Från Torneälven till Öreälven

Från Torneälven till Öreälven Rapaselet i Sarek. Foto: Jörgen Naalisvaara Beskrivning av huvudavrinningsområdena och kustmynnande vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt

Från Torneälven till Öreälven I följande sammanställning ges en beskrivning av de huvudavrinningsområden och kustmynnande vattendrag som finns i Bottenvikens vattendistrikt. Sammanställningen har fokus på vattenrelaterade förhållanden såsom antal sjöar, markanvändning och sådant som kan påverka såväl vattnens ekologi som dess kvalitet. Huvudavrinningsområden: Kustmynnande vattendrag i: 1 Torneälven Haparanda kommun (nr 1/2 2/3) 2 Keräsjoki Kalix kust kommun (nr 3/4 5/6) 3 Sangisälven Luleå kommun (6/7 9/10) 4 Kalixälven Piteå kommun (nr 10/11 15/16) 5 Töreälven Skellefteå kommun (16/17 21/22) 6 Vitån Robertsfors kommun (nr 22/23 25/26) 7 Råneälven Umeå kommun (nr 26/27 29/30) 8 Altersundet 9 Luleälven 10 Aleån 11 Rosån 12 Alterälven 13 Piteälven 14 Lillpiteälven 15 Rokån 16 Jävreån 17 Åbyälven 18 Byskeälven 19 Kågeälven 20 Skellefteälven 21 Bureälven 22 Mångbyån 23 Kålabodaån 24 Rickleån 25 Dalkarlsån 26 Sävarån 27 Tavelån 28 Umeälven 29 Hörnån 30 Öreälven

1. Torneälvens avrinningsområde Ü Kilpisjärvi Könkämäälven Lainioälven Karesuando Enontekijö Abisko Övre Soppero Muonio Sirkka Torneälven Kiruna Jukkasjärvi Muonioälven Kittilä Vittangi Svappavaara Skaulo Nilivaara Malmberget Gällivare Kangos Junosuando Tärendö Kolari Pajala Sieppijärvi Kaukonen Ullatti Porjus Hakkas Kalixälven Korpilombolo Pello Svanstein Turtola Jokkmokk Övertorneå Vuollerim Överkalix Ylitornio Tervola Arpela Teckenförklaring Harads Gunnarsbyn Morjärv Svartlå Arjeplog Kommungräns Töre Tornio Keminmaa Kalix Sangis Haparanda Kemi Avrinningsområdesgräns Råneå Boden Moskosel Vidsel Båtskärsnäs Sävast Piteälven Luleälven Råneälven Vitån Töreälven Altersundet Sangisälv Torneälven Keräsjoki SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 15 30 60 km

Torneälvens avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Finland Berörda kommuner Kiruna, Pajala, Övertorneå, Överkalix, Haparanda, Vattenrådsområde Tornedalens vattenparlament, VPO 1 SMHI:s nr 1 Befolkning (personer) Ca 55 000 (SE) Total yta (km 2 ) 40157,13 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 392 Markanvändning *** Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Koncentrerad bebyggelse 0,03 11,36 (>100 km 2 ) A 1 Tätort 0,19 76,53 (10-100 km 2 ) B 18 Skogsmark 57,03 22607,32 (1-10 km 2 ) C 225 Hygge 2,42 959,33 (0,1-1 km 2 ) D 1789 Jordbruk 0,17 68,36 (<0,1 km 2 ) E 7797 Öppen mark 2,93 1161,71 Vattendrag** km Kalfjäll 20,95 8305,55 total rinnsträcka i 13261,9 avrinningsområdet Glaciär 0,12 47,11 * arealklass enligt SVAR **enligt röda kartan 1:250 000 Sjöareal 4,69 1861,27 *** Källa: SLU/TRK Lågmyr 11,23 4451,62 Fjällmyr 0,24 94,0094 Skyddade vatten Antal/Vilka Areal (km 2 ) Naturreservat - Natura2000 Torneälven och Kalixälven samt dess biflöden är hopslagna till ett N2000-område. m.fl Hela Torne älv med biflöden är skyddatmot vattenkraftsutbyggnad enligt kap. 4 6 Miljöbalken. Påverkan och risker Större punktkällor Övergödning Försurning - 1. Kiruna värmeverk och Kiruna avloppsreningsverk Luossajoki inkl Lombolosjöarna är kraftigt påverkade av näringsämnen och metaller, främst kvicksilver. Området var tidigare även recipient för LKAB:s gruva. Mycket höga halter av Hg påträffades i sjösedimentet i framför allt Ala Lombolo på 1990-talet. Utredningar orsak och åtgärder pågår. 2. Esrange raketskjutfält påverkar sjön Kärkejaure med näringsämnen som drabbas varje år av algblomning. 3. LKAB:s pelletsverk och nedlagda gruva i Svappavaara Liukattijokisystemet påverkas av näringsbelastning samt metaller. 4. Keros läder Tupojoki påverkas av metallutsläpp, främst Cr, från garveriet. 5. 4 fiskodlingar i Finland med en sammanlagd fosforbelastning på ca 270 kg/år och en kvävebelastning på ca 2 200 kg/år. 6. Bryggeriet Oyj Hartwall Abp Lapin Kulta bidra med en belastning av biologiskt syreförbrukande ämnen motsv ca 35 000 personekvivalenter. 7. Torne-Haparanda avloppsreningsverk Ca 21 000 personer anslutna. De nedre delarna av avrinningsområdet är naturligt näringsrika och i kombination med jordbruk kan effekter av övergödning uppstå, exempelvis periodvis algblomning i vissa sjöar. Taakajärvi, Kangos påverkad av gammal fiskodling.

Vattenkraft Annan fysisk påverkan Sverige:Två vattenkraftverk finns i Puostijoki i Armasjokis vattensystem. Producerar 5-7 GWh/år. Ytterligare ett kraftverk finns i Kengis bruk strax nedströms Pajala. Finland: I Tengeliöjoki finns fyra kraftverk av vilka ett, i Haapakoski, ej är i bruk. Kraftverken producerar i ca 42 GWh/år. Tre av sjöarna i vattensystemet är reglerade. I två av dessa, Raanujärvi och Vietonen magasineras vatten från vårfloden och nederbörden för att utnyttjas under vintern. I Portimojärvi tillämpas dygnsreglering. Flottning: Praktiskt taget alla forsavsnitt i Torne älv har rensats. Älven har dock ett flackt lopp med få forsar så en mindre kraftig upprensning har utförts i älven jämfört med många andra älvar. Från flottledsförteckningen finns uppgifter om totalt 60 flottningsdammar på den svenska sidan. Första reglering eller insyning år 1888. Flottningen avlyst 1968. Dikning - Torvproduktion: På finsk sida finns sex torvtäkter, med en sammanlagd yta på ca 800 ha. På svensk sida finns torvtäkter i Övertorneå och Kiruna kommun. Den sammanlagda ytan uppgår till ca 150 ha. Skogsbruk: På finsk sida har sammanlagt ca 13 000 ha mark dikats ur under perioden 1990-1997. Detta har numera nästan upphört. På finsk sida har man dikat 30-50 % av myrmarkerna från älvmynningen upp till höjd med Pello ur skogsbrukssyfte (1989). Motsvarande siffra saknas för svenska sidan. Övrigt Huvudälven är oreglerad och utpekad som en av Sveriges 4 nationalälvar. Vildlaxbestånden i Torneälven är ett av landets mest betydelsefulla och hela avrinningsområdet har pekats ut som värdefullt för fisk/fiske. Ett känt vattendrag med flodpärlmussla. Inom avrinningsområdet finns 18 objekt/vattendrag som pekats ut som skyddsvärda med avseende på naturmiljö och 7 objekt har pekats ut som skyddsvärda med avseende på kulturmiljö.

2. Keräsjokis avrinningsområde Torneälven Ü Hedenäset Karungi Karunki Keräsjoki Sangisälv Kalix Teckenförklaring Kommungräns Avrinningsområdesgräns Haparanda Sangis SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 5 10 20 km

Keräsjoki avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Haparanda, Övertorneå Vattenrådsområde Sangisälvens och Keräsjokis vattenråd, VRO 2 SMHI:s nr 2 Befolkning (personer) Ca 1400 Total yta (km 2 ) 426,6 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 4,03 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 4,44 18,93 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,20 0,86 (10-100 km 2 ) B 0 Skog 69,77 297,62 (1-10 km 2 ) C 4 Öppen mark 0,10 0,43 (0,1-1 km 2 ) D 10 Våtmark 22,97 98,00 (<0,1 km 2 ) E 11 Vatten 2,50 10,65 Vattendrag** km Övrig mark 0,02 0,09 total rinnsträcka i 202,86 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,01 0,03 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning Vattenkraft Annan fysisk påverkan Området runt Keräsjokis mynning i havet är humöst och rikt på sulfidleror där dikningar påskyndar naturliga processer vilket kan leda till surstötar och utlakning av metaller. Inga kända vattenkraftverk enligt befintligt dammregister. Vissa uppgifter tyder dock på att Keräsjoki tidigare har reglerats. Flottning: Enligt flottledsförteckningen har troligen Keräsjoki vattensystem varit enskild flottled. Ingen flottningsförening finns registrerad på detta flodområde varför inga uppgifter finns. Övrigt Nikkala stenbroar och Keräsjoki kungasten: Norrbottens äldsta bevarade broar finns utanför Haparanda vid Keräsjoki, brobygget som omfattade en 600 meter vägbank, sex stenvalvbroar och en spännverksbro av trä, var färdigt 1771. Ursprunget till brobygget var en kunglig förordning från 1752 om att landets alla träbroar skulle ersättas av beständigare stenbroar. Idag finns tre av de gamla stenvalven från 1700-talet kvar att beskåda vid rastplatsen intill Keräsjoki. Vid stenbroarna finns en stor minnessten till Gustav IIIs ära. Förekomst av utter finns dokumenterat inom avrinningsområdet. Många kustsjöar är påverkade av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom ex dikning.

3. Sangisälvens avrinningsområde Kalixälven Ü Övertorneå Aavasaksa Överkalix Ylitornio Torneälven Hedenäset Karungi Karunki Morjärv Töreälven Keräsjoki Råneå Teckenförklaring Töre Kommungräns Avrinningsområdesgräns Kalix Sangisälv Sangis Haparanda SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 5 10 20 km

Sangisälvens avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Överkalix, Kalix, Haparanda, Övertorneå Vattenrådsområde Sangisälvens och Keräsjokis vattenråd, VRO 2 SMHI:s nr 3 Befolkning (personer) ca 3800 Total yta (km 2 ) 1230 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 12,6 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 3,29 40,44 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,26 3,23 (10-100 km 2 ) B 1 Skog 73,34 901,36 (1-10 km 2 ) C 20 Öppen mark 0,09 1,06 (0,1-1 km 2 ) D 45 Våtmark 16,49 202,64 (<0,1 km 2 ) E 74 Vatten 6,42 78,85 Vattendrag** km Övrig mark 0,10 1,27 total rinnsträcka i 605,9 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,02 0,22 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Naturreservat Moån. Skyddad 2005 på grund av ett högt limniskt 0,442 naturvärde, bland annat på dess artrikedom där 96 olika taxa är dokumenterade. Natura2000 - Påverkan och risker Större punktkällor 1. Fiskodling i Miekojärvi Övergödning Området runt Miekojärvi har naturligt höga halter av näringsämnen vilket lätt kan leda till övergödningspåverkan i kombination med annan verksamhet såsom ex jordbruk eller fiskodling. Försurning - Vattenkraft Enligt befintligt dammregister finns tre dammar som används för vattenkraftsreglering. Annan fysisk påverkan Dammar: Förutom de tre vattenkraftsdammarna finns ytterligare fyra gamla verksdammar upptagna i Länsstyrelsens dammregister.. Flottning: I flottledsförteckningen finns 20 stycken kända dammlägen upptagna. Deras status och dämmande förmåga dock ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1917. Flottningen avlyst 1968. Övrigt Avrinningsområdet är utpekat som värdefullt för fisk/fiske. Även ett vattendrag, Pikkabäcken, är utpekad som värdefullt vatten med avseende på naturvärden. Förekomst av utter har dokumenterats inom avrinningsområdet. Många av kustsjöarna kan periodvis påverkas av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikningar.

4. Kalixälvens avrinningsområde Lainioälven Karesuando Enontekijö Ü Abisko Övre Soppero Muonio Torneälven Muonioälven Kiruna Jukkasjärvi Kalixälven Vittangi Svappavaara Skaulo Kangos Junosuando Kolari Malmberget Gällivare Nilivaara Tärendö Pajala Sieppijärvi Ullatti Porjus Hakkas Korpilombolo Kalixälven Jokkmokk Vuollerim Råneälven Aavasaksa Ylitornio Överkalix Luleälven Torneälven Sorsele Piteälven Morjärv Gunnarsbyn Harads Svartlå Arjeplog Töre Kalix Råneå Sangis Moskosel Boden Vidsel Båtskärsnäs Sävast Teckenförklaring VisthedenÄlvsbyn Kommungräns Luleå Avrinningsområdesgräns Arvidsjaur Sikfors Antnäs Lillpiteälven Alterälven Alån Vitån Töreälven Altersundet Sangisälv Skellefteälven SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 25 50 100 km

Kalixälvens avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Gällivare, Kiruna, Pajala, Boden, Överkalix, Kalix, Övertorneå Vattenrådsområde Kalix- och Töreälvens vattenråd, VRO 3 SMHI:s nr 4 Befolkning (personer) ca 81 000 Total yta (km 2 ) 18130 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 294 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 0,87 158,20 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,25 44,82 (10-100 km 2 ) B 7 Skog 58,64 10631,60 (1-10 km 2 ) C 87 Öppen mark 12,31 2231,67 (0,1-1 km 2 ) D 746 Våtmark 20,39 3696,03 (<0,1 km 2 ) E 2158 Vatten 4,13 748,64 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 8033,6 0,42 76,61 avrinningsområdet Berg och glaciärer 2,99 542,14 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,33 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Naturreservat - Natura2000 Torneälven tillsammans med Kalixälven samt dess biflöden är ihopslagna till ett N2000-område. m.fl Hela Kalix älv med biflöden är skyddat mot vattenkraftsutbyggnad enligt kap. 4 6 Miljöbalken. Påverkan och risker Större punktkällor Övergödning 1. LKAB:s gruva samt pelletsverk i Kiruna Rakkurijoki påverkas av metaller och näringsämnen, främst kväve, från gruvbrytning. 2. Bolidens gruva och anrikningsverk i Aitik Leipojoki, Sakajoki, Vassaraälven och Linaälven påverkas av metaller och näringsämnen, främst kväve, från gruvbrytning. 3. Avloppsreningsverk i Gällivare samt Gällivare flygplats Kaavajoki påverkas av näringsämnen. 4. LKAB:s gruva och pelletsverk i Malmberget - Lina älv påverkas av metaller och näringsämnen, främst kväve, från gruvbrytning. ovan Vassaraälven inkl. Nautanen. 5. Nautanenområdet nedlagd historisk gruva som läcker metaller, främst koppas, till nedströms belägna vattendrag. Området är föremål för utredningar och restaurering. Öster om Kalix älv, i höjd med Överkalix, finns ett område med naturligt höga halter av näringsämnen, som sträcker sig ned mot Sangis älvs avrinningsområde. Övrigt se större punktkällor. Försurning - Vattenkraft Kalixälven är oreglerad och en av Sveriges 4 nationalälvar. Annan fysisk påverkan Flottning: Det finns uppgifter om 32 flottningsdammar i flottledsförteckningen. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1873. Flottningen avlyst 1968. Övrigt Inom avrinningsområdet finns sju kända lokaler med flodpärlmussla. Även förekomst av utter har

dokumenterats inom avrinningsområdet. Avrinningsområdet är utpekat som värdefullt för fisk och fiske. Laxbeståndet i Kalixälven är ett av landets mest värdefulla. Fyra objekt har pekats ut som värdefull kulturmiljö. 12 objekt/vattendrag har pekats ut som värdefulla vatten med avseende på naturmiljön. Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning.

5. Töreälvens avrinningsområde Ü Överkalix Töreälven Vitån Gunnarsbyn Morjärv Teckenförklaring Töre Kommungräns Avrinningsområdesgräns Råneå SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 3,75 7,5 15 km

Töreälvens avrinningsområde Vattendistrikt Berörda län Berörda länder Berörda kommuner Bottenviken Norrbotten Sverige Luleå Boden Överkalix Kalix Vattenrådsområde Kalix- och Töreälvens vattenråd, VRO 3 SMHI:s nr 5 Befolkning (personer) ca 1300 Total yta (km 2 ) 448,6 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 4,37 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 1,20 5,39 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,26 1,16 (10-100 km 2 ) B 0 Skog 72,67 325,97 (1-10 km 2 ) C 3 Öppen mark 0,09 0,39 (0,1-1 km 2 ) D 25 Våtmark 22,34 100,20 (<0,1 km 2 ) E 44 Vatten 3,35 15,04 Vattendrag** km Övrig mark 0,10 0,44 total rinnsträcka i avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,00 0,00 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Antal/Vilka Areal (km 2 ) Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning - Vattenkraft Inga uppgifter från dammregistret om vattenkraft i avrinningsområdet. Annan fysisk påverkan Flottning: Fem flottningsdammar finns med i flottningsförteckningen. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1891. Flottningen avlyst 1964. Övrigt En känd lokal med flodpärlmussla inom avrinningsområdet. Hela avrinningsområdet är utpekat som värdefullt för fisk och fiske. Ett objekt, Tallån, finns utpekat som värdefullt vatten med avseende på naturmiljö. Många av kustsjöarna kan periodvis påverkas av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom ex dikning.

6. Vitåns avrinningsområde Ü Överkalix Töreälven Vitån Gunnarsbyn Morjärv Töre Teckenförklaring Kommungräns Avrinningsområdesgräns Råneå Boden SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 4 8 16 km

Vitåns avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Gällivare, Luleå, Boden, Överkalix, Kalix Vattenrådsområde Lule/Råneälvens vattenråd, VRO 4 SMHI:s nr 6 Befolkning (personer) ca 1700 Total yta (km 2 ) 518,7 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 4,91 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 2,58 13,36 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,28 1,44 (10-100 km 2 ) B 1 Skog 73,29 380,12 (1-10 km 2 ) C 3 Öppen mark 0,11 0,59 (0,1-1 km 2 ) D 24 Våtmark 17,46 90,56 (<0,1 km 2 ) E 65 Vatten 6,17 31,98 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 300,11 0,11 0,58 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,00 0,01 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning Vattenkraft Annan fysisk påverkan Området runt Vitåns mynning i havet är rikt på sulfidleror där dikningar påskyndar naturliga processer vilket kan leda till surstötar och utlakning av metaller. Inga uppgifter om vattenkraft finns i dammregistret. Flottning: Sju flottningsdammar finns upptagna i flottledsregistret. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1894. Flottningen avlyst 1968. Övrigt Hela avrinningsområdet är utpekat som värdefullt för fisk och fiske. Förekomst av utter har dokumenterats inom avrinningsområdet. Ett område, Avafors, finns utpekat som värdefull kulturmiljö. Inom avrinningsområdet ligger Sveriges suraste sjö: Blåmissusjön med ph-värde kring 3. Många kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning.

7. Råneälvens avrinningsområde Ü Gällivare Ullatti Porjus Hakkas Kalixälven Jokkmokk Råneälven Vuollerim Luleälven Töreälven Vitån Harads Gunnarsbyn Svartlå Teckenförklaring Kommungräns Avrinningsområdesgräns Vidsel SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 Boden Sävast Altersundet Råneå 0 5 10 20 km

Råneälvens avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Jokkmokk, Gällivare, Luleå, Boden Vattenrådsområde Lule/Råneälvens vattenråd, VRO 4 SMHI:s nr 7 Befolkning (personer) ca 5600 Total yta (km 2 ) 4207,3 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 43,4 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 0,95 40,11 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,14 5,90 (10-100 km 2 ) B 2 Skog 67,92 2857,55 (1-10 km 2 ) C 27 Öppen mark 0,22 9,33 (0,1-1 km 2 ) D 204 Våtmark 26,49 1114,44 (<0,1 km 2 ) E 561 Vatten 4,24 178,23 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 1927,36 0,04 1,68 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,00 0,05 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Naturreservat Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Natura2000 Råne älv samt dess biflöden är utpekade som ett N2000- område. m.fl Hela Råne älv med biflöden är skyddat mot vattenkaftsutbyggnad enligt kap. 4 6 Miljöbalken Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning - Vattenkraft Inga uppgifter om vattenkraft enligt befintligt dammregister. Annan fysisk påverkan Flottning: Uppgifter om 27 flottningsdammar från flottledsregistret. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1877. Flottningen avlyst 1968. Övrigt Flodpärlmussla finns i huvudälven samt i fyra biflöden. Även förekomst av utter har dokumenterats inom avrinningsområdet. Hela avrinningsområdet är utpekat som värdefullt för fisk och fiske. Laxbestånden i Råneälven är ett av landets mest värdefulla. Ett objekt med gammal bruksmiljö finns utpekat som värdefullt område med avseende på kulturmiljö, Melderstein. Sex områden/vattendrag är utpekade som värdefulla vatten med avseende på naturmiljö. Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning.

8. Altersundets avrinningsområde Gunnarsbyn Ü Råneå Boden Sävast Altersundet Teckenförklaring Kommungräns Avrinningsområdesgräns SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 1,5 3 6 km

Altersundets avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Luleå, Boden Vattenrådsområde Lule/Råneälvens vattenråd, VRO 4 SMHI:s nr 8 Befolkning (personer) ca 4100 Total yta (km 2 ) 402,9 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 3,75 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 9,01 36,28 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,68 2,73 (10-100 km 2 ) B 1 Skog 81,18 327,05 (1-10 km 2 ) C 0 Öppen mark 0,00 0,00 (0,1-1 km 2 ) D 25 Våtmark 3,07 12,38 (<0,1 km 2 ) E 37 Vatten 5,87 23,64 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 200,99 0,19 0,78 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,00 0,00 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning Området runt Persöfjärden rikt på sulfidleror. Dikningar påskyndar naturliga processer vilket leder till surstötar och utlakning av metaller. Vattenkraft Ingen vattenkraft enligt dammregistret. Annan fysisk påverkan Flottning: Har varit enskild flottled. Inga uppgifter finns i flottledsförteckningen. Övrigt Persöfjärden är utpekad som värdefullt vatten med avseende på naturmiljö. Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning.

9. Luleälvens avrinningsområde Ü Abisko Lainioälven Karesuando Övre Soppero Torneälven Kiruna Jukkasjärvi Kalixälven Vittangi Svappavaara Skaulo Kangos Junosuando Malmberget Gällivare Nilivaara Tärendö Ullatti Porjus Hakkas Kalixälven Skellefteälven Jokkmokk Råneälven Vuollerim Luleälven Vindelälven Laisvall Arjeplog Sorsele Kommungräns Teckenförklaring Piteälven Harads Svartlå Moskosel Vidsel VisthedenÄlvsbyn Alterälven Arvidsjaur Sikfors Lillpiteälven Gunnarsbyn Boden Sävast Alån Vitån Töreälven Råneå Altersundet Luleå Antnäs Avrinningsområdesgräns Gargnäs Skellefteälven Adak Glommersträsk Byskeälven Jävreån Åbyälven Piteå Jävre Kågeälven SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 25 50 100 km

Luleälvens avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare, Älvsbyn, Luleå, Boden Vattenrådsområde Lule/Råneälvens vattenråd, VRO 4 SMHI:s nr 9 Befolkning (personer) ca 48 000 Total yta (km 2 ) 25262,9 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 502 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 0,52 130,72 (>100 km 2 ) A 3 Mindre samhälle 0,12 29,41 (10-100 km 2 ) B 28 Skog 42,85 10787,60 (1-10 km 2 ) C 189 Öppen mark 28,28 7118,53 (0,1-1 km 2 ) D 1023 Våtmark 10,05 2530,31 (<0,1 km 2 ) E 5727 Vatten 9,89 2489,07 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 11602,12 1,57 396,15 avrinningsområdet Berg och glaciärer 6,72 1691,61 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,81 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Naturreservat En liten del av Kallovaratjehnaturreservatet sträcker sig in i avrinningsområdet. Natura2000 - m.fl I Luleälven är Stora Luleälven uppströms Akkajaure, Lilla Luleälven uppströms Skalka och Tjaktjajaure samt Pärlälven skyddade mot vattenkraftsutbyggnad enligt 4 kap. 6 miljöbalken. Påverkan och risker Större punktkällor Övergödning 1. Vattenfalls kompensationsodling för lax o öringsutsättningar i Heden risk för näringsläckage, vatten från älven leds in i odlingen efter viss rening går vattnet åter till älven. Svartbyträsket i Boden. Övergödning p.g.a tidigare näringsbelstning från snötippar. Vittjärvsträsket. Bodåns vattensystem från Buddbyträsket och nedströms. Försurning - Vattenkraft 15 stycken vattenkraftanläggningar som ger en sammanlagd medelsårsproduktion på 14,13 TWh. Annan fysisk påverkan Flottning: Det finns uppgifter om 61 stycken flottningsdammar i flottledsförteckningen. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1886. Flottningen avlyst 1973. Övrigt Inom avrinningsområdet finns dokumenterad förekomst av flodpärlmussla i 15 stycken biflöden. Förekomst av utter har dokumenterats inom avrinningsområdet. Inom avrinningsområdet finns 12 stycken områden som är utpekade som värdefulla vatten för fisk/fiske, 7 områden värdefulla kulturmiljöer. Större delen av västra avrinningsområdet har pekats ut som värdefulla vatten med avseende på

naturmiljö. Ytterligare elva mindre områden i den mellersta regionen har också pekats ut som värdefulla vatten med avseende på naturmiljö. Totalt 25 områden/vattendrag. Kallovaratjehnaturreservat sträcker sig in i Luleälvens avrinningsområde. Reservatet bildades 1970 med avseende att skydda unika fisktomma sjöar inom området. Efter bildandet har fisk introducerats i de fisktomma sjöarna vilket innebär att det ursprungliga syftet med reservatet har spolierats. Planer finns på att eventuellt upplösa reservatet. Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning. Förhöjda halter av kvicksilver i sjöar i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av länet upp till Boden. Troligen en följd av äldre påverkan från Rönnskär.

10. Aleåns avrinningsområde Ü Boden Sävast Älvsbyn Alterälven Alån Antnäs Teckenförklaring Kommungräns Sikfors Avrinningsområdesgräns SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 2 4 8 km

Aleåns avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Piteå, Älvsbyn, Luleå, Boden Vattenrådsområde Fyrkantens vattenråd, VRO 5 SMHI:s nr 10 Befolkning (personer) ca 4700 Total yta (km 2 ) 592,17 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 5,64 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 4,55 26,94 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,39 2,29 (10-100 km 2 ) B 0 Skog 82,82 490,46 (1-10 km 2 ) C 11 Öppen mark 0,08 0,48 (0,1-1 km 2 ) D 14 Våtmark 5,82 34,48 (<0,1 km 2 ) E 43 Vatten 6,16 36,50 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 278,38 0,14 0,82 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,03 0,20 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Antal/Vilka Areal (km 2 ) Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Påverkan och risker Större punktkällor Jordbruk längs vattendragets nedre delar näringstillförsel från tidigare jordbruk samt nuvarande grisfarm. Andelen brukad mark har minskat mycket på senare tid. Övergödning Se större punktkällor. Försurning - Vattenkraft Inga uppgifter från dammregistret om vattenkraft inom avrinningsområdet. Annan fysisk påverkan Flottning: Har varit enskild flottled. Uppgifter saknas från flottledsregistret. Övrigt Ett område Selet (fd. bruksmiljö, masugnsruin) har pekats ut som värdefullt med avseende på kulturmiljö och en del av Vändträskån med avseende på naturmiljö. Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning. Förhöjda halter av kvicksilver i sjöar i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av länet upp till Boden. Troligen en följd av äldre påverkan från Rönnskär.

11. Rosåns avrinningsområde Ü KLÖVERTRÄSK Alån ALVIK ANTNÄS Rosån ERSNÄS SJULSMARK ROSVIK Teckenförklaring Kommungräns NORRFJÄRDEN Avrinningsområdesgräns SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 1 2 4 km

Rosåns avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Piteå, Älvsbyn, Luleå Vattenrådsområde Fyrkantens vattenråd, VRO 5 SMHI:s nr 11 Befolkning (personer) ca 3300 Total yta (km 2 ) 196,75 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 2,11 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 6,84 13,47 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,96 1,89 (10-100 km 2 ) B 0 Skog 83,54 164,36 (1-10 km 2 ) C 1 Öppen mark 0,00 0,00 (0,1-1 km 2 ) D 16 Våtmark 4,43 8,71 (<0,1 km 2 ) E 20 Vatten 3,83 7,54 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 124,49 0,37 0,72 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,03 0,06 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning Vattenkraft Annan fysisk påverkan Rosån nedre delar. Området från Sjulsmark och nedströms är rikt på sulfidleror. Detta tillsammans med dikningar har lett till påskyndade naturlig processer vilket kan leda till surstötar och utlakning av metaller. Inga uppgifter om vattenkraft finns i dammregistret. Flottning: I flottledsförteckning finns uppgifter om fyra flottningsdammar. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1919. Flottningen avlyst 1956. Övrigt Ett område, Rosfors (fd bruksmiljö, masugnsruin), inom avrinningsområdet har pekats ut som värdefullt med avseende på kulturmiljö. Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning. Förhöjda halter av kvicksilver i sjöar i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av länet upp till Boden. Troligen en följd av äldre påverkan från Rönnskär.

12. Alterälvens avrinningsområde Ü Boden Sävast Alterälven Älvsbyn Alån Antnäs Sikfors Teckenförklaring Kommungräns Avrinningsområdesgräns SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 2 4 8 km

Alterälvens avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Piteå, Älvsbyn, Luleå, Boden Vattenrådsområde Fyrkantens vattenråd, VRO 5 SMHI:s nr 12 Befolkning (personer) ca 2500 Total yta (km 2 ) 458,67 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 5,37 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 4,09 18,76 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,27 1,22 (10-100 km 2 ) B 0 Skog 83,94 385,01 (1-10 km 2 ) C 6 Öppen mark 0,04 0,20 (0,1-1 km 2 ) D 21 Våtmark 7,59 34,81 (<0,1 km 2 ) E 37 Vatten 3,98 18,27 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 217,36 0,07 0,30 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,02 0,11 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning - Vattenkraft Inga uppgifter om vattenkraft finns i dammregistret. Annan fysisk påverkan Flottning: I flottledsförteckningen finns uppgifter om 12 stycken flottningsdammar. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1910. Flottningen avlyst 1965. Övrigt Förekomst av utter har dokumenterats inom avrinningsområdet. Hela avrinningsområdet har pekats ut som värdefullt med avseende på fisk/fiske (flodkräfta). Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning. Förhöjda halter av kvicksilver i sjöar i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av länet upp till Boden. Troligen en följd av äldre påverkan från Rönnskär.

13. Piteälvens avrinningsområde Ü Kalixälven Vittangi Svappavaara Skaulo Malmberget Gällivare Nilivaara Ullatti Porjus Hakkas Skellefteälven Jokkmokk Råneälven Vuollerim Luleälven Piteälven Laisvall Arjeplog Harads Svartlå Vindelälven Moskosel Vidsel Boden VisthedenÄlvsbyn Alterälven Sorsele Arvidsjaur Sikfors Lillpiteälven Teckenförklaring Storuman Kommungräns Avrinningsområdesgräns SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 Gunnarn Gargnäs Adak Vindelälven Skellefteälven Malå Kristineberg Rusksele Glommersträsk Byskeälven Kågeälven Fällfors Jävreån Åbyälven Piteå Jörn Byske Norsjö Boliden Kåge Bastuträsk Skellefteå 0 25 50 100 km

Piteälvens avrinningsområde Vattendistrikt Berörda län Berörda länder Berörda kommuner Bottenviken Norrbotten Sverige Piteå Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Älvsbyn Boden Vattenrådsområde Piteälvens vattenråd, VRO 6 SMHI:s nr 13 Befolkning (personer) ca 14300 Total yta (km 2 ) 11285,22 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 162 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 0,74 83,70 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,10 10,97 (10-100 km 2 ) B 13 Skog 62,58 7061,93 (1-10 km 2 ) C 100 Öppen mark 14,27 1610,70 (0,1-1 km 2 ) D 624 Våtmark 10,75 1213,72 (<0,1 km 2 ) E 4834 Vatten 8,01 903,40 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 5332,96 0,35 39,87 avrinningsområdet Berg och glaciärer 3,20 360,77 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,16 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Antal/Vilka Areal (km 2 ) Naturreservat Kallovaratjeh 22,249 Natura2000 Pite älven samt dess biflöden är ihopslagna till ett N2000- område. m.fl Hela Pite älv med biflöden är skyddat mot vattenkraftsutbyggnad enligt kap. 4 6 Miljöbalken. Påverkan och risker Större punktkällor Övergödning - Försurning - Vattenkraft Annan fysisk påverkan 1. Laverområdet nedlagd historisk gruva som läcker metaller, främst koppar och zink, till Vistbäcken, Vistån och Vistträsksjöarna. Ett vattenkraftverk finns i Sikfors i huvudälvens nedre del med en medelårsproduktion på 185 GWh. I övrigt är älven oreglerad och en av Sveriges 4 nationalälvar. Flottning: I flottledsförteckningen finns uppgifter om 115 stycken flottningsdammar. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1897. Flottningen avlyst 1968. Övrigt Kallovaratjehnaturreservat bildades 1970 med avseende att skydda unika fisktomma sjöar inom reservatet. Efter bildandet har fisk introducerats i de fisktomma sjöarna vilket innebär att det ursprungliga syftet med reservatet har spolierats. Planer finns på att eventuellt upplösa reservatet. Inom avrinningsområdet finns dokumenterad förekomst av flodpärlmussla i huvudälven samt i 21 biflöden. Även förekomst av utter har dokumenterats inom avrinningsområdet.

Hela avrinningsområdet är utpekat som värdefullt vatten med avseende på fisk och fiske flodkräfta, flodnejonöga, havsvandrande öringstam, ursprunglig lax och harrstam. Laxbestånden i Piteälven är ett av landets mest värdefulla. 19 områden/vattendrag i avrinningsområdet har pekats ut som värdefulla vatten med avseende på naturmiljö. Fyra områden har pekats ut som värdefulla med avseende på kulturmiljö. Inom avrinningsområdet ligger Storforsen, Europas högsta obundna vattenfall. På en sträcka av 5 km faller älven 82 m, det kraftigaste fallet sker på de sista 2 kilometrarna, med en nivåskillnad av 60m. I snitt passerar 250 kubikmeter vatten forsen varje sekund, som mest vid midsommar med 870 kubikmeter. Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning. Förhöjda halter av kvicksilver i sjöar i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av länet upp till Boden. Troligen en följd av äldre påverkan från Rönnskär. Pite älvs ekonomiska förening har genomfört omfattande återställningar av vattendragen efter flottningens rensningar. Projekt Pite älvdal kommer också att bidra med restaurering av våtmarker. Mer info: www.pitealv.se och www.wwf.se.

Jävreån 14. Lillpiteälvens avrinningsområde Ü Vistheden Älvsbyn Alterälven Sikfors Lillpiteälven LILLPITE Rokån ROKNÄS SVENSBYN Byskeälven Teckenförklaring Kommungräns Avrinningsområdesgräns Kågeälven Åbyälven SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 3 6 12 km

Lillpiteälvens avrinningsområde Vattendistrikt Berörda län Berörda länder Berörda kommuner Bottenviken Norrbotten Sverige Piteå Arvidsjaur Älvsbyn Vattenrådsområde Piteälvens vattenråd, VRO 6 SMHI:s nr 14 Befolkning (personer) ca 2500 Total yta (km 2 ) 618,71 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 6,24 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 3,67 22,73 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,29 1,77 (10-100 km 2 ) B 0 Skog 77,34 478,50 (1-10 km 2 ) C 9 Öppen mark 0,00 0,00 (0,1-1 km 2 ) D 31 Våtmark 13,29 82,20 (<0,1 km 2 ) E 96 Vatten 5,34 33,01 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 314,78 0,08 0,50 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,00 0,00 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning - Vattenkraft Två mindre vattenkraftverk finns i avrinningsområdet. Annan fysisk påverkan Flottning: I flottledsregistret finns uppgifter om 19 stycken flottningsdammar. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1880. Flottningen avlyst 1958. Övrigt Förutom i huvudälven finns förekomst av flodpärlmussla dokumenterad i ett biflöde inom avrinningsområdet. Även förekomst av utter har dokumenterats inom avrinningsområdet. Hela avrinningsområdet har pekats ut som värdefullt vatten med avseende på fisk och fiske flodkräfta, nejonöga, och havsvandrande öringstam. Två vattendrag inom avrinningsområdet har pekats ut som värdefulla vatten med avseende på naturmiljö. Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning. Förhöjda halter av kvicksilver i sjöar i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av länet upp till Boden. Troligen en följd av äldre påverkan från Rönnskär.

Jävreån 15. Rokåns avrinningsområde Ü Sikfors SIKFORS Lillpiteälven LILLPITE Rokån ROKNÄS SVENSBYN skeälven Teckenförklaring Kommungräns Avrinningsområdesgräns Åbyälven SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 2,5 5 10 km

Rokåns avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Piteå Vattenrådsområde Piteälvens vattenråd, VRO 6 SMHI:s nr 15 Befolkning (personer) ca 800 Total yta (km 2 ) 228,79 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 2,39 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 2,53 5,79 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,21 0,48 (10-100 km 2 ) B 0 Skog 81,48 186,43 (1-10 km 2 ) C 1 Öppen mark 0,00 0,00 (0,1-1 km 2 ) D 5 Våtmark 14,05 32,16 (<0,1 km 2 ) E 10 Vatten 1,44 3,31 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 165,45 0,24 0,55 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,04 0,08 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning Vattendraget är surt och ph och buffertförmåga kan sjunka kraftigt under högflödesepisoder. Vattenkraft Inga uppgifter om vattenkraft från dammregistret. Annan fysisk påverkan Flottning: I flottledsregistret finns uppgifter om 14 stycken flottningsdammar. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1912. Flottningen avlystes 1939. Övrigt Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning. Förhöjda halter av kvicksilver i sjöar i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av länet upp till Boden. Troligen en följd av äldre påverkan från Rönnskär.

Jävreån 16. Jävreåns avrinningsområde Ü SVENSBYN BERGSVIKEN PITEÅ HORTLAX BLÅSMARK HEMMINGSMARK Jävre Åbyälven Teckenförklaring Kommungräns Avrinningsområdesgräns SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 0,5 1 2 km

Jävreåns avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Västerbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Piteå, Skellefteå Vattenrådsområde Piteälvens vattenråd, VRO 6 SMHI:s nr 16 Befolkning (personer) ca 1900 Total yta (km 2 ) 195,75 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 2,11 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 3,75 7,35 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,52 1,01 (10-100 km 2 ) B 0 Skog 78,69 154,02 (1-10 km 2 ) C 2 Öppen mark 0,00 0,00 (0,1-1 km 2 ) D 22 Våtmark 9,49 18,58 (<0,1 km 2 ) E 45 Vatten 6,98 13,67 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 134,12 0,57 1,11 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,00 0,00 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Areal (km 2 ) Inga skyddade vatten med avseende på limniska värden i dagsläget. Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning - Vattenkraft Inga uppgifter om vattenkraft från dammregistret. Annan fysisk påverkan Flottning: I flottledsregistret finns uppgifter om två dammar. Deras status och dämmande förmåga ännu okänd. Första reglering eller insyning år 1889. Flottingen avlystes 1956. Övrigt Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning. Förhöjda halter av kvicksilver i sjöar i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av länet upp till Boden. Troligen en följd av äldre påverkan från Rönnskär.

17. Åbyälvens avrinningsområde Ü Svartlå Moskosel Vidsel Boden Sävast Vistheden Älvsbyn Alterälven Arvidsjaur Sikfors Lillpiteälven Piteå Glommersträsk Byskeälven Jävreån Jävre Kågeälven Åbyälven Fällfors Jörn Byske Teckenförklaring Kommungräns Norsjö Boliden Kåge Rusksele Avrinningsområdesgräns Bastuträsk Skellefteå SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 Skelleftehamn 0 10 20 40 km

Åbyälvens avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Västerbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Arvidsjaur, Piteå, Skellefteå Vattenrådsområde Åby- Byske-och Kågeälvens vattenråd, VRO 7 SMHI:s nr 17 Befolkning (personer) ca 1900 Total yta (km 2 ) 1343,87 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 16,9 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 1,60 21,56 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,14 1,84 (10-100 km 2 ) B 2 Skog 77,44 1040,64 (1-10 km 2 ) C 5 Öppen mark 0,03 0,46 (0,1-1 km 2 ) D 93 Våtmark 15,19 204,09 (<0,1 km 2 ) E 184 Vatten 5,58 74,92 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 767,7 0,02 0,27 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,01 0,09 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Antal/Vilka Areal (km 2 ) Naturreservat - Natura2000 Hela vattendraget med biflöden av avsatt som N2000-område. m.fl Åby älv med biflöden är skyddad mot vattenkraftsutbyggnad enligt 4 kap. 6 Miljöbalken. Påverkan och risker Större punktkällor - Övergödning - Försurning Nedre delen av Åbyälven bedöms som måttligt till kraftigt påverkat av episodförsurning. Kalkning utförs i biflödena Malbäcken och Tvärån. Vattenkraft Två mindre kraftverk finns i huvudfåran i Hedfors och Klubbfors. Vid Hedfors finns fisktrappa, medan Klubbfors endast dämmer sidofåra. Annan fysisk påverkan Flottning: Större delen av vattendragets sträckning har använts som flottled (45% av total vattendragslängd). Första reglering eller insyning gjordes 1889. Flottningen avlystes 1967. Restaureringar är utförda i älvens nedre delar.. Dammar: En definitivt vandringshindrande damm finns i Malbäcken. I Norrbotten finns uppgifter om elva stycken flottningsdammar med okänd status och dämmande förmåga. Övrigt Hela avrinningsområdet är utpekat som värdefullt vatten med avseende på fisk och fiske med havsvandrande öringstam och ursprunglig harrstam. Laxbeståndet är ganska svagt men jämfört med andra älvar relativt opåverkat av utsättningar av odlad lax. Svaga bestånd av flodpärlmussla finns på ett par lokaler längs älven. Utterbeståndet är starkt. Många av kustsjöarna påverkas periodvis av metallbelastning som lakas ut från jordar med högt innehåll av sulfidleror där den naturliga försurningsprocessen kan påskyndas genom t.ex. dikning.

Förhöjda halter av kvicksilver i sjöar finns i ett stråk i syd-nordlig riktning från södra delen av Norrbottens län upp till Boden. Detta är troligen en följd av äldre påverkan från Rönnskär.

18. Byskeälvens avrinningsområde Ü Piteälven Harads Arjeplog Svartlå Moskosel Vidsel Vistheden Älvsbyn Alterälven Arvidsjaur Sikfors Lillpiteälven Gargnäs Skellefteälven Adak Glommersträsk Byskeälven Malå Fällfors Åbyälven Jävreån Kågeälven Vindelälven Kristineberg Jörn Byske Norsjö Boliden Kåge Teckenförklaring Kommungräns Avrinningsområdesgräns Rusksele Bastuträsk Skellefteå Skelleftehamn Bureå Lycksele SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 Burträsk 0 12,5 25 50 km

Byskeälvens avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Norrbotten Västerbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Arjeplog, Arvidsjaur, Piteå, Skellefteå Vattenrådsområde Åby- Byske-och Kågeälvens vattenråd, VRO 7 SMHI:s nr 18 Befolkning (personer) ca 10 200 Total yta (km 2 ) 3661,8 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 41,9 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 1,28 46,88 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,23 8,35 (10-100 km 2 ) B 3 Skog 74,58 2731,09 (1-10 km 2 ) C 26 Öppen mark 0,39 14,27 (0,1-1 km 2 ) D 317 Våtmark 17,45 639,06 (<0,1 km 2 ) E 927 Vatten 5,75 210,42 Vattendrag** Km Övrig mark total rinnsträcka i 2001,32 0,31 11,32 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,01 0,38 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,04 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Antal/Vilka Areal (km 2 ) Naturreservat - Natura2000 Hela vattendraget med biflöden är avsatt som N2000-område. m.fl Byskeälven med biflöden är skyddad mot vattenkraftsutbyggnad enligt 4 kap. 6 Miljöbalken. Påverkan och risker Större punktkällor Övergödning Försurning Vattenkraft Annan fysisk påverkan Övrigt 1. Avloppsreningsverk, en träimpregnering samt tidigare kreosotimpregneringsplats.i Arvidsjaur Sågbäcken (mynnar i Arvidsjaursjön) 2. Orenat avlopp i samt f.d.soptipp vid östra och Västra Ringlet påverkad av näringsämnen. Området var recipient för orenat avloppsvatten fram till 1960-talet. Soptippen låg i direkt anslutning till Ö. Ringlet. 3. Åkerbergsgruvan risk för urlakning av metaller 4. Byske träförädling risk för uttransport av dioxiner och klorfenoler 5. Futurum AB risk för uttransport av klorerade lösningsmedel Gråträsket är påverkad av näringstillförsel och gråfärgas av växtplankton. Troligt naturligt näringsrik. Episodförsurning bedöms kunna förekomma i nedersta delarna av avrinningsområdet. Tvärån och Kyrkbäcken kalkas sedan början av 90-talet. Inga uppgifter om vattenkraft finns i dammregistret. Flottning: Större delen av huvudfåran och större biflöden har nyttjats som allmän flottled (42% av total vattendragslängd). I norrbottensdelen finns uppgifter om 32 flottningsdammar, vilkas status och dämmande förmåga ännu är okänd. Första reglering eller insyning gjordes 1885. Flottningen avlystes 1968. I västerbottensdelen finns 7 dammar registrerade, varav 2 utgör vandringshinder. Vattenfallet vid Fällfors har tidigare utgjort ett partiellt vandringshinder, men är numera passerbart via två fiskvägar förbi fallet.

Hela avrinningsområdet är utpekat som värdefullt vatten med avseende på fisk och fiske med havsvandrande lax- och öringstammar och ursprunglig harrstam. Älven har ett av landets värdefullaste laxbestånd. Flodpärlmussla finns på ett flertal lokaler i älven samt i biflödet Skäljetjärnbäcken. Utter finns spridd längs stora delar av älvdalen.sveriges nordligaste utpostlokal för sjöranunkel finns i biflödet Ålsån, nära länsgränsen.

Kågeälvens avrinningsområde Vattendistrikt Bottenviken Berörda län Västerbotten Berörda länder Sverige Berörda kommuner Skellefteå Vattenrådsområde Åby- Byske-och Kågeälvens vattenråd, VRO 7 SMHI:s nr 19 Befolkning (personer) ca 5900 Total yta (km 2 ) 909,33 Medelflöde i utloppspunkt (m 3 /s) 9,6 Markanvändning Andel av total Areal Sjöar* Antal (%) (km 2 ) Jordbruk 4,15 37,74 (>100 km 2 ) A 0 Mindre samhälle 0,30 2,76 (10-100 km 2 ) B 0 Skog 83,56 759,86 (1-10 km 2 ) C 8 Öppen mark 0,00 0,00 (0,1-1 km 2 ) D 43 Våtmark 8,60 78,17 (<0,1 km 2 ) E 81 Vatten 2,67 24,25 Vattendrag** km Övrig mark total rinnsträcka i 533,12 0,72 6,56 avrinningsområdet Berg och glaciärer 0,00 0,00 * arealklass enligt SVAR Tätort 0,00 0,00 **enligt röda kartan 1:250 000 Skyddade vatten Antal/Vilka Areal (km 2 ) Naturreservat Blylodmyran 1,4 Natura2000 Se ovan Se ovan m.fl Påverkan och risker Större punktkällor Övergödning Försurning Vattenkraft - Annan fysisk påverkan Övrigt 1. Björkdalsgruvan risk för läckage av metaller 2. Wiklunds trä (impregnering) risk för uttransport av dioxiner och klorfenoler Kan förekomma lokalt i nedre delen av avrinningsområdet. En av de bäst buffrade skogsälvarna i Västerbottens län. Kalkning bedrivs dock i två mindre sjöar sedan 1986-87. Flottning: 32% av total vattendragslängd har utnyttjats som allmän flottled. Dammar: 8 dammar har inventerats inom avrinningsområdet, varav 3 är bedömda som definitiva vandringshinder.

20. Skellefteälvens avrinningsområde Ü Malmberget Gällivare Porjus Nilivaara Ullatti Hakkas Skellefteälven Jokkmokk Råneälven Vuollerim Luleälven Piteälven Laisvall Arjeplog Harads Svartlå Vindelälven Moskosel Vidsel Umeälven Tärnaby Sorsele VisthedenÄlvsbyn Alterälven Arvidsjaur Sikfors Lillpiteälven Teckenförklaring Storuman Gunnarn Gargnäs Adak Vindelälven Skellefteälven Malå Kristineberg Rusksele Vilhelmina Lycksele Öreälven Glommersträsk Norsjö Åmsele Jörn Kommungräns Hällnäs Avrinningsområdesgräns Dorotea Vindeln Granö Åsele SMHI, Lantmäteriet Dnr:106-2004/188 0 25 50 100 km Umeälven Byskeälven Kågeälven Fällfors Piteå Byske Boliden Kåge Bastuträsk Skellefteå Skelleftehamn Bureå Burträsk Botsmark Robertsfors Sävarån Rickleån Jävreån Åbyälven Kålabodaån