Remissvar Ds 2013:47 Skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer välkomnar att utredningen ser de svårigheter som finns i dagens system när det gäller möjligheterna att bereda utsatta personer ett så heltäckande skydd som möjligt. Svårigheter som bottnar i att ansvaret för att besluta om olika skyddsåtgärder är uppdelat på flera olika myndigheter. Vi delar utredningens slutsats att det behöver utredas vidare hur staten ska samordna stöd och skydd så att det på bästa sätt kommer de utsatta tillgodo. vill framhålla att det är svårt att upprätthålla ett skydd, däribland skyddade personuppgifter, över tid. Det krävs mycket av den utsatta individ som lever under skydd, liksom av samhället och privat sektor för att inte röja en person. Extra svårt är det att som barn och brottsoffer leva med skydd och skyddade personuppgifter, något som även utredningen gör gällande. Den målgrupp har i särskild åtanke i detta remissyttrande är den målgrupp som vår verksamhet Linnamottagningen möter, nämligen unga (många gånger under 18 år) utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. önskar ett nytt system, med en mer sammanhållen bedömning och förhoppningsvis mindre utrymme för osäkerhet kring hur man bäst skyddar personer och mindre risk för att utsatta personer kommer i kläm mellan olika myndigheters beslut kring säkerhet och sekretess. Utifrån givna förutsättningar, med de förslag utredningen lägger fram och de resonemang de för, följer här dock våra synpunkter när det gäller förbättringar av det befintliga systemet. 9.1 Sekretessmarkering eller annat skydd för personuppgifter i folkbokföringen 9.1.1 Sekretessmarkering Precis som utredningen framhåller är sekretessmarkering enligt dagens system en handläggningsrutin som ges stor tilltro bland gemene man, men som i praktiken saknar reella rättsverkningar. Beslutet är inte överklagbart och andra myndigheter är inte på något sätt bundna vid Skatteverkets sekretessbedömning. vill se en lösning där ett beslut om att neka sekretessmarkering och kvarskrivning går att överklaga. Det är ett beslut som i praktiken får stora konsekvenser för den utsatta. välkomnar att utredningen vill ge Skatteverket rätt att begära biträde av polismyndigheten. Vi vill dock lyfta varningsflagg för att det kan tolkas som att det måste finnas underlag från polis för att den enskilda ska kunna beviljas sekretessmarkering eller kvarskrivning. Det måste tydliggöras för Skatteverkets handläggare att det inte är ett krav att polisen ska vara inkopplad eller att polisanmälan finns i ett ärende för att sekretessmarkering ska kunna beviljas. Många i vår målgrupp som har blivit utsatta för
hedersrelaterat förtryck och våld klarar, trots allvarliga kränkningar, inte av att polisanmäla sin familj. Det förhindrar dock inte att de är i stort behov av kvarskrivning eller sekretessmarkering. Särskilt angående yrkesverksammas möjlighet att beviljas skyddade personuppgifter så som sekretessmarkering. vill särskilt poängtera att det bör beredas en möjlighet för yrkesverksamma som arbetar med t.ex. hedersrelaterat förtryck och våld och även träffar familjerna för samtal, att beviljas skyddade personuppgifter. Det kan vara riskabelt för både den yrkesverksamma själv, dennas familj och den placerade ungdomen om förövaren/förövarna har möjlighet att spåra upp den person som hjälper ungdomen. Det kan dock vara svårt att påvisa ett konkret hot innan den yrkesverksamma i praktiken har utsatts för det. anser att denna typ av arbete som endast ett fåtal i Sverige gör, kan jämföras med vissa grupper inom polisen som arbetar med t.ex. organiserad brottslighet. Samhället vill och kräver att yrkesverksamma inom organisationer som stöttar ungdomar, ibland möter familjerna samt även deltar i offentliga sammanhang för att diskutera problematiken. Samtidigt ger samhället inte förutsättningar för en större säkerhet kring detta arbete. Särskild angående omprövning anser att Skatteverket ska ges möjlighet att, i vissa fall, bevilja sekretessmarkering som löper utan omprövning. Sekretessmarkeringen skulle kunna gälla tills det att den enskilda ansöker om att ta bort markeringen. De personer som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld fortsätter ofta att vara det över mycket lång tid, p.g.a. den oåterkalleliga skada som de anses ha orsakat familjens heder. När de bereds ett tillräckligt skydd av samhället sker vanligen inga nya hot eller liknande under dagens skyddsperiod på ett, två eller tre år. När omprövning ska ske tvingas dock den sökande återigen formulera rådande dödshot eller liknande, vilket innebär en stor psykisk påfrestning. Det skapar en stor osäkerhet hos barnet/ungdomen att skyddet är begränsat till korta perioder, samtidigt som hen själv vet att hoten från familj/släkt kommer att finnas kvar under lång tid. Alla som lever med skyddade personuppgifter, eller känner personer i denna situation, vet hur besvärligt det är, t.ex. avseende de hinder som uppstår i mötet med skola, hälso- och sjukvård, telekomföretag o.s.v. Risken att en icke-tidsbegränsad sekretessmarkering skulle missbrukas menar vi därför är minimal. har inte kännedom om någon som skulle välja att fortsätta leva med skyddade personuppgifter om det inte var absolut nödvändigt. 9.1.2 Registrering av uppgift om skyddsbehov anser, till skillnad från utredningen, att Sverige bör genomföra Folkbokföringsutredningens förslag om registrering av uppgift om skyddsbehov. Även om det kan komma att fylla en liknande funktion som sekretessmarkering, är det en mer formaliserad version som är möjlig att överklaga. Att det finns en särskild registrering kommer att ytterligare påkalla uppmärksamhet hos den som ska pröva sekretessen, vilket
kan leda till än mindre risk för felbedömningarna. Vi delar inte utredningens bedömning att det skulle kunna leda till en absolut sekretess, däremot blir det ytterligare en markör för att påkalla allvaret i de ärenden där det dokumenterat finns en historia av våld och hot om våld. menar att risken att samhället felaktigt lämnar ut uppgifter med konsekvensen att personer kan drabbas av våld, kränkningar, bortgiften, människorov och mord, är större och väger tyngre än risken att vissa tjänstemän eller myndigheter tar en registrering av skyddsbehov på för stort allvar. 9.1.3 Uppgift om grunden för en sekretessmarkering I det fall en registrering enligt 9.1.2 inte genomförs, anser att det behövs en reglering som tydliggör när grunden för sekretessmarkering är risk för våld, hot eller förföljelse. Vi finner ytterst få argument mot att införa en sådan lösning som snabbt tydliggör för den myndighet som gör prövningen att det kan få allvarliga konsekvenser om uppgifter lämnas ut, även om det sedan är upp till myndigheten att vända sig till Skatteverket och den enskilda för att få mer information. En sådan reglering skulle minska risken för felbedömningar ytterligare. 9.2 Kvarskrivning i folkbokföringen välkomnar att Skatteverket ges rätt att begära biträde från polismyndigheten. Vi vill dock även här lyfta den varning som nämndes under 9.1.1. Det måste finnas möjlighet för ungdomar utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld att söka kvarskrivning, när det krävs för att övriga skyddsåtgärder ska fungera, även om ungdomen inte kan eller vill polisanmäla sin familj. Ofta har polisen kännedom om familjeförhållanden i dessa ärenden, men inte alltid. Dagens rutiner kräver oftast att polisutredning finns för att beviljas kvarskrivning, vilket är en brist för målgruppen unga som blivit eller riskerar att giftas mot sin vilja och/eller blivit utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. När det gäller unga under 18 år och som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld är ett särskilt stort problem att ansökan om kvarskrivning kräver underskrift av minst en vårdnadshavare (precis som beskrivs på sidan 85 i utredningen). I princip samtliga ungdomar som Linnamottagningen tar emot vid placering på grund av hedersrelaterat förtryck och våld är i behov av skyddade personuppgifter. I flertalet fall gör skyddsbehovet det nödvändigt att söka kvarskrivning, vilket inte är möjligt enligt nuvarande lagreglering. Detta är ett akut problem som måste åtgärdas snarast, då ungdomarna dagens situation enbart kan söka sekretessmarkering. I flera ärenden har ungdomar under det gångna året blivit röjda på grund av att sekretessmarkeringen inte gett tillräckligt skydd. 9.3 Fingerade personuppgifter anser att möjligheterna att beviljas fingerade personuppgifter bör utvidgas, i enlighet med Stalkingutredningens förslag. Vi anser att det bör finnas en möjlighet att pröva skyddsbehovet hos en individ, även om denna i princip kan beredas skydd genom andra skyddsåtgärder. Det kan t.ex. vara lämpligt om personen bedöms behöva skydd under en mycket lång tid. Det förefaller i slutändan bli en fråga om att
resurser hos bl.a. polisen ställs mot extremt utsatta individers möjlighet att få en dräglig livssituation. delar utredningens bedömning att en allmän utgångspunkt bör vara att fingerade personuppgifter ska kunna väljas framför kvarskrivning (även om det senare ger ett fullgott skydd), om det främjar den utsattas återhämtning. Att det kan finnas svårigheter vid uppställandet av objektiva kriterier för lämplighetsprövning är enligt vår mening inte tillräckliga skäl för att avfärda en utvidgning av möjlighet till fingerade personuppgifter. 9.4 Beslutsstrukturen beträffande skyddade personuppgifter delar utredningens bedömning att nuvarande beslutsstruktur är allt för splittrad och att det krävs en bredare översyn för att komma tillrätta med svårigheterna. 9.5.1 Sekretess för fastighets- och tomträttsbeteckningar välkomnar utredningens förslag. önskar därutöver en översyn av möjligheterna till sekretess i fastighetsregistret avseende föreningar som äger fastigheter i vilka skyddat boende bedrivs. Det är en brist i dag att man genom Lantmäteriet kan få adress till en organisations fastigheter, i det fall organisationen äger bostaden. Vid rättegångar om t.ex. LVU kan personal hos organisationen kallas som vittnen, och det går då snabbt att genom kopplingen till organisationen spåra på vilken adress t.ex. skyddade boende finns. Det är en brist i systemet som inte direkt omfattas av utredningens uppdrag, men som har en nära koppling till detta. 9.5.2 Sekretess för uppgifter i ärenden om kvarskrivning välkomnar utredningens förslag att sekretess ska gälla för uppgifter om enskilds personliga förhållanden i ärenden om kvarskrivning. Vi önskar att samma reglering ska gälla i fråga om sekretessmarkering, d.v.s. att de uppgifter som lämnas av enskild även i dessa fall ska omfattas av sekretess. Exempel på fortsatta brister vill avslutningsvis ge en inblick i de brister som för närvarande finns när det gäller skydd av personuppgifter för hotade personer. Följande urval av ärenden (bland många fler) har varit aktuella under de senaste två åren och illustrerar således nuvarande brister (som inte åtgärdats genom tidigare förändringar av systemet). Det är brister som tyvärr inte heller denna utrednings förslag råder bot på. Linda Linda var under lång tid utsatt för allvarliga kränkningar, incest, våld och hot om tvångsgifte av sin släkt. Hon placerades i skyddat boende och beviljades kvarskrivning. Hon levde under flera år skyddat i den kommun hon hade placerats. När hon började bli redo för att starta liv på egen hand, ville hon göra det i den nya kommun där hon bott sedan flera år. För att kunna ställa sig i bostadskö m.m. var hon tvungen att ändra sin folkbokföring, och
ändra sin nivå på skydd i folkbokföringen. Skatteverket lämnade ut hennes nya adress och hennes nya namn till en företrädare för släkten, vid en dåligt genomförd sekretessprövning. Det innebar att Linda var tvungen att bryta upp från den trygga tillvaro hon byggt upp med boende, skola, socialt kontaktnät m.m., och återigen leva på flykt, med stark oro och ångest som följd. Haza Haza var placerad på grund av hedersrelaterat förtryck och våld. Hon hade psykosomatiska besvär på grund av sin tidigare utsatthet och sökte därför vård på en vårdcentral på placeringsorten. Utöver svårigheter hon mötte med att få vård som inte var akut (landstingen kan inte upprätta en säker betalningsförbindelse mellan varandra utan att röja i systemet vilket landsting patienten får vård i, en uppgift som många personer därmed får tillgång till), röjde vårdcentralen Haza genom att ringa till pappan för att ge Haza en läkartid. Pappan fick då kännedom om vilken vårdcentral Haza gick till, vilket gjorde att hon inte längre kunde bo kvar på orten. Maria Maria var utsatt för ett akut dödshot och placerades i skyddat boende. Maria polisanmälde släktens hot mot henne och pojkvännen. I Marias släkt fanns flera fall av bortgifte och hedersmord (i hemlandet). Konsekvenserna för de som bröt mot normerna var således högst allvarliga och hotet mot henne allvarligt menat. Det skyddade boendet och socialtjänsten gjorde bedömningen att Maria behövde kvarskrivning. Med dagens reglering är detta dock inte möjligt då det kräver att minst en av hennes föräldrar skriver under ansökan, vilket de självklart inte går med på. Rafa Rafa blev bortgift av sin familj och utsattes för allvarligt våld. Hon lyckades få hjälp att lämna mannen och placerades i skyddat boende på grund av hot från familj om att återigen tvingas till giftermål. Rafa beviljades sekretessmarkering. Rafa sökte akutvård för psykosomatiska besvär, på ett stort sjukhus. Vid besöket var både Rafa och personal från det skyddade boendet noggranna med att poängtera att Rafa hade skyddade personuppgifter och såg även till att journalen låstes för att säkerställa att Rafa inte skulle röjas. Likväl skickades en faktura hem till Rafas folkbokföringsadress där det tydligt framgick vilket landsting och sjukhus Rafa sökt vård på. 10 Utgångspunkter för en mer övergripande reform delar utredningens bedömning att det behövs en mer övergripande reform av systemet. Inte minst krävs ett övergripande ansvar för att göra en helhetsbedömning av en persons skyddsbehov. I ett fortsatt utredningsuppdrag krävs enligt tydligt fokus på barn och unga placerade på grund av hedersrelaterat förtryck och våld. Detta då dagens system innehåller stora luckor och svårigheter för målgruppen, särskilt avseende möjligheterna till kvarskrivning. Det krävs ofta ett högt skydd för unga som lever med dödshot/hot om människorov/hot om tvångsgifte/hot om allvarlig misshandel.
menar dock att det är problematiskt att flera akuta brister återigen hänvisas vidare till kommande utredningar. Som konstateras i den aktuella utredningen har frågor om skyddade personuppgifter behandlats av en rad tidigare utredningar. Vi anser att det är hög tid att man går till botten med dessa frågor. Stockholm 2013-10-01 Leila Qaraee Ordförande