7.,^-^ 'öytäkirjanpitäjä

Transkript

1 Regional Council of5outhwest Finland Sivu 1 13 GODKANNANDE AV ETAPPLANDSKAPSPLANEN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK l EGENTILGA FINLAND Landskapsstyrelsen Arende Utgängspunkten för landskapets planering är att verkställa markanvändnings- och bygglagen pä landskapsnivä. Mälet för planeringen är att främja en attraktiv och balanserad utveckling för landskapet. Vid definitionen av mälen sammanjämkas kommunernas utvecklingsbehov med mälen pä riks- och landskapsnivä, Det mest centrala är att i enlighet med MBL 1 skapa förutsättningar för en bra boende- och verksamhetsmiljö och livskvalitet med hjälp av en planering, som grundar sig pa en öppen process i växelverkan. Landskapsplanen är ett juridiskt avtalsdokument enligt markanvändnings- och bygglagen för att främja de mäl pä landskaps- och riksnivä som hänför sig markanvändningen. Genom landskapsplanläggningen preciseras och genomförs landskapets strategiska mäl tili en pian för omrädenas användning för att styra kommunplanläggningen. Pä plankartan fors en pian i generella drag fram om de erforderliga principerna för omrädes- och samhällsstrukturen, omrädenas användning samt trafiksystemet. En landskapsplan kan utarbetas antingen som en helhetsplan som täcker hela landskapet eller som en etapplan för enskilda teman eller delomräden. Egentliga Finlands landskapsplan har gjorts upp regionkommunvis som beredda helhetslandskapsplaner. Den äldsta är landskapsplanen för Äbo stadsregion (LF / MM / HFD ). Som följande färdigställdes landskapsplanen för Saloregionen (LF 11, / MM /^HFD - inga besvär). Landskapsplanema för Loimaaregionen, Aboregionens kranskommuner, Äboland ooh Vakka-Suomi bereddes i parallella processer (LF / MM , HFD ). Den gällande, lagakraftvunna landskapsplanen föregentliga Finland är sälunda tili största delen rätt färsk. Helhetsplanen har kompletterats med temainnehäll genom etapplandskapsplanerna för snabbjärnvägen Salo-Lojo (LF / MM / HFD ) och för vindkraft (LF / MM / HFD ). Etapplandskapsplanen för naturvärden och -resurser i Egentliga Finland befinnersig i beredningsskedet (LF:s beslutom inledande ). l Etapplandskapsplanen för tätorternas markanvändning, service ooh trafik i Egentliga Finland (LF:s beslut om inledande ) koncentrerar man sig pä tätortemas markanvändning samt frägor för trafiken och handelns sen/icenät, vilka hänför sig tili tätorterna. De teman som stannar utanför avgränsningen har tili största delen avgjorts antingen i tidigare processer för landskapsplanen eller programmerats som ämnen för de följande etapplandskapsplanerna. Genom landskapsplanen genomförs den vision som godkändes pä sommaren 2014 i landskapsstrategin för Egentliga Finland: "Egentliga Finland har den bästa livskvaliteten. Ett framgängsrikt och väimäende landskap byggs upp genom samarbete och partnerskap". De centrala utgängspunkterna i planen är Strukturmodellen för Abo stadsregion 2035, landskapets centralnätsanalys Turussa ^i/<. ii^ss 7.,^-^ 'öytäkirjanpitäjä

2 1^ Sivu 2 samt de särskilda stadganden om detaljhandeln enligt de ändrade kraven i markanvändnings- och bygglagen. Beredningen av landskapsplanen och utredningarna som en grund för den har gjorts i samarbete i landskapsstrategins partnerskapsanda med de viktiga intressentgrupperna. l bakgrunden tili revideringarna av tätorternas markanvändning finns en omfattande centralnätsanalys för landskapet, vilken kompletterar arbetet med att utarbeta Strukturmodellen för Abo stadsregion 2035, som utarbetades för ett omräde med 14 kommuner inom Äbo stadsregions pendlingsomräde. Det centrala i arbetet En utredning om handelns servicenät, som utfördes i form av ett konsultuppdrag har värit den information man fätt av kommunerna och aktörema pä omrädet om handelns nuvarande tillständ och framtidsutsikter. Samarbetsgruppen för landskapets omrädesanvändning har speciellt i utkastskedet fungerat som ett viktigt diskussionsforum. Den centrala utgangspunkten för dokumenten Egentliga Finlands trafikstrategi 2035 och Trafikssystemplanen för Äbo stadsregions strukturmodellomräde har värit visionen i landskapsstrategins regionstruktur om ett attraktiv och enhetligt bostads- ooh arbetsmarknadsomräde. Det centrala mälet för etapplandskapsplanen är att utveckla landskapsplanläggningen tili ett mer strategiskt verktyg och att framhälla betydelsen av omrädesanvändningens och trafiknätets betydelse för landskapets attraktivitet och regionutveckling. l denna etapplandskapsplan söks nya utvägar, planbeteckningar och - bestämmelser för att tidfästa och konkretisera de gemensamt beslutade riktlinjema och mälen i sambana med landskapets gemensamma olika processer (landskapsstrategin, strukturmodellen, trafiksystemarbetet, MAL-avtalet (för markanvändning, boende, trafik) för att oka landskapsplanens effektivitet och skärpa budskapet. Utredningarna visar att utvecklingen för samhällsstrukturen hos Egentliga Finlands tätorter under de senaste tre ärtiondena har värit kraftigt expanderande, tili en del rätt oplanerat splittrad. Det strategiska mälet för etapplandskapsplanen är att inrikta tätorternas tillväxt tili de nuvarande omrädena med aktiv markanvändning i landskapsplanen samt tili de viktiga omräden som ska utvecklas speciellt med hänsyn tili sinä attraktionsfaktorer. Genom en tillväxt inät främjas en konsolidering av samhällsstrukturen, möjliggörs en mälinriktad utveckling av trafiksystemet och förbättras en mängsidig tillgänglighet tili tjänster. Med tanke pä en förenhetligad samhällsstruktur är det väsentligt att rätt dimensionera förväntningsvärdena. Overdimensionerade förväntningsvärden stoppar den naturliga förnyelsen av strukturema och tvingar tili att söka lösningar utanför den befintliga sfrukturen. En sund konkurrens mellan kommunerna är viktig för landskapets utveckling. Det lyckas bäst, da varje omräde som ska utvecklas har sin egen identitet och roll som en del av helheten och en vilja att utveckla sinä styrkor och särdrag med gemensamma spelregler. Genom att inrikta konkurrensen pä att utveckla de viktiga, befintliga tätortsomrädena förstärks samtidigt ett fungerande centrumnät och hela regionens och landskapets gemensamma intresse. Samhällets förmäga att anpassa sig tili förändringar som kan förutses, eller som finns inom synhäll, sker längsamt och en förändring av strukturema sker i etapper, Av denna anledning är förändringarna i region- och samhällsstrukturen längsamma. Genom de vai som ska göras tidigare eller i dag päverkar man längt in i framtiden. Ett hällbart utvecklande av strukturen har en stor betydelse, / Turussa.^l. C-..lt''SS Pöytäkirjanpitäjä

3 E^^ä Varsinais-Suomen liitto Sivu 3 förutom för att uppnä de globala klimatmälen, även med hänsyn tili invänarnas egendomsskydd och kommunernas samhällsekonomi. Landskapsplanläggningen har mänga tidsdimensioner, Samtidigt, da man genom strategiska beteckningar eftersträvar nödvändiga omriktningar och intar en ställning tili eventuella, tili och med Stora förändringar i den verksamhetsmiljö som automationen och digitaliseringen för med sig, ska planen göra det möjligt med alternativa lösningar inom en närä framtid. Den längvariga lägkonjunkturen har svängt stadsregionernas tillväxt inät och dämpat den splittringsutveckling för samhällsstrukturen som pägätt frän 1980-talet. Centrumomrädena kompletteringsbyggs aktivt, men samtidigt har deras betydelse som arbetsplatsomräden minskat. Det ovan nämnda tillsammans med köpkraftens utvecklingsutsikter och de föränderliga konumtionsvanoma har minskat och omriktat investeringarna i handel och service. Den värd- och landskapsreform som är under beredning kan föra med sig helt och hället nya utmaningar för omrädenas användning. Da ekonomin nu visar motsedda tecken pä en äterhämtning, är det särskilt viktigt har halla fast vid de gemensamma MALPE-mälen som utgängspunkterna för etapplandskapsplanen för att bygga ett Egentliga Finland, som stöder sig pä hällbara och attraktiva tätorter. För detta behövs ett oberoende, omfattande planeringssamarbete i form av planer ooh pä plannivä, vilket ska utföras vid landskapsstrategins partnerskapsforum. Processen Etapplandskapsprocessen har värit lang. l denna process har det visat sig vara allmänt utmanande, hur de rikliga underlags- och utredningsmaterialen ska sammanjämkas, liksom lagstiftningen och ändringarna i den som sker snabbare an planprocesserna samt samtidigt mälen för en mer strategisk, men mer styrande pian för omrädesanvändningen. Efter utkastskedet (sommaren 2015) har det kömmit ändringar i markanvändnings- och bygglagen, vilka har päverkat bäde planprocessen ooh planlösningen. Slopandet av fastställelseförfarandet för landskapsplanerna (RP 114/2015 sr) ändrade förslagsfasen med hörande tili tvä etapper och revideringen av bestämmelserna för detaljhandeln (RP 251/2016 sr) förändrade planlösningen i fräga om beteckningarna för handein, Förslaget tili etapplandskapsplan var i enlighet med i MBF 13 pä remiss under tiden Kommunernas utlätanden var tili största delen positiva ooh förutsatte smä tekniska granskningar. l myndigheternas utlätanden (bl. a. MM, KM) fästes uppmärksamhet pä bedömningen av planlösningens konsekvenser. Man var särskilt oroad över de trafikmässiga konsekvenserna av handein i Reso och S:t Karins. Bestämmelserna och konsekvensbedömningama som hänför sig tili beteckningarna har tili dessa delar reviderats och kompletterats. Etapplandskapsplanen var enligt landskapsstyrelsen beslut och MBL65 och MBF 12 framlagd offentligt under tiden Inom utsatt tid erhölls sammanlagt 17 anmärkningar (av vilka fyra hade kallats utlätanden), Efter utsatt tid inkom ytterligare ett utlätande av Loimaa stad, kallat ställningstagande. Landskapsstyrelsen godkände vid sitt sammanträde de bemötande som gjorts upp tili anmärkningarna och de revideringar som ska göras pägrund av dem. Turussa 21. <i. ic'is 'A Pöytäkirjanpitäjä

4 Egentliga Finlandsförbund IJ Sivu 4 De officiella tidiaare behandlingsskedena hittills för etapplandskapsplanen: - landskapsstyrelsen / inledning - landskapsfullmäktige / beslut om inledning - landskapsstyrelsen / beredningsläget - landskapsfullmäktige / beredningsläget - inledningsskedet myndighetssamräd markanvändningssektionen / program för deltagande och bedömning (PDB) - markanvändningssektionen / beredningsprinciperna - landskapsstyrelsens och markanvändningssektionens aftonskola / principerna och ett preliminärt planutkast - landskapsstyrelsen / framläggande av planutkastet - beredningsskedets hörande juni-juli 2015 (MBL 62 och MBF 30 ) (fem presentationer för allmänheten, utlätanden 48 st. och äsikter 20 st.) - landskapsfullmäktige / presentation av planutkastet - markanvändningssektionen / inkommen respons pä planutkastet och de bemötanden som gjorts upp - markanvändningssektionen / bedömning av de kommersiella konsekvenserna - landskapsstyrelsen / inkommen respons pä planutkastet och de bemötanden som gjorts upp - landskapsstyrelsen / inkommen respons pä planutkastet och de bemötanden som gjorts upp - markanvändningssektionen / ändringama av MBL och beredningen av etapplandskapsplanen för Egentliga Finland - markanvändningssektionen / beredningen av etapplandskapsplanen för utlätande - landskapsstyrelsen / begäran om utlätande om förslaget tili etapplandskapsplan - markanvändningssektionen / utlätandena sam erhällits om förslaget tili etapplandskapsplan - markanvändningssektionen / bemötandena tili utlätandena som erhällits om förslaget tili etapplandskapsplan - landskapsstyrelsen /framläggande av förslaget tili etapplandskapsplan - markanvändningssektionen / sammandrag av respons som mottagits under tiden för framläggandet - landskapsstyrelsen / anmärkningar som mottagits om förslaget tili etapplandskapsplan och bemötandena Planmaterialet Enligt 29 i markanvändnings- och bygglagen presenteras landskapsplanen pä en karta. Tili planen hör ocksä planbeteckningar och planbestämmelser. Tili landskapsplanen hör en beskrivning där den information som behövs för att bedöma planens mäl, olika alternativ och deras konsekvenser samt grunderna för lösningarna. Dokumenten med rättsverkningar är plankartan samt planbeteckningarna och -bestämmelserna. Plankartan Turussa ll. C. ^Cia Pöytäkirjanpitäjä

5 1^ Sivu 5 Pä etapplandskapsplankartan presenteras endast de nya och de slopade beteckningarna som hör tili temat. Pä plankartan förtecknas de planbeteckningar som gäller lösningen. Helheten ska granskas i den uppdaterade sammanställningen för landskapsplanen, där alla beteckningar presenteras. De viktigaste ändringarna som syns pä plankartan är - beteckningarna för en aktiv markanvändning och revideringarna av deras avgränsningar, - revideringarna av beteckningarna för trafiknätet enligt trafiksystemarbetet och separata utredningar, - styrningen av lokaliseringen och dimensioneringen av regionalt betydande detaljhandel med beteckningarsom säkerställer handelns utveckling och konkurens, samt - nya, sammanbindande, strategiska beteckningar för utvecklingsprinciperna vilka styr tidfästningen av genomförandet och som gäller markanvändningen, trafiken och handelns tjänster. Därtill har i planen särskilda frägor för markanvändningen och trafiken blivit lasta samt harmoniserade med beteckningarna och bestämmelserna för trafiken. Etapplandskapsplanen upphäver och ersätter den gällande landskapsplanens - beteckningar för omrädesreservering för aktiv markanvändning (A, C, TP, T, E, R) och objektsbeteckningar (at, c, km, t, t-kem, et) samt beteckningar för omrädesreservering i anslutning/gränsande tili dem för rekreations- skydds- och jord- och skogsbruksdominerade omräden (V, S, M, MRV) - beteckningarna för mälomräde - utvecklingsprincip för mälomrädet för stadsutveckling och utveckling av tätortsverksamheter som stöder sig pä spärbunden trafik - beteckningar för trafik - Därtill görs i etapplandskapsplanen tekniska granskningar och korrigeringar utanför de valda teinana, vilka särskilt har förtecknats i kapitel 6.8. av beskrivningen. jnofficiell sammanställnina av plankartan Den etapplandskapsplan som ska godkännas är presenterad ovanpä den gällande helhetslandskapsplankartan som är svagare presenterad. Pä grund härav innehäller planen ocksä beteckningar som ska upphävas/ersättas, Planbeteckninaarna och -bestämmelsema Planbeteckningarna som gäller planlösningen jämte bestämmelserna är förtecknade i ett särskilt häfte Planbeteckningarna och -bestämmelserna. Plankorten Innehället och motiveringarna för de beteckningar som ska användas i planlösningen beskrivs mera i detalj i plankorten. l samma sammanhang beskrivs ocksä planens generella lösning samt lösningens verkningar. l korten konstateras utgängs-, mäl-, utrednings-, och motiveringsdokumenten för planlösningen samt delomrädena med pä dem riktade verkningar som bedöms, l kortet konstateras den ursprungliga beteckningen, den som eventuellt förändras samt ändringen. Turussa J. l. &. ici. S' ^^E^ Pöytäkirjanpitäjä

6 Sivu 6 Beskrivningen l planbeskrivningen beskrivs planens mäl, planeringens utgängspunkter, informationsunderlaget, pä vilket planlösningen grundar sig (utredningama och de övriga materialen) samt planlösningens innehäll ooh konsekvenser. Bilagorna Planlösningens ändringar jämte motiveringar presenteras pä temakartorna för de enskilda temana samt i särskilda motiveringshandlingar. l bilagorna har ocksä sammanställts material om utgängsläget för tätorternas utveckling samt om handelns enheter. Dessutom finns det en sammanställning av responsen för utkast- och förslagsskedet jämte bemötanden. l bifogat material en plankarta samt planbeteckningama och -bestämmelserna för förslaget tili Etapplandskapsplanen för tätorternas markanvändning, service och trafik i Egentliga Finland. Det andra beredningsmaterialet (planbeskrivningen, temakartorna, plankorten och bilagorna) finns pä förbundets extranet: httd:// Beredare HS/em Landskapsdirektörens förslag Landskapsstyrelsen beslutar 1. att godkänna förslaget tili etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik i Egentliga Finland 2. att framlägga förslaget tili etapplandskapsplan för godkännande av landskapsfullmäktige 3. att bemyndiga ämbetsverket att göra det tekniska slutförande som behövs före behandlingen för godkännande av landskapsfullmäktige. Beslut Esko Kiviranta föreslog att centrumtätorten i Sagu kommun fogas tili etapplandskapsplanen för tätorternas markanvändning, service och trafik i Egentliga Finland med beteckningen "mälomräde för utveckling av tätortsverksamheter". Förslaget förföll utan understöd. Förslaget godkändes Landskapsstyrelsens förslag Planeringsdirektör Heikki Saarento presenterar förslaget tili etapplandskapsplan. beslutar godkänna förslaget tili Etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik i Egentliga Finland. Turussa 21. t.. iei^ / Pöytäkirjanpitäjä

7 ^^^ Varsinais-Suomen liitto <^f^l Egentliga Finlandsförbund 1^ Sivu/ Beslut Ersättaren Alpo Lähteenmäkis förslag med understöd av fullmäktigeledamot Anna Mäkipää: Etapplanen för tätorternas markanvändning, service och trafik i Egentliga Finland godkänns ändrad sälunda att linjen för väg- och broförbindelsen Uittamo-Hirvensalo stryks i planen. Ordföranden Pekka Myllymäki konstaterade att det i debatten hade gjorts ett understött ändringsförslag och gjorde följande omröstningsförslag. De som understöder grundförslaget röstar JA. De som understöder Lähteenmäkis ändringsförslag röstar NEJ. Förslaget godkändes. Vid den omröstnings som förrättades avgavs röster enligt följande: JA Blankt NEJ Ordföranden Pekka Myllymäki konstaterade att det vid den omröstning som förrättades, hade avgetts femtiosex (56) JA-röster, tre (3) blanka ooh ätta (8) NEJ-röster, varvid grundförslaget har blivit landskapsfullmäktiges beslut. För mer information Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn , etunimi. sukunimi@varsinais-suomi. fi Turussa 3. 1-i-26^ 'öytäkirjanpitäjä

8