Promemorian Patent- och marknadsdomstol; kompletterande överväganden (Ju 2015/841/DOM)

YTTRANDE 1 (10) Promemorian Patent- och marknadsdomstol; kompletterande överväganden (Ju 2015/841/DOM) 1. Inledande synpunkter Hovrätten tillstyrker alltjämt den föreslagna reformen och anser den vara nödvändig för att åstadkomma en effektiv och högkvalitativ domstolsprövning av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena som föreslås omfattas av de särskilda domstolarnas exklusiva behörighet. Hovrätten välkomnar de justeringar i reformförslaget som har gjorts i den kompletterande promemorian. Genom justeringarna beaktas i stort de synpunkter som hovrätten lämnade i sitt remissvar avseende DS 2014:2. Förslaget i dess samlade lydelse är enligt hovrättens mening väl genomarbetat och utgör med beaktande av de justeringar som hovrätten föreslår nedan ett mycket bra underlag för det fortsatta lagstiftningsarbetet. Hovrätten lämnar nedan sina synpunkter på förslagen i den kompletterande promemorian i en ordning som följer promemorians disposition. Beträffande de delar av reformförslaget som inte behandlas i den kompletterande promemorian vidhåller hovrätten de synpunkter som lämnades i remissvaret avseende promemorian DS 2014:2. R2B Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon: 08-561 670 00 Fax: 08-21 93 27 svea.hovratt@dom.se www.svea.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-15.00

YTTRANDE 2 (10) 2. Patent- och marknadsdomstolens behörighet (avsnitt 3) 2.1 Patent- och marknadsdomstolen ges behörighet att pröva mål om vägrad firmaregistrering (avsnitt 3.1) Hovrätten tillstyrker förslaget att de mål om vägrad firmaregistrering som i dag handläggs i allmän förvaltningsdomstol ska samlas med övriga immaterialrättsliga mål och ärenden i Patent- och marknadsdomstolarna. 2.2 Patent- och marknadsdomstolens behörighet att pröva tvistemål utvidgas (avsnitt 3.2) Hovrätten tillstyrker förslaget om att det genom en ny lydelse av 65 patentlagen (1967:837) förtydligas att Patent- och marknadsdomstolen ska vara behörig att pröva mål om bättre rätt till en patentsökt uppfinning. Hovrätten har inget att invända mot de överväganden som görs i promemorian om att mål om bättre rätt till patent på grund av omständigheter som har inträffat efter det att patentet meddelats, t.ex. tvister avseende överlåtelse av ett meddelat patent eller andra kontraktsrättsliga frågor i samband med en sådan överlåtelse, inte ska omfattas av Patent- och marknadsdomstolens exklusiva behörighet. Beträffande förslaget att införa en kumulationsbestämmelse i 1 kap. 5 lagen om patent- och marknadsdomstolar framhålls det i promemorian i linje med vad hovrätten m.fl. remissinstanser fört fram att det inte är ovanligt att det i de måltyper som omfattas av reformförslaget framställs yrkanden och grunder som hänför sig både till immaterialrättsliga och andra allmänna civilrättsliga bestämmelser. Hovrätten delar de överväganden som redovisas i promemorian om att det är av stort processuellt och ekonomiskt värde att sådana sammanhängande frågor kan prövas i ett sammanhang. Hovrätten ställer sig också bakom att det införs en bestämmelse i lagen om patent- och marknadsdomstolar som ger Patent- och marknadsdomstolen behörighet att i samband med ett immaterialrättsligt, marknadsföringsrättsligt eller konkurrensrättsligt tvistemål, pröva även ett annat tvistemål. Genom den

YTTRANDE 3 (10) föreslagna utformningen av bestämmelsen i 1 kap. 5 lagen om patent- och marknadsdomstolar är emellertid en förutsättning för kumulation bl.a. att käromålen stödjer sig på väsentligen samma grund. Enligt hovrätten är den föreslagna kumulationsbestämmelsen alldeles för restriktivt utformad för att tillgodose behovet av att kunna kumulera exempelvis ett immaterialrättsligt mål med ett mål som rör andra civilrättsliga frågor som har ett samband med det immaterialrättsliga målet, men ändå inte kan anses stödja sig på väsentligen samma grund. En bestämmelse som är så restriktivt utformad medför att onödigt svåra överväganden måste göras i frågan om kumulation är möjlig eller inte. Det skulle skapa en stor osäkerhet och riskerar medföra att mål som av t.ex. utredningsskäl lämpar sig för att handläggas tillsammans ändå inte kan göra det. För att skapa erforderlig processuell flexibilitet och därigenom uppnå de fördelar som en gemensam handläggning av mål med sammanhängande frågor innebär bör enligt hovrättens mening en mer generös kumulationsmöjlighet införas i lagen om patent- och marknadsdomstolar. Bestämmelsen bör utformas på så sätt att den ger Patent- och marknadsdomstolen behörighet att gemensamt med ett mål som domstolen är exklusivt behörig att handlägga även handlägga annat mål mellan samma eller olika parter, om domstolen med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner det lämpligt, jfr 15 i förslaget till lag om ändring i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter och 14 kap. 6 rättegångsbalken. Först genom införandet av en bestämmelse som är utformad på det sättet skapas förutsättningar för att i ett sammanhang pröva sammanhängande frågor och därigenom uppnå en sådan effektiv och processekonomiska handläggning vid de särskilda domstolarna som är önskvärd. Hovrätten delar inte bedömningen att det krävs en omfattande analys av vilka konsekvenser en utvidgad kumulationsbestämmelse skulle kunna få i olika avseenden. Redan enligt nuvarande ordning är det möjligt att pröva immaterialrättsliga frågor tillsammans med andra civilrättsliga frågor när det bedöms lämpligt (14 kap. 6 rättegångsbalken). Det skulle innebära en ur processekonomisk synpunkt oförsvarlig åtgärd att försämra denna möjlighet och

YTTRANDE 4 (10) det skulle dessutom skapa onödiga gränsdragningsproblem till nackdel för parter och andra berörda aktörer. 2.3 Patent- och marknadsdomstolen ges viss behörighet att pröva mål om företagshemligheter (avsnitt 3.3) Hovrätten tillstyrker förslaget att Patent- och marknadsdomstolen i samband med ett mål som domstolen är behörig att pröva ska kunna pröva även ett mål om företagshemligheter som gäller skadestånd, vitesförbud eller vissa andra åtgärder, såvida inget annat följer av lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I promemorian föreslås att en förutsättning för att Patent- och marknadsdomstolen ska vara behörig att pröva ett sådant mål är dels att talan enligt lagen om företagshemligheter väcks samtidigt som den talan som den särskilda domstolen är exklusivt behörig att pröva, dels att det ska vara lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter. Hovrätten konstaterar att den föreslagna utformningen av 15 lagen om skydd för företagshemligheter inte ger utrymme för att handlägga ett mål om företagshemligheter med t.ex. ett immaterialrättsligt mål, om inte målen samtidigt anhängiggörs vid Patent- och marknadsdomstolen. Hovrätten vill framhålla att det först under förberedelsen av ett mål i Patent- och marknadsdomstolen kan visa sig att käranden även har anledning att väcka en talan om skadestånd eller vitesförbud enligt lagen om skydd för företagshemligheter. Med den föreslagna utformningen av 15 lagen om skydd för företagshemligheter måste käranden i en sådan situation väcka en ny talan vid allmän domstol och med tillämpning av de allmänna forumreglerna. Det är inte processekonomiskt försvarligt särskilt med hänsyn till risken för parallella processer. Det skulle dessutom innebära en väsentlig försämring jämfört med gällande rätt. Hovrätten föreslår att bestämmelsen i stället utformas på så sätt att den ger Patent- och marknadsdomstolen behörighet att pröva en talan enligt lagen om

YTTRANDE 5 (10) skydd för företagshemligheter tillsammans med ett mål enligt domstolens exklusiva behörighet om talan väcks samtidigt eller innan det att tiden för yttrande enligt 42 kap. 15 rättegångsbalken har gått ut eller före den tidpunkt som har angetts i ett sådant meddelande som avses i 42 kap. 15 a rättegångsbalken. Därigenom skapas även en samstämmighet med den föreslagna kumulationsregeln i 1 kap. 5 lagen om patent- och marknadsdomstolar. Genom att på detta sätt införa enhetliga handläggningsregler ges de särskilda domstolarna goda förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig handläggning av de berörda måltyperna och dessutom medför det en ökad förutsebarhet för parter och andra berörda aktörer. 2.4 Patent- och marknadsdomstolen ges behörighet att pröva blandade åtal m.m. (avsnitt 3.4) Hovrätten ställer sig inte bakom övervägandena i promemorian i den del de avser att de allmänna domstolarna inte ska vara behöriga att i undantagsfall handlägga immaterialrättsliga brottmål tillsammans med andra brottmål i fall då den immaterialrättsliga brottsligheten är av helt underordnad betydelse. Hovrätten vidhåller i stället den inställning som redovisades i hovrättens remissvar avseende promemorian DS 2014:2. Skälen till hovrättens inställning tydliggörs av följande exempel. En utgångspunkt inom straffrätten är att när någon döms för flera brott, rätten ska döma till en gemensam påföljd för den samlade brottsligheten. En ordning som omöjliggör för Patent- och marknadsdomstolen att i vissa undantagsfall överlämna prövningen av immaterialrättslig brottslighet till de allmänna domstolarna riskerar att få egendomliga konsekvenser i det avseendet. Antag att åklagaren väcker åtal mot ett stort antal tilltalade dels för immaterialrättslig brottslighet bestående i försäljning vid ett tillfälle av en varumärkesförfalskad produkt och dels för omfattande narkotikabrottslighet under åberopande av ett stort bevismaterial. Den i promemorian föreslagna utformningen av

YTTRANDE 6 (10) behörighetsregeln skulle i det fallet innebära att prövningen av åtalet behöver delas upp mellan de särskilda och de allmänna domstolarna, eftersom det inte skulle vara lämpligt att den särskilda domstolen handlade den omfattande narkotikabrottsligheten. Det skulle innebära en rad olägenheter för såväl domstolarna som för parterna och andra berörda aktörer och dessutom medföra kostnadsökningar och omotiverade effektivitetsförluster. Därtill skulle det vid påföljdsbestämningen för den omfattande narkotikabrottsligheten i praktiken inte vara möjligt att beakta en redan utdömd påföljd (sannolikt på bötesnivå) för den immaterialrättsliga brottsligheten, vilket skulle stå i strid med den straffrättsliga principen om gemensam påföljdsbestämning för samlad brottslighet. Hovrätten anser därför att huvudregeln bör vara att de särskilda domstolarna ska handlägga och göra en samlad prövning av blandad brottslighet som innefattar misstanke om brott som de särskilda domstolarna är exklusivt behöriga att handlägga, men att det bör införas en möjlighet för de särskilda domstolarna att i undantagsfall och efter en lämplighetsprövning överlämna prövningen av den samlade blandade brottsligheten till de allmänna domstolarna. Det innebär alltså att de särskilda domstolarna i undantagsfall skulle få överlämna prövningen av ett immaterialrättsligt brott, när detta är av helt underordnad betydelse. Det angivna resonemanget leder också till att om åtalet för den immaterialrättsliga brottsligheten redan är väckt vid allmän domstol denna är behörig att under samma förhållanden pröva hela åtalet. Därigenom undviks risken för de negativa konsekvenser som beskrivs ovan. 3. Prejudikatbildning (avsnitt 4) Hovrätten tillstyrker förslaget att Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden i tvistemål och ärenden endast ska kunna överklagas till Högsta domstolen genom s.k. ventil om de rör frågor av intresse från prejudikatsynpunkt samt att det införs ett fullföljdsförbud för målen om företagskoncentrationer. Det kommer genom inrättandet av den särskilda överdomstolen att skapas en effektiv och kompetent organisation som är väl lämpad att svara för den huvudsakliga prejudikatsbildningen på immaterialrättens, marknadsföringsrättens och konkurrensrättens område. Genom att Patent- och marknadsöverdomstolen kommer att vara den enda

YTTRANDE 7 (10) överrätt för de mål och ärenden som handläggs i Patent- och marknadsdomstolen kommer det inte heller uppstå ett behov av att tillgodose en enhetlig rättstillämpning i förhållande till andra domstolar. Därtill kommer att mycket av prejudikatbildningen på de aktuella rättsområdena redan sker genom EU-domstolens avgöranden. Enligt hovrätten tillgodoser dessutom den föreslagna regleringen behovet av korta handläggningstider och ett effektivt förfarande beträffande de berörda mål- och ärendetyperna. Sammantaget anser hovrätten att vad som anförs i promemorian är en rimlig utgångspunkt för prejudikatsbildningen inom de berörda rättsområdena. När det gäller skrivningarna i promemorian om att Patent- och marknadsöverdomstolen endast bör öppna den s.k. ventilen om det skulle uppkomma processuella eller skadeståndsrättsliga frågor som inte är specifika för de särskilda domstolarna vill hovrätten lägga till att det inte kan uteslutas att det kan uppstå situationer då det p.g.a. ett prejudikatbehov kan finnas anledning för Patent- och marknadsöverdomstolen att även i immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga eller konkurrensrättsliga frågor öppna upp den s.k. ventilen. Det ger den föreslagna utformningen av bestämmelsen i 1 kap. 3 tredje stycket lagen om patent- och marknadsdomstolar också utrymme för att göra. Sammanfattningsvis tillstyrker därför hovrätten lagförslaget i 1 kap. 3 tredje stycket lagen om patent- och marknadsdomstolar i den kompletterande promemorian. 4. Sammansättningsregler i ärenden (avsnitten 5 och 6) Hovrätten instämmer i de överväganden som presenteras i promemorian och tillstyrker förslaget beträffande de särskilda domstolarnas sammansättning vid prövningen av de ärenden som omfattas av domstolarnas exklusiva behörighet. 5. Frågor angående tekniska ledamöter (avsnitt 7) Hovrätten delar den uppfattning som redovisas i promemorian att det är en rimlig utgångspunkt att det ska finnas två anställda tekniska ledamöter i Patentoch marknadsöverdomstolen. Det är dock möjligt att det på längre sikt kommer

YTTRANDE 8 (10) att vara tillräckligt med endast en anställd tekniskt ledamot, särskilt om patentmålen minskar i antal till följd av inrättandet av den Enhetliga europeiska patentdomstolen. Hovrätten vill mot den bakgrunden framhålla möjligheten att upprätthålla erforderlig teknisk kompetens i Patent- och marknadsöverdomstolen genom att utifrån de specifika behov som uppstår i respektive mål förordna tekniska ledamöter att redan i ett tidigt skede deltaga i beredningen av målen. I och med inrättandet av den Enhetliga europeiska patentdomstolen torde det finnas goda förutsättningar för Patent- och marknadsöverdomstolen att förordna tekniska experter som annars är verksamma vid den domstolen. De tekniska experterna har då erfarenhet från dömande verksamhet och skulle tillsammans med de eller den anställde tekniska ledamoten tillgodose behovet av erforderlig teknisk kompetens i Patent- och marknadsöverdomstolen. Därigenom skulle en högkvalitativ handläggning av de mål- och ärendetyper som kräver teknisk specialistkompetens tillgodoses även på längre sikt. Ett alternativt förslag som förts fram i debatten kring den föreslagna reformen är att besvärsärenden i fråga om patent bör överklagas direkt till Patent- och marknadsöverdomstolen för att på så sätt säkerställa en hög mål- och ärendetillströmning i överrätten och därmed skapa en hög patentteknisk och patenträttslig kompetens i överdomstolen. Hovrätten avstyrker av flera skäl en sådan lösning. Lösningen skulle omöjliggöra en av grundförutsättningarna för reformen nämligen att kunna kumulera mål och ärenden inom de särskilda domstolarnas exklusiva kompetens och därigenom skapa en effektiv och högkvalitativ prövning av målen. Tyngdpunkten för prövningen i patent- och marknadsdomstolarna bör därtill, liksom för domstolarna i allmänhet, ligga i första instans och Patent- och marknadsöverdomstolen bör fokusera på rollen som överprövande instans. Dessutom skulle en sådan lösning enbart innebära en förflyttning av de kompetensförsörjningsproblem som förmodas uppstå på sikt till första instans, eftersom målstillströmningen skulle minska i motsvarande grad i Patent- och marknadsdomstolen. Sammantaget anser hovrätten att kompetensförsörjningen i stället bör hanteras i linje med vad hovrätten fört fram ovan.

YTTRANDE 9 (10) 6. Rättegångskostnader i invändningsärenden (avsnitt 8) Hovrätten tillstyrker förslaget att vardera parten som huvudregel ska svara för sina rättegångskostnader i ärenden om invändning mot registrering av en immateriell rättighet. 7. Ändring av patentkraven (avsnitt 9) I promemorian föreslås att det i mål om registrering av patent inte ska vara möjligt att ändra patentkraven i Patent- och marknadsöverdomstolen eller Högsta domstolen. Hovrätten tillstyrker förslaget som medför en effektiv domstolsprövning och tydliggör Patent- och marknadsöverdomstolens roll som överprövningsinstans. Därtill minimerar förslaget risken för att Patent- och marknadsöverdomstolen med hänsyn till instansordningens princip ser sig tvungen att återförvisa ärenden till Patent- och marknadsdomstolen. 8. Konsekvenser (avsnitt 11) För att prövningen i Patent- och marknadsdomstolarna ska kunna hålla en god kvalitet och för att parter och andra berörda aktörer ska få förtroende för prövningen är det av stor betydelse att de särskilda domstolarna tilldelas tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter på avsett sätt. Hovrätten vill i det avseendet framhålla att den utvidgade behörighet för Patent- och marknadsdomstolarna som föreslås i promemorian, dels i form av utökade kumulationsmöjligheter (1 kap. 5 och 6 lagen om patent- och marknadsdomstolar) och dels i form av behörighet att handlägga vissa mål enligt lagen om skydd för företagshemligheter (1 kap. 4 4 lagen om patent- och marknadsdomstolar och förslag till lag om ändring i lagen om skydd för företagshemligheter 15 ) ökar resursbehoven för de särskilda domstolarna samtidigt som förslagen i ett större perspektiv ger samhällsekonomiska fördelar. Därtill innebär reformen som helhet vilket är viktigt av rättssäkerhetsskäl en viss utökad prövning av vissa av de berörda måltyperna jämfört med nuvarande ordning.

YTTRANDE 10 (10) Hovrätten vill mot den bakgrunden understryka vikten av att detta beaktas vid reformens genomförande för att säkerställa att det i de särskilda domstolarna finns utrymme för att hålla en tillräckligt stor personalstyrka och skapa förutsättningar för domstolarna att hålla korta handläggningstider och meddela högkvalitativa avgöranden. Hovrättens vill också framhålla att tidigare erfarenheter talar för att verksamhetsförändringar av nu aktuellt slag alltid medför vissa initiala kostnadsökningar och att det för en framgångsrik reform är avgörande att finansieringen är tillräcklig från start. I handläggningen av detta ärende har deltagit hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, hovrättslagmannen Christine Lager, hovrättsråden Ulrika Beergrehn, Carl Josefsson, Kajsa Bergkvist och Magnus Ulriksson samt hovrättsassessorn Tobias Tibell, föredragande. Fredrik Wersäll Tobias Tibell