Övergripande resultat 2002-2011 SVT redovisar inom ramen för Public service-redovisningen (PSR) hur verksamheten bedrivits under året. Vid sidan om detta tillgängliggörs SVT:s tabeller för allmänheten via en databas. I det följande redogörs för några av SVTs centrala resultat under de senaste tre tillståndsperioderna, dvs från 2002-2012. Data för 2012 är i några fall ännu inte tillgängliga utan publiceras i anslutning till PSR 2012. Andelen av intäkterna som går till produktion av program SVT strävar efter att så stor del av anslagsmedlen som möjligt ska gå till programproduktion. Under den senaste tioårsperioden har SVT:s rationaliseringsarbete lett till att andelen programmedel ökat och programbudgeten uppgår idag till över 3 miljarder kronor. Detta har i första hand kunnat ske genom rationaliseringar inom administration och produktion. Tabell 1. Andelen av intäkterna som går till programproduktion Andel 69,1% 66,0% 72,9% 70,7% 74,7% 68,8% 73,1% 74,3% 75,1% 74,0% 76,2% Antal producerade och sända timmar per år Under det tidiga 2000-talet lades grunden för dagens kanalstruktur inom SVT genom starterna av SVT24, Barnkanalen och Kunskapskanalen. De stora volymökningarna kunde skapas genom flera samtidiga åtgärder. Inte minst avgörande var övergången till en digital, filbaserad produktions-, leverans- och utsändningsprocess. SVT startade i samband med detta bland annat de direktsändningar från seminarier, Riksdagen mm som idag går under namnet SVT Forum. Barnprogramssändningarna ökade kraftigt i samband med starten av Barnkanalen. Det folkbildande utbudet utvecklades inte minst genom starten av Kunskapskanalen. Strategin att driva effektiviseringarna mot ökade volymer har varit gynnsam, men kom med tiden att nå en gräns, inte minst mot bakgrund av nya mediebeteenden. SVT har i sina utbudsstrategier därför valt att lägga ett större fokus på kvalitet och inte kvantitet. Genom att koncentrera resurserna i broadcast kunde dels kvaliteten i enskilda program öka, samtidigt som även resurser frigjordes för satsningar on demand. Med andra ord har ambitionerna att höja kvaliteten i enskilda produktioner (i synnerhet på bästa sändningstid) och utveckla det interaktiva erbjudandet ersatt ambitionen att utveckla antalet kanaler (och därmed antalet sända timmar). Tabell 2. Antal producerade och sända timmar Sända timmar 10 131 17 782 19 693 22 604 21 988 20 267 21 827 22 320 22 090 22 857 23 454 Producerade timmar 7 725 10 685 10 764 10 223 9 885 9 216 10 346 8 681 9 563 8 848 9 292 Frigjorda resurser för nya tjänster Public service-bolagens ekonomi bygger på en tilldelning med fast uppräkning inom ramen för vilken företagen ska rymma kostnadsökningar och utvecklingsbehov. Mot bakgrund av detta är frigjorda resurser för nya tjänster ett relevant effektivitetsmått. Vid inledningen av tioårsperioden var verksamheten ytterst begränsad. Under 2000-talet har verksamheterna inom ramen för svt.se och SVT
Play successivt byggts upp, verksamheter som alltså finansierats genom effektiviseringar och omdisponeringar. Verksamheterna inom dessa områden har sedan 2002 ökat från 15 mkr till 239 mkr. Till dessa summor ska läggas ökade rättighetskostnader för att täcka avtalstillägg för SVT Play och svt.se. Dessa avtalstillägg har inneburit kostnadsökningar om i storleksordningen 19 procent, medel som alltså rationaliserats fram inom verksamheten. Tabell 3. Frigjorda resurser för nya tjänster Mkr 15,0 20,2 79,4 105,0 121,2 137,9 172,6 191,0 238,9 243,6 266,8 Ökad satsning på kvalitet Att öka produktionsvolymerna var, som ovan nämnts, en viktig del av SVT:s strategier under den första delen av 2000-talet och är en förutsättning för det arbete som bedrivits härefter. Dagens utbudsstrategi innebär dock att effektiviseringar i första hand, vid sidan om satsningar på svt.se och SVT Play, används för att finansiera exempelvis dyrare produktioner, längre serier av program med högre timkostnad eller mer kostsam verksamhet. I och med skiftet av inriktning i den nya utbudsstrategin blir det därför alltmer relevant att sätta särskilt fokus på det svårfångade kvalitetsbegreppet. Kvalitet kan bedömas på flera olika sätt. Det kan handla om teknisk kvalitet i termer av exempelvis få avbrott, eller professionell kvalitet som i vunna priser. SVT är exempelvis det medieföretag som vunnit flest Kristaller respektive Stora Journalistpris sedan 2002. Det kan även handla om kvalitet i arbetsprocesser. I public service-redovisningen redogör SVT för det övergripande kvalitetssäkringsarbetet i produktionskedjan. Övergripande kan företagets strategier under 2000-talet beskrivas som ett ökat publikfokus, och enligt SVT:s mening är därför de mest centrala måtten vad gäller kvalitet relaterade till publikens uppfattning om företaget. Det är enligt SVT lämpligt att låta publiken bedöma vad som är kvalitet och inte, och SVT gör omfattande publikutvärderingar av såväl enskilda program som hela kanaler. Inte minst har SVT sedan tidigt 90-tal samarbetat med SOM-institutet kring mätningar av nyckelvariabler som relaterar till publikens attityd till SVT. Det är för dessa attitydsmått relevant att dels beakta utvecklingen över tid, dels jämföra SVT:s resultat med andra aktörers. Andel som har ett ganska eller mycket positivt intryck av SVT:s kanaler Trend: Vad gäller andelen som har ett ganska eller mycket positivt intryck av SVT:s kanaler är trenden positiv för samtliga SVT:s kanaler. Andelen med positivt intryck av SVT:s kanaler har ökat med i genomsnitt tio procentenheter sedan 2004, då SOM för första gången undersökte attityden till alla SVT:s kanaler.
Tabell 4a1. Andel av bedömare som har ett ganska eller mycket positivt intryck av SVT:s kanaler 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011* SVT1 70 72 69 72 76 77 75 77 79 76 SVT2 68 70 66 67 71 74 69 72 72 71 SVT/UR Kunskapskanalen.... 51 53 57 58 55 60 61 62 SVT Barnkanalen.. 46 53 53 49 50 53 53 58 46 SVT24.. 41 37 45 45 50 50 51 51 45 Källa: SOM-undersökningarna. *Förändringar i mätmetodik mellan 2010 och 2011 resulterade i lägre resultat för samtliga kanaler som ingår i undersökningen, såväl public service som kommersiella. Jämförelse med andra aktörer: SVT1 har idag återtagit positionen som den mest uppskattade kanalen i Sverige, och SVT2 den näst mest uppskattade. TV4 är den tredje och Kunskapskanalen Sveriges fjärde mest uppskattade kanal. Barnkanalen är den tredje mest uppskattade kanalen bland de som bedömt kanalen i åldrarna 25-39, en grupp som rymmer många barnföräldrar. Tabell 4a2. Andel av bedömare som har ett ganska eller mycket positivt intryck av SVT:s kanaler SVT1 SVT2 TV4 KK SVTB SVT24 Sjuan TV3 Kanal5 TV6 Kanal 9 2011 76 71 64 62 46 45 45 40 39 32 27 Källa: SOM-undersökningarna Andel som har ett ganska eller mycket stort förtroende för SVT Förtroende är en nyckelvariabel för public service, som i hög grad är kopplat till kvaliteten i programutbudet. SVT bedömer att publikens förtroende för programföretaget dels beror på innehållet, dels själva konstruktionen av public service som en oberoende, reklamfri institution. Trend: Andelen som har ett ganska eller mycket stort förtroende för SVT har under perioden ökat från 73 till 82 procent. Tabell 4b1. Andel av befolkningen som har ett ganska eller mycket stort förtroende för innehållet i Sveriges Television 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Andel 73 75 72 73 76.. 74.. 82 83 Källa: SOM-undersökningarna, andel av bedömare
Jämförelse med andra aktörer: SVT är idag det medieföretag som rankas högst i SOM-institutets undersökningar. Under samma tid som förtroendet för SVT ökat har förtroendet för konkurrerande medieföretag sjunkit. Tabell 4b2. Andel av befolkningen som har ett ganska eller mycket stort förtroende för innehållet i olika massmedier Andel Webbplats Andel Sveriges Television (SVT) 83 svt.se 67 Sveriges Radio (SR) 82 sverigesradio.se 69 Dagens Nyheter 60 dn.se 59 TV4 60 tv4.se 48 Metro 27 Aftonbladet 26 aftonbladet.se 27 TV3 23 Rix FM 23 Kanal5 22 Mix Megapol 20 Expressen 19 expressen.se 19 Källa: SOM-undersökningen 2011 Nyckelord SVT frågar sedan slutet av 90-talet tittarna om huruvida de anser att ett antal värdeord stämmer in på Sveriges Television. Även detta redovisas i PSR. Trend: Jämfört med 2002 är trenden positiv för nästan samtliga värdeord. Det gäller Professionella, Mångsidiga, Kvalitetsinriktade, Underhållande, Nyskapande och Spännande. Andelen som beskriver SVT:s kanaler som Trovärdiga bibehålls på en mycket hög nivå (90 procent) Angelägen för alla har med tiden ersatts av Angelägen för mig och ordet Informerande har tillkommit. Attityden till SVT utifrån dessa ord är svagt positiv eller konstant. Tabell 4c1. Andel av befolkningen som bedömt TV-kanalerna som tycker att nedstående ord och uttryck stämmer in på Sveriges Television Informerande.......... 94 91 93 92 94 94 Trovärdiga 91 86 89 90 89 90 90 89 90 92 92 Professionella 83 83 85 87 87 89 87 87 89 90 89 Mångsidiga 82 81 81 82 87 87 85 87 86 84 88 Kvalitetsinriktade 82 83 81 82 86 86 85 88 85 87 89 Underhållande 63 59 58 60 64 67 65 69 69 64 69 Angelägen för mig........ 68 66 66 69 69 70 73 Nyskapande 46 46 45 44 57 59 57 63 54 56 59 Spännande 41 40 40 39 53 52 53 56 51 54 59 Angelägen för alla 78 74 74 76.............. Intressanta.................... 82 År 2011 Novus Opinion webbenkät våren, tidigare MMS postenkät. Från 2006 ställs frågan om samtliga SVTkanaler - dessförinnan om SVT1 och SVT2.
Jämförelse med andra aktörer: Det finns kommersiella kanaler som bedöms som mer Underhållande, Nyskapande och Spännande. Skillnaden vad gäller Nyskapande är dock mycket liten. Över tid har SVT förbättrat sin ställning jämfört med de kommersiella. 2008 rankades SVT högst vad gällde fyra av värdeorden. 2011 rankades SVT högst i sex av värdeordskategorierna. Tabell 4c2. Andel av befolkningen som bedömt TV-kanalerna som tycker att nedstående ord och uttryck stämmer in på respektive kanal SVTs kanaler TV3 och MTGs kanaler TV4s kanaler Kanal5 och SBS kanaler Informerande 94 27 66 25 Trovärdiga 92 29 61 29 Kvalitetsinriktade 89 32 65 31 Professionella 89 42 67 37 Mångsidiga 88 51 75 36 Intressanta 82 50 69 43 Angelägna för mig 73 44 55 40 Underhållande 69 69 75 59 Nyskapande 59 48 58 35 Spännande 59 58 64 47 År 2011 Novus Opinion webbenkät våren. I undersökningen presenteras kanalhusen med respektive kanallogotyper. Användning Public service har inte anledning att sträva efter en viss tittartidsandel. Andelen är i lika hög grad ett uttryck för publikens utbyte av kommersiella kanalers tjänster. Ett mer relevant användningsmått för public service är därför räckvidden, hur stor andel av befolkningen som använder SVT på något sätt över en viss tid. Det är gängse branschpraxis att mäta tjänsternas användning per vecka. Totalt sett kan man konstatera att SVT lyckats upprätthålla en mycket hög användning. Andelen av befolkningen som tar del av någon av SVTs kanaler och tjänster under en genomsnittlig vecka är 92 procent. Jämförelse mellan plattformarna: Jämförbara data för räckvidd mellan plattformar och mellan olika demografiska grupper finns endast från 2007 och framåt. Från det året kan man konstatera att SVTs kanaler fortsatt har en mycket hög användning. Text-TV har gått tillbaka markant samtidigt som användningen av svt.se och SVT Play ökat snabbt. Det är värt att notera att data saknas för de mindre barnen, men bland dessa grupper är använningen av svt.se och SVT Play mycket hög. SVTs interaktiva tjänster är enligt Medierådets senaste undersökning de populäraste bland barn upp till nio år. Tabell 5a. Veckoräckvidd för SVTs tjänster - Andel av befolkningen 9-99 år SVTs samlade veckoräckvidd SVTs tv-kanaler SVT Text svt.se SVT Play 2011 92 86 35 40 28 2007 91 87 44 28 10 TNS SIFO hösten telefonintervjuer Jämförelse mellan demografiska grupper: Studier visar entydigt att den enskilt viktigaste påverkande variabeln för val av tv-vana är ålder och livsfas. Dessa variabler har större enskild betydelse än exempelvis utbildningsnivå eller social tillhörighet. Det är därför praxis att i övergripande analyser
dela upp publiken i ålders/livsfassegment, men SVT följer naturligtvis noga publiken på många fler sätt i den mer detaljerade utbudsplaneringen. SVT har under den senaste femårs-perioden särskilt stärkt sin ställning hos de äldre barnen (9-19 år). Eftersom denna grupp tittar på SVTs tv-kanaler i ungefär samma omfattning som tidigare, förklaras ökningen i första hand av ökningar inom svt.se och SVT Play. SVT har idag en något sämre ställning i gruppen unga vuxna utan barn, vilket i första hand förklaras av ett minskat tittande på SVTs kanaler. I gruppen skolbarnsföräldrar har användningen ökat, vilket både beror på en ökad användning av de interaktiva tjänsterna och en ökad användning av SVTs tv-kanaler. Inom övriga grupper är förändringarna små. Utvecklingen är således inte entydig, men helt klart är tre saker. TV-kanalerna är fortsatt de tjänster som når flest. De interaktiva tjänsterna växer dock mycket snabbt i alla grupper Användningen av SVTs kanaler och tjänster är hög i alla åldersgrupper. I alla åldersgrupper använder minst 4 av 5 SVTs tjänster en genomsnittlig vecka. Tabell 5b. Total veckoräckvidd för SVTs tjänster - Andel av befolkningen i olika grupper 2011 2007 Totalt 9-99 år 92 91 Män 92 91 Kvinnor 91 91 9-19 år 85 78 Unga vuxna 20-44 år, utan barn 80 85 Småbarnsföräldrar 20+ 92 94 Skolbarnsföräldrar 20+ 97 92 Medelålders 45-59 år 92 95 60-74 år 97 95 75-99 år 94 94 TNS SIFO hösten telefonintervjuer