Layout. Proportioner. Layout: Proportioner

Relevanta dokument
Teman för föreläsningen. Gestaltlagarna Layout Typografi

Layout. Proportioner. Layout: Proportioner

Layout. Layout. Varför layout? Proportioner. Rutnät, gruppering & justering. skapa struktur skapa balans markera betydelse

Layout. Proportioner. A4 1,42 (roten ur 2) Letter 8,5 x 11. Gyllene snittet 1,62. Kvadrat (1:1) Datorskärm 0,75 (3:4) Layout: Proportioner

Kommunikations- orienterad visuell design

Kommunikations- orienterad visuell design

Kommunikationsorienterad. visuell design

Kommunikations- orienterad visuell design



Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi

Webbdesign. Fotografiska vann bästa webbsite 2015 i kategorin turism:

Vad är Typografi och Layout

Dokumentation av rapportmall

Matematik för elever med läs- och skrivsvårigheter

Gränsöverskridande samverkan

Att göra en vetenskaplig poster

Hur gör man en poster? Sommarforskarskolan 2018

Text och typsnitt. Läsbarhet. Tecken per rad. Storlek

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar

För mycket information! Att presentera vetenskap. Målet med föreläsningen. Planera din presentation besvara dessa frågor: Presentationens struktur

Vetenskapliga affischer. Karin Fahlquist

Riktlinjer kring grafisk profil för arbete med hemsidor och trycksaker

RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER

Rapporter En lathund för studenter

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar

Innehållsförteckning utan ansträngning Word gör jobbet MS Word 2007, 2010 och 2011

Vetenskapliga affischer

Logotyp och Grafisk profil för UT Transport i Norr AB

Grafisk profil 2014 Uppdaterad senast

GRAFISKA RIKTLINJER. för Statskontoret. Version

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare.

Grafisk manual Vårdsamverkan Skaraborg

Lathund för rapportskrivning

MINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING

Grafisk manual reviderad

övningarna 25 februari kl Enkel dokumenthantering I Ordbehandling och kalkyl (med ex Word och Excel eller liknande program p kontorspaket).

Några typografiska regler

Så använder du wordmallarna i VIS

Att skriva dokument i ordbehandlingsprogrammet Microsoft WORD.

Instruktioner till övningen som börjar på nästa sida

Allt är Tobbes fel. Grafisk profil för förbundet. Ung Pirat

Anpassning av Windows 7 och Word 2010

Grafisk manual GAKE DOJO. Riktigt bra självförsvar!

PIM Skriva

DOME. storyteller DOME STORYTELLER

Hi-Fi Prototyping + laborationsgenomgång & verktyg

Matematik för elever med läs- och skrivsvårigheter

Att skriva dokument i ordbehandlingsprogrammet Microsoft WORD.

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp

Linjalens inställningar och formatering i ordbehandling.

Grafisk profil 2015 Uppdaterad senast

Matematik för elever med läs- och skrivsvårigheter

Word-guide Introduktion

Skiljer sig rekommendationerna för»skriven» och»tryckt» text?

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT

Grafisk Manual. Fastställd av Ordens Direktorium

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

Grafisk Profil. Innehåll: logotyp. teckensnitt/fonter. bilder

Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Brandskydds föreningen är ett ledande

Grafisk profil för digitala gränssnitt MAJ 2019

Prototypning och heuristisk utvärdering

VERSION 2.0 SEPTEMBER grafısk manual

Berättelser Scenarios Presentationer Skisser Formella modeller Mjukvaruprototyper Kartong modeller etc.

Glimåkra folkhögskola

Teckenförrådet Grafisk profil

S.M.A.R.T UF 07/ GRAFISK PROFIL Emin Karalic. Grafisk profil 2014/2015

Mall för uppsatsskrivning

Grundläggande grafisk profilmanual för SKR. Georgia Pro Black italic. Georgia Bold italic. Typografi. Rubriker. Georgia Pro light italic 16 pkt

Matematik för elever med läs- och skrivsvårigheter

Den liggande logotypen är den som huvudsakligen ska användas som avsändare i olika sammanhang, såsom i t ex trycksaker och kontorsmaterial.

Uppgift 1 Denna uppgift består av två steg där du i första steget ska skapa formatmallar som sedan används i steg två för att skapa ett dokument.

Lednat som låg udenr dem var sdöra Mpedaled, och där fnans rkat igntineng anant än ögislda sakogr. Men när öenrn

Nu är det äntligen dags att formge era egna tidskrifter. Din tidning ska bestå av minst 8 sidor.

Affisch, poster och handout. Affisch ett informations- eller reklamanslag. Poster en affisch som används akademiska sammanhang

Prototypning. Filmtajm. Prototypens roll: Evolutionär eller kasta bort. Dagens föreläsning. Detaljgrad. Detaljerad i vilket avseende?

Formatering av rapport för examensarbete vid Akademin för teknik och miljö. Ver

Anvisningar. till rapportmall version /Lotta Selander, e-postadress

IDENTITETSMANUAL VOLVOKORTET Version maj 2012

Lathund för webbredaktörer. Så skriver du på webben

Rapportmall för Skogsmästarskolan 2018

Lathund för avhandlingsmallen i serien Linnaeus University Dissertations

INSTRUKTIONER FÖR LICENTIAT- UPPSATS FÖRFATTAREN

Regler och rutiner för Högskolan Dalarnas grafiska profil

Bokstavshistoria. & Teckensnitt

A R K E S FI NJ A LI R T G IKR

Inledning 4 6. Märke. Typsnitt Färger

Riksteatern Grafisk manual

Grafi sk profi l 1 Eslövs kommun 2011

Intryck som ger avtryck

Bli en vassare föreläsare

ANVISNINGAR INNEHÅLL. 1 Inledning Mallpaketet... 4

VÅR NYA PPT-MALL BESKRIVNING AV MALLEN OCH NÅGRA TIPS PÅ VÄGEN KICKI EDGREN / CHRISTEL COPP GÖTEBORGS UNIVERSITET

Om uppsatsmallen vid GIH

Grafisk manual

Design av användargränssnitt

Grafisk manual En handbok för hur vi arbetar med vår grafiska profil. Antagen av kommunstyrelsen

Varumärket - föreningens hjärta Logotyp Logotypens frizon Deviselement Profilfärger Primära färger...

STOCKHOLMS FÄLTRITTKLUBB Grafisk Profil

Styla och formatera text

Transkript:

Layout Proportioner Layout: Proportioner

A4 1,42 (roten ur 2) Letter 8,5 x 11 Gyllene snittet 1,62 Kvadrat (1:1) Datorskärm 0,75 (3:4) Layout: Proportioner

Layout: Proportioner

Pocket: 110 x 178 mm Fackpockett: 110 x 170 mm Lilla romanformatet: 135 x 210 mm Stora romanformatet: 150 x 228 mm Kaffebordsböcker (vanligt format): 235 x 320 mm Layout: Proportioner

A4 297 x 210 mm Layout: Proportioner

Layout Rutnät, gruppering & justering Layout: Rutnät, gruppering & justering

Varför layout? skapa struktur skapa balans markera betydelse Layout: Rutnät, gruppering & justering

Layout: Rutnät, gruppering & justering

Utformning och layout av text (typografi) är viktig, då text ofta är en huvudbeståndsdel i olika informationsmaterial.

Antikva (Serif) Sans serif A A Times New Roman Arial

Serif (Antikva) Sans serif A A Times New Roman Arial

Datorskärm & Upplösning

Typsnitt: Papper Helvetica Times Frutiger Garamond

Typsnitt: Skärm Arial Times New Roman Verdana Sans Serif Georgia Trebuchet Cambria Calibri

gemener VERSALER ordbilder

gemener VERSALER ordbilder Engilt en unöinsdkreng på ett eesnkglt uventrsieit så salepr det ignen rlol i velkin oindrng btrsonvekäa i ett ord såtr, det edna som är vkigitt är att fsröta och stsia bvkatsoen såtr på rtät ptals. Rseetn kan stå hluler om blluer och man kan ädnå läsa tteexn uatn pberlom. Dttea breor på att vi inte lsäer vraje bsaotkv var för sig, uatn oedrn som hleeht.

gemener VERSALER ordbilder Enligt en undersökning på ett engelskt universitet så spelar det ingen roll i vilken ordning bokstäverna i ett ord står, det enda som är viktigt är att första och sista bokstaven står på rätt plats. Resten kan stå huller om buller och man kan ändå läsa texten utan problem. Detta beror på att vi inte läser varje bokstav var för sig, utan orden som helhet.

gemener VERSALER ordbilder Radens övre halva bär på mer information än den undre.

gemener VERSALER ordbilder Radens övre halva bär på mer information än den undre.

gemener VERSALER ordbilder Radens övre halva bär på mer information än den undre.

gemener VERSALER ordbilder 7.1. LOFI- OCH HIFI-PROTOTYPING DET FINNS (NATURLIGTVIS) OLIKA METODER FÖR PROTOTYPING. EN VANLIG KATEGORISERING MAN KAN GÖRA ÄR EN UPPDELNING MELLAN: LOFI-PROTOTYPING: TILL EXEMPEL EN PAPPERSPROTOTYP (PROTOTYP UTVECKLAD MED PAPPER, KARTONG, FÄRGPENNOR, SAX OCH KLISTER). HIFI-PROTOTYPING: VANLIGEN EN DATORPROTOTYP (PROTOTYP UTVECKLAD PÅ DATOR MED SIMULERAD FUNKTIONALITET). DET VANLIGA ÄR NOG ATT MAN DIREKT UTVECKLAR EN HIFI-PROTOTYP MED MER ELLER MINDRE FULL FUNKTIONALITET (VERTIKAL PROTOTYP, SE NEDAN) PÅ DATORN MED HJÄLP AV GRÄNSSNITTSVERKTYG. PROBLEMET I DESSA FALL ÄR ATT DESIGNERN LÄTT BLIR OVILLIG ATT ÄNDRA I SITT GRÄNSSNITT, NÄR MAN REDAN LAGT NER SÅ MYCKET TID PÅ ATT IMPLEMENTERA OLIKA FUNKTIONER. HÄR ÄR DÅ LOFI-PROTOTYPING ETT SMIDIGT SÄTT ATT SNABBT OCH BILLIGT ARBETA IGENOM OCH DISKUTERA OLIKA DESIGNIDÉER. PROBLEMET MED DENNA METOD ÄR ATT DEN AV MÅNGA UPPLEVS SOM OSERIÖS OCH KANSKE LITE TRAMSIG. DET KAN OCKSÅ KÄNNAS SVÅRT ATT GÖRA

gemener VERSALER ordbilder 7.1. LoFi- och HiFi-prototyping Det finns (naturligtvis) olika metoder för prototyping. En vanlig kategorisering man kan göra är en uppdelning mellan: LoFi-prototyping: Till exempel en pappersprototyp (prototyp utvecklad med papper, kartong, färgpennor, sax och klister). HiFi-prototyping: Vanligen en datorprototyp (prototyp utvecklad på dator med simulerad funktionalitet). Det vanliga är nog att man direkt utvecklar en HiFi-prototyp med mer eller mindre full funktionalitet (vertikal prototyp, se nedan) på datorn med hjälp av gränssnittsverktyg. Problemet i dessa fall är att designern lätt blir ovillig att ändra i sitt gränssnitt, när man redan lagt ner så mycket tid på att implementera olika funktioner. Här är då LoFi-prototyping ett smidigt sätt att snabbt och billigt arbeta igenom och diskutera olika designidéer. Problemet med denna metod är att den av många upplevs som oseriös och kanske lite tramsig. Det kan också kännas svårt att göra användartest med en LoFi-prototyp. Båda dessa problem är högst påtagliga, men beror i regel på att man aldrig fått utbildning och övning på att göra LoFi-prototyper. Som skissmetod är den som sagt snabb, enkel och billig. Man kan sitta flera i en grupp och skissa tillsammans med papper, penna och små papperslappar. Det är även fullt möjligt att göra bra och informativa användartest redan med dessa pappersprototyper, för att se om man tänker rätt.

Grundregel 1: Enhetlighet; var sparsam med olika typsnitt, storlekar, stilar, etc.

Grundregel 1 (exempel) Blanda inte olika stilar! 7.1. LoFi- och HiFi-prototyping Det finns (naturligtvis) olika metoder för prototyping. En vanlig kategorisering man kan göra är en uppdelning mellan: LoFi-prototyping: Till exempel en pappersprototyp (prototyp utvecklad med papper, kartong, färgpennor, sax och klister). HiFi-prototyping: Vanligen en datorprototyp (prototyp utvecklad på dator med simulerad funktionalitet). Det vanliga är nog att man direkt utvecklar en HiFi-prototyp med mer eller mindre full funktionalitet ( vertikal prototyp, se nedan) på datorn med hjälp av gränssnittsverktyg. Problemet i dessa fall är att designern lätt blir ovillig att ändra i sitt gränssnitt, när man redan lagt ner så mycket tid på att implementera olika funktioner. Här är då LoFi-prototyping ett smidigt sätt att snabbt och billigt arbeta igenom och diskutera olika designidéer. Problemet med denna metod är att den av många upplevs som oseriös och kanske lite tramsig. Det kan också kännas svårt att göra användartest med en LoFi-prototyp. Båda dessa problem är högst påtagliga, men beror i regel på att man aldrig fått utbildning och övning på att göra LoFi-prototyper. Som skissmetod är den som sagt snabb, enkel och billig. Man kan sitta flera i en grupp och skissa tillsammans med papper, penna och små papperslappar. DET ÄR ÄVEN FULLT MÖJLIGT ATT GÖRA BRA OCH INFORMATIVA ANVÄNDARTEST REDAN MED DESSA PAPPERSPROTOTYPER, FÖR ATT SE OM MAN TÄNKER RÄTT.

7.1. LoFi- och HiFi-prototyping Grundregel 1 (exempel) Räcker oftast med kursiv stil för att markera i texten. Det finns (naturligtvis) olika metoder för prototyping. En vanlig kategorisering man kan göra är en uppdelning mellan: LoFi-prototyping: Till exempel en pappersprototyp (prototyp utvecklad med papper, kartong, färgpennor, sax och klister). HiFi-prototyping: Vanligen en datorprototyp (prototyp utvecklad på dator med simulerad funktionalitet). Det vanliga är nog att man direkt utvecklar en HiFi-prototyp med mer eller mindre full funktionalitet (vertikal prototyp, se nedan) på datorn med hjälp av gränssnittsverktyg. Problemet i dessa fall är att designern lätt blir ovillig att ändra i sitt gränssnitt, när man redan lagt ner så mycket tid på att implementera olika funktioner. Här är då LoFi-prototyping ett smidigt sätt att snabbt och billigt arbeta igenom och diskutera olika designidéer. Problemet med denna metod är att den av många upplevs som oseriös och kanske lite tramsig. Det kan också kännas svårt att göra användartest med en LoFi-prototyp. Båda dessa problem är högst påtagliga, men beror i regel på att man aldrig fått utbildning och övning på att göra LoFi-prototyper. Som skissmetod är den som sagt snabb, enkel och billig. Man kan sitta flera i en grupp och skissa tillsammans med papper, penna och små papperslappar. Det är även fullt möjligt att göra bra och informativa användartest redan med dessa pappersprototyper, för att se om man tänker rätt.

Grundregel 2: Textens visuella struktur ska avspegla textens semantiska (betydelsebärande) struktur.

Del 9: Diskussioner och slutsatser. Avslutningsvis presenteras i denna del diskussioner och slutsatser om projektet. Vilka lärdomar kan dras, vad har gått bra och vad kunde gjorts bättre? Sammanfattningsvis är en övergripande positiv erfarenhet från projektet att det med den valda metoden vist sig gå att implementera god användbarhet. Projektets mål och resultat. Målet med projektet var att ta fram en prototyp till ett feluppföljningssystem, anpassat till mekanisk verkstadsindustri, där fokus låg på att visa hur ett kognitiv anpassat gränssnittet kan se ut och fungera. Det bakomliggande intresset från Volvo-Flobys sida var att få ett verktyg för att öka kunskapen om orsaker till stillestånd och i en förlängning kunna öka verkningsgraden. Prototypen för detta projekt var klar i sin här presenterade form i juni 1996 och den efterföljande kontrollperioden sträckte sig fram till november 1996. Under denna period noterades inga egentliga användbarhetsproblem, utan de synpunkter som gavs gällde främst önskemål om kompletterande tjänster. Med avseende på aspekterna ovan var projektet lyckosamt då det frambringade ett kognitivt väldesignat gränssnitt för att smidigt samla in och sammanställa de data som behövs för att studera orsaker till stillestånd. Därmed visade projektet också hur huvuddelarna (loggning av stillestånd och uppföljning av loggdata) i ett utbyggt nätverk för kontinuerlig loggning och uppföljning av stillestånd skulle kunna se ut. Det bör också nämnas att två examensarbeten genomfördes i anslutning till detta projekt under våren 1996 vid institutionen för datavetenskap, högskolan i Skövde. Bengtsson, Andreas: Utveckling av presentationsprogram för verkningsgrad hos Volvo PV, HS-IDA-EA-96-506. Syftet med examensarbetet var att ta fram en prototyp för beräkning och presentation verkningsgrad. Detta examensarbetet var relativt fristående med avseende på feluppföljningssystemet, och fokuserade på hur ett gränssnitt för presentation av verkningsgrad med avseende på olika tidsperioder, arbetsskift, operatörer, etc. skull kunna se ut. Lindberg, Ann-Sofi: Problemlösning - operatörens vardag, HS-IDA-EA- 96-512. I examensarbetet studerades problemlösning hos operatörerna vid vevstaksline, Volvo-Floby. Diskussion kring inledande mål. Vid projektets inledning fanns en del önskemål och idéer kring hur systemet skulle kunna fungera (se sid. 41-42). Bättre uppfattning om orsaker till stillestånd. Man ville ha en klarare uppfattning om orsakerna till stillestånd för att få ett bättre underlag vid diskussioner om åtgärder och förbättringar. Inom ramen för denna rapport gjordes ingen egentlig utvärdering av olika felorsaker och lämpliga åtgärder, dock visade den sammanställning som genererades av uppföljningssystemet att speciellt byte av förslitningsdelar (skär) med medföljande injustering (mätning) konsekvent stod för en stor del av stilleståndstiden. Under projektet fördes också vissa resonemang kring inköp av skär med längre Grundregel 2 (steg-för-steg) 1. Råtext

DEL 9: DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER Avslutningsvis presenteras i denna del diskussioner och slutsatser om projektet. Vilka lärdomar kan dras, vad har gått bra och vad kunde gjorts bättre? Sammanfattningsvis är en övergripande positiv erfarenhet från projektet att det med den valda metoden vist sig gå att implementera god användbarhet. Projektets mål och resultat Målet med projektet var att ta fram en prototyp till ett feluppföljningssystem, anpassat till mekanisk verkstadsindustri, där fokus låg på att visa hur ett kognitiv anpassat gränssnittet kan se ut och fungera. Det bakomliggande intresset från Volvo-Flobys sida var att få ett verktyg för att öka kunskapen om orsaker till stillestånd och i en förlängning kunna öka verkningsgraden. Prototypen för detta projekt var klar i sin här presenterade form i juni 1996 och den efterföljande kontrollperioden sträckte sig fram till november 1996. Under denna period noterades inga egentliga användbarhetsproblem, utan de synpunkter som gavs gällde främst önskemål om kompletterande tjänster. Med avseende på aspekterna ovan var projektet lyckosamt då det frambringade ett kognitivt väldesignat gränssnitt för att smidigt samla in och sammanställa de data som behövs för att studera orsaker till stillestånd. Därmed visade projektet också hur huvuddelarna (loggning av stillestånd och uppföljning av loggdata) i ett utbyggt nätverk för kontinuerlig loggning och uppföljning av stillestånd skulle kunna se ut. Det bör också nämnas att två examensarbeten genomfördes i anslutning till detta projekt under våren 1996 vid institutionen för datavetenskap, högskolan i Skövde. Bengtsson, Andreas: Utveckling av presentationsprogram för verkningsgrad hos Volvo PV, HS-IDA-EA-96-506. Syftet med examensarbetet var att ta fram en prototyp för beräkning och presentation verkningsgrad. Detta examensarbetet var relativt fristående med avseende på feluppföljningssystemet, och fokuserade på hur ett gränssnitt för presentation av verkningsgrad med avseende på olika tidsperioder, arbetsskift, operatörer, etc. skull kunna se ut. Lindberg, Ann-Sofi: Problemlösning - operatörens vardag, HS-IDA-EA-96-512. I examensarbetet studerades problemlösning hos operatörerna vid vevstaksline, Volvo-Floby. Diskussion kring inledande mål Vid projektets inledning fanns en del önskemål och idéer kring hur systemet skulle kunna fungera (se sid. 41-42). Bättre uppfattning om orsaker till stillestånd Man ville ha en klarare uppfattning om orsakerna till stillestånd för att få ett bättre underlag vid diskussioner om åtgärder och förbättringar. Inom ramen för denna Grundregel 2 (steg-för-steg) 1. Råtext 2. Titel och rubriker utmärkta

DEL 9: DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER Avslutningsvis presenteras i denna del diskussioner och slutsatser om projektet. Vilka lärdomar kan dras, vad har gått bra och vad kunde gjorts bättre? Sammanfattningsvis är en övergripande positiv erfarenhet från projektet att det med den valda metoden vist sig gå att implementera god användbarhet. Projektets mål och resultat Målet med projektet var att ta fram en prototyp till ett feluppföljningssystem, anpassat till mekanisk verkstadsindustri, där fokus låg på att visa hur ett kognitiv anpassat gränssnittet kan se ut och fungera. Det bakomliggande intresset från Volvo-Flobys sida var att få ett verktyg för att öka kunskapen om orsaker till stillestånd och i en förlängning kunna öka verkningsgraden. Prototypen för detta projekt var klar i sin här presenterade form i juni 1996 och den efterföljande kontrollperioden sträckte sig fram till november 1996. Under denna period noterades inga egentliga användbarhetsproblem, utan de synpunkter som gavs gällde främst önskemål om kompletterande tjänster. Med avseende på aspekterna ovan var projektet lyckosamt då det frambringade ett kognitivt väldesignat gränssnitt för att smidigt samla in och sammanställa de data som behövs för att studera orsaker till stillestånd. Därmed visade projektet också hur huvuddelarna (loggning av stillestånd och uppföljning av loggdata) i ett utbyggt nätverk för kontinuerlig loggning och uppföljning av stillestånd skulle kunna se ut. Det bör också nämnas att två examensarbeten genomfördes i anslutning till detta projekt under våren 1996 vid institutionen för datavetenskap, högskolan i Skövde. Bengtsson, Andreas: Utveckling av presentationsprogram för verkningsgrad hos Volvo PV, HS-IDA-EA-96-506. Syftet med examensarbetet var att ta fram en prototyp för beräkning och presentation verkningsgrad. Detta examensarbetet var relativt fristående med avseende på feluppföljningssystemet, och fokuserade på hur ett gränssnitt för presentation av verkningsgrad med avseende på olika tidsperioder, arbetsskift, operatörer, etc. skull kunna se ut. Lindberg, Ann-Sofi: Problemlösning - operatörens vardag, HS-IDA-EA-96-512. I examensarbetet studerades problemlösning hos operatörerna vid vevstaksline, Volvo-Floby. Grundregel 2 (steg-för-steg) 1. Råtext 2. Titel och rubriker utmärkta 3. Luft kring titel och rubriker + punktlista

DEL 9: DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER Avslutningsvis presenteras i denna del diskussioner och slutsatser om projektet. Vilka lärdomar kan dras, vad har gått bra och vad kunde gjorts bättre? Sammanfattningsvis är en övergripande positiv erfarenhet från projektet att det med den valda metoden vist sig gå att implementera god användbarhet. Projektets mål och resultat Målet med projektet var att ta fram en prototyp till ett feluppföljningssystem, anpassat till mekanisk verkstadsindustri, där fokus låg på att visa hur ett kognitiv anpassat gränssnittet kan se ut och fungera. Det bakomliggande intresset från Volvo-Flobys sida var att få ett verktyg för att öka kunskapen om orsaker till stillestånd och i en förlängning kunna öka verkningsgraden. Prototypen för detta projekt var klar i sin här presenterade form i juni 1996 och den efterföljande kontrollperioden sträckte sig fram till november 1996. Under denna period noterades inga egentliga användbarhetsproblem, utan de synpunkter som gavs gällde främst önskemål om kompletterande tjänster. Med avseende på aspekterna ovan var projektet lyckosamt då det frambringade ett kognitivt väldesignat gränssnitt för att smidigt samla in och sammanställa de data som behövs för att studera orsaker till stillestånd. Därmed visade projektet också hur huvuddelarna (loggning av stillestånd och uppföljning av loggdata) i ett utbyggt nätverk för kontinuerlig loggning och uppföljning av stillestånd skulle kunna se ut. Det bör också nämnas att två examensarbeten genomfördes i anslutning till detta projekt under våren 1996 vid institutionen för datavetenskap, högskolan i Skövde. Bengtsson, Andreas: Utveckling av presentationsprogram för verkningsgrad hos Volvo PV, HS-IDA-EA-96-506 Syftet med examensarbetet var att ta fram en prototyp för beräkning och presentation verkningsgrad. Detta examensarbetet var relativt fristående med avseende på feluppföljningssystemet, och fokuserade på hur ett gränssnitt för presentation av verkningsgrad med avseende på olika tidsperioder, arbetsskift, operatörer, etc. skull kunna se ut. Lindberg, Ann-Sofi: Problemlösning operatörens vardag, HS-IDA- EA-96-512. Grundregel 2 (steg-för-steg) 1. Råtext 2. Titel och rubriker utmärkta 3. Luft kring titel och rubriker + punktlista 4. Tydligare titel; kursiverad ingress; olika avstånd ovan och under rubrik; kortare radlängd; styckeavskiljning med indrag;

tips! Layout viktigt för gruppering, struktur och översikt, vilket underlättar bearbetning (tar in texten i två eller flera steg). Text behöver luft. Högst två typsnitt. Högst fyra storlekar (huvudrubrik, underrubriker, brödtext, fotnoter). Använd en metod (förslagsvis kursiv) för att betona. Försiktig med versaler. 45-75 tecken per rad som riktmärke för läsbarhet. Justering av text: högerjusterat / marginaljusterat. > Obs! Text behöver i regel avstavning.