Nr Information 2 Jämförelseprojektet Mellannyckeln Plan, bygg och miljö

SAMMANTRÄDESHANDLINGAR TILL KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2010-10-19 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 27 oktober 2010, kl. 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset SAMMANTRÄDESHANDLINGAR Nr Information 2 Jämförelseprojektet Mellannyckeln Plan, bygg och miljö Sid Ärenden till kommunstyrelsen 74 Svar på revisionsrapport om tillgänglighet och service 91 Godkännande av förlängt avtal med Linköpings universitet om Forskningscentrum för högteknologiskt byggande (Brains & Bricks) 109 Hemställan från regionförbundet Sörmland om kommunens medverkan i arbetet om regionala översiktliga planeringen 113 Rutiner inom sportcentrum 134 Slutgiltigt ställningstagande till Communicares ansökan om medfinansiering Sid Uppföljningar/Utvärderingar 137 Uppföljning av rapporten Individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv, Mellannyckeln 140 Uppföljning av insatser för att minska ungdomsarbetslösheten i Katrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41, Gröna Kulle Org.nummer 212000-0340 Utdelningsadress Telefon: 0151-570 07 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0151-570 25 www.katrineholm.se E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

Plan, Bygg och Milj ö En jämförelse av kommunens plan-, bygg- och miljöarbete ur ett medborgarperspektiv Nätverk Mellannyckeln Deltagande kommuner: Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika och Sala 2010-08-20

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4 2 Bakgrund......6 2.1 Metod och avgränsning... 7 3 Fysisk planering...8 3.1 Planprocessen............ 8 3.2 Information.............12 3.3 Medborgarengagemang...14 3.4 Översiktplanens status.......16 4 Bygglov...18 4.1 Handläggningstid...18 4.2 Vad kostar ett bygglov?...21 4.3 Delegation.........23 4.4 Mindre avvikelse...25 4.5 Nöj dhet..........28 5 Miljö...31 5.1 Kommunens hantering och återvinning av hushållsavfali...31 5.2 Kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar...32 5.3 Andelen miljöbilar av totala antal bilar i hela den geografiska kommunen...33 5.4 Kommunorganisationens andel inköpta ekologiska livsmedel...34 5.5 Andel miljöcertifierade förskolor och skolor i kommunen...35 5.6 Livsmedelskontro ll....................36 5.7 Nöjdhet............39 6 Kostnadstäckningsgrad...43 6.1 Utgångspunkt och beskrivning...43 6.2 Resultat...44 6.3 Sammanfattande kommentar......47 7 Informationsgivning...49 7.1 Utgångspunkt och beskrivning.........49 7.2 Resultat... 5 O 7.3 Kommentar.........52 8 Tilgänglighet...53 8.1 Utgångspunkt och beskrivning......53 8.3 Resultat... 5 5 8.4 Sammanfattande kommentar.........57 Projektledarna/ör kommunerna i nätverket Mellannyckeln...58 Bilaga 1 Bygglovsavgifter Bilaga 2 Tillganglighetsrapport 3

1 Sammanfattning Nätverket Mellannyckeln är ett av tjugotvå nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, och Sala. Tilsammans finns det över 200 000 invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets femte inom Jämförelseprojektet och avser Fysisk planering samt Bygg- och Miljöverksamheten. Flertalet av nätverkets kommuner har i princip samstämmiga detaljplaneprocesser. Avesta skiljer sig något då detaljplan går upp direkt för antagande efter samrådsskedet såvida inga erinringar inkommit. Katrineholm har enkelt förfarande i större utsträckning vilket innebär att planarbetet blir tre månader kortre. Alla som har ett väsentligt intresse av detaljplaneförslaget ska få information och de obligatoriska informationsvägarna används av alla kommunerna för varje detaljplan. Hur många av detaljplanerna som det hållts infonnationsmöte om varierar mellan ingen och alla. Den stora spridningen tyder på att det finns olika inställningar i kommunerna til när informationsmöten ska hållas. Knappt hälften av kommunerna har med någon information i översiktsplanen. Alla berörda ska även ges möjlighet att lämna synpunkter vid flera skeden i processen. I vilken utsträckning tas då denna möjlighet tilvara av medborgare och olika organisationer? Det är tydligt att enbart en liten del av sakägarna utnytjar sin möjlighet att lämna synpunkter. Andelen varierar mellan 3 och 25 procent och ytranden från intresseföreningar varierar också. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden ska ta ställning til planens aktualitet. Avesta, Flen och Lindesberg antog översiktplaner 2007 och Kristinehamn 2006. För övriga kommuner kan översiktsplanestatusen anses vara låg. Däremot pågår ett aktivt arbete inom fler kommuner med ny kommuntäckande översiktplan. Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den som söker ett bygglov. Det är en av de första frågor man ställer sig, hur lång tid tar det innan jag kan börja bygga? Resultatet tyder på att alla kommuner inom Mellannyckeln har korta handläggningstider, från en vecka upp till en månad Kostnaden för ett bygglov är av betydelse för den som ska bygga men utgör även en inkomstkälla för kommunen. Varje kommun har utifrån två typfall beräknat vad ett bygglov för en "normalvila" samt ett uterum kostar i avgift. Bygglovskostnaden varierar stort och ett tips til kommunerna är att på hemsidan redovisa den faktiska kostnaden för några vanligt förekommande typärenden. Vissa bygglovsbeslut kan delegeras til tjänsteman för att bland annat förkorta handläggningstiden. Andelen beslut som fattas på delegation är mycket stor, över 90 procent i flertalet av nätverkskommunerna. Att ha rätt att bygga til, bygga garage och carport eller tak över uteplats tar nog alla småhusägare för självklart. En jämförelse av andelen hygglov som beviljas i strid mot gällande detaljplan i förhållande till alla bygglov visar att upp til 25 procent av bygglovbesluten lämnas i strid mot gällande detaljplan med stöd av bestämmelserna om mindre avvikelse. 4

För att få reda på hur de som kommer i kontakt med kommunens bygglovshantering upplever servicenivån har några av kommunerna undersökt brukarnas nöjdhet. Resultatet är genomgående gott då majoriteten av brukama i samtliga kommuner är mycket nöjda med servicenivån vad gäller såväl tilgänglighet och bemötande som information och handläggningstid. Inom miljöområdet har några mått jämforts for att belysa kommunernas arbete med att minska användning av ändliga resurser och öka återanvändnings graden. När det gäller den totala mängden insamlat hushållsavfall visar mellannyckelkommunema ganska varierande resultat liksom när det gäller andelen återvunnet material. Lindesberg återvinner högst andel. Störst andel miljöbilar inom kommunorganisationen liksom i den geografiska kommunen har Katrineholm. När det gäller kommunorganisationens andel inköpta ekologiska livsmedel är det stora skilnader kommunerna emellan. Störst andel har Ludvika med 22 procent. Detsamma gäller andel miljöcertifierade skolor och förskolor där Sala visar högst ambitionsnivå. Även kommunemas livsmedelskontroll har jämforts. Andel livsmedelsobjekt som inspekteras liksom andelen med anmärkning eller underkända skiljer stort mellan kommunerna. Den upplevda servicenivån hos de som kommer i kontakt med kommunens miljöhantering har undersökt hos några av kommunerna. Andelen mycket nöjda brukare i är högst vad gäller bemötande och lägst avseende tydlig information. Överlag finns en osäkerhet då svarsfrekvensen är låg. Pinspång har högst andel mycket nöjda brukare. I rapporten har vi gjort ett försök att jämföra graden av kostnadstäckning inom Miljöbalkens område, livsmedelskontroll, plan- och byggärenden. Kostnadstäckningsgraden skiljer både mellan kommunerna och de olika områdena. Det är dock svårt att utifrån ett enda undersökningsår dra några större slutsatser. Information til kommunens invånare är en viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del och finna svar på viktiga frågor? Kommunernas webbsidor har granskats både 2009 och 20 i O utifrån 20 vanliga medborgadrågor. Flertalet kommuner har förbättat sig i den senare undersökningen och goda exempel är Katrineholm, Sala, Köping och Avesta.. Kommunernas servicenivå via telefon och e-post har undersökts av ett externt företag. Servicenivån varierar stort mellan kommunerna. Ludvika visar högst tilgänglighet via telefon och för svar via e-post har Katrineholm och Avesta kortast svarstider. 5

2 Bakgrund Nätverket Mellannyckeln är ett av tjugotvå nätverk som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. De deltagande kommunema i nätverket "Mellannyckeln" är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika och Sala. Tilsammans finns det över 200 000 invånare i dessa kommuner. Jämförelseprojektets primära syfte är hitta goda exempel som skapar underlag för praktiska förbättringar i verksamheterna. Intentionen är också att finna samband mellan kostnader och kvalitet. Förhoppningen är att jämförelsearbete i nätverk ska blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att utveckla den kommunala verksamheten. År 2006 tog Lindesbergs kommun initiativet att bilda nätverket Mellannyckeln med utgångspunkt att kommunerna är ungefär lika i storlek (16 200-32 400 invånare) och struktur samt finns inom rimligt geografiskt avstånd. Nätverket Mellannyckeln har tidigare publicerat rapporterna "Grundskolan - en jämförelse av grundskolan ur ett medborgarperspektiv" 2008-01-30, "Hemtjänst och särskilt boende - en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv" 2008-09-0 i, "IFO - en jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv" 2009-03-25 och "Lag om Stöd och Service til vissa funkionshindrade - en jämförelse av kommunens Handikappomsorg ur ett medborgarperspektiv" 2009-11-23. I denna femte rapport har nätverket haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra Fysisk planering samt Bygg- och Miljöverksamheten. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamhet. Kvalitet och resultat i den egna kommunen ställs i relation til insatt medel och til övriga kommuners resultat. Goda exempel och idéer lyfts fram och kan bli en inspirationskälla för kommunernas fortsatta utvecklingsarbete. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande:. Att några enkla och mer eller mindre "givna" mått ska ges uppmärksamhet.. Att ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- och eller medborgarperspektiv.. Fokus ska vara att hitt de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tilfälle att plocka idéer til den egna verksamheten.. Förklaringar til skilnader överlämnas til respektive kommun att analysera. 6

2.1 Metod och avgränsning Lokalt bedrivs och organiseras verksamheten inom plan-, bygg- och miljöområdet på skilda sätt utifrån kommunernas olika förutsättningar och politiska vägval. I denna rapport har Mellannyckelns nätverk valt att redovisa mått som beskriver verksamhetens kvalitet inom områdena Fysisk planering, Bygglov och Miljö. Rapporten innefattar fö lj ande områden och mått:. Fysisk planering - Planprocessen - Information - Medborgarengagemang - Översiktsplanens status. Bygglov - Handläggingstid - Vad kostar ett bygglov? - Delegation - Mindre avvikelse - Nöjdhet. Miljö - Atervinning av hushållsavfall - Andel miljöbilar i kommunens organisation - Andel miljöbilar i den geografiska kommunen - Andel inköpta ekologiska livsmedel - Andel miljöcertifierade fòrskolor och skolor - Livsmedelskontroll - Nöjdhet. Kostnadstäckningsgrad. Informationsgivning. Tilgänglighet Rapporten baseras på olika källor. Merparten av måtten har undersökts lokalt av respektive kommun medan andra uppgifter har kunnat hämtas från offentlig statistik. De lokala undersökningarna har genomförts som tillbakablickande studier eller som egna undersökningar. Det är förstås inte möj ligt att presentera en heltäckande bild av dessa verksamheters kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och de gjordajämförelserna ska ses som indikationer på situationen i de olika kommunerna. Redovisade skilnader kommunerna emellan kommenteras i rapporten, men kan sedan förklaras och analyseras yterligare i respektive kommun. 7

3 Fysisk planering Fysisk planering kan bedrivas på olika planeringsnivåer - regional planering, översiktlig planering och detaljplanering. I detta kapitel tittar vi närmare på planprocessen för detaljplanearbetet, hur kommuninvånare får information samt hur stort medborgarengagemanget är i detaljplaneprocessen. Vi har även undersökt statusen gällande den översiktliga planeringen, både avseende den kommuntäckande översiktsplanen samt fördjupningar (föp:ar) och tematiska tilägg (töp:ar). 3.1 Plan processen 3.1.1 Utgångspunkt och beskrivning Detaljplanearbetet är en demokratisk process som är reglerad i kapitels i plan- och bygglagen (PBL). En detaljplan kan drivas med normalt alternativt enkelt planförfarande. Planer som har allmänt intresse utöver sakägarkretsen (berörda grannar med flera) handläggs med normalt förfarande. Processen startr med programskedet, och därefter följer samrådsskede, utställningsskede och antagande/överprövning/laga kraft (se figur på sidan 9). Planer av begränsad betydelse, som saknar intresse for allmänheten samt är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsytrande til översiktsplanen, hanteras med enkelt förfarande. Den stora skilnaden mellan enkelt och normalt planforfarande är att utställningen slopas. Härigenom förkorts handläggningstiden väsentligt. Vid normalt planförfarande tar det cirka ett år från start til mål att arbeta fram en detaljplan. Därför är det viktigt med god framförhållning med detaljplaner för att få kontinuitet samhällsbyggandet. Under planprocessen ska samråd ske med berörda sakägare, myndigheter med flera. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet til insyn och påverkan. Innan detaljplanen antas skall kommunen ställa ut planförslaget. Normalt skickas detaljplaneförslaget per post til berörda sakägare, myndigheter med flera, både vid samrådet och vid utställningen. Därutöver görs annonsering i lokalpressen. Många kommuner har numera också aktuella detaljplaner redovisade på sin hemsida. För samhällsutbyggnaden i tätorterna krävs vanligtvis att en detaljplan tas fram för att möjliggöra exploatering och utbyggnad av til exempel ett nyt bostadsområde. 8

Om en tydlig, aktuell och levande översiktsplan finns för kommunen där olika byggnadsområden redovisas, underlätts oftast planeringsarbetet och tidsåtgången blir därmed ofta mindre. Medborgarna och berörda sakägare är då genom översiktsplanen förberedda på kommande nybyggnadsplaner i hela kommunen. I vissa fall kan man härigenom också hoppa över programskedet och gå direkt på samrådsskedet, vilket också spar tid. Nätverket har valt att jämföra tiden för detaljplaneprocessens olika delar mellan kommunerna. Underlaget för tidsskattningen utgörs av de tio senaste detaljplanerna med normalt planförfarande i respektive kommun. 3.1.2 Resultat 9

-- Fänråganinkommer De förtndevald Prorammet ska översikuiglredovisasyfe, beslularom prgram/detaljplan skallupprãtlas. ansprk,områdetsförutsattingar mm. MKB. skall upprãllasom för. sraget Innebi1r bety andemiljöpåvei1an. --- Programskedet ÐÐförtroendevalda Samråd med berörda besrutarom fastihetsägare, proramsamråd. kommunala nämnder ochföfvallingar, LånsstylsenmIl. Sypunklerlåmnas. Inkomna synpunkter sammnstalis. Förslag med anledning av synpunkterna redovisas. Oeförlendevalda harnu beslutsunderlag oc kan beslutaatl gokänna planprogrammet -- AIlahandlngarförtyigas.MKB.ska finnasomförsragel medrörbelyande miljöpåveitn. OeRlrlroendavakla beslutar atl sanda ut detaljplnen på samrådsremiss. -- Samrådsskedet Inkomnasypunkler Samråd med berörda fast. ighetsägare,kommunara namnderochrlfvallingar, lãnsstylsenmf. Synpunklerlamnas. sammanställs. medanledniigav synpunktern reovisas. Förslag OeRlrlroendevalda beslutr om reviderigaroc omaltdelaljplanen skaustallasut... Alla handlingar föriligas.mkb.ska finnasomlörslaget medrlrbetynde mirjöpãveikan. UtstãUniri SypunkterIämnas... Utställningsskedet Inkomna synpunkter sammanstalls.förslag med anledning av synpunkterna redovisas. Defllrtendevalda beslularom revldaringaroc omatldelaljplnen skall sindas vidare fòranlagande. i-l- -- Antagande, Överprövning, Laga kraft Delaljplanenanlasi Protokoiratanslås. Oveikagande sker till länsslylsenoch kommunfullmäktige Anvisningaromhurman regeringan.omöverklagandeavslås euer i vissa fall õvei1lagarskickas till de vinner planen laga krafl fackämnd. saki1garesomlãmnal skriftiga sypunkter som inteblivtilgosedda. Om ingen överlagarvinner detaljplanen LAGA KRA. lo

Miljökonsekvensbeskrivning.. Förtroendevalda prioriterar varje år behovet av att arbeta fram detaljplaner i kommunerna "'Om inga synpunkter inkommit från allmänheten, övergår planprocessen i enkelt planftrfarande och utställningsskedet utesluts. Antal veckor i snitt fór planprocessens olika skeden. ProgrClmskede. Sam~dsskede. Utst:illnlnfJede 1,, Avest..1 I I FIr'~P"'Ø j I I Flen j I T KatrIneholm I I I Krlst/n_hemn j I I KöplOl j I i Lindesberg j I T Ludvika j I I Sala j I I Mellannyckeln!' Antagande, överprövning, LaBil kraft \-~i~y~ I ~A?glL'l~ ~~ -i&il~~ i '-if)??2/i1 O 20 40 60 80 Antal veckor i snitt Programskede 11 28 18 2 18 24 22 23 18 Samrådsskede 14 20 15 21 21 23 14 15 16 Utställningsskede 14 17 11 13 11 16 12 10 12 Antagande, Överprövning, 8 11 10 10 13 8 11 10 7 Laga kraft Hela planpro. cessen 47 76 53 46 63 71 59 58 53 Il

3.1.3 Kommentar Tids- och arbetsmässigt kan planarbetet i princip delas in i tre moment - arbetstid för handläggning, tid för samråd/utställning samt politisk behandling. Arbetstiden för handläggning är beroende av typ av detaljplan samt vilka resurser som kan avsättas. Utställningstider regleras av plan- och bygglagen och är därmed relativt likvärdig inom kommunerna. Den politiska behandlingen varierar något mellan kommunerna vilket dels kan bero på att dett ej regleras i plan- och bygglagen samt dels hur respektive kommun är organiserad (förvaltning/nämnd/styrelse samt kommunövergripande nämnder och förvaltningar). Kommunen kan delegera beslut genom att kommunfullmäktige uppdrar til annan nämnd eller kommunstyrelsen att anta planen. Beslut om til exempel samråd kan delegeras til tjänsteman. I princip har de flesta kommuner samstämmiga detaljplaneprocesser. Två undantag kan vara värda att uppmärksamma. Avesta kommun skiljer sig något från övriga då kommunen går upp direkt för antagande aven detaljplan efter samrådsskedet såvida inga erinringar inkommit under samrådstiden. Katrineholm har en medveten strategi när det gäller val av process. Länsstyrelsen i Sörmlands län har uppmanat kommunema att välja enkelt förfarande i större utsträckning än vad som gjorts tidigare. Det innebär en förenkling i process och rutiner inom lagens ram och i samråd med länsstyrelsen. Dett innebär att planarbetet blir tre månader kortare. Inledningsvis i planarbetet görs en bedömning om lämplig hantering, til exempel om planen är principiell eller inte. Förfarandet kan sen ändras från enkelt til normalt under processens gång beroende på bland annat inkomna synpunkter. Främst Katrineholm får på så sätt en kortare tid i programskedet, men även Avesta har kortre tid än medelvärdet för mellannyckeln. 3.2 Information 3.2.1 Utgångspunkt och beskrivning Tanken med detaljplaneprocessen är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet til insyn och påverkan från alla berörda. Det kan vara statlga och kommunala myndigheter, fastighetsägare, boende, allmänhet med flera. Alla som har ett väsentligt intresse av detaljplaneförslaget ska få information och ges möjlighet att lämna synpunkter. Genom dessa samråd kan önskemål och synpunkter övervägas i ett tidigt skede i planarbetet. Vid utställningen kan alla kvarvarande anmärkningar lyfs fram. 12

Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om hur kommunerna är skyldiga att informera om detaljplaner. Obligatoriskt är utskick av planhandlingar til berörda sakägare och myndigheter, annonsering/ungörelse i de olika detaljplaneskedena samt var handlingarna ställs ut (t ex bibliotek eller kommunens reception). Dessutom kan kommunen välja andra fora för att nå ut til allmänheten, til exempel inbjuda til informationsmöten, informera i översiktsplanen, lägga ut information på kommunens hemsida eller på Facebook eller Y outube. Hur kommunerna väljer att informera om detaljplaner utöver de formella kraven är beroende av vad planen innehåller. 3.2.2 Resultat Vi har undersökt vilka av ett antal informationskanaler som kommunerna använt sig av. Som utgångspunt för denna mätning används de tio senast antagna detaljplanerna med normalt planförfarande. Katrineholm använder sig i stor omfattning av ett förenklat förfarande (beskrivet i avsnitt 3.1.3), så deras uppgifter omfattar endast en plan. Avesta Fin- Katrine- KristIna- Flen Köping Lindes- Ludvika Sala spång holm hamn berg Utskick av planhandlingar til sakägare, myndigheter. 10 10 10 1 10 10 10 10 10 Intressegrupper" Annons lokaltidningen" 10 10 10 1 10 10 10 10 10 Allmänna anslagstavlor * 10 10 10 1 10 10 10 10 10 Informationsmöte 1 3 5 O 6 2 8 10 4 i kommunens översiktsplan O O O O 5 5 O 5 5 Kommunens hemsida 10 7 10 O 10 10 O 10 10 FacebookI Youtube O O O O O O O O O A/dsta p/an lantagen år) 2008 2001 2004 2006 2008 2004 2003 2003 2006 Nyaste plan lantagen år) 2009 2009 2009 2006 2009 2009 2009 2009 2009 'Obligatorisk informationskanal enligt PBL 3.2.3 Kommentar De obligatoriska informationsvägarna används som sig bör av alla kommunerna för varje detaljplan. Hur många av detaljplanerna som det hållits informationsmöte om varierar mycket, mellan ingen och alla. Kommunen rar själv avgöra vilka detaljplaner som det ska hållas möten om, så det finns utrymme för variation. Den stora spridningen tyder på att det finns olika inställningar i kommunerna til när informationsmöten ska hållas I översiktsplanen kan områden för framtida utbyggnad pekas ut. Det är en tidig information om att där kan komma att tas fram en detaljplan. Detta används inte så 13

frekvent: knappt hälften av kommunema har med någon information i översiktsplanen, och dessa kommuner har informerat om ungefär hälften av de detaljplaner som ingår i undersökningen. Uppgift om äldsta respektive nyaste plan finns med for att utbudet av informationskanaler har ökat. I dag presenterar kommunerna i de flesta fall sina detaljplaneförslag på hemsidan. Detta var inte lika vanligt i början av 2000-talet. Ännu modernare medier som Facebook och Y outube används i dagsläget inte av de medverkande kommunerna. Att använda dessa kan vara ett sätt att ra fler medborgare att bli mer engagerade i planprocessen. Som framgår av avsnitt 3.3 är det ofta inte så många som kommer med synpunkter under samråd och utställningar. Erfarenheten säger att engagemanget är lågt, inte minst bland ungdomar. Kanske kan dessa lockas att vara med och påverka genom att informationen finns där de brukar hämta information? Äldsta och nyaste plan visar också på planaktiviteten för detaljplaner med normalt planförfarande. Det säger dock inget om den totala planaktiviteten, eftersom många planer tas fram med enkelt planförfarande. Det kan vara inaktuella detaljplaner som uppdateras med enkelt förfarande, eller fall med få berörda och som inte är av allmänt intresse. Enkla planer har ett snabbare förfarande och ger därmed medborgarna ett snabbare resultat. Hur många detaljplaner som handlagts med enkelt planförfarande ingår inte i denna jämförelse. 3.3 Medborgarengagemang 3.3.1 Utgångspunkt och beskrivning En anledning til att det tar relativt lång tid att ta fram en detaljplan, är att alla berörda ska ges möjlighet att lämna synpunker vid flera skeden i processen. I vilken utsträckning tas då denna möjlighet tilvara av medborgare och olika organisationer? Vi har valt att mäta medborgarengagemanget genom att undersöka hur många av de berörda sakägarna och hur många föreningar/intresseorganisationer som valt att ytra sig under samrådsskedet i detaljplaneprocessen. Ä ven här undersöks de L O senast antagna detaljplanerna med normalt planförfarande, det vil säga samma underlag som i avsnitt 3.2 Information (och alltså endast en plan i Katrineholm). Som en indikation på medborgarnas engagemang redovisas också antalet överklagade detaljplaner. 14

3.3.2 Resultat Fin- Katrine- Kristine- Lindes- Lud- Remissvtranden detalinlaner Avesta,nånn Flen holm* hamn KÖDinn bern vika Sala Antal ytranden från sakägare 23 12 26 1 61 14 27 45 7 Totala antalet sakägare i ärendena 216 90 260 4 392 477 146 312 265 Andel sakägare som ytrat sig 11% 13% 10% 25% 16% 3% 18% 14% 3% Y"randen från intresseföreningar 2 14 6 8 43 8 1 78 *Katrineholm redovisar endast! plan Antal överidagade detaljplaner 1 4 2 O 2 4 2 O 1 Antal antagna detaljplaner efter överklagande 4 2 2 3 2 1 Pågående överklagande ärenden 1 1 3.3.3 Kommentar Det är tydligt att enbart en liten del av sakägarna utnytjar sin möjlighet att vara med och påverka genom att lämna synpunkter. Andelen varierar mellan 3 och 25 procent, med ett medelvärde på 13 procent. Högst andel sakägare som ytrat sig finns i Katrineholm, men den uppgiften bygger på en enda plan. Utan detta extremvärde är medelvärdet Ii procent. Responsen beror delvis på om detaljplanen innehåller något kontroversiellt eller berör många, men även hur kommunen arbetar med att sprida information och göra handlingarna lättilgängliga bör spela in. I Kristinehamn, som har hög andel sakägare som ytrat sig och många ytranden från intresseföreningar, härrör ungefär 90 procent av ytranden til en av detaljplanema. Statens institutionsstyrelse planerade att start ett ungdomshem på orten, och detta reagerade många på. Antalet sakägare varierar riktigt mycket, från Finspångs 90 til Köpings 477. I Köping fall höjs antalet av att en detaljplan hade över 300 sakägare. Även Kristinehamn hade en plan med många sakägare. Ofta kommer ytrandena från dem som vil framföra önskemål om ändring av något i planen. De som bor och verkar i närheten har en lokalkännedom, och kan därmed komma med väsentlig information i ärendet, och kanske också konstruktiva förslag på åtgärder. Det förekommer också ytrande som betonar att det är ett bra förslag. Hur många ytranden som kommer från intresseföreningar varierar också. I Sala remitteras planerna til de politiska partierna, som behandlar frågan i sin plangrupp. De avger oftst ett ytrande, antingen med synpunkter eller också meddelar de att de inte har något att erinra. Det kan finnas en aktiv grupp eller förening i kommunen som ofta ytrar sig över planerna. 15

3.4 Översiktplanens status 3.4.1 Utgångspunkt och beskrivning Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är kommunens verktyg för att visa hur man på lång sikt vil att markoch vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Arbetet med översiktsplanen samt dess innehåll regleras i 4 kapitlet plan- och bygglagen. Lagen säger bland annat att kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden ska ta ställning til översiktplanens aktualitet. Planen ska också främja goda miljöförhållanden och långsiktigt hushålla med mark, vatten, energi och råvaror. Översiktsplanen behandlar til exempel frågor som var nya bostäder ska byggas, var företagslokaliseringar kan ske, var nya vägar ska dras fram, samt hur kommunen avser att tilgodose riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men har däremot en viktig vägledande funktion. Den ska bland annat ligga til grnd för beslut i kommunens nämnder och förvaltningar samt andra myndigheter i planerings- och bebyggelsefrågor. En översiktplan kan fördjupas för delar av kommunen eller för särskilda ämnesområden. En fördjupning av översiktsplanen (föp) görs om det krävs en ökad detalj e- ringsnivå för den framtida mark- och vattenanvändningen eller fór områden med stark konkurrens mellan olika intressen. Tematiska tillägg til översiktsplanen (töp) kan göras för olika sakfrågor såsom vindkraft och strandskydd. 3.4.2 Resultat Avesta Fin- KatrinÐ- Kristina- Flen Köping Lindes- Ludvika spång Sala holm hamn berg Ar för antagande 2007 1990 2007 1991 2006 1990 2007 1990 2002 Pågående arbete med kommuntäckande öp Senast aktualiseringsprövad öp Antal fördjupningar av översiktsplanen (föpar) och tillägg till översiktsplanen ( töpar) Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja 2007 Nej 2007 2008 2006 1998 2007 2010 Nej 1 O 5 1 2 O 4 9 1 Första antagen 199B 2007 2004 1993 1979 1990 2003 Senaste antagen 199B 200B 2004 2007 1987 2008 2003 Antal pågående arbete med föpar och töpar 1 1 1 3 2 - - 2 3 16

3.4.3 Kommentar Avesta, Flen och Lindesberg antog översiktplaner 2007, och Kristinehamn antog översiktplanen 2006. För övriga kommuner kan översiktsplanestatusen anses vara låg. Fler kommuner har översiktsplaner från L 990-talet. Några kommuner har dessutom översiktsplaner som inte kan anses vara aktuella då de inte senast under mandatperioden aktualiseringsprövats. Däremot pågår ett aktivt arbete inom fler kommuner med ny kommuntäckande översiktplan. I ett medborgarperspektiv kan en låg översiktsplanestatus bidra til osäkerheter för kommunens invånare beträffande framtida fysiska förändringar, exempelvis vid framarbetande av nya utvecklingsområden för bostäder och verksamheter. 17

4 Bygglov Att hantera bygglov är myndighetsutövning som regleras aven speciallagstiftning, PBL (plan- och bygglagen). Beslut i bygglovärenden och annan myndighetsutövning ska fattas aven nämnd som är fristående från kommunens övriga beslutfattande eftersom besluten även kan gälla kommunala ärenden. Nämnden har möjlighet att delegera til en tjänsteman att fatt beslut bland annat för att förkorta handläggningstiden vid standardärenden. Vid granskningen av ett bygglovärende ska undersökas om ärendet överensstämmer med de pianbestämmelser som finns i detaljplanen som gäller för området. I vissa fall kan bygglov medges även om ärendet avviker från detaljplanen. Dessa avvikelser ska vara mindre och inte strida mot planens syfte och benämns "mindre avvikelser". I annat fall måste detaljplanen ändras innan bygglov kan ges vilket innebär en kraftig tidsförskjutning. Nämnden har rätt att ta ut en avgift för hanteringen av bygglov. För den enskilde medborgaren som avser att söka bygglov är det av intresse att handläggningstiden är kort och att kostnaden är så låg som möjligt. För övriga medborgare är det av intresse att handläggningen inte skattefinansieras. 4.1 Handläggningstid 4.1.1 Utgångspunkt och beskrivning Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den som söker ett bygglov. Det är en av de första frågor man ställer sig, hur lång tid tar det innan jag kan börja bygga? Mätningen av handläggningstid är gjord på ett urval av de ärenden som ratt beslut under 2009. Urvalet omfattade cirka 50 ärenden i varje kommun (till exempel vart 5;e i tidsordning registrerat ärende). Endast bygglovärenden har mätts (ärenden som bygganmälan, rivingslov/-anmälan, marklov, förhandsbesked, strandskyddsdispens har sållats bort). Både ärenden som beslutats på delegation och i nämnd förekommer. Sökanden kan vara fysisk eller juridisk person. Mätningen av handläggningstid omfattar tiden från det att ansökan om bygglov inkommit (registrering) til att expediering av beslut sker. Vid handläggning av bygglovsansökan förekommer att ärendet registreras som vilande under den tid sökande kompletterar sina handlingar så att de blir granskningsbara. Handläggningstiden redovisas med och utan denna vilandetid i de fall kommunen har möjlighet att mäta vilandeperioden. Antal dagar är kalenderdagar. 18

Så här går det til - en kort bakgrundsbeskrivning När bygglovsansökan inkommer registreras ett ärende. Handlingarna kontrolleras för eventuellt behov av komplettering, grannhörande eller annan remisshantering. Är ansökan komplett granskas ärendet och beslut fattas endera av delegat eller nämnd. Beslutet skrivs ut, godkända handlingar stämplas och ärendet expedieras. De flesta bygglov måste sedan kompletteras med en bygganmälan, kontrollplan och ett byggsamråd innan bygget får starta. 4.1.2 Resultat Resultatet redovisas i diagramform dels som ett medelvärde och dels som ett medianvärde för handläggningstiden. Medelvärdet är framtaget för att kunna jämföra Mellannyckelns resultat med andra nätverk. Medianvärdet, som innebär att yterligheter sållats bort, ger en sannare bild av handläggningstiden för ett normalärende. I tabellform redovisas totala antalet beslutade bygglov under 2009 fördelade på fysisk respektive juridisk person, antal nämndsbeslut, delegationsbeslut och andel delegationsbeslut. 40 Handläggningstid för bygglov, medianvärde 30 28 aj.. II 10 o ~~ ~ø 'i rl~4 ~ç 'c''' '" 'c,ø ~~.~~ +# ~~ ~'" ~.. ~~0 ''oq *' ",,,o,.'0, ;; ~ø,,, V... ~"" ;,/5 v ~fb ~(; o; j ",'I ",..'" ~~ *Finspång och Ludvika registrerar inte vilandeperiod = exklusive vilandeperiod I ;; inklusive vilandeperiod 19

40 Handläggningstid för bygglov, medelvärde 32 30 :; 20 '" ~ c 10 o ~ e~ ~ "$~4 ~q l.,,, "- l.,e ~ ;;" ~Ii el' if,." _l:0 ;;4' 0( ).~O: ø4.oi ~"oq,t"" Vli~.. il' v'" ~'l ~~ 'i tf'",,ii SI" +e *Finspång och Ludvika registrerar inte vilandeperiod 2009 Urval, antal 51 50 50 50 55 46 50 30 51 Varav fysisk person 37 32 38 39 38 21 40 28 43 Varav juridisk person 14 18 12 11 17 25 10 2 8 Andel juridisk person 27% 36% 24% 22% 31 % 54% 20% 7% 16% Varav nämndsbeslut 4 2 O g O Varav delegationsbeslut 50 46 48 50 46 45 50 29 51 Andel delegationsbeslut 98% 92% 96% 100% 80% 98% 98% 97% 100% Totalt antal beslutade bygglov 383 251 157 402 264 188 446 339 331 'Innefattar liven Fagersta och Norberg *** Innefattar även Heby **Innefaltar även Nara, Hällefors och Ljusnarsberg 4.1.3 Kommentar Resultatet tyder på att alla kommuner inom Mellannyckeln har korta handläggningstider, från en vecka upp til en månad. Medianvärdet, där yterligheter sållats bort, ger ett ännu bättre resultat. En jämförelse med två andra nätverk: 20

Genomsnittlig handläggningstid i dagar Medelvärde Inkl. vilandoperlod Medelvärde exkl. vilandeperiod Mellannyckeln 21 17 Fømklövørn 38 22 YsladJUslorlon 33 28 Handläggningstiden är troligtis väldigt kort jämfört med riket. Att det förekommer långa handläggningstider uppmärksammas i "ny plan- och bygglag" som träder i kraft 20 Ii genom en ny paragraf som säger att bygglov ska lämnas inom i O veckor från det att kompletta handlingar inkommit. För sökanden, som önskar korta handläggningstider, är det viktigt att nämnderna delegerar så mycket som möjligt av standardärenden til tjänsteman. Handläggningstiden kan även kortas med bra rutiner och handläggningsstäd, vilket inte studerats i denna undersökning. En tidig kontakt/rådgivning med sökanden underlättr också handläggningen innan ansökan lämnas in. Handläggningstiden måste dock medge att en fackmässig granskning av ärendet hinns med. 4.2 Vad kostar ett bygglov? 4.2.1 Utgångspunkt och beskrivning Kostnaden för ett bygglov är av betydelse för den som ska bygga men utgör även en inkomstkälla för kommunen. Allmänhetens uppfattning om hur höga bygglovkostnader är varierar stort och i praktiken är det även stora skilnader eftersom kommunerna själva bestämmer taxan. Varje kommun har gjort en beräkning av vad ett bygglov för en "normalvila" samt ett uterum kostar i avgift för medborgaren. Ett gemensamt underlag av två typfall användes vid beräkningarna. Det är den totala summan av avgifter för bygglov, bygganmälan samt kostnaden för byggsamråd och slutbevis som redovisas. 1. Nybyggnad av ett enbostadshus Bygglovsansökan avser nybyggnad inom detaljplan. Förslaget följer planens bestämmelser, inga remisser behöver skickas. Avgiftsgrundande yt är 175 m2. 2. Tilbyggnad med uterum Bygglovsansökan avser tilbyggnad med ett uterum inom detaljplan. Förslaget följer planens bestämmelser, inga remisser behöver skickas. Avgiftsgrndande yta är 35 m2. 21

Bakgrund til bygglovsavgifer Taxa för byggnadsnämndens verksamhet beslutas av kommunfullmäktige. Bygglovsavgiften är en produkt av grndbelopp, handläggningsfaktor och objektsfaktor. Grndbeloppet är beroende på kommunens politiskt beslutade självfinansieringsgrad, det vil säga om delar av verksamheten skall vara skattefinansierad eller helt självfinansierad. Grundbeloppet används även för att indexuppräkna avgiften. Handläggningsfaktom är beroende av vilka arbetsinsatser som behövs vid ärendets handläggning. Objektsfaktorn är beroende av ärendets storlek. Tidigare Kommunförbundet har gett ut anvisningar för taxekonstruktion åren 1995 och 2004. Många kommuner använder sig av någon av dessa, men oft lite modifierade. En del kommuner har egenkonstruerade taxor. Beträffande taxans inverkan på kostnadstäckningsgraden se även kapitel 6. 4.2.2 Resultat Resultatet redovisas i diagramform för de två typfallen. I bilaga i finns en tabell över vilken taxekonstruktion kommunerna använder, grndbelopp och vad bygglovet skulle ha kostat om Kommunförbundets taxeförslag år 1995 respektive 2004 skulle använts fullt ut med angivet grundbelopp. 20 000 Bygglovskoslnad enbosladshus 15000 14040 ~ 10 000 o c e "" 5000 o i~.f ~..'" ~q tf.$ ~,&~ ào~ òi -l è-" è-~ -l ~..,." ~~0 ).t:cb tt:\ô).(oq./''..~ V..,t'" v 0115 ;;la ~~ '" ~lf... ~" ~.. 22

5000 Bygglovskostnad uterum 4000 3000 ~ c e 2000 " 2452 2340 1000 o ~~.,".t 'lø f1'q "-,,, ~ ~,s'" :'" -l -lè-~ ~,0~ ~~ 1J'R~ ~~C) ø"'o).ijj~ ~ "' i,ø v" ~ i,~ v" ~'b ~~ '"?f......'" +; 4.2.3 Kommentar Bygglovskostnaden varierar stort för enbostadshus, högst ligger Flen med 14 040 kronor och lägst Pinspång med 8 512 kronor. Variationen är även stor för uterum där Finspång är högst med 2 452 kronor och Köping lägst med 800 kronor. Dett beror på att kommunerna har olika stora grndbelopp men lika mycket på att man använder olika taxekonstruktion. Grundbeloppen varierar från 33 til 50. De flesta använder 2004 års taxekonstruktion men det förekommer även 1995 års och egenanpassade varianter av både 2004 och 1995 års taxekonstruktioner (se bilaga I). Ibland används även timdebitering. Grundbeloppet går inte att använda som nyckeltal för jämförelse mellan kommuner eller som uppskatting om kommunen har en "dyr" taxa eller inte så länge kommunerna inte har samma taxekonstruktion. Til exempel hade Köping högst grundbelopp men samtidigt lägst avgift för typfallet uterum. För den enskilde medborgaren är det den faktiska kostnaden som är det viktiga. Eftersom taxan är svår att tolka är det ett tips til kommunema att på sin hemsida redovisa den faktiska kostnaden för några vanligt förekommande ärenden til exempel braskamin, tak över uteplats, carport, uthus, garage, några olika storlekar på tilbyggnad och några vanliga storlekar på nybyggnad avenbostadshus. 4.3 Delegation 4.3.1 Utgångspunkt och beskrivning Beslut i bygglovärenden ska fattas av byggnadsnämnd. Nämnden kan delegera vissa beslut til tjänsteman för att bland annat förkorta handläggningstiden. 23

Mätningen av hur stor andel aven kommuns beslut som tas på delegation utgörs av antal delegations beslut i förhållande til totalt antal bygglovbeslut under år 2009. Bygganmälanärenden och specialärenden (exempelvis förhandsbesked, strandskydd, marklov, rivningslov, påföljder och ingripanden) räknas inte med. Delegation Syftet med delegation är att avlasta nämnden rutinärenden. Med rutinärenden menas även ärenden där det är fråga om en direkt tilämpning av riktlinjer som nämnden fastställt. Delegationen skapar utrymme för en mer omfattande behandling av betydelsefulla och principiella ärenden i nämnden och möjliggör en effektivare förvaltning genom att beslutsvägama blir kortare och handläggningen snabbare. Vissa ärenden Ìar inte delegeras, exempelvis ärenden av större vikt eller principiell beskaffenhet, avslag, förelägganden och strandskyddsdispenser. Delegationsbesluten redovisas för nämnden som anmälningsärenden. 4.3.2 Resultat Resultatet redovisas i tabell som anger totalt antal bygglovbeslut under 2009 och hur många av dessa som tagits av nämnd. Resten har tagits på delegation och redovisas som en delegationsprocent. Procentuell andel delegationsärenden av totala antalet bygglovärenden 2009 Totalt antal bygglov 383 251 157 402 264 188 446 339 331 8 39 4 21 48 7 4 8 18 Varav nämndärenden Delegationsandel 98 % 84% 97 % 95% 82 % 96 % 99 % 98 % 95 % *Innefattar även Fagersta och Norberg *** Innefattar även Heby **Innefattar även Nora, Hällefors och Ljusnarsberg 4.3.3 Kommentar Andelen beslut som fattas på delegation är mycket stor, över 90 procent i de flesta av kommunerna och högst i Lindesberg med 99 procent. Två kommuner ligger lägre på drygt 80 procent. Den höga andelen delegationsbeslut tyder på att nämndema använt sig av möjligheten att delegera. Det kan också bero på att kommuner i Mel- 24

lannyckelns storlek har en stor andel rutinärenden medan större och kontroversiella ärenden inte förekommer så ofta. Andelen ser säkert lite olika ut år från år beroende på vilken typ av ärenden som inkommer. Delegationsordningarna kan också skilja mellan kommunerna. Det kan även vara ett medvetet val att begränsa delegationsrätten för att inte Ìa för stort tjänstemannastyre. En nackdel med hög delegation är att politikerna inte kommer i kontakt med vilken sorts och vilken mängd ärenden som hanteras av förvaltningen förutom genom att ärendena anmäls i nämnden. För bygglovsökanden är en hög delegationsandel bra, dels för att den förkortar handläggningstiden och dels för att det underlättar kontakten med den (tjänsteman) som ska fatt beslutet. 4.4 Mindre avvikelse Att ha rätt att bygga til, bygga garage och carport eller tak över uteplats tar nog alla småhusägare för självklart. Men så är inte alltid fallet, speciellt om man bor i ett äldre område som regleras aven gammal detaljplan där de tiltänka byggnadsprojekten inte tilåts. Detaljplanen måste först ändras vilket kan innebära att projektet skjuts flera år framåt i tiden. Byggnadsnämnden kan dock ändå bevilja bygglov om man anser att avvikelsen är mindre och inte i strid mot planens syfte. Mätningen avser visa hur många bygglov som beviljas i strid mot gällande detaljplan i förhållande til alla bygglov som beviljades under år 2009 samt orsaken til planstridigheten. Kommunerna har också bedömt om man anser att man fattat beslut som nog var lite mer omfattande än vad lagstiftaren tänkt sig ("överliberal tolkning"). Vad är mindre avvikelse? Före 1987 reglerades byggandet av Byggnadslagen och Byggnadsstadgan. Stadsplaner (detaljplaner) upprättades för att styra bebyggelsens huvudinriktning. De delar av tomten man inte vile ha huvudbyggnader på betecknades ofta med bestämmelsen "mark som inte rar bebyggas" och brukar kallas "prickmark". För småhustomter var det vanligt med en bestämmelse att byggnader skulle uppföras fristående (beteckningen F på plankartn) vilket innebar att byggnader inte fick byggas närmare grannes gräns än 4,5 meter. Den totala ytan man fick bygga kunde också begränsas t ex Y. av tomten Ìar bebyggas. Lagen medgav att dispenser kunde beviljas från planens bestämmelser vid bygglovprövningen. Det var mer regel än undantag att bostadskomplement såsom uthus, garage mm fick byggas både på "prickmark" och närmare gräns än 4,5 meter. 1987 trädde plan- och bygglagen (PBL) i kraft. Den tidigare bestämmelsen F på plankartan blev en lagparagraf. Dispensrätten slopades. Lagstiftaren hade nog trott att kommunerna skulle göra om alla sina planer för att klara ut de problem som plötsligt uppstod. Men det blev en alldeles övermäktig uppgift. 25

En liten ventil öppnades dock som kallas "mindre avvikelse". Man kan lämna bygglov i strid mot detaljplan under förutsättning att avvikelsen är mindre och inte i strid mot planens syfte. Berörda grannar skall höras. Hur stor en "mindre avvikelse" kan vara är inte bestämt men det har nämnts att inte mer än cirka 25 procent av nytilkommen yt rar strida mot planen. Eftersom kommunerna fortfarande inte har resurser att ändra de gamla detaljplanerna så är användandet av "mindre avvikelse" relativt frekvent och tilämpas ibland för rätt stora avvikelser. 4.4.2 Resultat Resultatet redovisas i tabellform. Antal "mindre avvikelse" totalt och som procentuell andel av alla bygglovbeslut. Orsaken redovisas för fyra olika fall: i strid mot mark som inte rar bebyggas ("prickmark"), i strid mot bestämmelser om maximal byggyta, i strid mot 4,5 meters byggnadsfritt avstånd til gräns samt annan orsak såsom byggnadshöjd, antal våningar med mera. Orsaken är även beskriven i diagramform. 2009 Antal "mindre avvikelse" 98 4 24 34 52 32 104 28 27 Andel "mindre avvikelse" av alla 26% 2% 15% 10% 20% 17% 23 % 8% 8% beslut Andel orsak i 40% 50 % 21 % 40% 16% 50% 30 % 20% 27 % "prickmark" Andel orsak i större byggnadsyl Andel orsak i "nära gränsll 21 % 50 % 38% 40% 37 % 0% 20 % 30% 11% 33 % O 33% 10% 0% 50 % 35% 50% 22 % Andel annan orsak 6% O 8% 10% 47 % 0% 15% O 40% Förekommer "över- Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej liberal" tolkning *Innefattar även Fagersta och Norberg *** Innefattar även Heby "Innefattar även Nora, Hällefors och Ljusnarsberg 26

Orsak til mindre avvikelse 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% t'..'l '!~0) ~ø ~q ",,, if,,0"" "'~ ","" ~~ ~~ (( '$0 fp-. ~ ~" ~~Cb 0"~.t-"r 1 OÇ b'" fj..lt ~~.,/5 v. ~~ oannal.nära gräns m Större byggnads). Prickmark 4.4.3 Kommentar Upp til 25 procent av bygglovbesluten lämnas i strid mot gällande detaljplan med stöd av bestämmelserna om mindre avvikelse. Avesta med 26 procent och Lindesberg med 23 procent ligger högst. Finspång ligger lägst med 2 procent och har kommenterat detta med att det är sällsynt med "mindre avvikelse". Andra kommuner har kommenterat den höga andelen "mindre avvikelsebeslut" med att man har föråldrade planer, små resurser för detaljplanering och att det är tidsbesparande. Andelen "mindre avvikelsebeslut" är förmodligen mycket större än lagstiftaren hade tänkt sig. A v kommentarerna att döma rör det sig i de flesta fall om bostadskomplement (carport, garage, uthus, takade uteplatser) som tilåts byggas på så sätt som andra får göra som bor i områden med modernare detaljplaner. Den enskilde bygglovsökanden kan inte förstå att det ska ha någon betydelse om man bor i ett äldre eller nyare bostadsområde. Mängden avvikelser tyder även på att kommunerna har en stor mängd gamla detaljplaner som man inte har resurser att ändra. Politiker och tjänstemän tycker heller inte att man kan belasta bygglovsökanden med kostnader för planändring som i de flesta fall belöper sig på belopp som är mångdubbla mot vad hela bygget kostar. Besluten föregås dessutom av ett "litet planarbete" eftersom grannar hörs och om beslutet går dem emot får möjlighet att överklaga. En fara kan vara att kommunen försöker använda "mindre avvikelse" vid lite större och "angelägna" projekt för att vinna tid. Dessa projekt kanske hade mått bäst av att hanteras i en mer demokratisk ordning det vil säga genom planläggningsfödarande. 27

4.5 Nöjdhet bygglovshantering 4.5.1 Utgångspunkt och beskrivning För att få reda på hur de som kommer i kontakt med kommunens bygglovshantering upplever servicenivån har brukarenkäter använts. Katrineholm, Kristinehamn och Sala skickade under våren 2010 ut en gemensamt framtagen enkät til ett antal personer som under andra halvåret av 2009 var i kontakt med kommunerna i byggfrågor. Lindesberg skickade under samma period ut en egen enkät til personer som under februari månad 20 I O fick beslut från kommunen i ärenden gällande byggfrågor. Finspång och Flen hade resultat från redan genomförda enkäter som berör liknande frågor. I ett försök att hitta jämförbarhet i nöjdhet mellan alla kommuner imellannyckeln, gjordes en genomgång av samtliga enkäters frågor och resultat. Fyra frågeställningar med jämförbart innehåll identifierades. Tilgänglighet (hur lätt det var att komma i kontakt med rätt person) Bemötande (bemötande från kommunens sida) Tydlig information (tydlig muntlig och/eller skriftlig information under ärendets gång) Handläggningstid (tid för handläggning av ärende) Alla kommuners enkäter innehöll inte frågor inom alla områden. Graderingen på svarsalternativen skilde sig också åt mellan kommunema. För att hantera dett delades svaren in i kategorierna Missnöjd, Nöjd samt Mycket nöjd, så att enjämförelse kunde göras. 4.5.2 Resultat Svarsfrekvens 63 % (57 av go) 42% 49% 39% (51 av 120) (79 av 160) (56 av 143) 46% 45% (78 av 175) ll = Andel mycket nöjd,;~, = Andel nöjd. = Andel missnöjd 28

100% 80% Tilgänglighet I ".;""'jd--l I ONöjd I.MycetnOjd! 60% 40% 20% 0% -lo"" il' il ~ ~"" ~"" ",',,o ~l,l" ii'' v"" C:l't,."" ~II il"" lf 100% 80% Bemötande.Missnöjd ONöjd.Mycketnöjd 60% 40% 20% 0%,l' oq ~,,, t(,e~ ",0 '" ~0,~.."" ~ ~.. -l"''' o'" b6~ v"".. ~- f:"',-"" ~II il"" 100% 80% Tydlig information _Missnöjd DNöjd _Myckeinöjd 60% 40% i I 20% 0% il ~""..- lte~ ~ ~"" ",' -l# ""o o'" "," ~~1$ ~ If ""~ ~'ll; ~o..~~ ~~ 29

100% 80% Handläggningstid. Missnöjd ONöjd _Mycket nöjd 60% 40% 20% 0%.""" 4~ ~,,,,.0 " ~ø ~ 4;# -lø;~(:,o" ~ ':~ ~~ o,t rt''../j V ~o.. ~",,,".lj-..-i '" 4.5.3 Kommentar Svarsfrekvensen varierar mellan 39 och 63 procent. Svaren i enkäterna visar ett genomgående bra resultat. I samtliga kommuner är majoriteten av brukama mycket nöjda med servicenivån vad gäller såväl tilgänglighet och bemötande som information och handläggningstid. I Finspångs kommun är samtliga brukare mycket nöjda med det bemötande som de fått. Även handläggningstiden bedöms av nästan lika många som mycket god i Finspångs kommun. I Lindesbergs kommun är också många brukare mycket nöjda med kommunens bemötande. Handläggningstiden är det område där omdömena skiljer sig mest mellan kommunerna. Här finns också den högsta andelen missnöjda brukare imellannyckeln. 30

5 Miljö 5.1 Kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall 5.1.1 Utgångspunkt och beskrivning Syftet med måttet är att beskriva kommunernas arbete med att minska användning av ändliga resurser och öka återanvändnings graden. Med hushållsavfall menas: Kärl- och säckavfall, grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger samt den del av hushållsavfall som omfatts av producentansvar även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Även slam ingår. Med återvunnet avfall åsyftas: Mängden återvunnet material enligt lagen om producentansvar såsom förpackningar, returpapper, el-avfall och det grovavfall som tas tilvara som metallfraktion. Mängden insamlat och behandlat biologiskt nedbrytbart hushållsavfall såsom rötning, kompostering etc. Övrigt material som samlas in för återanvändning til exempel byggmaterial, kläder, möbler mm. Som jämförelse till mellannyckelns undersökning anges snittvärden från en motsvarande undersökning från projektet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). 5.1.2 Resultat 2009 Kommunens totala Insamlade mängd hushållsavfll (KgJinv.) Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall 525 190/ 596 23% us us 437 36 % 565 22% 489 29 % 417 47% 319 24% 451 30 % -Medelvärde IÕr de 66 kommuner som deltog i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2009. Värdet avser 2008. 31