Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Norra Strandallén OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE Inom Tyresö kommun, Stockholms län V:\APLAN\KERHAM\DPL\Norra Strandallén\MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGLaga kraft.doc Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webbsida 135 81 TYRESÖ Sunnangränd 4 +46 8 742 91 00 +46 8 742 90 45 msf@kommun.tyreso.se www.tyreso.se
INLEDNING UTBYGGNADSALTER- NATIV 0-ALTERNATIV 2 Samrådet för området Norra Strandallén har som främsta syfte att omvandla befintlig, i huvudsak bebyggelse av fritidshuskaraktär till villabebyggelse. Området är idag tomtmark till sin helhet. Denna miljökonsekvensbeskrivning berör utbyggnadsalternativet samt ett s.k. noll-alternativ där området lämnas som tidigare. I utbyggnadsalternativet avses fastigheterna bli anslutna till kommunens gatu- och va-nät. Energiförsörjningen planeras bli löst genom egna lösningar. Hela planområdet, inklusive vägar omfattar ca 170 000 kvm. I området planeras villabebyggelse, en- eller tvåvåningsbyggnader, som beroende på tomtstorlek, tillåts få maximal byggnadsyta om 160 eller 200 kvm. Planområdet beräknas fullt utbyggt kunna rymma ca 75 fastigheter efter styckningar. Området ansluts till kommunens utbyggda gatu- och va-nät. Energiförsörjningen ska i första hand lösas genom enskilda lösningar. Befintlig bebyggelse på 54 fastigheter kvarstår och utgörs huvudsakligen av enklare fritids- och bostadshus. Avloppsreningen sker lokalt i enskilda anläggningar. MILJÖEFFEKTER NOLL-ALTERNATIV Ingen förändring jämfört med dagsläget. Området kvarstår med 54fastigheter redan bebyggda med mindre hus av fritidshuskaraktär. Mark och berggrundförhållandena är av s. k. lågrisktyp ur radonsynpunkt. UTBYGGNADSALTER- NATIVET Trafik, transporter, luftmiljö och buller. Utbyggnadsalternativet medför viss ökad trafikföring till och inom området samt tillfälligt ökad byggverksamhet som bedöms medföra liten påverkan på närområdet. Trots utvecklingen av planområdet visar nu aktuella trenduppskattningar att luftmiljön i och utanför området inte kommer att påverkas i någon större grad av den slutliga bebyggelsen. Utsläppsnivåerna av kväveoxider och bensen beräknas maximalt uppgå hälften av nu gällande och kommande miljökvalitetsnormer. Sammantaget bedöms risken för luftutsläpp som kan medföra hälsorisker som mycket låg i utbyggnadsalternativet. Yt- och grundvattenpåverkan Huvuddelen av planområdet har naturlig tillrinning mot Erstaviken. Större delen av befintlig dagvattenavledning genom öppna diken och kulverterad ledning kommer i utbyggnads-
3 alternativet att bibehållas i förbättrat skick. Övervägande andel dagvatten från planområdet avleds slutligt till en väl bevuxen strandzon som i stor grad bidrar till att näringsämnen m.m. reduceras innan vattnets utflöde i Erstaviken. Erstaviken är känslig på grund av att detta vatten idag har en relativt begränsad närsaltbelastning jämfört med motsvarande delar av Stockholms inre skärgård. Denna höga vattenkvalitet bör därför bibehållas så långt möjligt. Planeringen av det aktuella områdets bebyggelse måste därför ske så att negativa konsekvenser undviks i närliggande havsvattenområde. För att förhindra en ökad påspädning av miljöskadliga ämnen och även näringsämnen till sjömiljöerna behövs ersättning för den uppbromsande effekt på nederbördsvattnet som den idag naturliga vegetationen har i planområdet. I utbyggnadsalternativet kommer befintliga enskilda avloppslösningar i området att anslutas till kommunalt avlopp som sammantaget medför en lägre påverkan på vattenmiljöerna. Denna minskning av närsalter och tungmetaller kommer dock att uppvägas av de ökade dagvattenmängder från en ökad andel hårdgjorda tak- och markytor samt trädgårdar. Samtidigt kommer området att erhålla kommunalt vatten varför grundvattenförbrukningen minskar, som är av betydelse för reservvattentäkter etc. Utökade takytor och hårdgjorda markytor ökar samtidigt de lösta näringsämnen och tungmetaller m.m. i det tillrinnande vattnet vilket bidrar till miljöproblem i delar av Erstavikens vattenmiljö. Denna tillkommande miljöbelastning bedöms kunna begränsas ytterligare genom att anpassade dagvattenåtgärder anläggs på de befintliga och tillkommande fastigheterna inom planområdet. Kultur-, naturmiljö, landskapsbild och friluftsliv Naturvärden Landskapsbild Kulturvärden Programområdet omfattar mycket liten andel fri naturmark. Inga dokumenterade naturvärden eller ekologiskt särskilt känsliga delar finns inom planområdet. På några ställen inom området finns branta partier med ur landskapssynpunkt värdefull vegetation, som är olämpliga och svåra att bebygga eller stycka av till nya fastigheter. I princip hela planområdet är tomtmark med relativt lågt naturvärde vilket inte förändras nämnvärt som följd av eventuellt ny bebyggelse. Med utbyggnadsalternativet kommer hela området att förändras från ett område med en blandning av fritidshus och permanenta bostadshus av enklare slag, till ett traditionellt villaområde. Området har inga kända kulturvärden.
4 Friluftsvärden Luftmiljö Bostadsmiljö (buller, lokalklimat, avfallshantering) Elektromagnetiska fält samt radon i mark- och grundvatten Sammanfattande slutsatser Andelen tillgänglig strövmark och närnatur är redan i dagsläget mycket begränsat. Närboende får inte nämnvärt mindre areal att använda för strövtåg, lek etc. som följd av eventuellt tillkommande villabebyggelse. I samband med beredning av ärendet har hänsyn tagits till gällande och kommande miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Föreslagen exploatering av planområdet bedöms inte förorsaka att nu gällande normer för svaveldioxid, bly eller partiklar överskrids. Kommande nationella normer för kvävedioxid bedöms heller inte komma att överskridas som följd av bebyggelsen inom planområdet. Konsekvenserna inom dessa ämnesområden motsvarar i stora drag nollalternativet. Fastigheter i planområdet bedöms inte bli påverkade i någon större grad av trafikbuller. Bostadsmiljöer bedöms inte påverkas avseende förändringar av lokalklimat. I detta alternativ förutsätts avfallshantering från bebyggelsen kunna lösas på traditionellt sätt genom hämtning i kärl vid varje enskild fastighet. Inom området förekommer inga elektriska installationer av högspänningstyp. Mark och berggrundsförhållandena är av s.k. lågrisktyp ur radonsynpunkt. Elektromagnetiska fält samt radon i mark- och grundvatten bedöms inte utgöra hälsorisker för boende. Utbyggnadsalternativet tar i anspråk ett fastighetsområde med mindre naturvärde som idag består av 54 fastigheter. Exploatering av det föreslagna planområdet innebär nybildning av fastigheter till totalt cirka 75 stycken. Detta medför en mindre ökning av trafikföringen till och inom området samt från tillfälligt ökad byggverksamhet, men som bedöms medföra liten påverkan på närområdet. Gällande och kommande nationella miljökvalitetsnormer för vissa luftföroreningar bedöms inte komma att överskridas som följd av bebyggelsen inom planområdet. Planområdets relativa närhet till befintlig kollektivtrafik kan medföra minskad trafikföring av boendes egna fordon till och från området. Den planerade bostadsmiljön bedöms inte påverkas av förändringar av lokalklimat och avfallshantering från byggnaderna bör i utbyggnadsalternativet kunna ske på traditionellt sätt genom hämtning i kärl vid varje enskild fastighet. Elektromagnetiska fält samt radon i mark- och grundvatten bedöms inte utgöra eller komma att utgöra hälsorisker för boende inom planområdet. Huvuddelen av planområdet är beläget inom tillrinningsom-
5 rådet för Erstaviken som har en relativt god vattenkvalitet jämfört med andra delar av Stockholms inre skärgård. Ändrad markanvändning och ökad andel tak- och hårdgjorda markytor inom planområdet medför nytillskott av dagvatten vilket ökar spridningen av näringsämnen samt tungmetaller från trafik m.m. För att förhindra en ökad påspädning av miljöskadliga ämnen till Erstavikens vattenmiljö behövs ersättning för den uppbromsande effekt på nederbördsvattnet som den naturliga vegetationen har idag i planområdet. Belastningen bör kunna begränsas ytterligare genom anpassade dagvattenåtgärder på befintliga och tillkommande fastigheter inom planområdet. --- Bertil Eriksson Göran Bardun 1:e miljöingenjör Kommunekolog Referenser Översiktsplan för Tyresö kommun. Tyresö kommun, Stadsbyggnadskontoret, 1998. Tyresån. Mål och åtgärder. Berörda kommuner och Länsstyrelsen i Stockholms län. 1996. Bullerberäkning, Dygnsekvivalent trafikbullernivå utifrån framtida trafiksiffror (År 2017) Tyresövägen mellan Sidvallsvägen och Slottsvägen. SLB-analys. Utvärdering av trenderna i svavel och kvävenedfallet i Stockholms län under 90- talet. Rapport nr. 2002:09, Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund - SLBanalys.
6