Ekonomiska Utsikter Januari 2009

Ekonomiska Utsikter Januari 2009

Innehåll Tabellsamling Nyckeltal... 6 Räntor... 7 Valutor... 7 Översikt och Finland ÖVERSIKT Ekonomin i en djup recession, men det ljusnar vid horisonten... 4 FINLAND Kraftigt ner och måttligt upp... 8 Redaktör Reijo Heiskanen reijo.heiskanen@nordea.com Tel +358 9 1655 9942 Gått till tryck 15.1.2009 Besök oss på www.nordea.com/eo/fi Addressändring: suvi.kautto@nordea.com eller +358 9 1655 9202 Större industriländer USA Fortsatt utför men inte längre fritt fall...11 JAPAN Japans ekonomi backar... 14 EUROOMRÅDET Euroområdet står inför en djup recession...16 STORBRITANNIEN Baksmälla...19 SCHWEIZ Ekonomin långt kvar till alptopparna...21 Norden SVERIGE Det finns hopp, trots allt...22 DANMARK Stormvarning över Danmark...25 NORGE Stimulansåtgärder lindrar lågkonjunkturen...28 ISLAND Helt ny dagordning efter finansiell härdsmälta...31 Övriga länder POLEN På randen till recession...32 ESTLAND Estland i djup recession...33 LETTLAND Fortsatt utför...34 LITAUEN Recessionen väntar runt hörnet...35 RYSSLAND Finanskrisen dominerar bilden...36 KINA Lägsta tillväxten sedan 1990...37 INDIEN Skäl till optimism, men inte än...39 BRASILIEN Brasilien höll emot länge...40 Råvaror OLJA Efterfrågan viker snabbare än produktionen...41 METALLER Fortsatt prisfall...42 3 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Översikt Ekonomin i en djup recession, men det ljusnar vid horisonten Under hösten föll den globala ekonomin ner i en av de djupaste recessionerna sedan kriget. BNP minskar brant i de flesta utvecklade länderna under vinterns lopp och tillsvidare syns inga svängningar till det bättre i konjunkturenkäterna eller i övriga indikatorer. Förutsättningarna för en återhämtning i ekonomin håller emellertid på att förbättras, delvis till och med mycket snabbt. Ekonomin stimuleras ovanligt raskt med så gott som alla tillgängliga medel. Om vi dessutom beaktar nedgången i oljepriset som bl.a. stöder ekonomin mycket kraftigt, kommer den globala ekonomin troligen att få ett uppsving redan under innevarande år. Återhämtningen sker emellertid långsamt då eftervården på de internationella penningmarknaderna kommer att fortgå länge. Den ekonomipolitiska inverkan är som känt fördröjd till längd och variation och med säkerhet börjar läget att förbättras först år 2010. Riskerna är emellertid inte enbart negativa. Ekonomin stimuleras nu så mycket att positiva överraskningar på redan ett års sikt inte är omöjliga. De rappa tagen börjar bita på finanskrisen Många faktorers kraftiga och överraskande samverkan ligger bakom den djupa recessionen i den globala ekonomin. Denna recession kommer likväl att gå till historien som finansmarknadskrisen på samma sätt som man pratar om den föregående lågkonjunkturen som den it-bubblan eller oljekrisen då man menar recessionen på 1970-talet. Alla recessioner har sina speciella drag men också många gemensamma faktorer. Det vore fel att tänka att allt i den nuvarande recessionen är annorlunda än tidigare på grund av krisen på finansmarknaden och att man inte alls skulle kunna förutspå utvecklingen. Det är dock så gott som omöjligt att förutspå på vilka alla sätt finanskrisen kan inverka och i vilken mån. Diskussioner om krisens betydelse kommer troligen att föras länge efter att den gått till historien. Problemen på finansmarknaden påverkar i grund och botten via priset och tillgången på pengar men den marknadsstörning som följde på Lehman Brothers konkurs och därpå följande panik i marknadssentimentet bör inte heller underskattas. Paniken är emellertid förbi efter ett par kvartal varefter utvecklingen igen riktar sig till de egentliga fundamenta av vilka priset och tillgången på pengar hör till de viktigaste. Centralbanksräntorna är redan på en låg nivå, men å andra sidan är läget på finansmarknaden också fortfarande långt ifrån normalt. För att ekonomin ska kunna återhämta sig på en bestående basis är det viktigt att verksamheten på finansmarknaden normaliseras. Utvecklingen har varit uppmuntrande den senaste tiden. Penningmarknadens euriborräntor har närmat sig de normala nivåerna och räntorna på företagslånemarknaden har sjunkit, dvs. lånens värdering har ökat. I Förenta staterna har också räntorna på bostadslån sjunkit, vilket är speciellt glädjande. Kreditkrisen, som redan fortgått i drygt ett år har också tidigare visat tecken på återhämtning, men endast temporärt. Denna gång står emellertid förbättringen på stabilare grund. Staterna och centralbankerna har stöttat och framför allt försäkrat att de gör allt för att trygga verksamheten på finansmarknaden. Det finns knappast något skäl för topphöga risktillägg speciellt på penningmarknaden, även om den tidigare nivån inte helt nås. Framför allt bör företagens masslånemarknad börja fungera. Bankerna har då bättre möjligheter att bevilja även mindre företag kredit. Sänkta räntor för företagslån väcker hopp om en positivare situation. Det kan ändå vara för optimistiskt att ens hoppas på snabb förbättring eftersom det svaga ekonomiska läget i alla fall ökar riskerna i företagsvärlden. Penningpolitiken inverkar långsammare än normalt Finanskrisen är en väsentlig orsak till de nuvarande problemen i den globala ekonomin. Men vi drevs inte in i den nuvarande krisen över en natt efter Lehman Brothers konkurs. Recessionen stod för dörren redan innan krisen på finansmarknaden tillspetsades om ock den slutligen avgjorde hur brant nedförsbacken blev. Fröna för den branta recessionen såddes redan vid millennieskiftet, då penningpolitiken särskilt i USA lindrades så kraftigt att hushållssektorn fortsatte skuldsätta sig och sparandet inte ökade som normalt är fallet vid lågkonjunktur. Vid högkonjunktur tilltar i regel skuldsättningen, men denna gång bör en dubbel korrigering ske i USA:s ekonomiska balans. Nu står en rekyl till följd av det uppsvällda underskottet i bytesbalansen för dörren, något man har befarat redan i flera år, men som slutligen överraskade på samma sätt som vinterns första snöväder överraskar bilisterna. Förenta staterna står inte allena eftersom snabbt skuldsatta länder överallt står inför samma problem. Det tar tid att korrigera balansen och i dessa tider fungerar räntesänkningar sämre än normalt, eftersom en återgång till skulddriven ekonomisk tillväxt knappast är möjlig. Penningpolitiken är ändå av betydelse och den senaste tidens globala räntestimulans kommer utan tvivel att stöda ekonomin under år 2009. Sänkt oljepris kan överraska positivt Vid högkonjunktur leder en stark ekonomisk tillväxt typiskt till inflationstryck som beror på höjt pris på både råvaror och arbete. Även denna gång fungerade inflationen rätt så traditionellt och dräpte högkonjunkturen. Den senaste pristoppen på olja år 2008 passar emellertid inte in i denna bild eftersom den ekonomiska tillväxten redan 4 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Översikt höll på att avta. Det mångfaldiga oljepriset inklusive dess följder utan någon tydlig realekonomisk orsak räcker i och för sig till för att föra den globala ekonomin in i en recession. En dylik pristopp avmattar enligt olika uppskattningar de utvecklade ländernas ekonomiska tillväxt med flera procentenheter. Betydelsen av prisvariationerna på olja och även andra råvaror för den aktuella konjunkturen är antagligen större än vad som upplevts i skuggan av finanskrisen. Det tog drygt 6 12 månader innan den nog så konstgjorda pristoppen på olja började bromsa upp ekonomin. Motsvarande positiva effekter är att vänta inkommande sommar. Lokomotivet USA hostar fortfarande Trots att lågkonjunkturen i den globala ekonomin var överraskande brant har den också följt manuskriptet i många hänseenden. Förenta staterna är fortfarande det lokomotiv för den globala ekonomin som drar den övriga världen. Utsikterna är i detta hänseende dystra, men inte helt hopplösa eftersom bottnen på bostadsmarknaden redan kan skönjas. Ekonomin stramas ännu kraftigt åt i början av detta år men aktiviteten börjar så småningom bända ut i tillväxt under andra hälften av året. Den ekonomiska tillväxten blir emellertid svagare än i snitt även under år 2010. Förväntningarna på en utjämning i den negativa spiralen inkommande sommar baserar sig delvis på häftiga stimulansåtgärder. Utom krisen på finansmarknaden och prisfluktuationerna på råvaror kommer man också att minnas recessionen på grund av de ovanligt stora finanspolitiska stimulansåtgärderna. Den nya presidentens paket kommer att vara 5-6 % av BNP. Nu testas finanspolitikens prestanda på allvar. Den offentliga sektorns kraftiga skuldsättning gör det möjligt för den privata sektorn att betala sina skulder och öka sina besparingar utan att den ekonomiska nedförsbacken blir värre. Efter att ekonomin slutligen hämtat sig måste federationen emellertid hålla sig till en stram politik i flera år vilket bromsar upp ekonomin under en lång tid framöver. De penningpolitiska metoderna har ännu inte helt förbrukats, centralbanken överväger nämligen på allvar att köpa statens alla lånepapper vilket kunde kallas att trycka pengar. En exceptionell kris kräver exceptionella åtgärder, vilkas skadliga effekter man tänker begrunda först senare. Den övriga världen förbättrar sin ställning Även ekonomin inom euroområdet kommer att stramas åt kraftigt i vinter och endast en långsam svängning till det bättre kan skönjas under slutet av året. Ur euroområdets synvinkel är läget trösterikare än för Förenta staterna i och med att konsumtionen inte är baserad på skuldsättning. Trycket på ökat sparande är mindre och köpkraften som fortsätter till följd av den avtagande inflationen kan hålla igång konsumtionen även om sparandet ökade en aning. Dessutom strävar man även inom euroområdet efter att förbättra tillväxten genom finanspolitiken. ECB kommer sannolikt också att i något skede sänka sin styrränta till en exceptionellt låg nivå, vilket också håller eurons värde på en förmånligare nivå än i fjol. Det splittrade euroområdet som är mycket beroende av sin export är emellertid inte redo att bli lokomotiv för den globala ekonomin även om området inte skulle svacka lika mycket som USA i denna konjunktur. Dessutom är en del av länderna inom euroområdet till och med i en sämre situation än Förenta staterna och en stor del av området lider av en grundligt svag potentiell ekonomisk tillväxt. I detta skede riktas blickarna till tillväxtmarknaderna. Som bäst råder den första verkligt globala djupa recessionen eftersom världsekonomin aldrig tidigare varit så integrerad. Den ekonomiska tillväxten också på tillväxtmarknaderna har avtagit rejält. Ökningen på tillväxtmarknaderna finns där även under recessionen men farten saktar av betydligt. Finanskrisen och nedgången i priserna på råvaror reflekteras oundvikligen på flera tillväxtmarknader och man kan ifrågasätta om dessa ännu kunde fungera som lokomotiv för konjunkturen. Tillväxtmarknaderna växer emellertid i grund och botten kraftigt och den positiva utvecklingen på tillväxtmarknaderna underlättar också västvärldens situation efter den värsta svackan. Problemhärd även i Finland Utsikterna för den finska exportmarknaden är dystra inom den närmaste framtiden. Ryssland lider mycket av finanskrisen, de baltiska länderna blir i en allt sämre situation och även den svenska marknaden tryter, för att inte tala om Storbritannien. Den emotsedda förmånligare eurokursen tröstar i alla fall litet. Totalproduktionen reduceras kraftigt under vinterns lopp, men då läget så småningom stabiliseras på sommaren ligger Finland bra till framför allt tack vare köpkraftens exceptionellt goda utveckling. Ur makrosynvinkel är Finlands ekonomiska balans god. Justeringsbehoven för den ekonomiska balansen är inte större än vid normal lågkonjunktur. Å andra sidan ökar en recession omstruktureringarna, t.ex. inom skogsindustrin. Sysselsättningen avtar också betydligt. Före recessionen led Finlands ekonomi på många sätt av flaskhalsar i produktionen och bristen på arbetskraft orsakade problem på många håll. Den goda grunden i den offentliga ekonomin gör det möjligt att söka medicin för dessa krämpor inför följande uppsving samtidigt som ekonomin stöds vid recession. Detta är naturligtvis lättare sagt än gjort men det borde nog finnas möjlighet till stimulansåtgärder allt efter hand som situationer uppstår inom den närmaste tiden. Reijo Heiskanen 5 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Översikt BNP-tillväxt, % Inflation, % 2006 2007 2008E 2009E 2010E 2006 2007 2008E 2009E 2010E Världen 1) 5.4 5.1 3.4 0.6 2.9 Världen 1) 4.0 3.6 5.3 2.2 2.9 BIG-3 2) 2.7 2.3 0.9-1.6 0.9 BIG-3 2) 2.4 2.2 3.2 0.7 1.6 USA 2.8 2.0 1.2-1.7 0.7 USA 3.2 2.9 3.7 1.0 2.0 Japan 2.0 2.4-0.1-1.9 1.2 Japan 0.2 0.1 1.5 0.0 0.5 Euroområdet 3.0 2.6 0.9-1.3 1.0 Euroområdet 2.2 2.1 3.3 0.5 1.5 Tyskland 3.2 2.6 1.0-1.5 0.9 Tyskland 1.8 2.3 2.8 0.5 1.3 Frankrike 2.4 2.1 0.9-1.0 1.1 Frankrike 1.9 1.6 3.2 0.2 1.4 Italien 1.9 1.4-0.4-1.3 0.9 Italien 2.2 2.0 3.3 0.6 1.6 Spanien 3.9 3.8 1.2-2.3 0.0 Spanien 3.6 2.8 4.2 0.6 1.5 Holland 3.0 3.5 2.0-0.8 1.0 Holland 1.7 1.6 2.2 0.7 1.6 Belgien 3.0 2.6 1.5-1.1 1.1 Belgien 2.3 1.8 4.5 0.4 1.5 Österrike 3.4 3.1 1.5-1.5 1.5 Österrike 1.7 2.1 3.2 0.5 1.4 Portugal 1.4 1.9 0.5-1.6 0.5 Portugal 3.0 2.5 2.8 0.7 1.5 Grekland 4.5 4.0 3.0 0.7 2.0 Grekland 3.3 3.0 4.3 2.0 2.5 Finland 4.9 4.5 1.5-1.3 1.5 Finland 1.6 2.5 4.1 0.8 1.3 Irland 7.1 6.3-2.0-3.3 0.0 Irland 2.7 2.9 3.1 0.5 1.6 Danmark 3.3 1.6-0.7-1.0 0.2 Danmark 2.1 1.9 3.4 1.2 2.2 Sverige 4.2 2.5 0.7-1.5 1.3 Sverige 1.4 2.2 3.4-0.1 1.1 Norge 4.8 6.2 2.2-0.1 1.7 Norge 2.3 0.8 3.8 1.6 2.5 Island 4.4 4.9 0.1-11.9-0.2 Island 6.7 5.1 13.2 12.1 4.5 Storbritannien 2.9 3.1 0.8-2.0 1.0 Storbritannien 2.1 2.3 3.5 0.4 2.3 Schweiz 3.4 3.3 1.7-0.5 0.8 Schweiz 1.1 0.7 2.5 0.5 1.0 Ryssland 7.4 8.1 6.0 1.0 2.5 Ryssland 9.7 9.0 14.2 10.0 8.0 Polen 6.2 6.7 5.0 0.9 2.6 Polen 1.2 2.6 4.4 1.7 2.3 Estland 10.4 6.3-2.2-4.5-1.0 Estland 4.4 6.7 10.4 4.5 3.0 Lettland 12.2 10.3-1.8-6.0-2.0 Lettland 6.6 10.1 15.6 7.0 4.0 Litauen 7.8 8.9 3.3-3.0-0.5 Litauen 3.8 5.8 11.0 6.0 3.5 Kina 11.6 11.9 9.2 6.7 8.4 Kina 1.5 4.8 6.4 1.5 3.0 Indien 9.7 8.9 7.2 5.2 6.3 Indien 4.8 4.8 9.0 3.7 4.0 Brasilien 3.9 5.7 5.8 2.0 3.3 Brasilien 4.2 3.6 5.8 5.5 4.5 1) Vägt genomsnitt av länderna i denna tabell. Omfattar 81,7 % av världens BNP. Vikten är beräknad utifrån köpkraftskorrigerade BNP-nivåer 2) USA, Japan och euroområdet Offentliga finanser, % av BNP Bytesbalans, % av BNP 2006 2007 2008E 2009E 2010E 2006 2007 2008E 2009E 2010E BIG-3-1.8-1.2-2.7-6.6-4.4 BIG-3 - - - - - USA -1.9-1.2-3.2-9.8-5.5 USA -6.0-5.3-4.5-2.8-2.8 Japan -2.9-2.8-4.5-5.0-4.0 Japan 3.9 4.8 3.2 2.1 2.2 Euroområdet -1.3-0.6-1.2-3.0-3.2 Euroområdet 0.0 0.3-0.5-0.2-0.1 Tyskland -1.5-0.2 0.2-2.5-2.7 Tyskland 6.1 7.6 7.0 6.2 6.2 Frankrike -2.4-2.7-3.0-4.0-4.0 Frankrike -0.7-1.2-1.9-2.0-1.6 Italien -3.4-1.6-2.5-3.7-4.0 Italien -2.6-2.4-3.0-2.7-2.5 Finland 4.1 5.3 4.5 1.5 1.0 Finland 4.5 4.1 2.9 3.4 3.9 Danmark 4.8 4.5 3.1-0.5-1.5 Danmark 2.9 0.7 1.8 1.7 2.0 Sverige 2.4 3.7 2.3-1.4-2.9 Sverige 8.5 8.4 7.0 6.5 6.4 Norge 18.5 17.7 22.1 13.5 19.3 Norge 17.3 15.4 17.2 8.9 15.0 Island 6.3 5.5-0.2-13.5-10.5 Island -25.5-14.6-18.2 3.4 5.4 Storbritannien -3.6-2.9-3.8-6.5-5.5 Storbritannien -2.5-3.7-3.1-2.5-2.2 Schweiz 1.9 1.3 0.6-1.0-1.2 Schweiz 14.7 16.8 17.0 16.2 16.3 Ryssland 7.5 5.5 6.5-2.0-3.0 Ryssland 9.5 5.8 6.0-3.0-2.5 Polen -3.8-2.0-2.7-2.7-2.5 Polen -2.7-4.7-4.8-5.2-4.8 Estland 2.9 2.7-1.5-3.0-2.5 Estland -17.0-18.5-11.0-7.5-6.0 Lettland -0.2 0.1-3.0-6.0-5.5 Lettland -22.5-22.9-14.0-8.0-7.0 Litauen -0.4-1.2-2.5-3.5-4.0 Litauen -10.4-15.1-13.0-7.0-6.0 Kina -0.8 0.6-1.0-1.5-1.5 Kina 9.4 11.3 9.0 8.5 9.5 Indien -6.7-5.6-5.3-6.0-5.0 Indien -1.3-1.0-2.5-3.2-3.4 Brasilien -3.0-2.3-1.4-1.9-1.6 Brasilien 1.3 0.1-1.8-1.9-1.5 6 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Översikt Centralbanksräntor Centralbanksräntedifferens mot euroområdet 15.1.09 3M 6M 12M 24M 15.1.09 3M 6M 12M 24M USA 0,25 0,25 0,25 0,75 2,50 USA -2,25-1,25-1,25-0,75 0,00 Japan 0,50 0,10 0,10 0,10 0,50 Japan 1) 0,25-0,15-0,15-0,65-2,00 Euroområdet 2,50 1,50 1,50 1,50 2,50 Euroområdet - - - - - Danmark 3,75 2,25 2,00 1,75 2,75 Danmark 1,25 0,75 0,50 0,25 0,25 Sverige 2,00 1,25 1,00 1,00 1,50 Sverige -0,50-0,25-0,50-0,50-1,00 Norge 3,00 2,25 2,00 2,00 3,50 Norge 0,50 0,75 0,50 0,50 1,00 Storbritannien 1,50 1,00 1,00 1,00 2,50 Storbritannien -1,00-0,50-0,50-0,50 0,00 Schweiz 0,50 0,30 0,30 0,30 1,00 Schweiz -2,00-1,20-1,20-1,20-1,50 Polen 5,00 3,75 3,75 4,00 4,50 Polen 2,50 2,25 2,25 2,50 2,00 Tjekkiet 2,25 1,00 1,00 1,50 2,00 Tjekkien -0,25-0,50-0,50 0,00-0,50 Ungern 10,00 8,50 7,00 5,00 5,00 Ungern 7,50 7,00 5,50 3,50 2,50 1) Differens mot USA-räntor 3-månadersräntor 3-månaders räntedifferens mot tyska euroräntor 15.1.09 3M 6M 12M 24M 15.1.09 3M 6M 12M 24M USA 1,08 0,95 0,70 1,35 3,00 USA -1,49-1,15-1,30-0,65 0,20 Japan 0,75 0,60 0,50 0,50 0,70 Japan 1) -0,33-0,35-0,20-0,85-2,30 Euroområdet 2,57 2,10 2,00 2,00 2,80 Euroområdet - - - - - Danmark 4,76 3,25 2,60 2,30 3,05 Danmark 2,19 1,15 0,60 0,30 0,25 Sverige 2,23 1,60 1,35 1,35 1,85 Sverige -0,34-0,50-0,65-0,65-0,95 Norge 3,47 2,85 2,50 2,25 3,75 Norge 0,90 0,75 0,50 0,25 0,95 Storbritannien 2,28 1,80 1,60 1,60 2,80 Storbritannien -0,30-0,30-0,40-0,40 0,00 Schweiz 0,56 0,45 0,40 0,40 1,20 Schweiz -2,01-1,65-1,60-1,60-1,60 Polen 5,65 4,50 4,25 4,40 4,80 Polen 3,08 2,40 2,25 2,40 2,00 Tjekkien 3,32 2,00 1,70 1,90 2,30 Tjekkien 0,75-0,10-0,30-0,10-0,50 Ungern 9,89 8,25 6,90 5,40 5,30 Ungern 7,32 6,15 4,90 3,40 2,50 Estland 7,43 6,20 5,70 5,50 5,80 Estland 4,86 4,10 3,70 3,50 3,00 Lettland 12,64 11,00 9,00 8,00 8,00 Lettland 10,07 8,90 7,00 6,00 5,20 Litauen 8,52 6,50 6,00 5,50 5,80 Litauen 5,95 4,40 4,00 3,50 3,00 1) Differens mot USA-räntor 10-åriga obligationsräntor 10-årig räntedifferens mot tyska euroräntor 15.1.09 3M 6M 12M 24M 15.1.09 3M 6M 12M 24M USA 2,17 2,50 3,00 3,50 4,50 USA -0,73-0,70-0,40-0,30 0,20 Japan 1,21 1,40 1,60 1,80 2,10 Japan 1) -0,96-1,10-1,40-1,70-2,40 Euroområdet 2,90 3,20 3,40 3,80 4,30 Euroområdet - - - - - Danmark 3,27 3,55 3,70 4,05 4,40 Danmark 0,37 0,35 0,30 0,25 0,10 Sverige 2,75 2,80 3,00 3,60 4,20 Sverige -0,15-0,40-0,40-0,20-0,10 Norge 3,59 3,90 4,00 4,40 5,00 Norge 0,69 0,70 0,60 0,60 0,70 Storbritannien 3,12 3,35 3,70 4,20 4,60 Storbritannien 0,22 0,15 0,30 0,40 0,30 Schweiz 2,15 2,30 2,40 2,80 3,10 Schweiz -0,75-0,90-1,00-1,00-1,20 Polen 5,34 5,00 5,10 5,40 5,75 Polen 2,44 1,80 1,70 1,60 1,45 Tjekkien 3,97 4,00 4,10 4,40 5,00 Tjekkien 1,07 0,80 0,70 0,60 0,70 Ungern 9,05 8,00 7,00 6,00 6,00 Ungern 6,15 4,80 3,60 2,20 1,70 1) Differens mot USA-räntor Valutakurser 15.1.09 3M 6M 12M 24M 15.1. 3M 6M 12M 24M EUR/USD 1,316 1,350 1,300 1,200 1,150 - EUR/JPY 116,8 115,0 122,0 125,0 130,0 USD/JPY 88,8 85,2 93,8 104,2 113,0 EUR/DKK 7,451 7,460 7,460 7,460 7,460 USD/DKK 5,664 5,526 5,738 6,217 6,487 EUR/SEK 11,134 10,400 10,000 9,500 9,200 USD/SEK 8,463 7,704 7,692 7,917 8,000 EUR/NOK 9,565 9,200 8,700 8,200 7,900 USD/NOK 7,270 6,815 6,692 6,833 6,870 EUR/GBP 0,900 0,880 0,860 0,840 0,800 GBP/USD 1,461 1,534 1,512 1,429 1,438 EUR/CHF 1,469 1,480 1,500 1,520 1,550 USD/CHF 1,117 1,096 1,154 1,267 1,348 EUR/PLN 4,233 3,900 3,850 3,750 3,500 USD/PLN 3,217 2,889 2,962 3,125 3,043 EUR/CZK 27,22 26,00 25,75 25,50 25,00 USD/CZK 20,7 19,3 19,8 21,3 21,7 EUR/HUF 280,6 265,0 255,0 245,0 240,0 USD/HUF 213,2 196,3 196,2 204,2 208,7 EUR/RUB 42,74 46,64 47,06 45,84 40,80 USD/RUB 32,49 34,55 36,20 38,20 35,48 EUR/EEK 15,65 15,65 15,65 15,65 15,65 USD/EEK 11,89 11,59 12,04 13,04 13,61 EUR/LVL 0,704 0,700 0,700 0,700 0,700 USD/LVL 0,535 0,519 0,538 0,583 0,609 EUR/LTL 3,453 3,453 3,453 3,453 3,453 USD/LTL 2,625 2,558 2,656 2,878 3,003 EUR/CNY 8,994 9,248 8,905 8,100 7,648 USD/CNY 6,837 6,850 6,850 6,750 6,650 7 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Finland Kraftigt ner och måttligt upp Ekonomin krymper rejält i vinter men börjar repa sig i sommar Arbetslösheten fortsätter dock öka 2010 Tillfällig nedgång i konsumentpriserna Finsk ekonomi kroknade rejält 2008. BNP fortsatte att växa fram till hösten, men under vintern kommer raset på exportmarknaden att utlösa en recession. Efter de senaste årens höga tillväxttal får finländarna bereda sig på i det närmaste nolltillväxt under de kommande åren. Arbetslösheten kommer förstås att stiga märkbart, även om arbetskraften krymper till följd av att osedvanligt många går i pension. Botten nås under vintern. Efter sommaren förutspås ekonomin vända uppåt gradvis, även om det sker så långsamt att arbetsmarknaden inte hinner återhämta sig under den här prognosperioden. Riskerna förblir på nedsidan under den närmaste tiden. Hittills finns det inte mycket som tyder på att ekonomin tar fart till sommaren. Förutsättningarna förbättras dock snabbt. Inflationen minskar under 2009 till under 1 procent och konsumentpriserna kan tidvis sjunka under året. Reallönerna förutspås stiga osedvanligt kraftigt, räntorna sjunker rekordsnabbt och ekonomin stimuleras på en rad olika sätt. Det går alltså att urskilja en ljusning, även om den är avlägsen. Rekordras för exporten Botten gick ur exportmarknaden i höstas när även tillväxtländerna, som tidigare gjort snabba framsteg, började svikta. Den finska exporten varierar rätt kraftigt, och 2009 väntas en betydande minskning. Enligt våra prognoser minskar exporten med cirka 4 procent, det kraftigaste raset sedan 1975. Enda undantaget är 1991 när handeln med forna Sovjetunionen minskade till en tredjedel, samtidigt som exporten till andra marknader stagnerade. För Finland blev kollapsen på den sovjetiska exportmarknaden ett hårt slag. År 1990 stod Sovjetunionen för 12,7 procent av den finska exporten. Nu är Ryssland Finlands största enskilda exportmarknad, med en marknadsandel på 11,5 procent. Tillväxten i Ryssland mattas av kraftigt, men importen fortsätter troligen att öka markant. Läget är inte på långa vägar så allvarligt som det var 1991. Det finns också andra faktorer som mildrar recessionens effekter på den finska exporten. En relativt stor andel av exporten går till tillväxtländer, som fortsätter att gå framåt trots recessionen. I flera branscher har exportföretagen välfyllda orderböcker inför kommande år. Elektronikindustrin omstrukturerades grundligt i början av 2000-talet och utsikterna för produktionen ser därför rätt stabila ut. Trots dessa förmildrande omständigheter kommer exportraset att bli kraftigt men inte långvarigt. Vi tror att det värsta är över i höst, men att återhämtningen blir långsammare och skakigare än vanligt, eftersom det ännu inte går att urskilja några entydiga tecken på ett uppsving. Tvärt nedåt för investeringarna Investeringarna sjunker under 2009 ännu mer än vad exporten gör. Byggsektorn rasar mest. Bostadsinvesteringarna började minska redan 2007 och hösten 2008 var det inte många projekt planerade. Bostadsinvesteringarna står därför inför en kraftig nedgång, och deras andel av BNP blir den minsta sedan mitten av 1990-talet. Övrig byggverksamhet följer bostadsbyggandet i spåren med en viss fördröjning. Redan inledda projekt håller byggandet igång en bit in på 2009, men mot slutet av året sjunker aktivitetsnivån märkbart. Investeringar i maskiner och utrustning minskar när industrin tappar fart, även om effekten i någon mån mildras av maskinleveranser till kärnkraftsbygget. Finland: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (mdr EUR) 2006 2007 2008E 2009E 2010E Privat konsumtion 81.2 4.1 3.2 2.2 1.0 1.5 Offentlig konsumtion 34.9 0.6 1.3 1.5 2.0 1.5 Fasta investeringar 29.8 4.7 8.5 2.6-4.5-2.5 Lagerinvesteringar* 4.5-0.5-0.3-0.7-0.3 0.0 Export 65.7 11.8 8.2 2.3-4.0 3.5 Import 58.8 7.8 6.6 0.6-3.0 2.0 BNP 4.9 4.5 1.5-1.3 1.5 Nominell BNP (mdr EUR) 157.3 167 180 189 192 196 Arbetslöshet % 7.7 6.9 6.4 7.2 8.0 Industriproduktion, % 10.5 8.6 2.0-3.0 1.0 Konsumentpriser, % 1.6 2.5 3.8 0.8 1.3 Timlöner, % 2.9 3.4 5.3 4.6 3.5 Bytesbalans (mdr EUR) 7.5 7.3 5.4 6.6 7.7 - % av BNP 4.5 4.1 2.9 3.4 3.9 Handelsbalans (mdr EUR) 9.1 8.7 7.5 8.8 9.0 - % av BNP 5.4 4.8 4.0 4.6 4.6 Offentligt budgetsaldo (mdr EUR) 6.7 9.5 8.5 2.9 2.0 - % av BNP 4.1 5.3 4.5 1.5 1.0 Offentlig bruttoskuld (mdr EUR) 65.5 62.9 61.4 65.4 68.7 * Bidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter 8 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Finland På investeringssidan kommer uppsvinget först att märkas inom bostadsbyggandet, som just nu alltså krymper snabbt. Lägre räntor och lägre priser på bostäder gör att hushållen får bättre råd med sitt boende än de haft på decennier. Allteftersom optimismen återvänder i ekonomin ökar intresset för att köpa bostäder. År 2010 bör det alltså ljusna för bostadsinvesteringarna, medan övriga investeringar får vänta ett tag till på vändningen. Mätningar tyder på recession i vinter Konsumtionen kan bli högre än förutspått Just nu ser det ljusare ut för konsumtionen än för exporten och investeringarna, även om bilden är blandad. I fjol försvagades köpkraften rejält genom uppgången av inflationen. Redan i våras märktes det att inflation och stigande räntor tärde på konsumentförtroendet. Senare under året smittade den allmänna pessimismen av sig på den privata konsumtionen som bromsade in kraftigt. Exporten krymper, konsumtionen ökar något 20 % y/y Export 15 % y/y 20 15 I år bromsas konsumtionen av stigande arbetslöshet, som inte bara minskar den disponibla inkomsten utan också dämpar konsumentförtroendet. Sparkvoten fortsätter därmed att stiga. Inkomsterna lär ändå öka raskt eftersom gällande löneuppgörelser garanterar en nominell löneökning på över 4 procent. Reallönerna stiger med nästan 4 procent, och skattesänkningar ökar köpkraften med 1 procentenhet. Genomsnittshushållet får också se sina finanser förbättras tack vare de fallande räntorna. Generellt kommer de som har jobb att se sina realinkomster stiga rekordartat, vilket bör ge en märkbar uppgång av sparkvoten även om konsumtionen fortsätter att öka. Den privata konsumtionen får stöd av offentliga. transfereringar Kommunernas situation förblir god 2009 och även statens stimulansåtgärder bidrar till att driva upp de offentliga utgifterna. Nästa år avtar ökningen i realinkomsterna men vid det laget kommer optimismen att börja spira igen, vilket banar väg för en svag nedgång i sparkvoten. Konsumtionen ökar måttligt och långsammare än genomsnittligt. Tillväxten i den offentliga konsumtionen avtar, vilket bromsar ökningen i den samlade konsumtionen. Inflationen på minus, men tillfälligt Ett centralt inslag i konsumtionsprognosen är den kraftiga nedgången i inflationen. I år sjunker energipriserna märkbart, och även livsmedelspriserna går ner mot slutet av året när momsen på mat sänks. Även priset på industriprodukter är på väg nedåt, så mot slutet av 2009 är det endast priserna på tjänster som drar upp inflationen. Tjänsteinflationen avtar endast långsamt till följd av den relativt kraftiga löneökningen. Sammantaget blir inflationen lägre än 1 procent och prisnivån sjunker mot slutet av året. År 2010 väntas inflationen bli måttlig. 10 5 0 Privatkonsumtion -5 Anm.: 4 kvartal glm. -10 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 Bostadsbyggandet redan på väg nedåt Inflationen sjunker kraftigt 10 5 0-5 -10 9 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Finland Litet överskott i den offentliga sektorn Till följd av recessionen sjunker sysselsättningen markant 2009 och 2010, men arbetslösheten ökar mindre. Arbetskraften blir mer flexibel i takt med att allt fler 40- talister går i pension. Arbetskraften har blivit allt mer anpassningsbar till variationer i efterfrågan också i andra avseenden, till exempel genom utbildning. Nedgången i sysselsättningen slår förstås mot statsfinanserna. Utgångsläget är gott, men recessionen, kombinerad med de finanspolitiska stimulanspaketen, gör att de offentliga finanserna hamnar på minus. Staten har beslutat att sänka inkomstskatten och momsen på livsmedel. Därutöver kommer de offentliga utgifterna att öka. De aviserade skattesänkningarna och utgiftsökningarna motsvarar närmare 1 procent av BNP. Kostnaderna för stimulansåtgärderna väntas bli ännu högre än så, och statsbudgeten kommer att visa underskott. Det ansenliga överskottet i socialskyddsfonderna bidrar till att den offentliga sektorn ligger kvar på plus. Visserligen kommer statens skuldsättning att börja öka men nivån förblir låg vid en internationell jämförelse. Tack vare sin relativt låga skuldsättning har Finland ett större utrymme för stimulansåtgärder än många andra länder. Även i den privata sektorn är balansräkningarna i hyfsat skick. Hushållen har inte belånat sig i samma grad som i många andra länder och ökningen av bostadspriserna har varit måttlig. Självklart har uppgången inneburit en del excesser, men på det hela taget är korrigeringsbehovet inte större än under en vanlig konjunkturnedgång. Om nedgången blir långvarig har Finland god motståndskraft och ett gynnsamt utgångsläge när exportmarknaderna tar fart igen. Arbetslösheten stiger även 2010 Fortsatt kraftig ökning av företagskrediter Relativt måttlig nedgång i bostadspriser Reijo Heiskanen reijo.heiskanen@nordea.com +358 9 1655 9942 Lågkonjunkturen slår mot statsfinanserna 10 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

USA Fortsatt utför, men inte längre fritt fall Botten är ännu inte nådd Men stor politisk vilja att stabilisera ekonomin Feds nya vapen: sedelpressen Osäkerhet om storleken på Obamas räddningspaket Så här i början av det nya året är den goda nyheten att den amerikanska ekonomin sannolikt har den största nedgången bakom sig. Det finns nu förhoppning om att ekonomin (BNP) börjar stabiliseras i mitten av året. Den dåliga nyheten är att recessionen som startade i december 2007 ännu inte är över. Och eftersom den nu har spritt sig till andra delar av ekonomin är grundförutsättningarna ovanligt svaga. Om inte det finansiella läget förbättras under kommande månader, och om den väntade, kraftigt expansiva finanspolitiken uteblir, finns risk för att recessionen fortsätter in på 2010. Huvudscenariet är att ekonomin fortsätter att krympa under första halvåret 2009, med en bred nedgång i den privata konsumtionen, bostadsbyggandet, företagens investeringar och exporten. Den väntade nedgången i BNP under årets två första kvartal tycks dock bli mindre än under sista kvartalet 2008, då ekonomin sannolikt krympte med 4-5 procent (i årstakt). Efter den allvarliga upptrappningen av finanskrisen i samband med investmentbanken Lehmans krasch i september finns nu vissa tecken på att läget på finansmarknaderna förbättras så smått. Det märks bland annat på penningmarknaden där skillnaden mellan räntorna på lån med respektive utan säkerhet har minskat något. Samtidigt är förbättringarna ännu tydligare på marknaden för bostadsobligationer. Tack vare Feds tillkännagivande att man köper bostadsobligationer och MBS-papper (mortgage-backed securities) för upp till 600 md dollar har ränteskillnaden mellan bostadsobligationer och de säkrare statsobligationerna nämligen minskat rejält. Även räntorna på företagsobligationer har sjunkit något, om än från en hög nivå, efter förväntningar om ytterligare kvantitativa lättnader i penningpolitiken. Förbättringarna på det penningmarknaden fortsätter sannolikt under kommande månader, och tillsammans med lägre råvarupriser och kraftiga finanspolitiska stimulansåtgärder leder de sannolikt till en stabilisering av ekonomin under andra halvåret, följt av svagt positiv tillväxt in på 2010. Botten ännu inte nådd Fram till dess räknar vi emellertid med än dystrare ekonomiska nyheter. I slutet av januari har recessionen redan varat i 13 månader, och om den fortsätter till åtminstone slutet av maj, vilket är vår prognos, blir det den längsta recessionen sedan depressionen på 1930-talet. Om vår prognos med en arbetslöshet på över 8,5 procent i år besannas så är det den kraftigaste ökningen sedan 1930- talet. Vi räknar med att arbetslösheten når 9 procent i slutet av året, och det blir i så fall den högsta siffran sedan 1983. Som jämförelse var arbetslösheten strax under 25 procent under depressionen. Slutligen räknar vi med att BNP i fasta priser minskar med 2,25 procent från topp till botten, vilket i så fall vore den största minskningen sedan recessionen 1981-1982. Risken är fortfarande större att recessionen blir kraftigare snarare än svagare än vårt huvudscenario. Framför allt sammanhänger risken med hushållens sparande. Prognosen bygger på en förväntad ökning av sparkvoten från väntade 2,5 procent under fjärde kvartalet i fjol till 5,0 procent om ett år. Men konsolideringsprocessen för att minska hushållens skuldsättning kan innebära att sparandet ökar ännu mer. En ökning av sparkvoten till det USA: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (mdr USD) 2006 2007 2008E 2009E 2010E Privat konsumtion 8,694.1 3.0 2.8 0.3-1.9 0.8 Offentlig konsumtion och investeringar 2,355.3 1.7 2.1 2.8 1.4 3.2 Fasta investeringar 2,042.8 2.0-3.1-4.5-10.0-3.1 - bostadsinvesteringar 769.7-7.1-17.9-20.7-10.4 3.6 - maskiner och mjukvara 935.5 7.2 1.7-1.8-11.5-4.2 - bygginvesteringar exkl. boende 337.6 8.2 12.7 11.1-5.0-6.4 Lagerinvesteringar* 43.3 0.0-0.4-0.3 0.1 0.1 Export 1,311.5 9.1 8.4 7.9 1.9 2.7 Import 2,025.1 6.0 2.2-2.8-2.9 3.1 BNP 2.8 2.0 1.2-1.7 0.7 Nominell BNP (mdr USD) 12,421.9 13,178.4 13,807.6 14,296.8 14,330.1 14,649.5 Arbetslöshet % 4.6 4.6 5.7 8.4 9.3 Industriproduktion 2.2 1.7-2.0-8.0 1.0 Konsumentpriser, % 3.2 2.9 3.7 1.0 2.0 Konsumentpriser exkl. energi och mat, % 2.5 2.3 2.3 1.5 1.2 Timlöner, % 3.9 4.0 3.4 2.8 2.0 Bytesbalans (mdr USD) -788.1-731.2-643.4-401.2-410.2 - % av BNP -6.0-5.3-4.5-2.8-2.8 Offentligt budgetsaldo (mdr USD) -248.2-161.5-454.8-1,400.0-800.0 - % av BNP -1.9-1.2-3.2-9.8-5.5 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 66.0 67.0 68.0 78.0 83.0 * Bidarg till BNP-utvecklingen, procentenheter 11 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

USA historiska genomsnittet på cirka 7 procent skulle, allt annat lika, minska BNP med ytterligare 1,5 procent jämfört med vår prognos. Det kan heller inte uteslutas att sparbenägenheten ökar ytterligare. Och ju längre tid det tar innan bankernas utlåning till hushåll och företag kommer igång igen, desto större är risken för just en så kraftig justering i sparandet och därmed efterfrågan. En positiv överraskning kan komma från finanspolitiskt håll. Prognosen bygger på en lättnad i finanspolitiken på 150-200 mdr dollar eller cirka 1 procent av BNP. Rådgivare till den tillträdande presidenten Obama har emellertid rekommenderat lättnader på så mycket som 2-4 procent av BNP. Bostadspriserna har ännu inte nått botten En stabilisering av bostadspriserna ses fortfarande som en av de viktigaste förutsättningarna för att få ett slut på finanskrisen. Även om det finns vissa ljuspunkter på det området räknar vi med ytterligare prisras på 10-15 procent utöver den nedgång på 20 procent som vi sett sedan toppnoteringen 2006. Det beror på att det fortfarande finns ett stort överutbud på marknaden för både nyproducerade och begagnade bostäder, och på att bankerna har skärpt villkoren ordentligt för hypotekslån. Det är framför allt fallande bostadspriser och fortsatt stigande arbetslöshet som ligger till grund för vår prognos om ökad sparbenägenhet bland hushåll. Bankernas utlåning har avstannat Privatkonsumtion sjunker trots lägre bensinpris Bostadspriserna har ännu inte nått botten Vid utgången av tredje kvartalet i fjol var 10 procent av de utestående hypotekslånen antingen förfallna eller under utmätning. Fallande bostadspriser och stigande arbetslöshet innebär i sig ännu fler osäkra lån, vilket ytterligare ökar pressen nedåt på bostadspriserna. Å andra sidan har Obama sagt att politiska åtgärder för att minska antalet tvångsförsäljningar ska prioriteras. Det finns ännu inga konkreta planer, men en snabb insats med justering av befintliga lån så att räntebördan för pressade bostadsägare minskar kan bidra till att stabilisera bostadsmarknaden och på det hela taget dämpa krisen. Sammantaget är det möjligt att bostadspriserna stabiliseras mot slutet av 2009. En starkt bidragande orsak är att de fallande bostadspriserna och på sistone även de lägre hypoteksräntorna har minskat boendekostnaderna för egnahemsägare till den lägsta nivån på över 35 år, mätt i relation till inkomsten. Tidigare fördelar har blivit nackdelar Tidigare fördelar har blivit nackdelar En av de viktigaste orsakerna till att de ekonomiska utsikterna blivit sämre är att recessionen har spritt sig från börskvarteren till gemene man. Ett tydligt exempel på att tidigare fördelar nu har vänts till nackdelar är exporten, som efter en kraftig uppgång nu minskar rejält. Vändningen beror dels på dollarförstärkningen under andra halvåret 2008, dels på svagare efterfrågan på 12 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

USA exportmarknaderna. När nu stora delar av världen befinner sig i recession är det inte troligt att exportsektorn kan ta amerikansk ekonomi ut ur lågkonjunkturen. Företagens investeringar dyker Företagens investeringar föll kraftigt i slutet av 2008, och även här kan vi få se ytterligare minskningar kommande kvartal till följd av svagare lönsamhet och stramare kreditvillkor. Företag utanför finanssektorn har dock överlag stabila finanser, och det innebär att investeringarna bör återhämta sig senare under prognosperioden, i takt med att kreditvillkor och försäljningsprognoser återgår till det normala. På arbetsmarknaden märks det tydligt att recessionen har drabbat ekonomins alla centrala delar. Den bredaste sysselsättningsminskningen på över 30 år har inneburit att arbetslösheten hittills har stigit från 4,4 procent till 6,7 procent. Vi räknar med en arbetslöshet på 9,0 procent vid utgången av 2009, och den siffran väntas stiga ytterligare under 2010. Minskad inflation men inte deflation Inflationstakten väntas under en kort tid i år bli negativ, framför allt till följd av prisfallet på råvaror. Sjunkande konsumentpriser är bra för hushållens efterfrågan. Men något riktigt deflationsscenario, med en stadig, bredbaserad prisnedgång på konsumtionsvaror, är inte särskilt troligt. Kärninflationen väntas alltså förbli positiv, även om den minskar till cirka 1 procent sent under prognosperioden, från dagens 2 procent. USA:s budgetunderskott sväller Minskad inflation men inte deflation Feds nya vapen: sedelpressen Med en ränta nära noll har centralbanken (Fed) inte längre möjlighet att använda sig av sitt traditionella räntevapen. Som redan nämnts har banken tillkännagett köp av bostadsobligationer och MBS-papper, och förmodligen får vi under året också se så kallade kvantitativa lättnader i penningpolitiken, bland annat köp av statsobligationer från Feds sida. Det bidrar till att få ner räntorna och minska pressen på hushåll och företag. För att undvika hög inflation på längre sikt väntas Fed, så snart läget på finansmarknaden återgår till det normala, dra tillbaka den extra likviditet man har tillfört marknaden. Den första räntehöjningen väntas dock tidigast om ett år. Dollarn återigen under press Dollarn har återigen hamnat under press. Orsaken är dels Feds strävan att öka penningmängden, dels utsikterna till ett gigantiskt budgetunderskott i USA. Budgetunderskottet närmar sig sannolikt 10 procent av BNP i år. På kort sikt kan dessa faktorer hålla dollarn under fortsatt press, men på längre sikt förutspår vi återigen en förstärkning av dollarn i takt med att ECB sänker räntan ytterligare. Johnny Bo Jakobsen johnny.jakobsen@nordea.com +45 3333 6178 13 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Japan Japans ekonomi backar Den globala avmattningen slår mot exporten liksom även den starka yenen Investeringar ställs in eller skjuts på framtiden Ingen vändning förrän världsekonomin förbättras Sänkt tillväxtprognos Vi har justerat ner prognosen för den ekonomiska tillväxten i Japan jämfört med förra numret av Ekonomiska utsikter. Det främsta skälet är den kraftiga nedgången i världsekonomin, vilket har hämmat exportsektorn. Dessutom har den japanska yenen stärkts rejält, samtidigt som finanskrisen gör det svårare för företagen att låna. Export och investeringar tynger Från att ha varit landets främsta tillväxtmotor har Japans export drabbats av motvind på sina avsättningsmarknader, när hushåll och företag drar ner på utgifterna. Den sjunkande riskaptiten har lett till massiva återbetalningar av lån i yen, vilket öppnat för ett inflöde av kapital som har fått den japanska valutan att stärkas mot de viktigaste exportvalutorna. Detta har urholkat konkurrenskraften och sänkt humöret ytterligare i exportsektorn. Exporten till de viktigaste mottagarländerna har minskat kraftigt de senaste två kvartalen. Med tanke på de dystra utsikterna för USA de närmaste kvartalen är det upplagt för en fortsatt krympande export fram till mitten av 2009. Japan har inte heller varit förskonat från finanskrisen. Inte minst de små och medelstora företagen pressas av att det blivit dyrare och svårare att få finansiering. Tillsammans med en svagare resultatutveckling och försämrade framtidsutsikter medför detta att företagens investeringar minskar. Nationalräkenskaperna för andra och tredje kvartalet visar på negativ tillväxt för investeringarna, och det kan bli fråga om en kraftig nedgång under kommande kvartal. En tydlig indikator för investeringarna är utvecklingen av maskinorder. Den visade på en minskning under tredje kvartalet med hela 10,4 procent jämfört med kvartalet innan. Vi tolkar det som att många företag drar ner på sina investeringar eller skjuter dem på framtiden. Totalt sett ser det ganska dystert ut för företagen. Den viktiga förtroendeindikatorn i Tankanrapporten liksom liknande indikatorer har rasat under de senaste kvartalen. Tankanundersökningen för fjärde kvartalet tyder dessutom på att stämningsläget kommer att förvärras ytterligare under första kvartalet 2009. Oförändrad privat konsumtion Den minskade ekonomiska aktiviteten och företagens försämrade lönsamhet hämmar sysselsättningen och påverkar storleken på konsumenternas lönekuvert. De kraftigt fallande oljepriserna och avmattningen i ekonomin skapar förutsättningar för lägre inflation. Det hjälper till att staga upp köpkraften under de kommande kvartalen. Dessutom får hushållen hjälp av regeringen, vilken som en del av sitt stimulanspaket betalar ut 2 triljoner yen i understöd. Det motsvarar cirka 0,7 procent av den privata konsumtionen. Sammantaget räknar vi med en oförändrad privat konsumtion. Stimulanspaket på dagordningen Den japanska regeringen har sedan i somras kommit med flera stimulanspaket. Förutom bidrag till hushållen omfattar paketen utökade statliga lånegarantier till småföretag, skattelättnader vid investeringar och kapitaltillskott till finansinstitut. Enligt regeringen kan det bli aktuellt med ytterligare åtgärder, men mer omfattande stimulanspaket kan bli svåra att genomföra i praktiken. För det första har Japan redan en enorm statsskuld motsvarande cirka 180 procent av BNP. För det andra är det tveksamt om regeringskoalitionen, som har majoritet i underhuset, kan driva igenom ett stimulanspaket i överhuset, där oppositionen har majoritet. Japan: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (bil JPY) 2006 2007 2008E 2009E 2010E Privat konsumtion 285.9 1.5 0.7 0.7 0.5 1.1 Offentlig konsumtion och investeringar 90.6 0.4 2.0 0.5 0.9 0.9 Fasta investeringar 116.9 0.6 1.2-3.8-4.2 0.4 Lagerinvesteringar* 1.4 0.1 0.3-0.3-0.3 0.0 Export 71.9 9.7 8.4 3.5-8.8 3.9 Import 65.0 4.2 1.5 0.1-3.0 2.0 BNP - 2.0 2.4-0.1-1.9 1.2 Nominell BNP (trn JPY) 501.7 507.5 515.8 523.5 513.0 521.3 Arbetslöshet % 4.1 3.9 4.1 4.7 4.9 Konsumentpriser, % 0.2 0.1 1.5 0.0 0.5 Bytesbalans (trn JPY) 3.9 4.8 3.2 2.1 2.2 Offentligt budgetsaldo (trn JPY) -2.9-2.8-4.5-5.0-4.0 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenehter 14 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Japan Recessionen väntas pågå till mitten av 2009 Fram till sommaren 2008 steg råvarupriserna rejält, vilket drabbade både företag och konsumenter. Sedan dess har de emellertid vänt brant nedåt, och detta bör successivt komma de pressade företagen och konsumenterna till godo. Även regeringens stimulanspaket banar väg för en ökad konsumtion. En förbättring av de japanska exportmarknaderna från mitten av 2009 väntas blåsa nytt liv i exportsektorn. Slutligen räknar vi med att riskaptiten ökar successivt under 2009, vilket bör få stopp på den kraftiga förstärkningen av yenen. Dessa fyra faktorer kan ge ekonomin luft under vingarna så att Japan mot slutet av 2009 återigen får en positiv tillväxt. Centralbanken har sänkt räntan Efter att ha hållit sig avvaktande sedan början av 2007 har den japanska centralbanken sedan oktober 2008 genomfört två räntesänkningar, från 0,5 procent till 0,1 procent. Dessutom har centralbanken vidtagit åtgärder för att öka likviditeten. Inflationen kan bli riktigt låg 2009, och vi prognostiserar därför inte några räntehöjningar förrän 2010. Riskaptit avgörande för yenen Vi räknar med fortsatt låg riskaptit de närmaste månaderna. Detta jämte våra förväntningar om ytterligare räntesänkningar i euroområdet gör att vi tror på en starkare yen på kort sikt. På längre sikt räknar vi dock med att effekterna av finanskrisen avtar. Tillsammans med förväntningar om högre räntor i USA och i euroområdet bidrar detta till att yenen kommer att försvagas både mot euron och dollarn i slutet av prognosperioden. Martin Ipsen m.ipsen@nordea.com +45 3333 3171 Minskad export till alla större marknader Nettoexporten inte längre positiv Japanska yenen drivs upp av minskad riskaptit 105 Växelkurs 100 95 90 85 80 S&P 500, Omvänd (höger) Nominell effekt, valutakurs S&P 500 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 75 Jan Apr Jul Oct Jan 06 Apr Jul Oct Jan 07 1600 Apr Jul Oct Jan 08 09 Företagens förtroende har rasat 15 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Euroområdet Euroområdet står inför en djup recession Fördjupad recession i vinter Nedgångsfasen över till sommaren Inflationen faller kraftigt ECB sänker räntan till extremt låg nivå Euroområdet gick in i en djup recession i slutet av 2008. Avmattningen började redan i våras när inflationen tog fart och räntan höjdes. I höstas kulminerade finanskrisen och nedförsbacken blev allt brantare. BNP-tillväxten avtog markant mot slutet av året. Någon snabb återhämtning är inte att hoppas på de flesta indikatorer pekar mot en ytterligare försvagning den närmaste tiden. Det verkar alltså som det här året blir det svagaste sedan andra världskriget. Vi har inte upplevt en nedgång av den här storleken sedan oljekrisen och turbulensen i början på 1990-talet. Ändå är allt inte nattsvart. Förutsättningarna för en återhämtning har förbättrats, och det snabbare än väntat. Inflationen sjunker, räntorna vänder ner och euron försvagas. Till detta kommer de massiva ekonomiska stödpaketen. Men det dröjer innan effekterna av de här faktorerna blir märkbara. Återhämtningen på finansmarknaden har bara börjat och på exportmarknaden ljusnar det först under andra halvåret 2009, tidigast. Det är svårt att bedöma när vändningen infaller och utsikterna är därför osäkra för den närmaste framtiden. Vi räknar med att läget förbättras successivt, och ju längre vändningen låter vänta på sig, desto starkare blir återhämtningen. I vårt grundscenario blir tillväxten betydligt svagare än normalt 2010, även om läget förbättras. Rekordstor exportminskning Konjunkturcyklerna i euroområdet styrs vanligen av exporten. Så är fallet även den här gången. Exporten bromsade in kraftigt redan under första halvåret 2008, även om tillväxten inte stannade av helt, vilket skedde med privat konsumtion och bostadsinvesteringar. I höstas spetsades läget till när exportföretagen drabbades av både stigande eurokurs och svagare exportmarknader till exempel sjönk efterfrågan från de allt viktigare tillväxtländerna kraftigt. Finanskrisen har dessutom drabbat exportföretagen genom att göra det svårt för dem att hitta finansiering ens för den normala verksamheten. Den svagare euron är hittills den enda ljuspunkten vad gäller exporten. Normalt skulle effekten märkas efter cirka sex månader, men den här gången kommer eurons försvagning bara att lindra exportörernas problem på kort sikt. Ingen räknar med att exporten vänder upp igen förrän tidigast mot slutet av 2009. Lång nedförsbacke för investeringarna Även investeringarna minskar kraftigt. Bostadsinvesteringarna kommer att sjunka i ett flertal länder. De har inte varit särskilt höga i euroområdet som helhet, men den låga byggaktiviteten i Tyskland har uppvägts av desto högre aktivitet på annat håll. I Tyskland är ingen förbättring att vänta och i andra länder väntas bostadsbyggandet gå ned. Även annan byggverksamhet avtar till följd av brist på finansiering, medan industrins nedgång och den strama kreditmarknaden slår mot andra investeringsområden. Årets investeringsnivå blir följaktligen väsentligt lägre, och i för euroområdet som helhet blir det ingen vändning nästa år heller. Euroområdet: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (mdr EUR) 2006 2007 2008E 2009E 2010E Privat konsumtion 4,650 2.0 1.6 0.3 0.3 0.9 Offentlig konsumtion 1,659 2.0 2.3 1.9 2.5 2.0 Fasta investeringar 1,672 5.8 4.2 1.0-6.7-1.2 Lagerinvesteringar* 16 0.1 0.0-0.1-0.4 0.1 Export 3,076 8.1 6.1 3.1-2.2 2.1 Import 2,967 7.8 5.3 2.8-2.0 1.8 Nettoexport* 109 0.2 0.3 0.1-0.1 0.3 BNP 3.0 2.6 0.9-1.3 1.0 Nominell BNP (mdr EUR) 8,110 8,504 8,928 9,145 9,189 9,417 Arbetslöshet, % 8.2 7.4 7.5 8.5 9.5 Industriproduktion, % 4.0 3.5-1.5-4.0 0.0 Konsumentpriser, % 2.2 2.1 3.3 0.5 1.5 - Kärninflation, % ** 1.5 2.0 2.5 1.6 1.2 Timlöner, % 2.2 2.2 3.5 2.5 2.0 Bytesbalans (mdr EUR) 0 25-46 -16-7 - % av BNP 0.0 0.3-0.5-0.2-0.1 Handelsbalans (mdr EUR) -15 22-41 -11-2 - % av BNP -0.2 0.2-0.5-0.2-0.1 Offentligt budgetsaldo, % av BNP -1.3-0.6-1.2-3.0-3.2 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 68.4 66.3 65.9 68.6 70.1 * Bidrag till BNP tillväxten (% enheter) 16 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Euroområdet Osäkert för konsumtionen Euroområdet drogs ner i en recession till följd av minskad konsumtion, men också på grund av minskade bostadsinvesteringar. Den kraftiga uppgången av inflationen urholkade köpkraften och höga räntor dämpade köplusten. Konsumentförtroendet försvagades kraftigt och sparkvoten började stiga. Turbulensen under hösten har definitivt bidragit till att sänka konsumenternas förtroende, och minskad sysselsättning får hushållen att hålla ännu hårdare i plånboken framöver. Trots detta är bilden inte entydigt negativ. Kraftigt fallande inflation och sänkta räntor förbättrar utsikterna. De som har arbete får del av den snabbaste reallöneökningen hittills i euroområdet. Dessutom går räntorna ner kraftigt, trots svårigheterna på finansmarknaden. Det troliga är att den privata konsumtionen ökar något under 2009, trots att sparandet stiger. Ökningen fortsätter troligen under 2010 även om tillväxten blir lägre än den långsiktiga trenden. I år är det främst finanspolitiken som håller uppe efterfrågan, dock med sedvanlig fördröjning. Regeringarna gör helt enkelt sitt yttersta för att blåsa liv i ekonomin. Merparten av stimulansåtgärderna kanaliseras via den privata sektorn, vilket ökar hushållens disponibla inkomst och hejdar den nedåtgående investeringstrenden. En del av de stora åtgärdspaketen är dock inriktad på offentlig konsumtion. Indikatorer pekar på snabbt minskad aktivitet Utdragen recession framför oss Industriaktiviteten på väg ned i alla euroländer Omfattande finanspolitiska insatser kan leda till att budgetunderskottet stiger till över tre procent av BNP i genomsnitt. Recessionen gör det dock motiverat att tänja något på Maastrichtkriterierna, och oron för statsbudgetarna skjuts på framtiden. En större huvudvärk just nu är arbetslösheten. Tillväxten 2010 räcker knappast för att hindra den från att öka, och arbetsmarknaden lär inte förbättras under prognosperioden. Tillfälligt inflationsfall Efter den överraskande uppgången i somras har inflationen sjunkit kraftigt. Konsumentpriserna steg främst beroende på dyrare energi och livsmedel, men energipriserna har redan gått ned och livsmedelsprisökningen avtar. Inflationen fortsätter att sjunka snabbt, och medför att konsumentpriserna blir lägre sommaren 2009 än sommaren 2008 när energipriserna kulminerade. Prisfallet blir tillfälligt, men inflationen förutspås bli låg också på medellång sikt. Recessionen gör att industrins produkter blir billigare, och även tjänsteinflationen dämpas gradvis. Enligt vår prognos hamnar inflationen under centralbankens mål även under 2010. Inflationen störtdyker 4.5 % y/y 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0-0.5-1.0 Inflation Inflation, exkl. energi och obearbetad livsmedel % y/y Prognos 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0-0.5-1.0 17 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Euroområdet Fortsatt svår balansgång för centralbanken Centralbanken reagerade snabbt på den ekonomiska tvärvändningen under hösten och sänkte räntan med hela 1,75 procentenheter. Ändå framstår detta som jämförelsevis rätt beskedligt. ECB:s direktion är orolig för att en extremt låg ränta ska leda till nya problem, eftersom det kan bli svårt att höja räntan till en mer normal nivå senare. Men med den fördjupade lågkonjunktur som väntar känns de här problemen avlägsna, och vi räknar med att ECB följer övriga centralbanker och sänker styrräntan till en rekordlåg nivå. Hur mycket räntan slutligen sänks beror på penningmarknaden. Så pass stora sänkningar ska också slå igenom i marknadsräntorna, menar centralbankscheferna. Vi utgår ifrån att marknadsläget förbättras gradvis och att ECB kan göra halt vid 1,5 procent. Makroekonomiskt utgör finanssektorn fortfarande en stor risk. Euroområdets största bankkoncerner drabbades av stora förluster under turbulensen på finansmarknaden, och många tvingades dra ner på sin risknivå genom att minska belåningen i balansräkningen. Inledningsvis uppnåddes detta i första hand med tillskott av friskt kapital för att täcka förlusterna. Men efter Lehman Brothers kollaps i september blev det mycket svårare för bankerna att skaffa nytt kapital, och risken är att kreditgivningen till företag och hushåll stramas åt väsentligt. Följden kan i så fall bli att ECB slår in på samma väg som amerikanska centralbanken Fed och släpper ytterligare på de penningpolitiska tyglarna. Enligt ECB:s representanter utesluter inte bankens stadgar en sådan politik, men de decentraliserade finansmarknaderna och finansmyndigheterna i euroområdet gör en sådan åtgärd mindre sannolik. Den hotande kreditåtstramningen motverkas dessutom av de statliga stödpaket, som infördes när turbulensen var som störst. Vi tror att man väljer att förstärka de här paketen hellre än att genomföra kvantitativa lättnader. Svagare euro kan lätta trycket på exporten Trycket på penningmarknaden har lättat något Kreditspreadar fortsatt höga i företagsutlåningen Reijo Heiskanen reijo.heiskanen@nordea.com +358 9 1655 9942 Anders Matzen anders.matzen@nordea.com +45 3333 3318 Minskad utlåning till företag utanför banksektorn 18 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Storbritannien Baksmälla Hushåll och företag är pressade Centralbanken och regeringen har satt in åtgärder Pundet har tappat kraftigt mot de flesta valutor Festen är över Brittisk ekonomi har varit överhettad i många år. Hög riskvilja på finansmarknaderna ledde till låga räntor och goda kreditmöjligheter. Hushållens ökade lånebenägenhet märktes extra mycket i Storbritannien de brittiska hushållens skuldsättning i relation till den disponibla inkomsten hör till de allra högsta i världen. Optimismen och efterfrågan på lån bidrog samtidigt till att bostadspriserna rusade i höjden fram till början av 2007. Sedan mitten av 2007, när kreditkrisen slog till och centralbanken började sänka räntan, har bankerna dragit åt kreditkranarna och höjt ribban för låntagare. Följden blev att bostadspriserna vände nedåt, vilket minskade husägarnas förmögenhet. När sedan stigande priser på energi och råvaror satte hushållens ekonomi under press övergick festen i baksmälla, och konsumentförtroendet störtdök. Den nu så tyngda finanssektorn står för en mycket högre andel av sysselsättningen i Storbritannien än i andra länder, och många arbetstillfällen riskerar att gå förlorade. Visserligen har regeringen valt att stödja bankerna med kapital, vilket har haft en stabiliserande effekt, men problemen har ändå spritt sig till många branscher och gjort det svårare för företagen att få låna. Hushållen har skurit ner på sin konsumtion, medan den globala ekonomiska avmattningen slår mot exportföretagen i form av minskad efterfrågan. Mätningar utförda av branschorganisationen The voice of business (CBI) visar dessutom att bristen på finansiering till rimlig kostnad börjar få en negativ effekt på företagens investeringsplaner. Tillväxten var negativ under första och andra kvartalet, och nedgången fortsatte tredje kvartalet. Prognoserna tyder på att motgångarna fortsätter under 2009. De brittiska inköpschefernas syn på utvecklingen (PMI), som brukar vara en bra indikator på BNP-tillväxten, har aldrig varit lägre. Stödpaket från regeringen Regeringen ser med oro på de svaga ekonomiska utsikterna och lade i november fram ett stimulanspaket för att blåsa nytt liv i ekonomin. Paketet innehåller skattesänkningar och ökade offentliga satsningar på totalt 20 miljarder pund (1,4 procent av BNP) fram till april 2010. Den viktigaste komponenten är en tillfällig momssänkning från 17,5 procent till 15 procent från 1 december 2008 till 31 december 2009. Dessutom tidigareläggs en rad offentliga investeringar på sammanlagt 3 miljarder pund. Vi räknar med att stimulanspaketet får en positiv effekt på såväl den privata konsumtionen som på företagens intjäning. Likväl är det ett ganska litet paket, och möjligheterna till ytterligare stimulanser begränsas av att Storbritannien redan kämpar med stora underskott i statsfinanserna. Den minskade ekonomiska aktiviteten innebär att skatteintäkterna krymper, samtidigt som kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd stiger. Detta urholkar budgeten ytterligare och årets underskott befaras bli stort. Centralbanken har inte mycket krut kvar Sedan slutet av 2007 har inflationen stigit markant i Storbritannien, liksom i de flesta övriga länder. Skälet var de snabbt stigande råvarupriserna. De senaste månadernas kombination av fallande råvarupriser, kraftigt försämrad ekonomi och tillfälliga momssänkning bäddar dock för en betydligt lägre inflation under 2009. Det var inflationsrisken som avhöll den brittiska centralbanken, Bank of England, från att sänka räntan ända tills början av oktober, trots att ekonomin hade börjat svikta. De senaste månadernas fortsatta försämring tillsammans med oro för att inflationen ska bli negativ har dock fått Bank of England att ta till stora artilleriet. Sedan den 8 oktober har centralbanken sänkt räntan kraftigt och den ligger nu på den lägsta nivån i centralbankens historia, vilken börjar 1694. Ändå tror vi inte att Bank of England Storbritannien: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (mdr GBP) 2006 2007 2008E 2009E 2010E Privat konsumtion 810.7 2.0 3.2 2.0-1.1 0.7 Offentlig konsumtion 268.6 1.7 1.9 2.4 2.2 1.4 Fasta investeringar 211.3 7.6 6.0-4.6-10.9 1.7 Lagerinvesteringar* 4.6 0.0 0.2-0.2 0.0 0.0 Export 331.0 10.7-5.1 1.0-1.6 2.8 Import -373.7 9.8-2.4 0.7-2.2 2.6 BNP 2.9 3.1 0.8-2.0 1.0 BNP nominell (GBP mdr) 1,252.5 1,321.9 1,401.0 1,451.5 1,430.5 1,477.1 Arbetslöshet % 2.8 2.9 2.8 4.7 6.5 Konsumentpriser, % 2.1 2.3 3.5 0.4 2.3 Bytesbalans, % av BNP -2.5-3.7-3.1-2.5-2.2 * Bidrag till BNP tillväxt (% enheter) 19 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter

Storbritannien har satt punkt för räntesänkningarna. De ekonomiska utsikterna är helt enkelt för svaga. Den 1 januari 2010 upphör den tillfälliga momssänkningen. Tillsammans med en förbättrad ekonomi bör detta medföra att inflationen vänder upp igen. Vi räknar därför med att BoE höjer räntan i början av 2010. Ljusning i sikte Just nu hänger det mörka moln över Storbritannien, men det finns hopp. Medicinen består av de redan genomförda räntesänkningarna, som nu börjar slå igenom i 3- månaders Liborräntan. Detta betyder att bankernas finansieringskostnader sjunker. Regeringen pressar också bankerna till att låta de genomförda räntesänkningarna komma kunderna till del, och det finns därför utsikter till lägre räntekostnader för hushåll och företag. En annan lättnad kan komma från pundet, som under de senaste månaderna försvagats kraftigt gentemot de flesta valutor. Detta stärker exportföretagens konkurrenskraft. Slutligen gör det ovannämnda statliga stimulanspaketet sitt till för att få fart på ekonomin. Pundets kraftiga nedgång de senaste månaderna kan tillskrivas de omfattande räntesänkningarna och förväntningarna att räntan ska fortsätta närma sig noll. Dessutom riskerar det gigantiska budgetunderskottet att utlösa en massiv ökning av brittiska statsobligationer. Med marknadens fokusering på den svaga ekonomin är sannolikheten stor för att pundet försvagas ytterligare på kort sikt. Vi bedömer dock att pundets svaghet redan är väl inprisad, och när ekonomin successivt tar fart igen räknar vi med att pundet på sikt åter stärks mot euron. Hushållen tyngs av stora skulder Festen är slut på bostadsmarknaden 400 Index Nominella huspriser 375 350 325 Nationellt index 300 275 250 225 200 175 Halifax index Index 150 125 100 Anm.: 1995=100 75 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Tecken på fortsatt nedgång 400 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 Martin Ipsen m.ipsen@nordea.com +45 3333 3171 Räntan på bolån har börjat sjunka 20 Januari 2009 Ekonomiska Utsikter