7.6.4 Lund, söder Den sydöstra delen av Lund består av stadsdelarna Järnåkra-Nilstorp och Klostergården. Området avgränsas norrut av Ringvägen/Södra vägen/hardebergaspåret/dalbyvägen, i öster av E22 och i väster av Stambanan. Järnåkra/Nilstorp består i huvudsak av bostadsområden byggda under 1950- och 1960-talet, med en blandning av radhus, villor och flerbostadshus. Klostergården är ett av Lunds större flerbostadsområden från 1960-talet som har kompletterats med nya bostäder under 80-talet och därefter. Verksamheter finns främst inom Råbyholms företagsområde i sydost och Sankt Lars området i söder. Viktiga närrekreationsområden är Sankt Lars området och Höje ådalen. Hospitalsgården Söder har nästan 8 000 invånare. Andelen barn 0-12 år, 12%, lägre än kommungenomsnittet medan andelen 65 år och äldre är 16%, högre än genomsnittet. Stampehagen, en park på Stampelyckan Plommonvägen mot söder, Nilstorp En av bostadsgårdarna på Klostergården Sankt Lars med en artrik park 434
Tätorterna - Lund Järnåkra - Nilstorp Befolkning totalt (2002-12-31): 5 284 inv Stadsdelens yta (ha): 204 Bostadsområde (ha): 126 Parkmark (ha) totalt: 29 Parkmark i % av stadsdelen: 14 % Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m 2 ): 54 Parkmark-skyddszon per inv i stadsdel: (m 2 ): 35 Fördelning av kommunal parkmark %: 35% 39% Park Stråk Gaturum Skyddszon 16% 10% 435
Stadsdelen består av villaområdet mellan Stattenavägen och Malmövägen, Hospitalsgården med främst flerbostadshus samt Nilstorp och Stampelyckan med övervägande småhus/radhus men med inslag av flerbostadshus. Studentområden finns på Ulrikedal och vid Råbyvägen. På Nilstorp ger de förhållandevis stora och väl uppväxta trädgårdarna en riklig grönska medan parkerna är få och små. Bostadsområdet kring Plommonvägen byggdes upp i början av 1950-talet och är ett exempel på den tidens omsorgsfulla planering. Området har idag en fin helhetskaraktär med enhetlig bebyggelsen och uppväxta trädgårdarna samt med Nilstorpsängen, en mindre park mitt i området. Gatorna har en fin karaktär med alléer av blommande träd i en bred gräsremsa. På Stampelyckan är det i den östra delen mindre tomter och tätare bebyggelse men istället ett större inslag av parker och gröna stråk. Hospitalsgården karakteriseras av flerfamiljsbostäder med för Lund höga huskroppar med upp till 9 våningar och delvis spartanska bostadsgårdar. Järnåkraskolan och förskola ligger söder om Södra vägen med en mindre skolbyggnad intill Karhögsparken. Karhögstorg är ett mindre stadsdelscentra med några affärer och skattehuset intill. Råbyholms företagsområde ligger som en kil mellan motorvägen och Malmövägen och bildar en barriär för det mindre bostadsområdet (Smedjebacken) söder om verksamhetsområdet. Verksamhetsområdet domineras av företaget Tetra Pak och området består av stora byggnader och asfaltsytor med mycket lite grönska. Ett mindre verksamhetsområde (kv Loke) utgör en del av stadens södra entré invid Höje å. I nordöst finns också ett mindre verksamhetsområde söder om Dalbyvägen och ut mot E22 (kv Väduren och Saturnus). Järnåkra-Nilstorps parker och gröna miljöer Tillgången på parkmark är begränsad inom Järnåkra- Nilstorp. Det finns ingen park större än 3 ha, dvs park som är så stor att den kan fungera som stadsdelspark. De parker som finns är mindre och anlagda i anslutning till respektive bostadsområde. Stadsdelen upplevs dock som relativt grön tack vare många uppväxta trädgårdar. Viktiga tillskott till grönskan är också koloniområdena och de äldre gårdarna längs med Råbyholms allé vilka ger extra upplevelser vid promenader. På Stampelyckan finns en mer sammanhängande struktur av parker som binds samman av smala parkstråk. Planterade skyddszoner finns både längs med Malmövägen och motorvägen och utgör en stor andel av stadsdelens parkmark. Delar av skyddszonen används som ett promenadstråk, som dock inte är sammanhängande. I södra delen mellan Tetra Pak och motorvägen utgörs skyddszonen av åkermark med grönsaksodling. Karhögsparken utgör närpark för boende i flerbostadsområdet Hospitalsgården. Parken är väl uppvuxen, innehåller lekplats och mindre bollplan, men är i behov av någon mer speciell attraktion för barn och äldre. Det saknas en tydlig entré från Karhögstorg medan kopplingarna till bostadsgårdarna är bättre. Inom Nilstorp finns de mindre parkerna Nilstorpsängen, Äpplehagen och Trädgårdstäppan med fina kvaliteter, lekplatser och ett tydligt samband med omgivande bebyggelse. Råbyholmsparken består av en skyddszon mot ett i detaljplan utlagt vägreservat. En ny sträckning av sydöstravägen har medfört att delar av området föreslås för bebyggelse i planprogram för Jöns Petter Borg. Dynesgröningen ligger i det västra bostadsområdet och är en fin uppvuxen mindre park som väl fyller sin funktion som lekplats och vistelseyta. Balders hage är en motsvarande mindre gröning för den södra bostadsdelen med lekplats, viktig som samlingsplats eftersom bostadsområdet omges av större vägar och industrier. Vegaparken intill Ulrikedal har ganska stora ytor med olika lekutrustningar. Parken är genom lägre vallar avskärmad mot Ulrikedalsvägen och har bättre kontakt med bostäderna öster om parken. Från Vegaparken går ett trevligt parkstråk söderut ned till Vegaskolan. Vegaskolan ligger inne i parken och det finns goda möjligheter att samutnyttja parken och skolgården för att utveckla parken och barnens lekmöjligheter. Stampehagen med en fin lekplats, ligger inne i ett bostadskvarter medan Rosenhillsparken upplevs som en del av gaturummet längs med Tornavägen. Parkområdena i Stampelyckan är bullerstörda av trafiken på E22 trots bullervallen men är ändå värdefulla komplement till de små trädgårdarna på kvartersmark. I Solvägens förlängning finns ett grönt stråk som är ett vägreservat. Alldeles intill Hardebergspåret och Ulrikedal finns en mindre park som är platsen för Råbykälla. Parken Lekplats i Vegaparken 436
Tätorterna - Lund Viktiga stråk och kopplingar till omgivningen Ett parkstråk ligger som en skyddszon mellan Stampelyckans bostadsområde och ett mindre verksamhets-/ upplagsområde. En stig tyder på att det används som promenadstråk och fortsätter vidare norrut längs med E22 i den s.k. Hagtornsparken. Det går däremot inte att fortsätta söderut i skyddszonen längs E22. Körsbärsgatan består idag av stora uppväxta träd och är en värdefull lunga och plats för studenter boende på Ulrikedal. Råbykälla användes som hälsobrunn under 1850-talet och 1860-talet. Förutom paviljongen över hälsobrunnen fanns det även salong, kägelbana, café och dansbana. När hälsobrunnen lades ned på 1860-talet anlades en handelsträdgård på platsen som kallades Ulrikedal. Snibben är ett trädbevuxet område mellan Malmövägen och Stattenavägen som gör gaturummet grönt och lummigt. Det finns två koloniområden i stadsdelen Täppan och Gläntan som båda anlades under första hälften av 1900- talet. Koloniområdena är ett tillskott till stadsdelens grönska och möjligheter finns att promenera genom koloniområdena under sommarhalvåret när området är öppet för allmänheten. Koloniområdet Täppan (södra området) anlades 1915 och har en utformning som följer den ursprungliga planen med 85 parceller. Djurkoloniområdet Gläntan (norra området) anlades 1948 och omfattar 27 lotter. Området har idag en enhetlig karaktär med snarlika stugor och är skyddat i detaljplan. Resterna av två gårdar som en gång flyttades ut från Lilla Råby finns i gränsen mellan bostadsbebyggelsen på Järnåkra - Nilstorp och verksamhetsområdet Råbyholm. Gårdarna ligger i anslutning till Råbyholms allé som är ett värdefullt promenadstråk. De båda gårdarna Hospitalsgården och Råbyholm ger tillsammans med Råbyholms allé och statarelängan vid alléns östra ände stadsdelen en historisk förankring till den ursprungliga byn Lilla Råby som gränsade till staden och vars marker sträckte sig ned till Höje å. De historiska miljöerna har ett högt upplevelsevärde och är viktiga tillskott till stadsdelens grönska. Vid Råbyholm finns fortfarande rester kvar av den engelska park som anlades på 1870- talet. Det finns idag endast två möjligheter att nå odlingslandskapet öster om stadsdelen, nämligen vid Råbyvägen och Norra Knästorpsvägen. Höje åsdalgång och Sankt Lars området är viktiga för rekreation och som utflyktsmål för bl.a. skolorna. Det finns dock inget parkstråk som leder ned till Sankt Larsområdet. Malmövägen och Stattenavägen utgör dessutom svårpasserade barriärer. Kopplingen till Hardebergaspåret från stadsdelen är viktig dels för att spåret är ett viktigt rekreationsstråk och dels för att det leder vidare mot Stadsparken. Ett cykelstråk till Staffanstorp går längs med Malmövägen, vidare söder om Tetra Pak på det nedlagda järnvägsspårets sträckning och över E22. Härifrån leder såväl cykelspåret som en mindre grusväg till Norra Knästorp och fina miljöer kring Höjeå. Ett cykelstråk mot Hjärup/Åkarp/Malmö går genom Sankt Larsområdet från Malmövägen. Utbyggnadsområden Inom Järnåkra/Nilstorp finns inga utbyggnadsområden i ÖPL-98 men det pågår vissa förtätningsprojekt. Det finns en antagen detaljplan för kv Päronet i anslutning till Hospitalsgården. Projektet innebär att både kontorslokaler och bostäder uppförs på nuvarande öppna gräsyta omkring gården, som kommer att ligga kvar. En större omdaning planeras av Råbyholms företagsområde i samband med att en ny trafikplats anläggs vid Landerigränden, med motorvägspåfarter och en koppling under E22 där den s.k. Sydöstra vägen leder vidare runt Gastelyckan fram till Dalbyvägen. En ny entré till verksamhetsområdet (och Lund) skapas genom kv Jöns Petter Borg med en fortsättning i Ruben Rausings Råbyholms trädgård 437
gata. Enligt planprogrammet för Trafikplats Råby och Ruben Rausings gata utvecklas området med ny kontorsbebyggelse såväl norr som söder om Ruben Rausings gata och längs den nya infartsgatan. Trädgården till Råbyholm bibehålls i stor utsträckning och föreslås restaureras till en finpark. En del träd i parken försvinner dock vid genomförandet av vägen enligt planprogrammets huvudalternativ. I planprogrammet redovisas en gång- och cykeltunnel under E22 i förlängningen av Råbyholms allé. Allén bör restaureras och bli ett rekreationsstråk som sammanlänkar kulturmiljöerna och minskar motorvägens barriäreffekt. Sambandet mellan Råbyholm och Råby yrkesskola kan återskapas. Planarbete pågår också för området söder om Dalbyvägen (kv Väduren och Saturnus) där såväl nya bostäder som hotell planeras. Biologisk mångfald Tack vare äldre uppväxta trädgårdar och koloniområden är förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv relativt goda men samtliga ytor är små vilket försvårar spridningen av vissa växter och djur. Värdefulla trädmiljöer är Råbyholms allé, resterna av trädgården vid Råbyholm och äldre träd inom kv. Päronet. Råbyholms verksamhetsområde har mycket litet inslag av gröna ytor och få planterade träd. Området innebär en barriär för spridning av växter och djur Koloniområdet Täppan Utvecklingsmöjligheter Förbättrad kontakt med rekreationsområden utanför stadsdelen som Sankt Larsområdet och Höje ås dalgång genom att minska barriäreffekten med tydliga och säkra korsningspunkter över Malmövägen och Stattenavägen Genomförande av cykelväg under motorvägen till Gastelyckan vid Saturnusgatan/ Stampelyckan, enligt gällande detaljplan. Vid omvandling av Råbyholms verksamhetsområde restaureras Råbyholms trädgård med utgångspunkt i den ursprungliga parkanläggningen och blir en tillgång för både dem som arbetar och bor i stadsdelen. En lämplig användning av huset vore för konferenser, som restaurang etc. Råbyholms allé bör ges skydd i detaljplan. Den östra delen bör föryngras och återskapas öster om statarlängan. Skapa ett rekreationsstråk till Stora Råby genom en ny gång- och cykeltunnel under motorvägen i Råbyholms allés förlängning österut. Gräsytan mellan Ruben Rausings gata och flerbostadsområdet Hospitalsgården skulle vid en framtida exploatering kunna utvecklas till ett odlingslottsområde alternativt park i en zon närmast Järnåkravägen. Stråket i skyddszonen längs E22 utvecklas och promenadslingorna länkas samman. Flera kopplingar för passager säkerställs genom Margretedalsområdet för att nå Hardebergaspåret från söder. Säkra och tilltalande passager av Södravägen bör åstadkommas. Utveckla Järnåkra skolgård så att den blir mer tillgänglig för allmänheten, bättre som lekmiljö och för skolans pedagogiska verksamhet. Parkförnyelse av Stampehagen och Vegaparken. Entrén till parkstråket från Råbyvägen, vid Vegaskolan görs mer inbjudande. Rosenhillsparken ges en förbindelse norrut med entré från Dalbyvägen vid övergångsstället, så att stråket genom Vinna Sunna till Hardebergaspåret accentueras. Förnyelse av Nilstorpsängen och Karhögsparken. När förtätning med nya bostäder sker vid Karhögstorg bör medel avsättas för upprustning och förnyelse av Karhögsparken. Råbykällas speciella historia bör framgå av en informationsskylt. Råbyholmsallén västerut 438
Tätorterna - Lund Klostergården Befolkning totalt (2002-12-31): 4 562 inv Stadsdelens yta (ha): 201 Parkmark (ha) totalt: 20 Parkmark i % av stadsdelen: 10 % Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m 2 ): 43 Parkmark-skyddszon per inv i stadsdel: (m 2 ): 42 Fördelning av kommunal parkmark %: 11% 3% 44% 42% Park Stråk Gaturum Skyddszon 439
Klostergården innehåller ett enhetligt bostadsområde med flerbostadshus, park, bygglek, skola, kyrka och handel i ett sammanhang. Området är ett fint exempel på ett 60-tals område med integrerat stadsdelscentrum som fungerar än idag. Centralt i Klostergården ligger Klostergårdsfältet som fungerar som stadsdelspark och håller ihop området. Söder om Klostergården finns ett bostadsområde från 1980-talet som karakteriseras av småskalighet och låg bebyggelse lägre flerbostadshus. På senare år har flerbostadshus byggts norr om Nordanväg som punkthus och terasshus i vallen. Ett litet villaområde från 1940- och 50-talen ligger mellan Klostergården och Sankt Lars. Det gamla mentalsjukhuset Sankt Lars avslutar staden i söder. Regionfastigheter har sålt området till ett privat fastighetsbolag. Området har konverterats till i huvudsak andra ändamål, bl.a. företag, skolor och förskolor. Vissa delar fortfarande används för vårdändamål, psykvård, äldreboende och vårdcentral. Bostäder finns också i sydöst. Så väl bebyggelsen som parken har stora kulturhistoriska värden. Parken är ett viktigt rekreationsområde tillsammans med övriga delar av Höje ås dalgång för hela Lunds tätort och en viktig målpunkt för skolor i Lund. Klostergårdens parker och gröna miljöer Tillgången på grönområden är god på Klostergården eftersom Klostergårdsfältet ligger centralt i bostadsområdet och Sankt Larsområdet och Höje å finns på ett nära avstånd. Stadsdelen har dock en liten andel parkmark/person. Klostergårdsfältet är en långsträckt park som binder samman flerfamiljshusen med skola, affärer och kyrka. Parken domineras av täta avenboksridåer längs med ytterkanterna och som delar in parken i olika rum. I de olika rummen finns lekplatser och bollplaner mm. I anslutning till stadsdelstorget finns blomstergårdar med perennplanteringar och en gjuten damm med vattenfontän. Stadsdelsparken går in i flikar mellan bostadsgårdarna. Kontakten mellan bostäderna och parken är mycket god. Förutom Klostergårdsfältet finns endast mindre kommunala grönytor söder om Klostergårdsvägen bl.a. Nils Roberts äng. Inom Sankt Larsområdet pågår en del förändringar varvid kommunen kommer att ta över parkområden längs Höje å och två större stråk norrut. Sankt Lars området har som en helhet ett stort kulturhistoriskt värde, genom byggnadernas arkitektur, områdets planering och parkens ursprungliga utformning. Sankt Lars området byggdes upp under 1800- talets senare hälft. Lunds hospital byggdes med en gemensam mittaxel och centralt i anläggningen fanns en symmetrisk borggård med två huvudbyggnader för förvaltning och ekonomi samt sex paviljonger för patienter. Hela området planerades med en striktare parkanläggning närmast borggården med raka buxbomskantade gångar. Övriga parken anlades i engelsk stil med mjukt formade gångar och riklig plantering av träd och träddungar. Det fanns även köksträdgård, fruktträdgård, bollplan, häckar, buskar och rabatter och två Idrott på Klostergårdsfältet 440
Tätorterna - Lund dammar. Idag karakteriseras parken av stora uppväxta träd och kortklippta gräsytor. Det som är tidstypiskt för denna anläggning är det stora inslaget av exotiska växter. Under slutet av 1800-talet anlades asylen söder om Höje å med administrationsbyggnad och fem paviljonger. Under 1900-talet har området förtätats i olika omgångar och nya planteringar har inneburit, på vissa platser, ett inslag av ett modernare växtmaterial. Från att ha varit rivningshotat under 1970-talet är det idag ett område som präglas av företag söder om Höje å och av skolor och förskolor i den äldsta anläggningen. Parken nyttjas som skolgård för ett flertal av skolorna. Hela området har stor betydelse som park för stora delar av staden och anläggningen är ett betydelsefullt inslag i stadsbilden framförallt vid Lund södra infart. Tillsammans med Höje ås dalgång utgör det ett av Lunds större rekreationsområden. Sankt Lars området, söder om Höje å, omfattas av detaljplan. De gamla träden ger goda förutsättningar för flora och fauna. I området har påträffats ett stort antal rödlistade arter. Det är viktigt att gamla och ihåliga träd bevaras. En ny detaljplan, för kontor samt forskning och utvecklingsinriktad småindustri samt park för områdena längs ån m.m., finns upprättad och kommer troligen att antas under hösten 2003. S:t Lars begravningsplats: Söder om Höje å i stadens absoluta utkant ligger den övergivna begravningsplatsen för S:t Lars mentalsjukhus. På begravningsplatsen vilar omkring 2000 avlidna patienter på sinnesjukhuset. Ingen av de begravda har fått sin grav markerad med namn. Endast järnstavar med patientnummer samt bokstav för man och kvinna finns uppsatta på vissa gravar. Denna begravningsplats är ett av Lunds mörkaste kulturarv och vittnar om de stränga normalitetsbegrepp som präglade modernitetens framväxt. Begravningsplatsen är ett exempel på hur man försökte både gömma undan och anonymisera det som uppfattades som avvikande från det normala. Platsen är därför av synnerligen stor socialhistorisk betydelse och spelar en viktig roll för att man genom avläsning av kulturmiljöer Bygglek på Klostergården skall få olika ingångar till framväxten av dagens samhälle. S:t Lars övergivna begravningsplats är en av de grönstrukturer i Lund som verkligen öppnar för existensiell reflektion. Klostergårdens idrottsplats: I Klostergårdens norra del finns en av tätortens större idrottsplatser med ishall, fotbollsarena och fotbollsplaner. Korpfotbollen har också sin verksamhet i detta område med flera fotbollsplaner. Källbybadet: Lunds friluftsbad ligger söder om Klostergården och är flitigt utnyttjat under badsäsongen. Lunds brukshundklubb och Lunds hundungdom har sin klubbstuga och träningsytor söder om Klostergården. Brukshundsklubben har en tidsbegränsat kontrakt och kan eventuellt behöva flytta. Koloniområden: Längs med järnvägen i öster finns flera odlingslottsområden och ett koloniområde. Viktiga stråk ut i omgivningen Gång- och cykelstråk ned till Höje å och möjligheterna att promenera längs med ån och i Sankt Lars området är viktiga för denna tätbebyggda stadsdel. Idag är det inte möjligt att vandra längs ån österut p.g.a. av motorvägen, utan man måste ta sig till cykelvägsbron vid Norra Knästorpsvägen. Två parkstråk leder från bebyggelsen på Klostergården ned till Höje å. Flera intressanta kulturmiljöer passeras längs promenadvägen söder om Källbybadet, som via Källby byplats leder söderut över Höje å, in i Staffanstorps kommun, förbi Flackarps mölla och Sankt Lars kyrkogård för att sedan nå Sankt Lars områdets södra infart via en gång- och cykelväg. Längs med järnvägen väster om Klostergården går ett promenadstråk som även nyttjas som motionsslinga som leder runt idrottsområdet och via en gång- och cykelbro över Södra vägen når Stadsparken och centrum. Gångväg genom Klostergårdsfältet 441
Biologisk mångfald Det finns goda förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv inom stadsdelen. Sankt Lars parken med ett stort inslag av drygt hundraåriga träd utgör troligtvis en mycket artrik miljö av vedlevande insekter, svampar och lavar. Längs med Höje å finns både betade gräsmarker och friväxande ytor med högörter, träd och buskar samt dammar och översvämningsytor vilka tillsammans utgör många olika livsmiljöer och bidrar till ett rikt växt- och djurliv. Klostergårdsfältet med sin relativt ensartade växtsammansättning har sämre förutsättningar för spridning av växter och djur medan odlingslotterna och koloniområdet är värdefulla tillskott. Utbyggnadsområden Enligt ÖPL 98 finns det inga utbyggnadsområden planerade inom stadsdelen men däremot pågår förtätningsprojekt. Enligt program till detaljplan för Sankt Lars området, 1998-02-10, föreslås att en bred zon längs med Höje å blir kommunal parkmark för att skydda ådalen och säkerställa allmänhetens tillgänglighet till området. Öster om Källbybadet föreslås utbyggnad av bostäder med ett parkstråk närmast badet. Eventuellt kommer brukshundsklubben att flytta sin verksamhet och området utnyttjas till bostadsbebyggelse samt ett parkstråk. I den nya detaljplanen Hunnerup 1 för området söder om ån föreslås en utbyggnad av kontorslokaler samt forsknings- och utvecklingsinriktad småindustri väster om Västra Borggården. Det centrala parkområdet längs ån kommer att överföras till kommunen och därmed bli en allmän park liksom ett nord-sydligt stråk. Västra sjukhusområdets trädplanetringar avses bevaras och ges skydd i detaljplanen. Det finns också begränsningar i andel hårdgjord mark och parkeringar samt krav på planetring. Diskussioner pågår om förändringar av idrottsområdet, uppförande av SPA-anläggning, en ny ishall och en ny fotbollsarena samt flyttning av Korpfotbollsplanerna till ett till idrottsområde på Ladugårdsmarken. Hinderbana på Klostergårdsskolan Höje å dalen söder om Källbybadet Utvecklingsmöjligheter Parkförnyelse av Klostergårdsfältet. I samband med eventuell förtätning inom centrumområdet bör resurser avsättas för upprustning av parken. Bidrag finns redan från kommunens försäljning av mark för bebyggelsen på Klostervallen. Byggleken bör även fortsättningsvis finnas i eller intill parken. Parkstråket längs järnvägen bör ses över beträffande vegetationsytor och behov av gallring. Säkerställande av koloniområdena och parkstråket längs järnvägen i detaljplan. Vid upprättande av nya detaljplaner för Sankt Larsområdet finns behov av att ge ett skydd av parkanläggningen. En skötselplan bör upprättas för långsiktigt bevarande av Sankt Lars områdets parkanläggning. Planen bör ge riktlinjer för föryngring och vård av de äldre träden och andra betydelsefulla parkelement. Tydliga riktlinjer är också betydelsefullt för hur olika verksamheter i respektive byggnad får ta omgivande utemiljö i anspråk samt hur nya verksamheter får utnyttja utemiljön. Delar av Sankt Lars parken bör avsättas för naturvårdsprioriteringar medan större delen sköts med avseende på parkvärden. Upprättande av kommunalt naturreservat för Höjeå dalen. Djurgården som drivs i ideell regi i Sankt Lars området är en uppskattad verksamhet och bör bibehållas. Det vore önskvärt med en bred ekopassage under motorvägen vid Höjebro mölla för att både människor och djur ska kunna röra sig längs Höje å uppströms. Anlägg en strövstig på den södra sidan om ån från Malmövägen och vidare mot Värpinge. Delar av en sådan stig ingår i detaljplan för Hunnerup 1. Sagoport på Klostergårdsskolan 442