r Skolinspektionen Beslut 2014-03-12 Arboga kommun arboga. kornmun@arboga. se Beslut för fritidshem i Arboga kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2(7) Tillsyn av fritidshem i Arboga kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Arboga kommun under våren 2014. Arboga kommun besöktes av Skolinspektionen den 11 februari 2014. Fakta om fritidshemmen i Arboga kommun I Arboga kommun ansvarar Barn- och ungdomsnämnden för fritidshemsverksamheten och den pedagogiska omsorgen. I kommunen finns det sex kommunala fritidshem kopplade till kommunens skolor med förskoleklass samt årskurserna 1-5. Grundsärskolan och de två landsortsskolorna Medåkers skola och Götlunda skola, erbjuder fritidshem upp till 13 års ålder. Skolorna runt stadskärnan erbjuder fritidshem i anslutning till respektive skola till och med årskurs 3. För elever i årskurs 4-6 vid dessa skolor erbjuds en öppen fritidsverksamhet kallad Gluggen i centrala Arboga. Den öppna fritidsverksamheten ligger under fritids- och kulturnämndens ansvar. För elever med särskilda behov erbjuds plats vid skolans fritidshem även under årskurs 4-6. Vid tidpunkten för tillsynen fanns 370 elever inskrivna i kommunens fritidshem. På de flesta fritidshem är eleverna indelade i två eller tre åldershomogena grupper och använder, med några få undantag, grundskolans lokaler. Rektorerna vid respektive skola är även ansvariga för fritidshemmens verksamhet. Skolverkets officiella statistik för år 2012 visar att 69 procent av personalen vid kommunens fritidshem har pedagogisk högskoleexamen. I riket är motsvarande siffra 54 procent. I åldrarna 6-9 år var 73 procent av eleverna i kommunen inskrivna i fritidshem vilket kan jämföras med 83 procent i riket. Motsvarande siffra för elever 10-12 år var för Arboga kommun 6 procent jämfört med 18 procent i riket. Antalet inskrivna elever per avdelning var 36 elever år 2012 vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 40 elever per avdelning. Helhetsbedömning Tillsynen av fritidshemmen i Arboga kornmun visar att verksamheten i huvudsak uppfyller skollagens krav och bedrivs i enlighet med läroplanens mål. Inom Arboga kommun har man valt ett system med gemensamt fastslagna ramtider inom vilka skolundervisning ska bedrivas vid kommunens skolor. Systemet får enligt Skolinspektionens utredning till följd att flertalet fritidshem uppvisar brister i att genomgående erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation. Skoldagarna blir långa och lämnar under stora delar av veckan lite tid över för organiserad fritidsverksamhet. Den gemensamma skoldagen medför även att betydande delar av fritidshemmets personella resurser behöver disponeras inom skolan för att bedriva undervisning och utöva tillsyn. Detta
i 3(7) försvårar ytterligare möjligheten att bedriva en meningsfull och rekreativ verksamhet i fritidshemmet. Fritidshemmen i Arboga kommun uppvisar dessutom brister när det gäller samverkan med skolan för att på bästa sätt berika elevernas utveckling och lärande. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden som huvudmannen måste åtgärda för att uppfylla författningarnas krav. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Arboga kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 13 juni 2014 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Arboga kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Se till att fritidshemmen erbjuder eleverna en meningsfull fritid och rekreation. Se till att fritidshemmen samverkar med skolan för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en verksamhet som kompletterar utbildningen i skolan. Motivering Enligt skollagen ska fritidshemmet komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbudningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Enligt läroplanen ska läraren utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Rektorn ansvarar för att samarbetsformerna utvecklas för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.
4(7) Meningsfull fritid och rekreation Vid Skolinspektionens intervjuer med rektorer och personal på fritidshemmen framkommer att det vid vissa fritidshem är svårt att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation. Rektorer och personal beskriver att det vid fritidshemmen vid de fyra centralt belägna skolorna under flera av veckans dagar är svårt att bedriva en planerad och kvalitativ verksamhet. En stor del av svårigheterna grundar sig, enligt intervjuade rektorer och personal, i att man mom Arboga kommun tillämpar ett system där huvudmannen har bestämda ramtider för inom vilka skolarbetet ska bedrivas. För de centralt belägna skolorna innebär detta att fritidshemmen tidigast kan starta sin verksamhet klockan tjugo över två under veckans tre första dagar. Personalen berättar att man, under dessa dagar, i stort sett bara hinner äta mellanmål innan många av eleverna går hem. Personalen beskriver att det utifrån kommunens bestämda skoltider egentligen bara är under torsdagar och till viss del under fredagar som man kan bedriva en "riktig fritidsverksamhet". Rektorerna bekräftar i intervju att det i samband med de långa skoldagarna är svårt att "få till" en bra fritidshemsverksamhet. Enligt rektorerna blir det under dessa dagar till stora delar en förvarande verksamhet för eleverna. Även vårdnadshavama bekräftar vid intervju att det under eftermiddagstid är en väldigt fri verksamhet som i låg grad utmanar barnen att upptäcka och tränas inom nya områden som de spontant kanske inte väljer själva. Problemen med fritidshemmets sena starttid blir, enligt rektorerna, extra påtagligt för de yngre eleverna som är trötta efter den långa skoldagen. Vid de två landsortsskolorna slutar eleverna skolan tidigare än inne i centrala Arboga. Detta medför, enligt Skolinspektionens intervjuer med rektorer och personal, att det vid dessa fritidshem är lättare att genomgående erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation. Det kommunala beslutet kring gemensamma start- och sluttider för skolan får enligt Skolinspektionens intervjuade rektorer och personal på fritidshemmen även till följd att fritidshemspersonalen stora delar av dagen är knutna till skolans verksamhet. Fritidshemspersonalen beskriver att det ofta saknas utrymme att planera eftermiddagens fritidshemsverksamhet och att delar av personalen saknar paus mellan tjänstgöring på skolan och på fritidshemmet. Rektorerna beskriver vidare hur den gemensamma organisationen kring långa skoldagar kräver att fritidshemspersonalen behövs för att undervisa, utöva tillsyn och fylla upp luckor under skoldagen.
5(7) Grund-och särskolechefen beskriver via inskickad dokumentation det positiva i att fritidshemmen fmns med och ger mervärde under skoldagen men tillägger att den valda organisationen kring gemensamma start- och sluttider för skolan tyvärr medför att "fritidshemsverksamheten får stå tillbaka till förmån för grundskolan". Vid Skolinspektionens intervju med rektorer framkommer att det kommunala resursfördelningssystemet som ligger till grund för tjänstebudgeten inom skola och fritidshem kopplar undervisningen i idrott för yngre åldrar till personal vid fritidshemmet. Att fritidshemspersonal förväntas driva delar av skolans idrottsundervisning medför, enligt rektorerna, att fritidshemsresurser försvinner in i skolans verksamhet samt att rektorerna begränsas i sin möjlighet att organisera fritidshemmet på bästa sätt. Grund- och särskolechefen uppger emellertid att uppfattningen om att fritidshemspersonal förväntas driva delar av skolans undervisning inte stämmer, utan att det är rektorerna själva som ansvarar för sin egen organisation och verksamhet. Skolinspektionens samlade bedömning är att Arboga kommun vid flera fritidshem brister i att erbjuda en meningsfull fritid och rekreation under flera av veckans dagar. Bland de intervjuade finns det ända upp till grund- och särskolechefen en samstämmighet kring att organisationen med den gemensamma skoldagen medför kvalitativa svårigheter för fritidshemmet. Samverkan med lärare Av Skolinspektionens intervju med företrädare för huvudmannen framkommer att de befarar att samarbetet mellan skola och fritidshem inte alltid fungerar i den utsträckning som det borde på samtliga av kommunens skolenheter. Av Skolinspektionens intervjuer med rektorer och personal från hitidshemmen framgår att även de anser att samarbetet mellan skola och fritidshem brister vid flera av kommunens skolenheter. Rektorerna säger att det vid ett antal enheter, trots goda ambitioner, saknas en fungerande samverkan mellan fritidshem och skola. Personalen vid fritidshemmen bekräftar rektorernas bild och berättar att det vid många fritidshem finns svårigheter kring att få till ett konstruktivt och fungerande samarbete med skolans lärare. Personalen beskriver att flera lärare saknar intresse av att samarbeta med fritidshemspersonalen. Vidare berättar personalen att det vid många fritidshem saknas avsatt tid för samplanering och att man istället försöker "planera i korridoren".
6(7) Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det på flera skolenheter finns brister i fritidshemmens arbete med att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation. Vidare finns det även på flera skolenheter brister i samarbetet mellan fritidshemmets personal och lärare på skolan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 1 kap. 4, 3 kap. 3, 14 kap. 2 skollagen, Lgr 11 2.2 Kunskaper, 2.5 Övergång och samverkan, 2.8 Rektorns ansvar I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Kerstin Haster. På Skolinspektionens vägnar Maria Caryll Beslutsfattare Johan Arvidsson Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
7(7) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedönrningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömrimgspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.