ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK I EGENTLIGA FINLAND BILAGA 0 /PLANKORTEN 11.6.2018 / 27.8.2018 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND
ANVISNING FÖR ATT LÄSA KARTMATERIALET ETAPPLANDSKAPSPLANEN Etapplandskapsplanen är en plan som presenterats i generella drag om användningen av behövliga områden för landskapets utveckling samt om principerna för samhällsstrukturen. En landskapsplan kan utarbetas som en helhetsplan, som täcker hela landskapet, eller som en etapplan för enskilda teman eller delområden. I denna etapplandskapsplan koncentrerar man sig endast på markanvändningen och utvecklingsmålen och -frågorna för servicenätet för trafiken och handeln i anslutning till tätorterna. De teman som blir utanför avgränsningen har till största delen blivit lösta antingen vid tidigare processer för landskapsplanen eller programmerats som ämnen för de följande landskapsplanerna. PLANKARTAN I den etapplandskapsplan som ska godkännas förs som en lösning fram endast nya beteckningar och beteckningar som ska upphävas, och vilka omfattas av temat, ett undantag utgör särskilda frågor som ska lösas samt framkomna, tekniska behov av en korrigering. Helheten ska granskas som en uppdaterad sammanställning av landskapsplanen, där alla beteckningar anförs. På plankartan förtecknas de planbeteckningar som berör lösningen. ETAPPLANDSKAPSPLANEN UPPHÄVER OCH ERSÄTTER DEN GÄLLANDE LANDSKAPSPLANEN områdesreserveringarna för en aktiv markanvändning (A, C, TP E, R) och objektbeteckningar (at, c, km, t. T-kem. et) samt i förbindelse med dem/gränsande till dem beteckningar för områdesreserveringar för rekreation, skydd och jord- och skogsbruksdominerade områden (V, S, M, MRV) målområde för stadsutveckling och beteckningar för målområde - utvecklingsprinciper för utvecklande av tätorts funktioner som stöder sig på spårbunden trafik beteckningar för trafikarrangemang Dessutom görs i etapplandskapsplanen, utanför de valda temana, tekniska revideringar och korrigeringar, vilka skilt för sig har förtecknats i kapitel 6.8. HÄFTET PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER Planbeteckningarna jämte bestämmelserna som rör planlösningen uppräknas i ett särskilt häfte som ska godkännas för planbeteckningar och -bestämmelser. PLANKORTEN Innehållet och motiveringarna för de beteckningar som ska begagnas i planlösningen beskrivs mer i detalj i plankorten. I samma sammanhang beskrivs även planens allmänna lösning samt konsekvenserna av lösningen. I korten konstateras utgångs-, mål-, utrednings- och motiveringsdokumenten /bilagorna som gäller planlösningen samt de delområden på vilka de konsekvenser som riktas mot dem blir bedömda. I korten konstateras den ursprungliga beteckningen samt ändringen. BESKRIVNINGEN I planbeskrivningen beskrivs planens mål, utgångspunkterna för planeringen, det informationsunderlag på vilket planlösningen stöder sig (utredningar och andra material) samt planlösningens innehåll och konsekvenser. BILAGORNA Planlösningens ändringar jämte motiveringar presenteras temaspecifikt på temakartorna samt i särskilda motiveringsdokument. I bilagorna har även sammanställts ett material om utgångsläget för tätorternas utveckling samt om handelsenheterna. Vidare finns en sammanställning av responsen i utkastskedet med bemötanden.
Målområde för stadsutveckling Betydande område på internationell, nationell, landskaps- och regional nivå, som i första hand ska utvecklas att förstärka landskapets attraktivitet Områdets attraktivitet ska förbättras genom övergripande stadsplanering. Område, på vilket samhällsstrukturen ska koncentreras och byggandets effektivitet ökas. En koncentrerad struktur ska utveckla s kvalitet och beakta särdragen. Utvecklingen av området ska stödja förbättrandet av gång-, cykel- och kollektivtrafiken samt främja och trygga tjänsternas tillgänglighet. De regionala kvalitetslederna för cykeltrafik har anvisats som riktgivande på en särskild kartbilaga. I samband med stationsplatserna planeras och dimensioneras områdets markanvändning för att gynna lokaltågtrafikens verksamhetsbetingelser och att stödja resekedjor. Vid utvecklingen av området ska kontinuiteten för natur-, kulturmiljö- och landskapsvärdena samt för rekreationsområdena och de ekologiska förbindelserna tryggas. ens/lösningens motiveringar: Det strategiska och tyngdpunkterna för utvecklingen: Med beteckningen bildas en övergripande planeringsram per stadsregion, vilken beaktar regionernas och kommunernas/städernas särdrag och styrkor och utmanar till att utveckla dem. Vid granskningen beaktas planeringens långsiktighet och å andra sidan den snabbt föränderliga verksamhets, Utgångspunkten är områdets särdrag och den byggda s art. Med beteckningen möjliggörs en dubbelriktad, flexibel planering genom att områdenas inre ändringsbehov identifieras och ändrings- och utvecklingsområdena konstateras. Med beteckningen anvisas de strategiskt verkande tyngdpunktsområdena och den kompletterar/ medför en ny nivå i innehållet för beteckningarna för den aktiva markanvändningens områdesreservering. Utgångspunkten för beteckningen målområde för stadsutveckling är att vidareutveckla den beteckning som använts i Åbo stadsregion. ens innehåll utvidgas att mer mångsidigt omfatta en sammanjämkning av planeringen av markanvändning, trafik och service. Målområdet för stadsutveckling beaktar övergripande alla delområdena av en aktiv stadsutveckling: boende, service, arbetsplatser och tillgängligheten mellan dem. På målområdena för stadsutveckling ska man försäkra att både möjligheterna för mångsidigt boende och bevarandet av arbetsplatserna i centrum tryggas. Utvecklingsbeteckning används i alla regioncentrum i stadsregionen, varvid beteckningens innehållskrav anpassas till skalan och utgångspunkterna för varje enskild stadsregion. I Åbo stadsregion är planeringshelheten den mest mångsidiga. I beteckningen ingår också att verksamhetsförutsättningarna för lokaltågtrafik tryggas i samband med stationsplatserna. Satelliterna anvisar områdena i stadsregionen som redan har en fast anknytning inom kärnstadsområdet och vilka det är viktigt att förstärka med hänsyn till att förenhetliga regionens samhällsstruktur och utvecklingen av kollektivtrafiken. en täcker Åbo stadsregion (Åbo-Nådendal-Reso-S:t Karins + satelliterna: Hirvensalo, Moisio - Kreivilä Jäkärlä - Littois Verkakylä, Pikis - Luonnonmaa, Masku, Rusko, Lundo, Pemar) samt alla regioncentrum (Salo, Nystad, Loimaa och Pargas). eller bestämmelse, utgångsläge TKSMK 2004 Samhällsstrukturen ska koncentreras och byggandets effektivitet ökas på området. En tätare struktur ska vara att utveckla s art. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ Zon som ska utvecklas: Längs centrumaxeln Nådendal Reso Åbo - S:t Karins - Pikis, centrumtätorterna i Lundo och Pemar. Planeringen av markanvändningen, trafiklösningarna och servicen som en helhet tjänar attraktivitetsutvecklingen för både närområdet och hela regionen/landskapet. Utveckling av den befintliga strukturen genom att man identifierar de interna ändringsbehoven och skapar förutsättningar för att göra samhällsstrukturen enhetlig. Då den sjunkande tillväxten/invånartätheten för det centrala tätortsområdet avstannar, främjar det att servicenivån bevaras och förbättras. Tryggandet av centrumens arbetsplatser har en stor indirekt betydelse för hela områdets ekonomiska livskraft. Förbättrandet av tillgängligheten för betydande arbetsplatskoncentrationer genom att utveckla hållbara former för att röra sig förbättrar samhälls- och energiekonomin och minskar trafikens negativa effekter. Utnyttjandet av den befintliga samhällsstrukturen, infrastrukturen samt servicestrukturen är kostnadseffektivt och minskar behovet av att röra sig mellan de olika områdena. En tätortsstruktur som kompletteras skapar bättre möjligheter för kollektiv-, gång- och cykeltrafik, automatiserad trafik samt för servicen för att röra sig och minskar på så sätt personbilismen. Det sjunkande behovet av trafik och av efterfrågan på personbilism sänker utsläppen från trafiken och främjar att de nationella och internationella målen för utsläppen ska uppnås. Principen en inåt växande samhällsstruktur koncentrerar och effektiverar strukturen och orsakar press på att ändra regionala grönförbindelser samt lokala närrekreationsområden till områden för byggande. Denna utveckling kan ha en konsekvens för närrekreationsområdenas karaktär, storlek och tillgänglighet, ifall det inte inryms tillräckligt med lokala rekreationsområden i den exaktare planeringen och så att rekreationsledernas kontinuitet tryggas. En komprimering som identifierar särdragen och ett färdigställande av de ofullbordade områdena skapar förutsättningar för att förbättra trivseln för stadsbilden, den byggda och livs samt för att kulturarvet och förbindelserna för de ekologiska och rekreationslederna ska tryggas.
Målområde för utveckling av tätortsfunktioner Betydande område på riks-, landskaps- och regional nivå som i första hand ska utvecklas, och som förstärker det regionala servicenätet Områdets attraktivitet ska förbättras genom att trygga områdets tjänster genom att utveckla markanvändningen och främja en hållbar tillgänglighet för tjänsterna. I samband med stationsplatserna planeras och dimensioneras områdets markanvändning och trafiknät att gynna verksamhetsbetingelserna för lokaltågtrafik och för att stödja resekedjor. Då området utvecklas ska natur-, kulturmiljö- och landskapsvärdena samt kontinuiteten för rekreationsområdena och de ekologiska förbindelserna tryggas. ens/lösningens motiveringar: Det strategiska och tyngdpunkterna för utvecklandet: Tätorternas tillväxt inriktas nuvarande landskapsplanens områden för aktiv markanvändning samt till områden som särskilt ska utvecklas med hänsyn till sina attraktionsfaktorer. Betydande tätorter med hänsyn till det regionala servicenätet anvisas med en beteckning för tätortsfunktionernas utvecklingsprincip. Utgångspunkten är en kraftig ökning av tätortsområdets dragningskraft. Tryggandet av tätorternas livskraft och speciellt av förutsättningarna för att tjänsterna ska bevaras är i landsbygdstätorterna lika viktigt om inte viktigare än i den täta kärnstadsregionen. Ett tillräcklig antal invånare som behöver tjänsterna är en förutsättning för att trygga tjänsterna. En hållbar tillgänglighet för tjänsterna främjas inom tätortsområdet genom att utveckla rutterna för den lätta trafiken. Med beteckningen för målområde för utveckling av tätortsverksamheter anvisas, förutom betydande tätorter med hänsyn till det regionala servicenätet, även platser för lokaltågsstationer som kopplas till planeringen på lång sikt. Utgångspunkten för anteckningen målområde för utveckling av tätortsverksamheter har funnits från de tidigare planomgångarna. Anteckningen målområde för utveckling av tätortsverksamheter som stöder sig på spårbunden trafik jämte bestämmelser, vilket förklarar anteckningens schematiska karaktär, särskilt då man anvisar ställen för lokaltågsstationer som ska utvecklas. Anteckningen har m.a.o. utvidgats till att omfatta centrumnätets kommuncentrumtätorter som är mer mångsidiga till sina särdrag och centrala till sitt läge. Utöver dessa kvarstår de platser för lokaltågsstationer som definierats att ska utvecklas vid de tidigare planomgångarna. eller bestämmelse, utgångsläge VSMK 2013: Målområde för utveckling av tätortsfunktioner som stöder sig på spårbunden trafik Områdets markanvändning utvecklas och den dimensioneras att gynna verksamhetsbetingelserna för lokaltågtrafik. Konsekvenserna för tätorternas livskraft: Då tätorternas tillväxt riktas nuvarande landskapsplanens områden för aktiv markanvändning samt till områden som särskilt ska utvecklas till sina attraktionsfaktorer, hejdar det att en tätortsliknande markanvändning uppstår oplanerat på områden utan detaljplanläggning på bekostnad av strategiskt viktiga områden. Utnyttjandet av den befintliga samhällsstrukturen, infrastrukturen samt servicestrukturen är kostnadseffektivt och minskar behovet av behovet att röra sig mellan de olika områdena. En tätortsstruktur som kompletteras skapar bättre möjligheter för kollektiv-, gång- och cykeltrafik, automatiserad trafik samt för servicen för att röra sig och minskar på så sätt personbilismen. Det sjunkande behovet av trafik och av efterfrågan på personbilism sänker utsläppen från trafiken och främjar att de nationella och internationella målen för utsläppen ska uppnås. Principen en inåt växande samhällsstruktur koncentrerar och effektiverar strukturen och orsakar press på att ändra regionala grönförbindelser samt lokala närrekreationsområden till områden för byggande. Denna utveckling kan ha en konsekvens för närrekreationsområdenas karaktär, storlek och tillgänglighet, ifall det inte inryms tillräckligt med lokala rekreationsområden i den noggrannare planeringen och så att rekreationsrutternas kontinuitet tryggas. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ En komprimering som identifierar särdragen och ett färdigställande av de ofullbordade områdena skapar förutsättningar för att förbättra trivseln för stadsbilden, den byggda och livs samt för att kulturarvet och förbindelserna för de ekologiska och rekreationslederna ska tryggas.
Målområde för utvecklande av detaljhandeln Betydande område på riks-, landskaps- och regionnivå för detaljhandeln. För området kan vid en mer detaljerad planering anvisas till sin betydelse regionala stora detaljhandelsenheter eller koncentrationer. Det är möjligt att genomföra regionala storenheter för centruminriktad specialvaruhandel i södra delen för för Mylly-Hauninen-Kuninkoja i Reso, områdena Åbo Österås-Biodalen och Piispanristi i S:t Karins och det förutsätter god tillgänglighet med kollektivtrafiken och en utveckling som förbättrar s kvalitet. Handelns dimensionering för de enskilda områdena har anvisats i en särskild tabell. ens/lösningens motiveringar: Det strategiska Med beteckningen har anvisats områden som ska anvisas för regionalt betydande stora detaljhandelsenheter utanför centrumen för att främja s verksamhetsbetingelser och för att en fungerande konkurrens ska utvecklas. Med beaktande av landskapsplanens exakthet i allmänna drag tryggas förutsättningarna och tillgängligheten för ett balanserat servicenät. En styrning av alternativa stigar för förverkligandet och en mer detaljerad styrning genom kommunplanläggning. eller bestämmelse, utgångsläge Ny beteckning. Befintliga och delvis genomförda områden. Utveckling och förnyelse som sker genom ändringar av användningssyftet och kompletterande byggande inom områdena. Inga direkta konsekvenser för den andra markanvändningen i omgivningen. Konsekvenserna för förändras inte väsentligt, eftersom områdena redan till stor del har blivit genomförda. Den ökade handeln och tjänsterna invid huvudtrafiklederna medför en ökning av trafiken och dess negativa effekter och gör det sämre att uppnå utsläppsmålen, om inte betydlig uppmärksamhet på den blir fäst vid den fortsatta planeringen av områdena samt regionen för att utveckla hållbara trafikformer på områdena. Genom landskapsplanens helhetslösningar strävar man dock efter att enligt dess mål främja hållbara former för mobilitet och för att minska trafikens totalprestation och därigenom energi- och klimatmålen. Handelns områden utökar inte tätortsstrukturen. Genom att förnya och komplettera de befintliga områdena kan stads- och tätortsbilden förenhetligas. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ Området har inte på grund av sitt läge någon konsekvens i helhetslandskapsplanen och på kulturarvet och naturvården som beaktats. Genom en dimensionering på området för handel och vilken möjliggör olika slag av alternativa stigar för genomförandet främjas en fungerande konkurrens för.
Målområde för utveckling av industri och logistiken Betydande produktionsområde på internationell, riks-, landskaps- eller regional nivå som i första hand ska utvecklas Genom planering ska en utveckling av området tryggas och främjas till ett högklassigt och effektivt företagsområde. Vid områdets planering ska koordineringen av markanvändningen och ett hållbart trafiksystem främjas samt en mångsidig tillgänglighet och en löpande trafik på riksnivå säkras. Vid utvecklingen av området ska grundvattenområdena beaktas samt natur-, kulturmiljö- och landskapsvärdena samt kontinuiteten för de enhetliga rekreationsområdena och de ekologiska förbindelserna tryggas. ens/lösningens motiveringar: Det strategiska och tyngdpunkterna för utvecklingen: Med beteckningen bildas en övergripande planeringsram, som beaktar särdragen och styrkorna och utmanar till att utveckla dem. Vid granskningen beaktas planeringens långsiktighet och å andra sidan den snabbt föränderliga verksamhets. Med beteckningen möjliggörs en dubbelriktad, flexibel planering genom att områdenas inre ändringsbehov identifieras och ändrings- och utvecklingsområdena konstateras. Utgångspunkten är god tillgänglighet och smidigt trafik i det internationella trafiknätet, styrkorna hos områdets näringsliv, den byggda s art samt beaktandet av de ömtåliga kulturarvs-, naturoch rekreationsområden som hör till områdets influensområde. Tryggandet av områdenas livskraftsutveckling: Med beteckningen anvisas centrala produktions- och logistikområden, vilkas verksamhets- och utvecklingsförutsättningar i den allt mer koncentrerade stadsstrukturen ska tryggas. anvisas nya utvecklingsområden, vilkas lokalisering är väl tillgänglig i samhällsstrukturen och vilkas planering och genomförande ska kopplas till beslut, planer och genomföranden som berör områdets trafikarrangemang. Det centrala i planeringen av områdena är att övergripande beakta en sammanjämkning av markanvändnings- och farleds- samt en hållbar trafikplanering: - smidig trafik - främjande av att kollektiv nyttjas genom att utveckla resekedjornas knutpunkter - förenhetligande av samhällsstrukturen och stadsbilden genom parallellvägs- och gatuarrangemang - minskande av vägarnas hinderkonsekvenser både för lederna för gång-och cykeltrafik och för ekologiska förbindelser eller bestämmelse, utgångsläge Ny beteckning. En koordinering av trafikleds- och markanvändningsplaneringen samt ett hållbart trafiksystem främjar en fungerande samhällsstruktur samt bättre trafikmiljökvalitet för stads- och tätortsavsnitten. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ En smidig trafik i den internationellt betydande trafikkorridoren förbättrar konkurrenskraften för de produktions- och logistikområden som är lokaliserade längs den. Förbättrandet av att personbilstrafiken löper inom strukturen för Åbo stadsregion står delvis i konflikt med målen för den regionala trafiksystemplanen, där en sänkning av personbilstrafikens andel eftersträvas och en ökning av andelen för kollektivtrafik, gång och cykelåkning för att förflytta sig. Områdena som är belägna invid löpande huvudvägförbindelser lockar till privatbilism, vilket ökar de negativa effekterna av bilismen och gör det sämre att uppnå utsläppsmålen. På de områden som blir inom utvecklingsbeteckningen, och som medför en riklig intern trafikprestation kan förutsättningarna för en hållbar rörlighet förbättras genom en övergripande planering. Minskandet av hinderkonsekvenserna för den lätta trafiken och främjandet av att kollektivtrafik utnyttjas, genom att utveckla resekedjornas knutpunkter, minimerar dess omvända effekter. Markanvändningen kan orsaka försämrade grundvattenförhållanden, ifall man inte vid en mera exakt planering tillräckligt beaktar de områden där grundvatten uppkommer och faktorer som påverkar grundvattnets kvalitet och mängd. En identifiering av de aktiva verksamheterna, känsliga villkorsvärdena samt gränssnitten för rekreations- och de ekologiska förbindelserna främjar att natur- och kulturvärdena tryggas och bevaras.
Utredningsområde för utvidgning av samhällsstrukturen Område som ska tryggas för en utveckling som sker på lång sikt. Ett eventuellt ibruktagande av områdena ska förläggas till en tid då detta görs möjligt av en hållbar utveckling för regionens samhällsstruktur. Genom planering kan man undersöka områdets förutsättningar för en utveckling på lång sikt genom att bedöma konsekvenserna för att genomföra de primära målområdena för stadsutvecklingen. Byggande på området får inte genom sin beskaffenhet och volym försämra ett genomförande av målområdena för stadsutvecklingen och de områden för tätortsverksamheter som ingår i dem. Områdets planering ska stödja målen för ett hållbart trafiksystem. ens/lösningens motiveringar: Det strategiska och tryggandet av utvecklingen I landskapsplanen visas riktningarna för framtiden. Från den strategiska planeringen till ett byggande kan det på kommunnivå gå tiotals år. Syftet med anteckningarna om utvecklingsprincioen är att inrikta tidfästningen av en planering och skapa ett tidsperspektiv: vad man siktar till under de kommande tio, tjugo åren och vilka områden som aktiveras först därefter. På så sätt säkras att det finns områden även i framtiden för en planmässig markanvändning. Områdenas placering i samhällsstrukturen motiverar att området tryggas för planeringen av samhällsstrukturen, en eventuell utvidgning som sker på lång sikt. Med beteckningen möjliggörs en dubbelriktad interaktiv bedömning av byggandets konsekvenser för samhällsstrukturen. Man identifierar områden med tecken på en utvidgning av samhällsstrukturen samt betonar behovet av att reda ut konsekvenserna av en utvidgning av samhällsstrukturen och förutsättningarna för ett byggande. säkerställs i områdets planering förutsättningarna för utvecklingen av en god och mångsidig tillgänglighet. Beaktandet av en långsammare tillväxt i planeringen förutsätter även i detta nu att planeringen görs i etapper av omfattande områden som möjliggör tätortsverksamheter. Det är viktigt att klarlägga utredningsområdenas betydelse för utvecklingen av samhällsstrukturen och sedan framskrida planmässigt, ifall regionens motiverade befolkningsutveckling m.m. möjliggör en mer aktiv granskning av områdena. Utgångspunkten för planen är att genomförandet av dessa s.k. reservområden blir aktuellt först efter att den eftersträvade utvecklingen av målområdena uppfyllts. eller bestämmelse, utgångsläge Ny beteckning. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ Då en utredning i växelverkan görs möjlig, förstärker det budskapet om betydelsen av bedömningen av samhällsstrukturens konsekvenser och åstadkommer mer hållbara beslut som inriktas på. Ett planmässigt anvisande av utvecklingsmöjligheter på lång sikt genom att trygga områden skapar förutsättningar för att förenhetliga samhällsstrukturen. Tillväxten som ska inriktas framtungt för områdena hindrar eller gör utvecklingen av en stadsregion eller en tätort långsammare, och orsakar sålunda en splittring av samhällsstrukturen.
Område för centrumfunktioner. C Områden för på riks-, landskaps- eller regionalnivå betydande centruminriktade service- förvaltnings- och andra blandade funktioner samt trafikområden och parker i anslutning till dem. Innehåller även centrumboende. En sammanjämkande utveckling av markanvändning, hållbar mobilitet, boende, tjänster och arbetsplatsfunktioner ska främjar genom övergripande planering. Planeringen ska förenhetliga stads- och tätortsbilden och ta hänsyn till särdragen. Genom planering ska förutsättningarna säkras för regionalt betydande detaljhandel med utvecklande av de befintliga strukturerna. ens/lösningens motiveringar: Centrumområdena skapar stommen i landskapets regionstruktur och är motorer för attraktivitetsutvecklingen: koncentrationer av blandade funktioner, där boende, arbete, service, kultur och fritid möts. Samtidigt är de knutar för olika trafikformer och resekedjor. Då urbaniseringen och handelns strukturomvandling fortgår är centrumområdena utsatta för problem av problem av olika grad: anhopningar, ensidigare struktur, ojämställdhetsutveckling. Landskapsplanens mål är att skapa förutsättningar för en utveckling av både ett balanserat centrumnät och hållbara centrum. Genom att utveckla och stödja hållbara trafikformer främjas kommersiell attraktion och förstärks den regionala attraktiviteten. Genom en planering, som tar hänsyn till skalan, undviker man att sådana förväntningsvärden uppstår som bromsar utvecklingen. En övergripande stadsplanering, en tillgänglighet som upplevs som äkta och kvaliteten hos den byggda skapar förutsättningarna för attraktionsutvecklingen samt för att handeln och andra tjänster utvecklas. Det finns goda förutsättningar i centrum för att främja gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och andra trafiktjänster. Områdena för centrumfunktioner är i huvudsak utbyggda, sådana som delvis förnyas genom kompletterande byggande. De största trycken på en förändring har nya utvidgningsområden, de s.k. brownfield -områdena. Vid utvecklingen ska hänsyn tas till betydelsen av närrekreationsområdena för en den nya och befintliga bebyggelsen. eller bestämmelse, utgångsläge En gammal beteckning, vars betydelse, innehåll och bestämmelser har reviderats. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ Genom kompletteringsbyggande förbättras och förenhetligas tätorts-/stadsbilden och främjas attraktiviteten hos centrumen. Livs blir mer mångsidig och rörligheten i vardagen samt rekreationsområdenas tillgänglighet blir bättre. Välplanerade och genomförda områden för centrumverksamheterna ökar användningen av hållbara former för att röra sig och minskar totalprestationen av fordonstrafiken. På så sätt minskar områdenas utveckling olägenheterna av trafiken och stöder energi- och klimatmålen. Tryggandet av verksamhets- och utvecklingsförutsättningarna för handeln på områdena för centrumfunktionerna främjar en fungerande konkurrens för. Utgångspunkten för områdets utveckling är ett kulturarv som beaktats redan i helhetslandskapsplanen.
Område för framtida centrumfunktioner C/m Ett till markanvändningen föränderligt, på riks-, landskaps- eller regionnivå betydande, centruminriktat service-, förvaltnings- och andra blandade funktioners område samt trafikområden och parker i anslutning till dem. Innehåller även centrumboende. En förändring av området i etapper ska främjas genom konsekvent planering och planläggning. Utvecklingen av en regionalt betydande detaljhandel förutsätter en sammanjämkande utveckling av markanvändningen, hållbar mobilitet, boende, service och arbetsplatsfunktioner genom övergripande planering. Planeringen ska vara att förenhetliga stads- och tätortsbilden och att ta hänsyn till särdragen. ens/lösningens motiveringar: Centrumområdena skapar stommen i landskapets regionstruktur och är motorer för attraktivitetsutvecklingen: koncentrationer av blandade funktioner, där boende, arbete, service, kultur och fritid möts. Samtidigt är de knutar för olika trafikformer och resekedjor. Då urbaniseringen och handelns strukturomvandling fortgår, är centrumområdena utsatta för problem av problem av olika grad: anhopningar, ensidigare struktur, större ojämställdhetsutveckling. Landskapsplanens mål är att skapa förutsättningar för en utveckling av både ett balanserat centrumnät och hållbara centrum. Genom att utveckla främjas kommersiell, lockande utveckling och förstärks den regionala attraktiviteten. Genom en planering som beaktar skalan undviks att förväntningsvärden, som bromsar utvecklingen, uppkommer. Det finns goda förutsättningar i en centrummiljö för att utveckla gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och andra trafiktjänster samt för att utveckla tätortsbilden samt tjänsterna för den närliggande bosättningen. eller bestämmelse, utgångsläge Ny beteckning Kompletteringsbyggandet av det befintliga området och ett ersättande nybyggande har endast litet konsekvenser för den omgivande markanvändningen. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ Genom kompletteringsbyggande förbättras och förenhetligas tätorts-/stadsbilden och främjas centrumens attraktivitet. Livs blir mera mångsidig och rörligheten i vardagen samt rekreationsområdenas tillgänglighet förbättras. Välplanerade och -genomförda områden för centrumverksamheterna ökar utnyttjandet av hållbara former att röra sig och minskar fordonstrafikens totalprestation. På så sätt minskar utvecklingen av områdena för centrumverksamheterna olägenheterna av trafiken och stöder energi- och klimatmålen. I helhetslandskapsplanen har redan beaktats att kulturarvet utgör utgångspunkten för att utveckla området.
Område för tätortsfunktioner / by A at Betydande områden på riks-, landskaps- och regionnivå för boende och andra tätortsfunktioner. Innehåller förutom bostadsområden lokala servicecentrum, arbetsplatsområden och mindre industriområden som inte orsakar miljöstörningar samt mindre trafikleder än regionala vägar, närrekreationsområden samt specialområden. Områdets utveckling ska främjas genom konsekvent planering och planläggning som kompletterar samhällsstrukturen. ens/lösningens motiveringar: Utvecklandet av områdets markanvändning, sammanjämkning av de trafikmässiga lösningarna och tjänsterna ska förenhetliga tätortsbilden och ta hänsyn till särdragen i tätortsbilden. Det strategiska Fungerande och livskraftiga kärntätorter är en förutsättning för ett balanserat centrumnät. I granskningen på landskapsnivå har således varje tätort en s.k. regional betydelse. Förutsättningarna för tätorternas livskraft och att tjänsterna bevaras: Tätorterna utvecklas genom att inrikta tillväxten inåt, varvid tätortens invånarantal ökas. Detta är av betydelse för områdets trivsel och verksamhetsförutsättningar. Utvecklingen av områdena för tätortsfunktionerna tryggar verksamhetsförutsättningarna för närservicen. Det centrala är att planeringen som sker inom området för tätortsfunktionerna är konsekvent och övergripande. Områdena för tätortsfunktionerna är i detta nu omfattande och ger möjligheter. På grund härav har det i huvudsak funnits behov av en revidering i Åbo stadsregion och Saloregionen, där det har förflutit mest tid sedan utarbetandet av helhetslandskapsplanen. Revideringarna och utvidgningarna av områdena för tätortsfunktionerna grundar sig huvudsakligen på general- och detaljplaner som befunnit sig i skedet för växelverkan under planprocessen och som utarbetats och fastställts efter att helhetsplanen blivit fastställd samt på de behov av ändring som stigit fram under planprocessen, och där det ansetts att utvidgningen av området för tätortsfunktioner är en utvidgning av den hållbara samhällsstrukturen. Den nya planeringsbestämmelsen betonar betydelsen av planeringen i det konsekventa utvecklandet av stads och tätortsbilden. Med hänsyn till byarna har granskningen begränsat sig till en beteckningar som preciserar/kompletterar tätortsfunktionerna och en teknisk revidering (Harjattula (Åbo) och Merimasku (Nådendal), Kauhanoja (Loimaa) eller bestämmelse, utgångsläge TKSMK 2004, SSMK 2008, VSMK 2013: ingen planeringsbestämmelse samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ De nya tätortsområden för tätortsverksamheter som anvisats i etapplandskapsplanen utvidgar de befintliga tätortsområdena, men de stöder sig dock till största delen på den nuvarande infrastrukturen och servicestrukturen. I de expanderande tätorterna ökar avstånden till service, vilket på sina ställen kan försämra attraktiviteten hos hållbara kommunikationssätt inom rörligheten. De mest betydande utvidgningarna är belägna på Hirvensalo I Åbo och Satava-Kakskerta, i Ilmarinen på gränsen mellan Åbo och Lundo, i Lundo på området för linjen för omfartsvägen som slopas, i Päällistönmäki i Rusko, Luonnonmaa i Nådendal, i Hellemaa och Immainen samt i S:t Bertils, Merikulma och Mathildedal i Salo. Utvidgningen har i huvudsak skett på M- och i någon mån på V-områdena. Tätortsområden har också inskränkts bl.a. i Pikis, i S:t Karins och i Kimito centrum på Kimitoön. Inriktningen av utvecklingen av tätorter till de nuvarande områdena för aktiv markanvändning i landskapsplanen dämpar och stöder att markanvändning uppstår oplanerat på områden som inte detaljplanerats och stöder användningen av hållbara former för kommunikation, behärskar tillväxten för personbilism och stöder energi- och klimatmålen. Tillväxten av invånarantalet i tätorterna säkrar att områdenas närservice bevaras och ökar trivseln och attraktiviteten för tätortsområdena. En utveckling som grundar sig på att koncentrera och komplettera markanvändningen sparar tätortsområdenas yttre natur och tryggar samt möjliggör på så sätt att mångfalden, värdefulla naturområden och naturtyper bevaras. Detta förutsätter att man förbinder sig till principen tillväxt inåt i de kommande planläggningsprocesserna. En struktur som utvidgas utåt krymper landskapets M- och V-områden. Denna utveckling kan ha en effekt på närrekreationsområdenas storlek och tillgänglighet samt de lokala ekologiska helheterna, ifall det inte i den mer exakta planeringen intas tillräckligt med lokala rekreationsområden och -rutter. Största delen av de ändringar av V- och M-områdena till A-områden i närheten av skyddsområdena (S) (i etapplandskapsplanen) är redan anvisade av kommunplanläggningen eller annan mer detaljerad planering, varvid de lösningar som är sammankopplade med skyddet har gjorts i den mer detaljerade planeringen. Områden för tätortsverksamheter som utvidgas till värdefulla landskapsområden är belägna i Aura, Pemar, Lundo, Salo och Koskis TL. De områden för tätortsverksamheter som utvidgas till värdefulla landskapsområden förändrar landskapet och eventuellt landskapsavgränsningen. De mer exakta avgränsningarna av områdena för tätortsverksamheter vilka följer randen av landskapsområdet bedöms i den mer exakta planeringen. Preciseringen av områdesreserveringarna för markanvändning som riktar sig på tätorterna eller beteckningen för utvecklingsprincipen för de tätortsverksamheter som inriktas på området förändrar inte principerna som definierats i helhetslandskapsplanen att beakta de värdefulla kulturmiljöerna på riks- eller landskapsnivå. Planlösningen främjar en övergripande stadsplaneringen, vilken tar hänsyn byggda och obebyggda s särdrag. Att finna balanserade lösningar med tanke på förutsätter att de saker som ska planeras ställs i relation ram som utgör utgångspunkten. Genom att planens planeringsprinciper uppfylls kan stads- och tätortsbilden förbättras. En konsolidering av tätorternas samhällsstruktur förstärker områdesstrukturen för hela regionen och landskapet och dessutom förbättras den byggda närs kvalitet. Den aktiva markanvändningens förändringar, de utvidgade/inskränkta områdena har presenterats i Bilaga 1/Den aktiva markanvändningens förändringar.
Område för arbetsplatsfunktioner/objekt TP tp Betydande område på riks-, landskaps- eller regionnivå för offentliga eller privata tjänster, arbetsplatsfunktioner, verksamhetskoncentrationer och industrifunktioner som inte orsakar miljöstörningar. Innehåller även mindre bostadsområden. På området får inte placeras nytt boende, om miljöstörningar riktas mot det. Områdesspecifik planeringsbestämmelse (Vahtovägen, Omfartsvägen, Tammerfors riksväg, Flygstationsvägen och TP -områdena inom de områden som avgränsas av LL -området): Byggandet ska planeras så att det inte ensamt eller tillsammans med andra projekt eller planer betydligt ändrar vattenförsörjningen för Pomponrahka på området Natura 2000. ens/lösningens motiveringar: en har i huvudsak brukats för ändringar som preciserar användningssyftet samt vid beteckningen av nya områden som ansluter sig till tätortsstrukturen. Det är karakteristiskt för arbetsplatsområden, som är belägna på objektområde för stadsutveckling, att deras karaktär förändras vidare till mer servicebetonade. Detaljhandel i regionalt betydande stora enheter förutsätter särskild beteckning för handel. en har preciserats så att beskrivningen inte längre innehåller tanken att utrymmeskrävande handel / koncentrationer av verksamhetslokaler som kräver utrymme placeras på området. Ändring av Brownfield områdenas användningssyfte: TP-områden förändras till sitt användningssyfte även till C-område (Åbo), C/m -område (Åbo Österås) och TP/m -område i (S:t Karins Piispanristi). eller bestämmelse, utgångsläge TSMK 2004, SSMK 2008, VSMK 2013: Ett område på riks-, landskaps- eller regionnivå med hänsyn till placeringen betydande koncentrationer av verksamhetslokaler för offentliga eller privata tjänster samt med tanke på regionstrukturen eller det trafikmässiga läget centrala utrymmeskrävande koncentrationer av verksamhetslokaler och industriverksamheter som inte medför miljöstörningar. Innehåller också mindre bostadsområden. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ Arbetsplatsområden som utvidgas utåt krymper M- och V-områden på landskapsnivå, Denna utveckling kan ha en konsekvens för närrekreationsområdenas storlek och tillgänglighet samt lokala ekologiska helheter, ifall det inte i den mer exakta planeringen intas tillräckligt med lokala rekreationsområden och -leder. Största delen av ändringarna av de V- och M-områden, som anvisats i närheten av skyddsområdena (S) (i etapplandskapsplanen) till TP -områden, är redan anvisade av kommunplanläggningen eller annan mer detaljerad plan, varvid lösningarna för kopplingen till skyddet har gjorts i den mer detaljerade planen. De mest betydande nya områdena och utvidgningarna av områdena som förändrar M- och V-områden är belägna i den norra delen av Reso, Paimala i Åbo, på Tuulissuo-området i Lundo, Roukkuli i Virmo, Bjärnå i Salo, Koskis TL och på norra sidan om E-18 -vägen i Pemar. I Pemar har Katinhäntä S -området på södra sidan av motorvägen förlorat sin betydelse för sina naturvärden på grund av de kraftiga skogsavverkningarna. Området har alltjämt ett geologiskt värde. En mindre utvidgning av TP-området till området på södra sidan av E18-vägen är en följd av denna ändring. De s.k. Brownfield -områdenas omvända ändring av TP -områdena gör det möjligt att koncentrera samhällsstrukturen och byggande av nya boendemiljöer nära service. De redan planlagda arbetsplatsområdenas läge till största delen vid sidan intill de befintliga tätortsområdena stöder möjligheterna att färdas till arbetet med cykel. Många av områdena har dålig tillgänglighet med avseende på kollektivtrafiken, och vad läget beträffar är det inte alltid kostnadseffektivt att ordna kollektivtrafik till områdena. Genomförandet av områdena kan sålunda öka de olägenheter som beror på personbilismen och utsläppen samt göra det sämre att uppnå energioch klimatmålen. Ändringarna av aktiv markanvändning, de utvidgade / inskränkta områdena har presenterats i Bilaga 1/Ändringarna av aktiv markanvändning.
Område för arbetsplatsfunktioner som förändras TP/m Ett område som förändras till sin betoning för markanvändningen, på riks-, landskaps- eller regionnivå betydande för offentliga eller privata tjänster, arbetsplatsfunktioner, verksamhetskoncentrationer och industriverksamheter som inte medför miljöstörningar. Innehåller bostadsområden. En ändring av området i etapper främjas genom konsekvent planering och planläggning med utnyttjande av det goda läget och tillgängligheten. Sammanjämkningen av områdets markanvändning, de trafikmässiga lösningarna och servicen ska vara förenhetligande för stads- och tätortsbilden. Betydelsen av de funktioner som viker undan ska identifieras och verksamhetsförutsättningarna tryggas genom interaktiv planering. På området får inte placeras ny bebyggelse, om miljöstörningar riktas mot den. ens/lösningens motiveringar: En del av den gällande landskapsplanens områden för arbetsplatsfunktioner är s.k. strukturomvandlingsområden, mot vilkas markanvändning det de närmaste åren riktas tills vidare odefinierade utvecklings-, och ändringstryck. Dessa områden har anvisats med en TP -beteckning. Alternativa lösningar söks i första hand inom dessa områden för att utveckla tätorten i stället för en utvidgningsutveckling. Till en förnyad granskning kommer särskilt de s.k. Brownfield -områdena som förändras samt de Brownfield -områden som är ofullbordade, föråldrade till sitt användningssyfte. Konsekvenserna för det befintliga ska beaktas inom planeringen i växelverkan. Ändring av Brownfield-områdenas användningssyfte: TP-områden förändras till sitt användningssyfte till TP/m -områden: S:t Karins Piispanristi. Andra områden som utvecklas och som är i förändring är i Salo Valuri-Ollikkala området och i Letala utvidgningsområdet för centrum på sydvästra sidan av RV8. eller bestämmelse, utgångsläge Ny beteckning samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ Den omvända ändringen av TP -områdena för de s.k. Brownfield -områdena koncentrerar samhällsstrukturen och möjliggör byggandet av nya boendemiljöer nära service. Områdenas byggande stöder användningen av hållbara trafikformer och minskar på så sätt privatbilismen och de negativa effekterna av bilismen. Sålunda stöder de genomförda områdena energi- och klimatmålen.
Stor detaljhandelsenhet km På riks-, landskaps- eller regionnivå betydande stor detaljhandelsenhet och/eller -koncentration. Planeringsbestämmelse På området kan vid en mer detaljerad planering anvisas till sin betydelse regionala stora detaljhandelsenheter, av vilka inte god tillgänglighet förutsätts. Dimensioneringen av handeln för de enskilda objekten har anvisats i en särskild tabell. Genom kommunplanläggningen möjliggörs alternativa stigar för genomförandet och en mer detaljerad styrning. ens/lösningens motiveringar: Med beteckningen anvisas de befintliga stora regionala detaljhandelsenheterna/koncentrationerna utanför centrumen för att främja s verksamhetsförutsättningar och utvecklingen för en fungerande konkurrens. Med beaktande av landskapsplanens exakthet i generella drag tryggas förutsättningarna och tillgängligheten för ett balanserat servicesystem. Genom kommunplanläggningen möjliggörs alternativa stigar för genomförandet och en mer detaljerad styrning. eller bestämmelse, utgångsläge Gammal beteckning, vars betydelse, innehåll och bestämmelser har reviderats. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ Med beteckningen har de befintliga och till stor del genomförda områdena anvisats. Med beteckningen stöds kompletteringsbyggande och utveckling inom området. en har inte direkta konsekvenser för den omgivande markanvändningen. Konsekvenserna av de befintliga och till stor del förverkligade objekten inom tätortsstrukturen på förändras inte. Den ökade handeln och servicen på objekten är obetydlig och av den orsakas ej heller betydande ökning av trafiken och dess olägenheter. De stora detaljhandelsenheterna kan till största delen endast nås med personbil. Med landskapsplanens helhetslösningar strävar man dock efter att främja dess mål i enlighet med hållbara trafikformer och att minska trafikens totalprestation och därigenom energi- och klimatmålen. Genom att förnya och komplettera de existerande strukturerna kan stads- och tätortsbilden göras mera enhetlig. Objekten har inte på grund av sitt läge någon konsekvens för kulturarvet och naturvården som redan beaktats i helhetslandskapsplanen. Anvisningen av objekten främjar en fungerande konkurrens för.
Stor detaljhandelsenhet som mångsidigt kan nås kms Stor på riks-, landskaps- eller regionnivå betydande, tillgänglig detaljhandelsenhet och/eller koncentrationer För området kan vid en mer detaljerad planering anvisas till betydelsen stora detaljhandelsenheter eller koncentrationer. Genomförandet av regionala centruminriktade stora enheter för handeln med specialvaror förutsätter god tillgänglighet med kollektivtrafik och för den lätta trafiken och en utveckling som förbättrar s kvalitet. Dimensioneringen för handeln för de enskilda objekten har anvisats i en särskild tabell. ens/lösningens motiveringar: Med beteckningen anvisas regionala befintliga stora detaljhandelsenheter utanför centrumen/ koncentrationer för att främja verksamhetsförutsättningarna för och en fungerande konkurrens. Med beaktande av landskapsplanens exakthet i generella drag tryggas förutsättningarna för ett balanserat servicenät och tillgängligheten. Alternativa stigar för genomförandet och en mer detaljerad styrning genom kommunplanläggning. eller bestämmelse, utgångsläge Ny beteckning Med beteckningen har anvisats de befintliga och till stor del genomförda områdena. Med beteckningen stöds kompletterande byggande och utveckling inom området. en har inte direkta konsekvenser för den omgivande markanvändningen. Konsekvenserna för av de befintliga och till stor del genomförda objekten inom tätortsstrukturen förändras inte. Handels och tjänsternas ökning på objekten är obetydlig och därav orsakas inte någon betydande ökning av trafiken och dess negativa följder. Genom att utveckla stora detaljhandelsenheter som intensivt stöder sig på tätortsstrukturen och är belägna invid rutterna för kollektivtrafiken stöds hållbara trafikformer och en minskning av trafikens totalprestation och därigenom energi- och klimatmålen. Genom att förnya och komplettera de existerande strukturerna kan stads- och tätortsbilden göras enhetligare. Objekten har inte på grund av sitt läge någon konsekvens för kulturarvet och naturvården, vilka redan beaktats i helhetslandskapsplanen. De anvisade objekten främjar en fungerande konkurrens för. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/
Område/objekt för industrifunktioner T t De anvisade på riks-, landskaps- eller regionnivå betydande områdena för industri-, lager- och motsvarande användning jämte tillhörande skyddsområden samt områden för trafik- och samhällstekniskt underhåll. På området får inte placeras ny bebyggelse utan särskilda grunder. ens/lösningens motiveringar: en har i huvudsak använts för att precisera användningssyftet i ändringarna samt för att beteckna mindre nya områden som ansluter sig till tätortsstrukturen och de befintliga områdena. De mer betydande nya och från användningssyftet förändrade områdena till T-områden är Kallassuonkallio i Lundo och Buckila-området i S:t Karins. eller bestämmelse, utgångsläge en förändras inte. I beskrivningen har en teknisk revidering gjorts: ordet jämte skyddszon har ändrats med ordet skyddsgrönområde. Områdena för industrifunktioner som utvidgas krymper M-områdena, med konsekvens för de lokala ekologiska helheterna och förbindelserna. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ På V -området mellan Buckilas T-områden (tidigare TP) ligger det området för Buckila herrgårdsmuseum (RKY) av riksomfattande betydelse. En ändring av användningssyftet orsakar inte betydande nya konsekvenser på det i regel redan byggda området. Läget för de redan planlagda industriområdena till största delen vid sidan av de befintliga tätortsområdena stöder möjligheterna att färdas till arbetet med cykel. Många av områdena är dåligt tillgängliga med hänsyn till kollektivtrafiken, och med hänsyn till läget är det inte alltid kostnadseffektivt att ordna kollektivtrafik till områdena. En betydande del av områdena har ännu inte genomförts, varför de när de genomförs kan öka olägenheterna och utsläppen av personbilismen samt göra det sämre att uppnå energi- och klimatmålen.
Område för fritids- och turismfunktioner R r Betydande områden för friluftsliv och turism på riks-, landskaps- och regional nivå. ens/lösningens motiveringar: Med beteckningen anvisas befintliga områden och objekt för friluftsliv och rekreation som utvecklas. Områdena har anvisats då de ansluter sig/håller på att anslutas till tätortsstrukturen. Med områdesbeteckningen har de befintliga områdena för Zoolandia i Lundo och Virpi-Porhonkallio i Nådendal reviderats. Som nya objekt har Reila i Pyhäranta och Örö i Kimitoön (E-områden som övergått från Försvarsmakten till Forststyrelsen) samt motorbansområdet I Palovuori i Reso samt ett område bredvid flygfältet i Oripää. Reila och Örö är särskilda frågor som ska lösas i planen. eller bestämmelse, utgångsläge en förändras ej samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ Konsekvenserna för för de befintliga områdena och objekten förändras inte väsentligt. Utvecklingen av turism- och naturverksamheterna för Örö och Reila på området ökar områdenas attraktivitet och främjar turismen. Enligt 65 i naturvårdslagen har Natura-bedömningen av ön Örös naturvärden för Natura-område (FI0200193, områdestyp SCI) gjorts som en del av ändringen av stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård. Vid myndighetsrådslag med NTM -centralen i Egentliga Finland och enligt vad som avtalats räcker stranddelgeneralplanens Natura-bedömning och den lämpar sig samtidigt för den etapplandskapsplan som är under beredning. Enligt NTM -centralens uppfattning har Natura-bedömningen gjorts på ett ändamålsenligt sätt och slutsatserna om projektets konsekvenser på Natura-områdets naturtyper för Örö har väl motiverats. Även de hotade arterna har väl beaktats i bedömningen. Med iakttagande av de principer som förts fram i bedömningen kan det inte anses att projektet betydande försvagar de naturvärden för vilkas skyddande områdena har intagits i nätverket Natura 2000.
Område för specialfunktioner / objekt E ea ep et På riks- landskaps- eller regional nivå betydande områden och objekt för försvarsmaktens, skjutbaneverksamhet, gruvverksamhet, energi- och avfallshantering samt vattenförsörjning. I samband med åtgärderna för planering och byggande av vindkraft ska de eventuella konsekvenserna för landskapet och fågelbeståndet utredas och minimeras. För de regionala miljömyndigheterna och försvarsmakten ska i samband med åtgärderna för planering och byggande av vindkraft beredas möjlighet att lämna utlåtande. I samband med åtgärderna för planering och byggande som hänför sig till områden som utnyttjas av försvarsmakten ska möjlighet beredas för försvarsmakten att avge utlåtande. I planerna och åtgärderna som berör områden för tillverkning och täkt av grundvatten ska hänsyn till skyddet av grundvattnet tas på så sätt att dess användningsmöjligheter, kvalitet och tillräcklighet inte äventyras. ens/lösningens motiveringar: en har i huvudsak använts i preciserande ändringar för användningssyftet samt för att beteckna mindre nya områden som ansluter sig till tätortsstrukturen och de befintliga områdena. Med områdesbeteckningen har markområdet i Starrbacka i Åbo reviderats (tidigare T-område), området Kailassuonkallio i Lundo samt Örö vattenområde i Kimitoön. ändras som en beteckningsteknisk korrigering till E-områden följande i TKS-landskapsplanen områden i Åbo som inte blivit stadfästa (regionplan ER2): Kallanpää, Koivuluoto och Heikkilä. Objektbeteckningarna: Försvarsmaktens objekt (Örö) samt som tekniska revideringar har beaktats de regionala skjutbanorna i Saloregionen samt reningsverket för avloppsvatten som avförs (Oripää). eller bestämmelse, utgångsläge en förändras inte. Området för specialverksamheter som utvidgas i Lundo krymper M-områdena med konsekvens för de lokala ekologiska helheterna och förbindelserna. Konsekvenserna för av de befintliga områdena och objekten förändras inte väsentligt. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/
Rekreationsområde V ens/lösningens motiveringar: Med områdesbeteckning har anvisats följande nya områden som frigörs från aktiv markanvändning. Åbo: Urusberget/Kärsämäki, Oriketo eller bestämmelse, utgångsläge en förändras ej. De nya rekreationsområdena tryggar kontinuiteten för regionala rekreationszoner i en allt mer koncentrerad samhällsstruktur. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/
Jord- och skogsbruksdominerat område M Med beteckningen anvisas i huvudsak områden avsedda för jord- och skogsbruket, vilka också kan utnyttjas för friluftsliv och rekreation inom gränserna för allemansrätten. Områdena kan enligt prövning även användas för fast eller fritidsbosättning av glesbygdsliknande typ. Som komplettering och utvidgning av de befintliga områdena kan vid en mer detaljerad planering anvisas bl.a. ny fast bosättning och, styrd av speciallagstiftning, även andra verksamheter, utan att oskäligt skada det huvudsakliga användningssyftet samt med beaktande av landskaps- och miljösynpunkterna. En områdesspecifik planeringsbestämmelse (landskapsplaneområde för Åbo stadsregion): Vid planering av fritidsbebyggelse på strandråde invid hav eller vattendrag enligt 72 i MBL ska obebyggd strandlinje reserveras i så enhetliga helheter som möjligt, minst 40% av den totala strandlinjen av det område som ska planeras. ens/lösningens motiveringar: Med områdesbeteckning har anvisats följande nya områden som frigjorts från aktiv markanvändning: Salo: området för Vehasen saha Nådendal: Luonnonmaa S:t Karins: Invid Luodontie Lundo: Ilmarinen eller bestämmelse, utgångsläge en förändras inte. Arealen av de nya jord- och skogsbruksdominerade områdena ökas i obetydlig mån. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/
Område för jord- och skogsbruk /friluftsliv /rekreation MRV Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda utvecklingsbehov för turism och rekreation. Områdena kan förutom för jord- och skogsbruk anvisas för fritidsbebyggelse och turismverksamheter. Områdena kan utnyttjas för friluftsliv och rekreation inom gränserna för allemansrätten samt enligt prövning för fast bosättning av typen gles bebyggelse. För att komplettera och utvidga de befintliga områdena kan vid en mer detaljerad planering anvisas bl.a. ny fast bosättning och, styrd av speciallagstiftning, även andra verksamheter, utan att oskäligt skada det huvudsakliga användningssyftet samt med beaktande av landskaps- och miljöaspekterna. ens/lösningens motiveringar: Med områdesbeteckningen har anvisas följande områden som frigörs från aktiv markanvändning: Nådendal: Merimasku Pyhäranta: Reila Kimitoön: Kyrklandskapet i Kimito eller bestämmelse, utgångsläge en förändras inte. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/ Den anvisade arealen för nya jord- och skogsbruks-, frilufts- och rekreationsområden ökas i ringa mån. Förändringsområdena ansluter sig i regel byggda och gör det möjligt att trygga natur- och kulturvärdena lokalt.
Skyddsområde S Betydande natur-, landskaps- och vattenskyddsområden på riks-, landskaps- eller regional nivå. Skyddsbestämmelse: Planerna och åtgärderna på områdena ska trygga och främja naturvärdena. ens/lösningens motiveringar: Med områdesbeteckning har anvisats följande nya områden som frigörs från aktiv markanvändning: Kimitoön Örö eller bestämmelse, utgångsläge en förändras inte. För de befintliga områdena och objekten förändras inte miljökonsekvenserna väsentligt. Utvecklingen av turism- och naturverksamheterna på området för Örö och Reila ökar områdenas attraktivitet och främjar turismen. Enligt 65 i naturvårdslagen har Natura-bedömningen av ön Örös naturvärden för Natura-område (FI0200193, områdestyp SCI) gjorts som en del av ändringen av stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård. Vid myndighetsrådslag med NTM -centralen i Egentliga Finland och enligt vad som avtalats räcker stranddelgeneralplanens Natura -bedömning och den lämpar sig samtidigt för den etapplandskapsplan som är under beredning. Enligt NTM -centralens uppfattning har Natura-bedömningen gjorts på ett ändamålsenligt sätt och slutsatserna om projektets konsekvenser på Natura-områdets naturtyper för Örö har väl motiverats. Även de hotade arterna har väl beaktats i bedömningen. Med iakttagande av de principer som förts fram i bedömningen kan det inte anses att projektet betydande försvagar de naturvärden för vilkas skyddande områdena har intagits i nätverket Natura 2000. Rauvola -viken (FI0200060). Kompletteras genom en Natura-bedömning enligt 65 i naturvårdslagen vilken ska göras i samband med delgeneralplanen för Hirvensalo. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/
Område för spårbunden trafik LR PLANERINGSBESTÄMMELSE: I den fortsatta planeringen ska utvecklingsmöjligheterna och kraven på flygsäkerheten för en betydande flygstation på riksnivå tryggas. ens/lösningens motiveringar: Starrbacka: område för terminalbangård eller bestämmelse, utgångsläge Ny beteckning Terminalbangården förbättrar logistiken för landskapets spårbundna trafik och minskar trycken på att utveckla terminalen i Åbo centrum. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/
Område för flygtrafikområde LL Byggandet ska planeras så att det inte ensamt eller tillsammans med andra projekt eller planer betydligt förändrar vattenhushållningen för Pomponrahka på området Natura 2000. ens/lösningens motiveringar: Området för Åbo flygfält (Åbo). Den tekniska revideringen av det gällande flygtrafikområdet i enlighet med miljöministeriets beslut om fastställelse 23.8.2004: två beteckningar förenas. En obetydlig förändring av att LL -området ändras till ett LR-område (Starbacka: område för terminalbangård). eller bestämmelse, utgångsläge en förändras inte. Tryggar verksamhetsförutsättningarna för flygfältet. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/
Hamnområde LS Områdesspecifik planeringsbestämmelse (Pansio-hamnens LS-område): Hamnverksamheten ska planeras så att de kväveoxidutsläpp som verksamheten medför inte tillsammans med utsläpp som härrör av andra källor betydligt eutrofierar de naturligt karga naturtyperna i lundarna på Runsala på området Natura 2000. ens/lösningens motiveringar: eller bestämmelse, utgångsläge en förändras inte. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/
sv Skydds- eller konsulteringszon Skyddsavståndsområde som fastställts för området som är i försvarsmakten användning. För anläggningar som tillverkar eller upplagrar farliga kemikalier har bestämts en konsulteringszon enligt läget år 2016 som grundar sig på Seveso III -direktivet (2012/18/EU) Förfarande med sakkunnigutlåtande ska ordnas om planerings- och byggprojekt för nya verksamheter som ska lokaliseras till zonen. ens/lösningens motiveringar: Med beteckningen skydds- eller konsulteringszon anvisas områden, på vilka områdenas användning ska begränsas på grund av ett nära riskområde eller att dess andra karaktär medför begränsningar av användningen för sin omgivning. På landskapskartan har separata anläggningar och försvarsmaktens skyddszoner förenats till samma avgränsning. Denna avgränsning motsvarar landskapsplanens nivå i allmänna drag. I den zon som preciserats för området som är i försvarsmaktens bruk ingår en mer inre zon som begränsar planering och byggande. I landskapsplanen anvisas de med skyddszonsbeteckning konsulteringszonerna som definierats för anläggningar med dokument för verksamhetsprincipen och anläggningar med säkerhetsutredning i den utsträckning som TUKES har preciserat konsultationszonerna för de enskilda anläggningarna. De skyddszoner som grundar sig på Seveso III direktivet har bildats genom att rita upp buffertzonerna på det avstånd fastighetsgränsen vilken fastställts av konsulteringszonerna för de enskilda anläggningarna. Skyddszonerna enligt Seveso III -direktivet har i landskapsplanen anvisats för följande anläggningar: Med beteckningen har reservområden anvisats för försvarsmakten, bangårdarna och hamnarna. I planen har tillfogats reservområden för E-områdena för Tammela i Somero, Skinnarvik i Kimitoön och skyddszonen för reservlandningsplatsen i Virttaa samt upphävts reservområdet i Pyhäranta Reila. Reservområdena i Pansio och Kallanpää ingår i skyddszonen Åbo-Nådendal-Reso. eller bestämmelse, utgångsläge VSMK 2013: För området som är i försvarsmaktens användning har bestämt ett skyddszonsområde. För anläggningar som tillverkar eller lagrar farliga kemikalier (t/kem) har bestämts en konsulteringszon som grundar sig på Seveso-direktivet. en begränsar att särskilt definierade verksamheter förläggs till zonen. samt ändringarna av markanvändningen jämte motiveringar/