Skånska åtgärder för miljömålen. Nulägesbeskrivning för Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning

Relevanta dokument
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål.

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Förslag till energiplan

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd


Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Skånes Klimat- och energistrategi

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Nytt från Naturvårdsverket

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

Särtryck med åtgärder för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Miljööverenskommelse

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Friskare luft i Sundsvall

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Hållbar Mobilitet Skåne

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) Marie Rosenqvist.

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Finansiering, lån och statliga bidrag

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Nackstafjället, foto Martin Martinsson

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

Handhavande av fordon

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Fossilbränslefri kommun 2025

Heini-Marja Suvilehto

Klimatoch energistrategier

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Statens energimyndighets författningssamling

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

01 Allmän lagstiftning

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Miljöprogram

Projektplan Utsläpp av växthusgaser

Miljö-nytt från Sverige

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Summering av gruppdiskussionerna

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Energistrategi en kortversion

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Transkript:

Skånska åtgärder för miljömålen Nulägesbeskrivning för Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning 2011

Trafikverket

Lunds Energi

Malmö Stad

Region Skåne

1 1 http://www.naturochkulturbussen.se/om-projektet/

Följa upp effekterna av lustgasreningsanläggningen vid CSK Utarbeta vägledning för avfallshanteringen inom Region Skåne

Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR)

Kristianstads kommun

Lokalisering som medger goda förbindelser med energisnåla transportmedel, främst gång- cykel- och kollektivtrafik. Stationsnära lägen ska vara prioriterade. Vid lokalisering av nya utbyggnadsområden inom orter med potential för fjärrvärme ska möjligheten att ansluta området till fjärrvärme eller andra gemensamma uppvärmningssystem särskilt beaktas. Placering och utformning av ny bebyggelse ska ske så att energikonsumtionen kan begränsas och så att miljövänliga uppvärmningsalternativ uppmuntras. Möjlighet ska normalt finnas att välja en takvinkel och en orientering av huskroppen som är lämplig vid installation av solvärme. Även ökat behov av kylning ska beaktas. Klimatanpassning av bebyggelse och infrastruktur ska ske och hänsyn tas till risker för översvämningar och erosion. I planbeskrivningar ska redovisas hur planen uppfyller ovanstående mål.

.

Miljöanpassade och effektiva persontransporter

Mariannes Farm AB

Naturskyddsföreningen i Malmö

Länsstyrelsen i Skåne län

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Trafikverket

Lunds Energi Malmö Stad

Region Skåne Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) Kristianstad kommun Mariannes Farm AB Naturskyddsföreningen i Malmö

Länsstyrelsen i Skåne län

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - -

2 Länsstyrelsen, Metod för uppföljning av åtgärder i det regionala miljömålsarbetet. 3 Länsstyrelsen 2009, Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram Kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet. 4 Länsstyrelsen, 2011, Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram Företagens åtgärder inom klimat- och energiområdet.

Uppföljning av åtgärder i Skånes miljöhandlingsprogram 20% 32% Genomförd helt eller i huvudsak genomfört/ pågår kontinuerligt Genomförd till hälften eller mer Påbörjad men ännu inte gjort hälften Ej påbörjad 24% 6% Ej uppföljda 18%

Tolkningsnyckel G Genomförd helt eller i huvudsak genomfört/ pågår kontinuerligt H Genomförd till hälften eller mer P Påbörjad men ännu inte gjort hälften E Ej påbörjad Ej uppföljd Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar 1.1 En klimat- och energistrategi upprättas som innehåller ett program för miljöanpassade transporter. Strategin kan omfatta flera av nedanstående åtgärder. Strategin bör på lämpligt sätt knytas till andra planer och program. Kommunerna Senast år G H P E 10 0 7 6 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 1.2 Ett program för mobility management i Skåne vidareutvecklas och genomförs. Bland annat inrättas ett regionalt mobilitetskontor som syftar till att genom attityd- och beteendeförändringar minska efterfrågan på transporter. Region Skåne Senast år 1 HM-Skåne 1.2 Trafikverket 1 Trafikverket är med och finansierar HM Skåne. 1.2 Länsstyrelsen 1

Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar G H P E 1.2 Kommunerna 9 0 4 9 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 1.3 Program för hållbart resande genomförs, vilket syftar till att göra det enkelt, säkert och attraktivt att välja andra alternativ än att åka ensam i personbil. Trafikverket Senast år 1 Trafikverket verkar för hållbart resande genom att i samverkan med offentliga organisationer inspirera till ädrat resande/transporter. Trafikverkets roll är att informera, inspirera och stödja aktörerna i deras utveckling av sina processer. 1.4 En mötespolicy tas fram som ett komplement till resepolicyn för att stimulera telefon- och videomöten samt bidra till miljöanpassning av arbetsresor. Arbetsgivare med fler än 100 anställda Senast år 9 3 7 16 1.4 Kommunerna 2 0 7 14 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 1.4 Trafikverket 1 I Trafikverkets interna riktlinjer för möten anges att när man planerar möten ska man alltid överväga om möten kan ske på distans. Trafikverkets egna möteslokaler ska var utrustade så att möte kan ske på distans. 1.5 Minst hälften av de anställda som kör regelbundet i tjänsten utbildas i sparsam körning. Arbetsgivare med fler än 100 anställda Senast år 4 1 8 20

Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar G H P E 1.5 Kommunerna 3 0 12 8 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 1.5 Trafikverket 1 Medarbetare som kör mycket i tjänsten kan erbjudas utbildning i sparsam körning. 1.6 Samtliga yrkesförare utbildas i tung sparsam körning. Transportföretagen Senast år 1.6 Trafikverket 1 2016 kommer alla yrkesförare genomfört utbildning i Sparsam körning genom den obligatoriska Yrkeskompetensutbildningen (YKB) 1.7 Miljökrav ställs vid upphandling och inköp av transporttjänster och endast fordon med goda miljöegenskaper upphandlas. Företagen Senast år 15 7 4 5 1.7 Myndigheterna 1 Minimikrav på bilar är att de uppfyller kraven i "Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor". Ur ett miljömässigt, trafiksäkerhetsmässigt och ekonomiskt perspektiv ska bilarnas storlek vara anpassade för de aktuella behoven av lastförmåga och antalet personer i bilen. Därutöver finns krav på ISA-system (stödjer att man håller hastighet), maximalt CO2-utsläpp mm. (Trafikverket) 1.7 Kommunerna 6 0 14 3 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H".

Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar 1.8 En förbättrad infrastruktur för biogasanvändare utvecklas och minst ett tankställe med biogas/fordonsgas finns i varje kommun. Andelen biogas skall ökas och vara främsta alternativet vid val av fordonsgas. Kommunerna Senast år G H P E 9 0 4 10 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 1.8 Länsstyrelsen 1 Aktiviteter pågår genom samverkan med Biogas Syd och Region Skåne genom Färdplan för biogas 2020. Avsiktförklaring för färdplanen skrevs på den av 17 aktörer den 1 dec bla LST. 1.8 Trafikverket 1 Trafikverket deltar i ovan nämnda samverkan. 1.8 LRF 1 LRF är en aktiv medlem i Biogas Syd och har under åren stöttat verksamheten med betydande resurser. Biogas Syd arbetar aktivt för att utveckla biogas bl a inom lantbruksnäringen. 1.8 Näringslivet 1.9 En strategi för lokal och regional produktion av biogas tas fram. Region Skåne Senast år 1 Färdplan för Biogas 1.9 Kommunerna 1 0 5 17 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 1.10 En dialog inleds med Biogas syd i syfte att genomföra åtgärderna (de två ovanstående). Länsstyrelsen Senast år 1 Kräver ett systematiskt arbetsätt. Detta arbete håller på att etableras genom "färdplan för biogas". LST och Biogas Syd håller på att ta fram ett planeringsunderlag för biogas som kan vara till grund. Färdplanen är mer ett åtgärdsprogram än en strategi.

Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar 1.11 I dialog med transporter och transportköpare identifieras möjligheter till miljöanpassning av godstransporterna samt samverkan och omlastning mellan transportslagen. Trafikverket genom regionalt transportråd Senast år G H P E 1 Trafikverket deltar i Godstransportrådet Skåne & Blekinge, där bl a projektet Kombi Syd handlar om samverkan mellan tåg och lastbil. 1.12 En strategi för miljöanpassade godstransporter i Skåne tas fram som kan vara vägledande för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Region Skåne Senast år 1 Arbetet påbörjades våren 2011 och beräknas klart våren 2012 1.12 Trafikverket 1 Trafikverket har under 2011 beslutat om en godsstrategi "Trafikverkets godsstrategi" (finns att beställa i trafikverkets webbutik på www.trafikverket.se) i denna nämns bl a att Trafikverket ska stödja och vara drivande för att bidra till att energieffektiviseringar sker inom områdena logistik och godstransporter. 1.12 Kommunerna 1.12 Länsstyrelsen 1 1.13 Ny kunskap om utsläpp av lustgas inom jordbruket tas fram och åtgärder vidtas för att minska utsläppen. Lantbruksnäringen Senast år 1.13 LRF 1 LRF är aktiva inom Greppa Näringen, som arbetar fram klimatrådgivning. LRF stöder forskningen via SLF. LRF arbetar även med att stimulera förnybar energi (LRF:s energistrategi). 1.14 Tillräckliga åtgärder vidtas för att minska utsläppen av lustgas inom vården. Region Skåne Senast år 1 Alla fem sjukhus med förlossningsavdelningar i Skåne har installerat lustgasrening från. 1.15 Erfarenhetsutbytet och samordningen mellan kommunerna om klimatarbetet stimuleras och slutredovisas. Kommunförbundet Skåne Senast år 2009 1.15 Energikontoret Skåne 1.15 Hållbar utveckling Skåne 1.15 Klimatkommunerna

Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar 1.16 Förutsättningar för företag att exportera klimateffektiva produkter, tjänster och system skapas genom information och nätverksbyggande. Sustainable Business Hub Senast år G H P E 1.17 En regional energistrategi för både tillförsel och användning av energi utarbetas senast år 2008. Energikontoret Skåne Senast år 2008 1.17 Länsstyrelsen 1 Strategi beslutades 31 okt 2008. Kräver ett systematiskt arbetsätt för förverkligande. Förverkligande sker genom Klimatsamverkan Skåne. 1.18 Industrins energianvändning minskas genom ändrad systemtillsyn, utbildning och tekniska effektiviseringsåtgärder. Industrisektorn Senast år 1.19 Erfarenheterna från Miljösamverkan Skånes Energiprojekt tas tillvara och det framtagna materialet om energibesparing etc. används vid tillsynsbesök. Länsstyrelsen Senast år 2008 1 Denna insats behöver omformuleras. 1.19 Kommunerna 8 0 5 9 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 1.20 Vid upphandling och inköp av varor och tjänster vägs aspekter in som minskad energianvändning och miljöanpassad energiförsörjning. Företagen Senast år 8 10 11 3

Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar G H P E 1.20 Kommunerna 3 0 12 6 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 1.20 Myndigheterna 1.21 Andelen el- och värmeproduktion baserad på förnybara energikällor ökar. Kommunerna Senast år 23 0 0 0 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 1.21 Kommunala bolag 1.21 Energiproducerande anläggningar 1.21 LRF 1 LRF arbetar aktivt för en ökad leverans av förnybar energi från de gröna näringarna. Bland annat har ett studiecirkelmaterial tagits fram och ett antal cirklar genomförts. LRF är en aktiv medlem i Biogas Syd och har under åren stöttat verksamheten med betydande resurser. Biogas Syd arbetar aktivt för att utveckla biogas bl a inom lantbruksnäringen. LRF har även drivit projekt inom närvärme - landsbygdens fjärrvärme. 1.22 Konceptet (från Västra Hamnen i Malmö) om 100 procent förnybar lokalt producerad energi vidareutvecklas och sprids. Näringslivet Senast år

Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar 2.1 Med hjälp av bland annat "mall för lokala föreskrifter", som tagits fram genom Miljösamverkan Skåne, ställs krav på pannor, vedkvalitet, eldningssätt och ackumulatortank vid vedeldning och annan fastbränsleeldning. Kommunerna Senast år G H P E 13 0 5 3 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 2.2 Möjligheterna till ytterligare informationsmaterial, ex. mot allmänheten, om fastbränsleeldning undersöks. Länsstyrelsen Senast år 1 2.2 Miljösamverkan Skåne 2.3 Uppföljning av kommunernas energitillsyn görs. Länsstyrelsen Senast år 2.3 Miljösamverkan Skåne 2.4 Vid upphandling och inköp av arbetsmaskiner, fordon och tjänster väljs bästa miljöklass, i synnerhet i tätorter där risk föreligger att halterna överskrids. Kommunerna Senast år 1 Är gjort i samband med Rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009". Se Åtgärd nr 1.19. 9 0 7 4 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 2.4 Trafikverket 1 I samband med upphandling av entreprenörer ställs miljökrav på bl a arbetsmaskiner och fordon. kraven har tagits fram i samarbete mellan Trafikverket, Stockholm, Göteborg och Malmö varigenom en mycket stor andel av upphandlingarna inom bygg- och anläggningsbranschen i Sverige omfattas. För närvarande pågår en uppdatering av kraven. 2.4 LRF 1 LRF erbjuder sina medlemmar och andra kurser i sparsamkörning, i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar 2.4 Näringslivet 2.5 På fartyg används endast lågsvavliga oljor med mindre än 0,5 procent svavel i hamn samt katalytisk avgasrening eller annan teknik med minst lika bra rening av kväveoxider. Redareföreningen Senast år G H P E 2.5 Färjebolagen 2.5 Kommunerna 2.6 Möjligheten att införa miljözoner för att minska transporternas miljöpåverkan utreds. Kommunerna Senast år 3 0 0 19 Uppgifterna för denna åtgärd kommer från rapporten "Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram - kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet", Länsstyrelsen 2009. Enligt den metod som användes då fanns inte kategorin "H". 2.7 Länsstyrelsens resepolicy förankras bland anställda. 2.8 Möjligheterna att utföra tillsynsprojekt för kommunerna om utsläpp av lösningsmedel som påverkar VOC-halter utreds. Kunskaperna från projektet om marknära ozon tas till vara. Länsstyrelsen Länsstyrelsen Senast år 2009 Senast år 1 1 Intresse för tillsynsprojekt har sökts inom Miljösamverkan. 2.8 Miljösamverkan Skåne 2.9 Informationen om dubbdäckens inverkan på partikelhalten i luften görs lättillgänglig. Trafikverket Senast år 2009 1 Information finns på Trafikverkets webbplats, t ex under "däckvalet".

Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar 3.1 Andelen lövträd ökas i Skånes skogar, särskilt i försurningsdrabbade skogsområden. Skogsnäringen Senast år G H P E 3.1 Markägarna 3.1 LRF 1 Data från Södra Skogsägarna visar att andelen lövträd ökar sakat men säkert i hela södra Sverige. 3.1 Myndigheterna 3.2 Informationsinsatser genomförs i syfte att öka andelen lövträd i Skånes skogar, särskilt i försurningsdrabbade områden. Skogsstyrelsen Senast år 3.2 Länsstyrelsen 1 Åtgärd inom LBP som avslutas. Mer pengar kommer att sökas för en fortsättning. Hittills har inte försurningsdrabbade områden pekats ut. 3.3 Verka för en ökad askåterföring (från biobränslen) till skogsmarken tillsammans med övriga aktörer genom information mm till bl a markägarna. Skogsstyrelsen Löpande 3.3 Länsstyrelsen 1 Åtgärd inom LBP -bioenergi som avslutas i. Mer pengar kommer att sökas för en fortsättning. Långutbildningar och kortutbildningar har genomförts med markägare, totalt har över 200 personer deltagit. Samtliga producenter av aska har i någon form fått information om askåterföring. Även entreprenörer och tjänstemän har fått information och projektet har uppmärksammats i media. 3.4 Kalkning av Skånes sjöar och vattendrag fortsätter för att motverka försurning orsakad av människan. Länsstyrelsen Löpande 1 Löpande arbete

Nr Åtgärd Aktörer Målår Genomförandegrad Kommentar 3.4 Kommunerna 3.5 Hamnavgifter som ytterligare premierar miljöanpassad teknik och miljöanpassat bränsleval införs. Hamnarna Senast år G H P E 3.6 Vid tillståndsprövning av hamnar utreds möjligheten att kräva eller förmå verksamhetsutövaren att införa en differentiering av hamnavgiften, eller att öka differentieringen, avseende bränsleval i syfte att minska utsläppen av skadliga ämnen från fartygen. Länsstyrelsen Senast år 1 Prövotidsutredningar pågår inom ramen för flera tillståndsprövningar.