1 (7) HANDLÄGGARE Stefan Törnqvist 08-535 364 14 stefan.tornqvist@huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remisser: Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57) samt Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67) yttrande till kommunstyrelsen Förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remisserna. Sammanfattning Socialdepartementet har i en remiss bjudit in kommunen att lämna synpunkter på delbetänkandet Samordnade regler för att underlätta bostadsbyggandet samt slutbetänkandet Flygbuller och bostadsbyggande. Kommunstyrelsens förvaltning har översänt remisserna till nämnderna för yttrande. Syftet har varit att underlätta för planering och byggande i bullerutsatta miljöer. Fler andra näraliggande utredningar har varit utsända på remiss under 2013. Sammantaget kan stora förändringar förutses de närmaste åren beträffande förutsättningarna för byggandet. Vi delar synen på konsekvenserna av nuvarande lagstiftning och tillämpning. Det är inte bra när det finns olika regelsystem, som delvis är informella. Behovet av hänsyn till buller vid planering och byggande har uppenbart ökat under senare tid. I och med den förtätning av bebyggelse som pågår väcks ofta frågan om buller. Vi instämmer i behovet av att se över regleringen. Några definitiva invändningar mot innehållet i betänkandena har vi inte. Vi kan tillstyrka de författningsändringar som föreslås. Beskrivning av ärendet Socialdepartementet har i en remiss bjudit in kommunen att lämna synpunkter på utredningen Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet. Det är ett delbetänkande av Bullersamordningsutredningen (SOU 2013:57) som finns tillgängligt för nedladdning på följande länk: www.regeringen.se/social/remisser POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Staben 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-689 90 24 E-POST OCH WEBB msb@huddinge.se www.huddinge.se
2 (7) Socialdepartementet har i en ytterligare remiss bjudit in kommunen att samtidigt lämna synpunkter på slutbetänkandet Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67). Denna del av utredningen innebär att regler och riktvärden införs om flygbuller vid bostadsbyggande och vid miljöprövning av flygplatser. Därutöver föreslås viss justering och komplettering av det tidigare förslaget genom en författningsreglering av riktvärden för industribuller och undantag från riktvärden. Kommunstyrelsens förvaltning har översänt remisserna till nämnderna för yttrande. Den sammanfattning som finns i utredningarna har här intagits som bilaga till tjänsteutlåtandet. Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 11 november 2013. Även om Socialdepartementet i remissen ber om ursäkt för den korta remisstiden kan vi inte undgå att påpeka att korta tider kan medföra risk för mindre väl genomarbetade svar. Detta är särskilt olyckligt med tanke på att nya PBL som beslutades 2010 visade sig i efterhand ha en del uppenbara brister. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Föreslagna bestämmelser är inte avsedda att tillämpas på befintliga bostäder. De föreslagna tillsynsbestämmelserna enligt miljöbalken ska inte gälla retroaktivt. Från förvaltningen har synpunkter på utredningarna lämnats av gatu- och trafikavdelningen, miljötillsynsavdelningen och planavdelningen. Förvaltningens synpunkter Syftet med utredningen har varit att underlätta för planering och byggande i bullerutsatta miljöer. Fler andra näraliggande utredningar har varit utsända på remiss under 2013. Det gäller bland annat ett effektivare plangenomförande, ökat bostadsbyggande med samordnade miljökrav och en effektivare planprocess. Sammantaget kan stora förändringar förutses de närmaste åren beträffande förutsättningarna för byggandet. Eftersom flera frågeställningar gällande planering och byggande går i varandra, kan det i dagsläget vara svårt att få en realistisk överblick över alla konsekvenser av de olika förslagen. Vi delar synen på konsekvenserna av nuvarande lagstiftning och tillämpning. Det är inte bra när det finns olika regelsystem, som delvis är informella.
3 (7) Behovet av hänsyn till buller vid planering och byggande har uppenbart ökat under senare tid. I och med den förtätning av bebyggelse som pågår väcks ofta frågan om buller. Vi instämmer i behovet av att se över regleringen. Hälsobedömning enligt plan- och bygglagen Utredningens förslag innebär en samordning mellan plan- och bygglagen och miljöbalken. Det är en bra utgångspunkt att det vid planläggning och lovgivning av bostäder ska göras en hälsobedömning som motsvarar den hälsobedömning som kan komma att göras i efterhand enligt miljöbalken. Då riktvärdena i princip kvarstår kan vi inte se att hälsoskyddet skulle påverkas negativt om de tillämpas på rätt sätt. Att hälsoskyddet delvis förs över från miljöbalken till plan- och bygglagen kan ha fördelar i och med att regleringen kommer in så tidigt som möjligt. Om det implementeras på rätt sätt kanske remissförfarandet till miljötillsynsavdelningen kan undvikas. För att det ska fungera i praktiken kommer det att krävas ett starkare engagemang från bygglovsavdelningen. Det gäller både granskningar av ritningar och kontroll under byggtiden. Om man bygger nära trafikleder kan det vara motiverat att ställa högre krav på ventilationssystemet. Av erfarenhet vet vi att kontroll och underhåll av befintliga system ofta är bristfällig. En princip som bör gälla är att man inte bör avvika från bullerreglerna med hänvisning till att det kostar för mycket. En översiktlig bullerutredning bör redovisas i den planbeskrivning som hör till en detaljplan för bostäder och en mer detaljerad bullerutredning, som avser varje ny bostad, bör redovisas senast vid det tekniska samrådet. Det är enligt vår mening viktigt att utreda bullerfrågor i ett så tidigt skede som möjligt. Det behövs ett tillförlitligt underlag för prövningen, särskilt som det införs mer generösa undantag från riktvärdena. Det kan uppfattas som en brist att utredningen inte syftar till att ändra gällande rättspraxis om i vilka fall krav på åtgärder som kan ställas på infrastrukturhållare (flyg, väg etc.) Vi menar att det är viktigt att angripa även bullerkällorna (fordon, vägbeläggning etc.). Vi vill betona hälsoaspekten och att den forskning som bedrivs inom området måste tas på allvar. Tillsyn i efterhand enligt miljöbalken I en ny paragraf i 26 kap. miljöbalken klargörs att den hälsobedömning av bostäder som godtagits enligt plan- och bygglagen i regel ska godtas även i ett efterföljande tillsynsärende enligt miljöbalken. Om bostäderna har byggts
4 (7) med undantag från riktvärden för buller, bör undantaget godtas även enligt miljöbalken. Vi anser att förlaget är rimligt. En detaljplan och ett bygglov enligt plan- och bygglagen ska vara vägledande vid tillsyn som gäller omgivningsbuller i en bostad eller vid en uteplats i anslutning till en bostad. Eftersom det kommer finnas en möjlighet att beakta hur lång tid som förflutit sedan planen eller lovet samt väsentliga förändringar som skett i omgivningen, är förslaget rimligt även i den delen. Hänsyn till verksamhetsutövare och infrastrukturhållare Enligt plan- och bygglagen ska hänsyn tas till verksamheter som ger upphov till buller i ett område där bostäder planeras. Förslaget innebär nya möjligheter att göra undantag från riktvärden för industribuller vid bostadsbyggande. För verksamheter med miljötillstånd kan det behövas omprövning av bullervillkor och utredningen pekar på lämpliga förfaringssätt för detta. Vi har inte några invändningar mot förslaget. Riktvärden för buller och undantag författningsregleras Vi instämmer i behovet av att författningsreglera och därmed samordna bullerreglerna för att minska den osäkerhet som för närvarande gäller. Om riktvärden för omgivningsbuller införs i plan- och byggförordningen enligt förslaget, leder det till att prövningen får en ökad tyngd och enhetlighet. Förslaget kan teoretiskt ha betydelse för att underlätta bostadsbyggandet. Vi ser en fördel i en övergång från de nuvarande generella reglerna till mer konkreta regler för prövningen av vilket buller som kan tillåtas. Utredaren bedömer att ett undantag upp till 65 dba ekvivalent ljudnivå från trafik på den bullriga sidan är motiverat med hänsyn till behovet av nya bostäder vid en fortsatt förtätning av exempelvis Stockholmsområdet. I ett andra steg bör undantag få göras om den ekvivalenta ljudnivån överstiger 65 dba vid fasad som är vänd mot trafiken, om det finns särskilda skäl och särskilda åtgärder för att dämpa buller vidtas. Det bör då alltid krävas åtgärder för att dämpa buller inomhus som går utöver vad som krävs enligt gällande föreskrifter. Kravet bör endast gälla på de yttre delar av byggnaden där den ekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 65 dba. Som särskilda skäl bör endast få beaktas att bostäderna ska uppföras i en kommuns mer tätbebyggda delar och det är nära till god kollektivtrafik eller att bostäderna bidrar på ett betydande sätt till en bättre bostadsmiljö vid befintliga bostäder eller vid ett stort antal andra planerade bostäder.
5 (7) Utredaren jämför förslaget med Boverkets allmänna råd vad gäller var undantag kan övervägas; i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, exempelvis ordnad kvartersstruktur. Undantag kan också motiveras vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer eller med ny tätare bebyggelse. Utredaren anger att det finns för stort tolkningsutrymme och vidare att de allmänna råden innebär en onödig geografisk begränsning för undantag och därmed försvåra bostadsbyggandet i många kommuner. Förslaget ger till exempel en större acceptans för projekt av typen Styrmannen 31 m.fl. vid Snättringeleden, där det ifrågasatts om det Boverkets kriterier kan uppfyllas. De riktvärden som föreslås för buller från väg- och spårtrafik och industribuller motsvarar i allt väsentligt de riktvärden som tillämpas i dag. Med riktvärde avses ett värde som ska eftersträvas. De föreslagna riktvärdena kan vi godta eftersom de utgår från gällande råd från Naturvårdsverket och Boverket som de för närvarande tillämpas i Stockholmsområdet. Buller från väg- och spårtrafik Vi instämmer i att bostadsbyggandet underlättas av förslaget om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik. Om möjligheterna att göra undantag ytterligare utvidgas kommer det dels att krävas särskilda skäl och högre krav på bullerskydd vid den mest bullerutsatta fasaden och dels att det endast gäller bostäder i de mest bullerutsatta miljöerna. Med en sådan ordning förefaller prövningen bli betryggande. Huvudprincipen för undantag från riktvärdena behålls, vilket är positivt. Minst hälften av bostadsrummen i en bostad ska vara vända mot en sida där riktvärdena inte överskrids. Vi menar att ambitionen alltid bör vara att åstadkomma en tyst sida. Sovrum bör vändas mot tyst sida. Hänsyn bör tas till tysta utemiljöer i närområdet. Utredaren menar även att det bör vara möjligt att bygga fler enkelsidiga enrumslägenheter i bullerutsatta miljöer. Vi anser det tveksamt om det ska tillåtas. Industribuller Bostadsbyggandet kan underlättas av förslaget att införa nya bestämmelser om undantag från riktvärden för industribuller. Buller från industriella verksamheter och andra miljöfarliga verksamheter som återvinningsanläggningar är mer heterogent och komplext än det buller som alstras av trafik. Vi delar uppfattningen att möjligheterna att göra undantag från riktvärden för industribuller är således i större utsträckning beroende av ljudets karaktär.
6 (7) Förslaget innebär således ökade möjligheter att bygga närmare vissa verksamheter genom att undantag få göras om riktvärdena för ekvivalent ljudnivå överskrids med högst 10 dba. I ett andra steg bör riktvärdena kunna överskridas med högst 15 dba. Förslaget om undantag från riktvärden för industribuller ansluter även i övrigt till föreslagna bestämmelser om buller från väg- och spårtrafik. Vi kan tillstyrka förslaget med påpekandet att undantagsfallen måste prövas med den noggrannhet som krävs i varje unikt ärende. Prövning av verksamheter enligt miljöbalken För att en prövning enligt miljöbalken ska kunna samordnas med planläggning eller lovgivning enligt plan- och bygglagen behöver det i en förordning som grundas på miljöbalken införas bestämmelser om industribuller som överensstämmer med bestämmelser som införs i plan- och byggförordningen. Förslaget är en logisk följd av andra delar av utredningen. Flygbuller Vi har inte några egentliga synpunkter att redovisa här. Våra erfarenheter begränsar sig till två helikopterplattor vid Huddinge sjukhus respektive Länna. De kan i och för sig definieras som enskilda flygplatser men vi har hittills inte behövt hantera några störningar. Förordning om flyg- och industribuller vid bostäder Vi tillstyrker att bestämmelser om industribuller införs i en förordning som grundar sig på miljöbalken. Undantag från riktvärden kommer då att prövas på ett likvärdigt sätt som enligt plan- och byggförordningen. Övergångsbestämmelser Äldre föreskrifter kommer att gälla för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet den 1 juli 2014. Övergångsbestämmelserna medför att för pågående planer vid tidpunkten för ändringen av PBL, kan de nya reglerna inte tillämpas, även om planläggningen efter ikraftträdandet uppfyller de nya formella kraven. Det betyder att det kommer att ta relativt lång tid innan förändringarna slår igenom. En fråga är om det går att ha en övergångsregel som gör att planläggningen kan växla över till nya systemet vid en viss tidpunkt i pågående planprojekt, exempelvis före granskningsskedet eller med en förnyad granskning som uppfyller reglerna?
7 (7) Helén Mårtensson förvaltningschef Stefan Törnqvist förvaltningsjurist Bilagor Remisshandlingarna Sammanfattningarna i båda utredningarna Delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-2013/1181.807