Ökad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20

Relevanta dokument
Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Svensk författningssamling

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Vad händer med EU:s CBRN handlingsplan? Försvarsdepartementet

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Svensk författningssamling

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet

Hemställan om underlag till Regeringsuppdrag

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

MSB:s medverkan i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Handlingsplan för Samhällsstörning

Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Försvarsdepartementet

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Legala aspekter - dispostion

Yttrande över systemet PLIS

Hearing och workshop Sveriges strategi för oljeskadeskydd. Stockholm 26 mars 2014

Finansieringsprinciper

Strategi för förstärkningsresurser

Regional Samordnings funktion (RSF)

Försvarsdepartementet

Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Internationella programkontoret för utbildningsområdet Ungdomsstyrelsen Vetenskapsrådet (flaggskeppsledare 7.5)

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

REMISS. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för farliga ämnen Josefine Gullö

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018

Anpassning av tekniska harmoniseringsdirektiv till Europaparlamentets och rådets beslut 768/2008/EG

Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Klassificering av MSB:s utbildningar inom EQF/NQF

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Samverkansplattform, en metod

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Finansieringsprinciper

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Svensk författningssamling

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Delredovisning av uppdrag

1 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Intervjuerna genomfördes mellan november 2016 och februari 2017.

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete

Svensk författningssamling

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

Baspresentation

Remiss av promemorian Kommunikation för vår gemensamma säkerhet ansvarsfrågor och samordning

Bilaga 2. Uppdraget fas 2

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Stora pågående arbeten

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

1 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25)

Rapport Övning Sievert

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Försvarsdepartementet Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Uppdrag angående samverkansfunktion och handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Händelser med farliga ämnen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden

Krissamverkan Gotland

UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Ansvar, samverkan och handling

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Startmöte den 14 april E-post: #samo2016

Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Transkript:

samhallsskydd och beredskap Avdelningen för Utbildning, övning och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Monica Rhodiner 0x0 240 53 72 Monica.rhodiner@msb.se 20091215 Ert datum Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm 2009-4551 Er referens Ökad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20 samhällssls.dd och beredskap redovisar i bilagd PM myndighetens rapport av uppdrag 20 regleringsbrevet för år 2009. Rubricerat uppdrag har genomförts i samverkan med Försvarsmakten, Jordbruksverket, Kustbevakningen, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt, Strålsäkerhetsmyndigheten Totalförsvarets forskningsanstalt, Transportstyrelsen, Tullverket, SKL och Lsty C. I ärendet har generaldirektör Helena Lindberg beslutat. Enhetschef Håkan Axelsson har varit faredragande. I den slutliga handlaggningen har ocksa avdelningschefen Ivar Rönnback, kommunikationsdirektör Svante Werger och verksamhetssamordnare Magnus Dyberg Ek deltagit. Håkan Axelsson MSB Myndigheten for Postadress Besöksadress Telefon: 071-240240 0rg.nr 65181 Karlstad Stockholm: Kungsgatan 53 Fax: 010-2.40 56 00 202100-5984 m UI r Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövagen 7 registrator@msbmyndigheten.se Revinge: Revingeby mnu.msbmyndigheten.se

och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjanst och krishantering, MSB Ökad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE Regeringen har gett MSB i uppdrag att " i samverkan med berörda myndigheter redovisa sådana områden dar det finns behov av ökad nationell samordning inom ramen för samhällets förmåga att hantera olyckor och avsiktliga händelser med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen (CBRN). Därutöver ska myndigheten. - redovisa hur en utvecklad och starkt samverkan inom dessa områden ska utformas framöver. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 31 december 2009. MSB bedömer att aven samhallets förmåga att hantera olyckor och avsiktliga händelser med explosiver omfattas av denna redovisning. Bakgrund Flera gemensamma planer1 och samarbeten har påbörjats för att minimera risker och hantera CBRNE handelser. Utvecklingen går mot att satsningar ska genomförs lokalt och regionalt för att öka den generella grundförmågan att hantera olyckor och avsiktliga handelser och därigenom skapa en ökad nationell förmåga. Bland annat bör kompetensutvecklingen starta lokalt för att kunna hantera en större handelse. I dag sker samverkan kring CBRNE-frågor i ett 50-tal grupper på såväl nationell som internationell nivå. Resursbristen i fråaa om erso on al med ratt A kompetens ar en begränsande faktor både vad det galler möjlighet att dra nytta av resultaten, och att göra kopplingar mellan gruppernas kompetenser och erfarenheter. I de flesta grupper saknas dessutom deltagande från viktiga naringslivsal<törer. En ökad förmåga i samhallet att hantera CBRNE-handelser kräver en bättre tvarsektoriell samordning mellan myndigheter. Darför kommer MSB att i samverkan med andra aktörer att utveckla den strategiska samordningen och på ett övergripande satt inrikta arbetet. För att undvika ett för snävt fokus ' EU CBRN Task Force, EU CBRNAction plan, EU EAction plan, EUs Grön bok om bioberedskap, HagaDeklarationen, Avtal med Department of Homeland Seeunty USA, NATOs CBRN policy.

kommer frågor som rör djur, växter och miijö också att omfattas av detta arbete. MSB kommer att ta fram förslag och utveckla samverkansformer som tydliggör mandat, uppdrag, roller och ansvar för genomförande och prioritering av CBRNE-frågor. I arbetet kommer MSB att inkludera näringslivet. MSB kommer under 2010 att i samverkan med deltagande aktörer att utarbeta en strategisk och övergripande handlingsplan. Ambitionen ar att undvika dubbelarbete, och darför blir en viktig åtgärd att analysera, bearbeta och processa de områden som identifieras som särskilt viktiga. Resultat ska förankras i alla berörda aktörers organisationer för att sedan kunna genomföras. För flera av de identifierade områdena har MSB ett tydligt eget ansvar för att förbättringar genomförs. Det internationella samarbetet på området ar en viktig utgångspunkt. Identifierade omraden De områden dar det finns behov av ökad nationell samordning har identifierats i samverkan med de deltagande myndigheterna genom scenarioarbete med ett urval av värsta handelser. Områdena ar olika bearbetade, några ar bara identifierade andra något mer analyserade. Områdena har olika betydelse för olika myndigheter men alla har varit överens om vilka områden som tangerar varandra sett ur ett helhetsperspektiv. Flera av områdena behöver mer och djupare analyser för att sakerstalla vilka delar som ar tvarsektoriella och behöver utvecklas för en starkt förmåga. De identifierade omradena ar (i bokstavsordning): beredskap och operativ förmåga, * forskning och kunsltapsutveclding, kommunikation, kvalitetssakring, laboratorieförmåga, legal och illegal in- och utförsel näringslivets roll, personella resurser,

Dianenr regelverk, termer och begrepp, tjänsteman i beredslcap och ledningsfunktion, övning. En kortfattad sammanställning av nulaget har gjorts utifrån arbetsmöten med deltagande myndigheter men alla områden behöver bearbetas vidare i samverkan. Beredskap och operativ förmäga Beredskapsplaneringen sker inte i samverkan med samstämmiga risk- och hotbilder avseende händelser med låg sannolikhet och stora konsekvenser. Kraven på den operativa förmågan ar otydlig för lokal, regional och nationell nivå. Både för beredskap och det operativa arbetet (Irishantering) avsatts begränsad tid och utrymme till planeringsarbete. Forskning och kunskapsutveckling För studier och forskning som kunskapsutveckling saknas det en tydlig process för samordning mellan berörda myndigheter både vad det galler områden, inriktning och finansiering. Kommunikation Svårigheten att snabbt få fram korrekt information, skapa en gemensam lagesuppfattning och förmedla korrekt och relevant information till berörda aktörer samt till allmänhet och media, skapar problem i hanteringen av CBFWE-händelser, I huvudsak ar detta ett generellt problem och inte något som ar unikt för CBRNE-området. MSB har i sin instruktion ett särskilt ansvar för dessa frågor. Myndigheterna behöver utveclda gemensamma metoder för att på ett strukturerat och samordnat satt följa upp och lara av det löpande arbetet, genomförda åtgärder och inträffade handelser. Laboratorieförm5ga Redan 2004 identifierades bristerna i laboratorieförmågan hos ansvariga myndigheter. Ett förbättringsarbete har påbörjats men tydligt ar att samordning - behöver ske mellan myndigheterna både nationellt och internationellt.

Legal och illegal in- och utförsel Gränskontroll avseende CBRNE-ämnen kan utföras vid grans mot land utanför Europeiska unionen (yttre grans). Kontrollbefogenheterna vid Sveriges grans mot annat land inom unionen (inre gräns) ar starkt begränsade. Möjligheten att bevaka in- och utförsel av farliga ämnen bör starkas. Naringslivets roll Vid en anläggning dar verksamheten innebar fara för att en olyclta ska orsaka allvarliga skador på männisltor eller miljön, ar anlaggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten ar skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor. En brist ar att näringslivet deltar i liten omfattning i planeringen med beredskapsorganisationerna på alla nivåer. Personella resurser För vissa tänkbara CBRNE-händelser ställer tidsförhållandena mycket stora krav på myndigheternas personalresurser. En begränsande faktor ar att resursernas tillgänglighet och uthållighet varierar mellan myndigheterna. Bristen på resurser påverkar aven planeringen och samverkansarbetet inom CBRNE-området. Regelverk Myndigheterna ser ett behov av gemensam utbildning och övning som fokuserar på lagstiftning och andra regelverk i syfte att nå en gemensam kunskapsnivå för ansvar och roller. Termer och begrepp För varje projekt inom CBRNE-området har det funnits behov av att skapa en egen ordlista för att undvika olika tolkningar av termer och begrepp. Den nya språklagen innebar bland annat att myndigheter nu har "ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas". Tjänsteman i beredskap och ledningsfunktion Regeringen har beslutat att vissa myndigheter ska ha tjänsteman i beredskap (TiB) och ledningsfunktion. Myndigheterna tollzar dock regeringens krav på förmåga hos dessa funktioner på olika sätt. Har behövs ett utvecklingsarbete, som MSB redan nu bedriver, bland annat för att tydliggöra kraven på tillgänglighet till experter och salhnniga.

Myndigheten for Utbildning Kunskap ar en farskvara som kontinuerligt behöver uppdateras och underhållas på alla nivåer för att beredskapsorganisationen ska vara anpassad till samhallets utveckling. Detta behöver ske samordnat. Kopplingarna mellan utbildning och övning ar inte tydliga och samstämda. Övning Under arbetet har det tydligt uttryckts att det ar övningar på den lokala nivån som ska utvecklas och prioriteras. Samtidigt tyder erfarenhet från de senaste åren på att kraven på stöd från den nationella nivån ökar vid en handelse. Det kravs säledes en utveckling av övningsverksamheten på och mellan alla nivåer. Uppdragets genomförande Finns förmågan att hantera hot, incidenter och handelser på lokal nivå, ökar också förmågan att hantera större och mer allvarliga hiindelser dar flera parter berörs och behovet av samverkan kan vara stor. Med samhallets ordinarie förmäga som grund skapades ett antal scenarion med värsta handelser. Från de värsta händelserna analyserades det fram vilken lokal handelse som skulle kunna ligga till grund för värsta handelsen. Syftet var att använda erfarenheterna från vardagen dar kunskaperna finns och planer, rutiner, roller och ansvar ar etablerade. Atgarderna gmpperades i områden som bearbetades under arbetets gång. Resultatet har dokumenterats i en rapport. Rapporten ligger till grund för denna sammanfattande redovisning. MSB kommer att, i samverkan med övriga myndigheter, fördjupa och utveckla analysen ytterligare i det fortsatta arbetet. Följande myndigheter och organisationer har deltagit i underlagsarbetet: Totalförsvarets forskningsinstitut Försvarsmakten Jordbruksverket Kustbevakningen Livsmedelsverket Lansstyrelsen Uppsala Naturvårdsverket Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Sveriges kommuner och landsting Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Transportstyrelsen Tullverket