningar tvingats sänka gränsen till 20 eller 21 år. I vissa fall ligger åldersgränsen för män något högre än för kvinnor. Detta motiveras med att majoriteten av besökare är kvinnor. 18
I föreliggande studie görs en uppdelning mellan ungdomar och unga vuxna. Ungdomar definieras som personer i åldern 10-19 och unga vuxna som personer i åldern 20-30 år. Det är fler aktörer i studien som har riktade insatser till ungdomar än till unga vuxna. Trots att tillgängligheten för ungdomar kan verka godtagbar så finns det färre ungdomsmottagningar per ungdom i Skåne än i övriga Sverige. För gruppen unga vuxna är tillgängligheten varierande. Unga vuxna upp till 23 år har samma tillgänglighet som ungdomar i Skåne; i och med tillgång till ungdomsmottagningar. Däremot har unga vuxna som är över 23 år ingen specifik aktör att vända sig till varvid tillgängligheten förefaller vara sämre för denna grupp. Unga vuxna är hänvisade till de aktörer inom fältet för sexuell hälsa vilka har en mera generell mottagningspolicy. För unga vuxna kvinnor svarar dessa framförallt mot barnmorskemottagningar vilka vänder sig till kvinnor i åldrarna 11-65 år. Unga vuxna män är hänvisade till STD- och mansmottagningar belägna på de stora sjukhusen i regionen. 4.1.2 Frivilligorganisationer och projekt Tabell 3: Öppettider för frivilligorganisationer och projekt % Vardagar 9-17 29,6 Vissa dagar och tider 11,1 Kvälls-/Helgöppet 7,4 Telefonkontakt 3,7 Svar saknas 48,1 Totalt 100 Öppettider Hälften av de frivilligorganisationer och projekt som är verksamma i Skåne har bestämda öppettider. Många frivilligorganisationer och projekt har emellertid inte daglig mottagning utan har andra fokus för sitt arbete. Som tabell 3 visar så har en tredjedel öppet dagtid måndag till fredag. Drygt tio procent har begränsade öppettider till vissa dagar och tider och knappt åtta procent av aktörerna har kvälls- och/eller helgöppet. Frivilligorganisationernas aktiviteter består till viss del av informationsinsatser och social verksamhet som ofta är förlagd till kvällar och helger. 19
Åldersgräns En tredjedel av aktörerna i frivilligorganisationer och projekt inom området sexuell och reproduktiv hälsa har åldersgränser. Detta gäller främst de projekt som har sin hemvist i skolan. Majoriteten av projekten som bedrivs i regionen är riktade till skolungdomar. Detta resulterar i att insatserna oftast är begränsade till en viss åldersgrupp. Av verksamma frivilligorganisationer är det främst ungdomsföreningarna som riktar sin verksamhet till en viss åldersgrupp; nämligen ungdomar och unga vuxna. För övrigt saknar frivilligorganisationerna i Skåne åldersgräns. 4.2 Generella målgrupper Olika målgrupper inom området för sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne har olika aktörer att tillgå vid behov. I detta avsnitt om generella målgrupper behandlas de aktörer som riktar insatser till målgrupper baserat på ålder och kön. En tredjedel av aktörerna inom hälso- och sjukvård gör insatser som är riktade till ungdomar. Dessa aktörer utgörs främst av ungdomsmottagningarna. För unga vuxna finns det få riktade insatser. Tillgängligheten för kvinnor och män i grupperna ungdomar och unga vuxna upptill 23 år är relativt likartad då båda könen utan särskiljning har ungdomsmottagningen att tillgå. 70 % av aktörerna inom hälso- och sjukvård som ingår i studien vänder sig till kvinnor. Dessa utgörs främst av barnmorskemottagningar. För vuxna män erbjuds tjänster från tre procent av aktörerna, vilka framförallt utgörs av sjukhuskliniker. Siffrorna tyder på en ojämn fördelning av insatser mellan könen men speglar samtidigt hur efterfrågan ser ut i realiteten. Majoriteten sökande av tjänster inom området sexuell och reproduktiv hälsa är nämligen kvinnor. Regionens frivilligorganisationer gör ingen uppdelning utifrån kön. Många av aktörerna har istället riktade insatser till specifika målgrupper som till exempel homosexuella och invandrare. Dessa är utifrån ett epidemiologiskt perspektiv prioriterade målgrupper med speciella behov av insatser och stöd. Vad gäller projekten som bedrivs i regionen så är de flesta riktade till ungdomar och ett fåtal till invandrare. 20
4.3 Specifika målgrupper I detta avsnitt om specifika målgrupper redogörs för insatser riktade till invandrargrupper, homo- och bisexuella och transpersoner samt hiv-positiva. Dessa målgrupper är prioriterade utifrån ett epidemiologiskt perspektiv inom området för sexuell hälsa. Det finns naturligtvis fler specifika målgrupper men de ovan nämnda har varit av speciellt intresse för studien. 4.3.1 Invandrargrupper Drygt 20 % av Skånes befolkning är invandrare och i Malmö utgör denna grupp 36 % av invånarna. Inom hälso- och sjukvård bedriver enligt enkätsvaren två procent av aktörerna riktade insatser för invandrargrupper. Av de aktörer som medverkar i studien vänder sig en frivilligorganisation och tre projekt specifikt till invandrare. Som visas i diagram 2, bedriver två aktörer (7 %) riktade insatser till ungdomar och unga vuxna kvinnor. En aktör vänder sig till unga vuxna män. Diagram 2: Riktade insatser till invandrargrupper hos frivilligorganisationer och projekt 50 % 40 30 Kvinnor Män 20 17,9 14,3 10 7,1 7,1 7,1 3,6 0 Totalt 10-19 år 20-30 år 21
4.3.2 Homo- och bisexuella och transpersoner Grupperingen av homo- och bisexuella och transpersoner är i viss mån olycklig då behoven hos de olika individerna skiljer sig mycket. Utgångspunkten och behoven för en homo- och bisexuell person är ofta väldigt olik den för en transperson. Det finns inga riktade insatser för denna målgrupp inom sjukvården. Ungdomar och unga vuxna under 23 år är välkomna på ungdomsmottagningen men det finns inga riktade insatser att tillgå. Denna grupp har stort behov av stöd och vägledning då de flesta delarna av samhället är heteronormativt, det vill säga att värderingar och system är uppbyggda utifrån heterosexuella normer. Fyra frivilligorganisationer (14,3 %) som ingår i studien bedriver riktad verksamhet till homooch bisexuella och transpersoner. Två aktörer (7,1 %) vänder sig till unga vuxna och en (3,6 %) har riktade insatser till ungdomar, vilket visas i diagram 3. Diagram 3: Riktade insatser till homo- och bisexuella och transpersoner hos frivilligorganisationer och projekt 50 % 40 30 Kvinnor Män 20 14,3 14,3 10 3,6 3,6 7,1 7,1 0 Totalt 10-19 år 20-30 år 22
4.3.3 Hiv-positiva Enligt statistiken från 2004 bor det 500 hiv-positiva i Skåne. Knappt två procent av aktörerna inom hälso- och sjukvården vänder sig till målgruppen. Dessa aktörer är främst infektionsklinikerna på de stora sjukhusen. Ett antal frivilligorganisationer i Skåne arbetar målinriktat mot hiv-positiva. I denna studie ingår fyra aktörer (14,3 %) som arbetar mot målgruppen. Det finns både kamratstödsförening och förening med psykosocial stödverksamhet. En förening uppger att de har insatser riktade till hiv-positiva ungdomar och unga vuxna. Anledningen till att relativt få av aktörerna riktar sina insatser till ungdomsgruppen är att medelåldern för hiv-smitta är 35 år. För ungdomsgruppen finns det ett större behov av informations- och utbildningsinsatser än stödinsatser vad gäller hiv och aids. Diagram 4: Riktade insatser till hiv-positiva hos frivilligorganisationer och projekt 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 % 14,3 14,3 3,6 3,6 3,6 3,6 Totalt 10-19 år 20-30 år Kvinnor Män 4.4 Begränsade och fasta verksamheter Verksamheterna inom området för sexuell och reproduktiv hälsa är antingen begränsade eller fasta. Med begränsad verksamhet menas att det finns en avgränsad tidsperiod för hur länge en verksamhet är finansierad. Inom hälso- och sjukvård är drygt 90 % av verksamheterna finansierade inom ordinarie budget och mindre än fyra procent är externfinansierade. Av 23
studiens frivilligorganisationer och projekt finansieras 90 % av verksamheterna av externa medel. 4.4.1 Inom hälso- och sjukvård Tabell 4: Finansiering inom hälso- och sjukvård antal % Inom ordinariebudget 81 93,2 Utom ordinariebudget 3 3,4 Svar saknas 3 3,4 Totalt 87 100 Mer än 90 % av verksamheterna inom hälso- och sjukvård finansieras inom ordinarie budget vilket kan utläsas i tabell 4. Dessa kan därmed betraktas som fasta verksamheter vilka inte är beroende av externa anslag för sin framtida existens. De drygt tre procent av aktuella verksamheter som drivs med externa bidrag är främst utvecklingsprojekt med vilka nya metoder och former för verksamheter prövas. Av de verksamheter som är bekostade utom ordinarie budget så är majoriteten fem procent finansierade av statliga hiv/aidsmedel, se tabell 5. Knappt två procent av de externfinansierade verksamheterna finansieras av Region Skåne. Tabell 5: Bidragsgivare inom hälso- och sjukvård; utom ordinarie budget % Statliga hiv/aidsbidrag (sökta via Region Skåne) 5,1 Statliga hiv/aidsbidrag (sökta via Malmö Stad) 0 Region Skåne 1,7 Kommun 0 Annan 3,4 4.4.2 Frivilligorganisationer och projekt Tabell 6: Finansiering för frivilligorganisationer och projekt antal % Inom ordinariebudget 3 10,7 Utom ordinariebudget 25 89,3 Totalt 28 100 24
Av de frivilligorganisationer och projekt som bedrivs inom området sexuell och reproduktiv hälsa ligger knappt 15 % inom ordinarie budget. Som visas i tabell 6 är knappt 90 % av aktörerna finansierade med externa anslag. Det innebär att 9 av 10 aktörer på fältet är beroende av externa medel för att hålla igång sin verksamhet. Merparten av aktörernas verksamheter - knappt 70 % - finansieras av statliga hiv/aidsbidrag, se tabell 7. Bidragen fördelas av Region Skåne och Malmö Stad och beslutas för ett år i taget. En fjärdedel av aktörerna får extern finansiering från Region Skåne och knappt en femtedel bekostas av kommunen. Tabell 7: Bidragsgivare för frivilligorganisationer och projekt; utom ordinarie budget % Statliga hiv/aidsbidrag (sökta via Region Skåne) 39,3 Statliga hiv/aidsbidrag (sökta via Malmö Stad) 28,6 Region Skåne 25 Kommun 17,9 Annan 10,7 4.5 Samarbete på fältet Denna studie visar att de flesta aktörerna inom området för sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne har någon form av samarbete med andra aktörer inom området. Om man delar in aktörernas verksamheter i hälso- och sjukvård, kommunal och privat så är samarbetet större inom grupperna än mellan dem. Ett gott samarbete mellan aktörerna gynnar hela regionen och underlättar samordning av aktörer och insatser. Tabell 8: Barnmorskemottagningarnas samarbete % Ungdomsmottagning 17,6 Sjukhuskliniker, inkl kvinnoklinik 5,5 Vårdcentral 1,1 Smittskydd 1,1 Skola/Skolhälsovård 6,6 Socialförvaltning 5,5 Annan kommunal verksamhet 4,4 Övrigt 1,1 Totalt 42,9 25
Som framgår av tabell 8 uppger en femtedel av barnmorskemottagningarna att de har samarbete med ungdomsmottagningarna. Vidare samarbetar sex procent av barnmorskemottagningarna med berörda sjukhuskliniker, det vill säga framförallt kvinnokliniken men även hud- och infektionskliniken. Barnmorskemottagningarna uppger även samarbete med vårdcentraler, vilket faller sig naturligt då många barnmorskemottagningar är placerade på en vårdcentral. Slutligen uppger en procent av barnmorskemottagningarna att de samarbetar med Smittskyddet. Detta samarbete gestaltas främst av att alla mottagningar som arbetar med könssjukdomar har rapporteringsplikt till Smittskyddet angående antal positiva provtagningstester. Drygt sex procent av barnmorskemottagningarna samarbetar med skola eller skolhälsovård, fem procent har kontakt med socialförvaltningen och fyra procent med annan kommunal verksamhet. Tabell 9: Ungdomsmottagningarnas samarbete % Barnmorskemottagning 7,7 Sjukhuskliniker, exkl. kvinnoklinik 2,2 Vårdcentral 1,1 Skola/Skolhälsovård 9,9 Annan kommunal verksamhet 1,1 Hälso- och sjukvård 1,1 Övrigt 1,1 Totalt 24,2 Som visas i tabell 9 så uppger åtta procent av ungdomsmottagningarna samarbete med barnmorskemottagningar och kvinnokliniker. Färre av ungdomsmottagningarna uppger samarbete med barnmorskemottagningarna än vice versa; det vill säga drygt sju procent. Detta samarbete är framförallt gynnsamt för att hjälpa gruppen unga vuxna kvinnor över 23 år som lätt hamnar i skarven mellan ungdomsmottagning och olika former av vuxenmottagningar. På olika typer av vuxenmottagningar som barnmorskemottagning och STD-mottagning är unga vuxna inte längre en prioriterad grupp som de varit på ungdomsmottagningen. Unga vuxna män äldre än 23 år får vända sig till de olika könsmottagningar som främst finns på hud- och infektionskliniker. 26
Tio procent av ungdomsmottagningarna samarbetar med skola och skolhälsovård. Skolungdomar utgör ungdomsmottagningarnas främsta målgrupp. Ungdomsmottagningarna har även samarbete med vissa frivilligorganisationer. Organisationer med kompetens på områden där ungdomsmottagningarna inte räcker till, kan fungera som stöd. Sjukhusklinikerna har främst samarbete mellan klinikerna. Vidare samarbetar de till viss del med ungdomsmottagningarna. Smittskyddet har samarbete med all privat och offentlig sjukvård. Detta blir naturligt eftersom alla inom vården som arbetar med smittsjukdomar regelbundet måste rapportera till Smittskyddsinstitutet. Ungdomsmottagningarna har främst samarbete sinsemellan, vilket är viktigt för att få en gemensam utgångspunkt och strävan för Skånes ungdomsmottagningar. För att aktivt skapa ett samarbete mellan ungdomsmottagningar har samordningsorganet SKUM (Skånes ungdomsmottagningar) bildats. Alla ungdomsmottagningar i Skåne är medlemmar i SKUM. Frivilligorganisationerna samarbetar med ett stort antal aktörer bland andra ungdomsmottagningar, sjukhuskliniker, vårdcentraler, sexologisk mottagning och Folkhälsoinstitutet. Av de frivilligorganisationer som verkar i regionen uppger två procent att de samarbetar med skolan och lika stor andel med socialförvaltningen. Fem procent av de projekt som ingår i studien uppger samarbete med annan kommunal verksamhet. 4.5.1 Samarbetsgrad Det finns olika grader av samarbete. Samarbete kan definieras som alltifrån daglig kontakt till ett snabbt råd på vägen. I studien har fem olika grader av samarbete definierats, de visas i tabell 10. De är daglig kontakt, mer än fem formellt organiserade möten, färre än fem formellt organiserade möten, ett fåtal sporadiska möten och sporadisk telefonkontakt. 27
Tabell 10: Grad av samarbete under ett år % Daglig kontakt 6,5 > 5 formellt organiserade möten 4,3 < 5 formellt organiserade möten 22,8 Fåtal sporadiska möten 16,3 Sporadisk telefonkontakt 21,7 Svar saknas 28,4 Totalt 100 En knapp fjärdedel av de aktörer som har någon form av samarbete, uppger ett samarbete som innebär färre än fem formellt organiserade möten under ett år. Detta är den vanligaste typen av samarbete. Samarbetet innebär kontakt med olika aktörer med parallella verksamheter, med vilka man stämmer av några gånger per år. Drygt tio procent uppger ett större samarbete, varav ca sju procent har daglig kontakt. Vid denna typ av interaktion är aktörerna delaktiga i varandras dagliga arbete och kan potentiellt tänkas ha stor påverkan på varandra. Drygt 15 % av aktörerna uppger att deras samarbete är i form av ett fåtal sporadiska möten under ett år och en femtedel har sporadisk telefonkontakt. 4.6 Aktiviteter Aktörerna inom området för sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne gör olika insatser för att minska spridningen av hiv/sti och oönskade graviditeter. I föreliggande studie har ett antal insatser efterfrågats och identifierats. I redovisningen av aktörernas insatser behandlas aktörerna inom hälso- och sjukvård och frivilligorganisationer och projekt separat. Kapitlet inleds med en redogörelse av förebyggande insatser för att minska spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Därefter redogörs för övriga insatser; det vill säga de som inte faller inom ramen för hiv/sti och oönskade graviditeter. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om skolinformation. Skolinformationsinsatser som aktörerna i studien gör är ett komplement till skolornas egen sex- och samlevnadsundervisning. Både hälso- och sjukvård och frivilligorganisationerna erbjuder skolinformationsinsatser och i detta avsnitt görs ingen uppdelning dem emellan. 28
4.6.1 Inom hälso- och sjukvård Förebyggande insatser mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter De förebyggande insatserna mot hiv/sti och oönskade graviditeter inom hälso- och sjukvård gäller främst provtagning och rådgivning. Aktörerna i denna studie är framförallt barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar och hud- och infektionskliniker. STI- och preventivmedelsrelaterade besök I studien har gjorts en uppdelning mellan STI-relaterade och preventivmedelsrelaterade besök. Svaren som redovisas i diagram 5 påvisar att siffrorna ligger nära varandra och att en särskiljning av besöksorsaker är svår att göra. Siffrorna redovisas därmed tillsammans. Under 2003 fanns det 15 ungdomsmottagningarna och 36 barnmorskemottagningar/kvinnokliniker som tog emot STI- och preventivmedels-relaterade besök. Definitionen på ett besök av denna karaktär är till exempel en patient med behov av provtagning, preventivmedel, rådgivning etc. Tre respektive två av de klinikerna inom övriga Region Skåne som arbetar inom sexuell hälsa tog emot denna typ av besök. Eftersom diagrammet nedan visar antal aktörer som tar emot besök och inte antalet besökare kan hud- och infektionsklinikernas insatser i diagrammet vara något missvisande. Det sammanlagt finns 65 barnmorskemottagningar och kvinnokliniker i jämförelse med sex hud- och infektionsklinker i Skåne. Barnmorskemottagningarna har trots den höga procenten STI- och preventivmedelsrelaterade besök sin huvudfokus på gravida kvinnor. Ungdomsmottagningarnas besökare kommer däremot huvudsakligen av STI-relaterade orsaker. Alla provtagningar och även preventivmedel är kostnadsfritt upptill ungdomarna fyller 21 år. 29
Diagram 5: Aktörer inom hälso- och sjukvård som tar emot STI- och preventivmedelsrelaterade besök 50 Antal aktörer 40 30 20 35 37 15 15 Aktörer med STIbesök Aktörer med preventivmedelbesök 10 0 Barnmorskemott/KK Ungdomsmottagning Hud-/Infektionsklinik 3 2 Kondomdistribution Som nämns ovan har personer under 21 år tillgång till preventivmedel på ungdomsmottagningarna utan kostnad. Detta beslut gäller sedan första januari 2002 med avsikten att öka användandet av preventivmedel. Ungdomsmottagningarna bedriver en fjärdedel av de insatser som utgör kondomdistributionen inom hälso- och sjukvård i Skåne. Barnmorskemottagningarna står för hälften av insatserna i regionen, vilket framgår av tabell 11. Knappt tio procent av insatserna bistås av andra aktörer inom Region Skåne; till exempel STD-mottagningar och Smittskyddet. Tabell 11: Aktörer inom hälso- och sjukvård som delar ut kondomer antal % Barnmorskemottagning/Kvinnoklinik 29 49,2 Ungdomsmottagning 15 25,4 Övrig region Skåne 5 8,5 Ingen kondomutdelning 10 16,9 Totalt 59 100 Klamydia- och hiv-test Fördelningen av de aktörer som tar klamydia- och hiv-tester visar samma tendenser som de STI-relaterade besöken, vilket framgår av diagram 6. 39 barnmorskemottagningar erbjuder klamydiatestning och 38 stycken hiv-testning. För ungdomar finns det enligt studien 15 30
mottagningar som tar klamydiatester och 14 som tar hiv-tester. De två hud- och infektionskliniker som deltar i studien erbjuder både klamydia- och hiv-testning. Den stora andelen hiv-tester på barnmorskemottagningarna kan härledas till att alla gravida måste lämna ett hiv-test. Andelen screeningtester av det totala antalet tester redovisas dock inte i studien. Att hud- och infektionskliniker utgör en låg procentsats i jämförelse med de andra aktörerna beror på att de är mycket färre till antalet. Det finns sammanlagt sex sådana mottagningar och endast två deltar i denna studie. Diagram 6: Aktörer inom hälso- och sjukvård som tillhandahåller klamydia- och hiv-test Antal aktörer 50 40 39 38 30 Aktörer med klamydiatestning 20 15 14 Aktörer med hivtestning 10 0 Barnmorskemott/KK Ungdomsmottagning Hud-/Infektionsklinik 2 2 Graviditetstest Vid behov av graviditetstest är det främst till barnmorske- och ungdomsmottagningar man kan vända sig. I diagram 7 visas att 37 av de barnmorskemottagningar och kvinnoklinker som ingår i studien utför tester. Ungdomar har 15 olika ungdomsmottagningarna att vända sig till vid behov. En hudklinik uppger att de hänvisar patienter som vill lämna ett graviditetstest till kem.lab där man kan lämna urinprov. Hos ungdomsmottagningarna är graviditetstest kostnadsfritt och patienten får komma tillbaka tre veckor senare för ett uppföljande test. Graviditetstester går även att köpa på apoteket. 31
Diagram 7: Aktörer inom hälso- och sjukvård som tillhandahåller graviditetstest Antal aktörer 50 40 37 30 20 15 10 0 Barnmorskemott/KK Ungdomsmottagning Dagen-efter piller Samma trender som vid antal graviditetstest visar sig i behovet av dagen-efter piller (DEP). DEP är ett läkemedel som finns att tillgå efter oskyddat samlag. Det bör tas inom några dagar efter samlaget och finns numera receptfritt på apoteket eller kan fås kostnadsfritt på ungdomsmottagningen. Kravet för att få DEP på ungdomsmottagningen är att patienten kommer på återbesök och lämnar ett graviditetstest. Återbesök efter abort Efter en abort är det viktigt att det finns möjlighet till återbesök där patienten kan prata om upplevelsen. När en patient har tagit ett positivt graviditetstest på barnmorske- eller ungdomsmottagning och önskar göra en abort blir patienten remitterad till kvinnokliniken. På kvinnokliniken utförs alla aborter och där finns möjlighet till återbesök. Även om varken barnmorske- eller ungdomsmottagningen utför aborter finns det möjlighet att få återbesök på remitterande mottagning. Knappt 15 % av Skånes barnmorskemottagningar och 25 % av ungdomsmottagningarna har återbesök efter abort. 32
Sexologisk mottagning En sexologisk mottagning finns till för personer som av olika anledningar behöver prata om sin relation och/eller sitt samliv. På dessa mottagningar kan behövande få rådgivning och stöd. Av aktörerna inom hälso- och sjukvård i studien bedriver knappt tio procent sexologisk mottagning, vilket framgår av tabell 12. Tabell 12: Aktörer inom hälso- och sjukvård med sexologisk mottagning antal % Barnmorskemottagning/Kvinnoklinik 4 6,8 Ungdomsmottagning 7 1,9 Ingen sexologisk mottagning 48 81,4 Totalt 59 100 Samtalsverksamhet Anledningarna till en persons behov av samtalsverksamhet kan vara många och några exempel är tankar om sexuell identitet och sexuellt våld. Formerna för samtalsverksamhet varierar beroende på vilken aktör som erbjuder tjänsten. Inom hälso- och sjukvård utför knappt hälften av aktörerna denna insats. Ungdomsmottagningarna erbjuder samtal i samband med undersökning men även renodlade samtalsbesök. En fjärdedel av samtalsverksamheten inom hälso- och sjukvård bedrivs på ungdomsmottagningarna och en knapp femtedel på barnmorskemottagningarna. Tabell 13: Aktörer inom hälso- och sjukvård med samtalsverksamhet antal % Barnmorskemottagning/Kvinnoklinik 10 16,9 Ungdomsmottagning 15 25,4 Övrig region Skåne 2 3,4 Ingen samtalsverksamhet 32 54,2 Totalt 59 100 33
Övriga insatser Diagram 8: Övriga insatser inom hälso- och sjukvård 50 40 Antal aktörer 36 30 20 16 18 10 6 5 0 Främja en positiv syn på sexualitet och en trygg sexuell identitet M otverka sexuell diskriminering M otverka sexuellt våld Motverka könsstympning Motverka könshandel Insatser för att främja en positiv syn på sexualitet och en trygg sexuell identitet 36 av aktörerna inom hälso- och sjukvård uppger att de gör insatser för att främja en positiv syn på sexualitet och trygg sexuell identitet. Aktörerna försöker förmedla dessa värderingar genomgående i sitt arbete. Ungdomsmottagningarna går även ut i skolan och gör informationsinsatser då de bland annat talar om sexualitet och sexuell identitet. Insatser för att motverka sexuell diskriminering Sexuell diskriminering definieras i denna studie som diskriminering till följd av kön, sexuell läggning eller identitet. Sexuell diskriminering förekommer i vissa fall mot till exempel kvinnor, homosexuella eller hiv-positiva. Inom sjukvården uppger 16 aktörer att de gör insatser inom detta område. Insatserna utgörs främst av samtal med patienter och broschyrer på mottagningarna. Vissa av de aktörer som går ut i skolorna och informerar, diskuterar sexuell diskriminering med ungdomarna. Insatser för att motverka sexuellt våld En definition på sexuellt våld är våldshandlingar relaterade till kön, sexuell läggning eller identitet. Som framgår av diagram 8, gör arton aktörer inom sjukvården insatser för att motverka sexuellt våld. Dessa insatser görs genom samtal och rådgivning. På mottagningarna finns tillgång till broschyrer och annat material. Ungdomsmottagningarnas personal försöker 34
motivera ungdomarna att tro på sig själva och respektera varandra. De pratar med ungdomarna om att respektera varandras gränser och gör dem uppmärksamma på vanliga varningssignaler för våldsbeteende. Insatser för att motverka könsstympning En del av de kvinnor som invandrar till Skåne, huvudsakligen från Afrika, är omskurna. Dessa kvinnor behöver mötas med förståelse och i vissa fall särskild vård. Kvinnlig könsstympning är enligt lag förbjudet i Sverige. Huruvida det förekommer illegal omskärelse i Sverige eller inte är inte klarlagt 10. Sex aktörer inom hälso- och sjukvård gör insatser för att förebygga kvinnlig könsstympning i Skåne. I kommuner med många invandrare bedrivs viss information om företeelsen. De insatser som görs inom sjukvården är främst vid individuella möten med berörda patienter. Insatser för att motverka könshandel Inom sjukvården uppger fem aktörer att de arbetar med att motverka könshandel i Skåne. Könshandeln i Skåne påverkas av den allt mer uppmärksammade prostitutionen i Östeuropa 11. Aktörerna i studien angriper problemet genom att informera i skolorna och med samtal vid behov eller med misstänkta fall. 4.6.2 Frivilligorganisationer och projekt Förebyggande insatser mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter De frivilligorganisationer som ingår i studien använder främst informations- och utbildningsinsatser för att förebygga STI och oönskade graviditeter. Flera av föreningarna har information om säker sex både för ungdomar och för andra riskgrupper. De skolinformationsinsatser som görs redovisas närmare i avsnitt 4.5.3. Många av aktörerna erbjuder även samtals- och stödverksamhet; bland annat till hiv-positiva, invandrargrupper och homo- och bisexuella samt transpersoner. De projekt som ingår i studien vänder sig till viss del till olika målgrupper och har olika inriktning. Många av projekten riktar sig till ungdomar och några till invandrare. De projekt 10 Essén B & Johnsdotter S, s. 612, Acta Obstet Gynecol Scand, 2004. 11 Kligman G, Limoncelli S, s. 119, Social Politics, 2005. 35