Framtidsfrågor för Svenskt VA Framtidsfrågor för Svenskt VA - ur ett kommunalt FoU-perspektiv 2010-03-10 Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling Prioriterade områden enligt SVU Behov av satsning på högskoleforskning och vad SVU gör Mer pengar till FoU och exempel på hur det kan realiseras (gemensam utlysning med Formas). Exempel på aktuella projekt och rapporter Energifrågan Dricksvatten Klimatpåverkan Påverkan på och skydd av yt- och grundvatten. Behöver reningstekniken anpassas? Vattenledningssystem. Mikrobiologiska och kemiska processer vs. ledningsmaterial, rengöringsmetoder, etc. Riskanalyser Virus kartläggning av halter i vattentäkter, utveckling av analysmetoder Prioriterade områden - Ledningsteknik Säkerställande av kvalitet vid ledningsbyggande: Material, metoder och organisation vid genomförandet. Verktyg för att bedöma vattenledningars kondition och metodik för att bedöma förnyelsebehov. Helhetssyn på dagvattenhantering pga av förväntade klimateffekter Metoder för förnyelseplanering Fett i avloppsnät Miljö & Avlopp Reningsteknik - strängare krav för många ämnen väntas Rening av dagvatten och bräddvatten Energi- och resurseffektivisering (inklusive biogasproduktion) Uppströmsarbetet, Hygienisering av slam Alternativa lösningar till återföring av fosfor ur slam. Management Samverkansfrågor: mellan VA-förvaltningar och bolag, mellan beställare och utförare, mellan olika sektorer Ekonomiska värdet av vatten och VA som en produkt Kommunikationsfrågan både för ordinarie verksamhet och krissituationer. Benchmarking och nyckeltal 1
Varför behöver VA-branschen högskoleforskning? Bidra till att säkra de svenska VA-verkens (vattentjänstföretagens) kompetens- och kunskapsbehov Kvalificerad teoretisk kunskap utvecklas främst i högskolemiljö God utbildning behöver en bas i god forskning för att utvecklas Viktigt att kedjan FoU innovationer effektivisering fungerar SVU satsar på projektprogram för högskolor och universitet 30 50 % av projektbudgeten avsätts för samlade projektprogram vid högskolor och universitet. Satsningen kan ses som ett första steg mot att skapa kompetenscentra för olika områden vid olika högskolor. Projektprogram vid högskolor och universitet nuläge Dricksvattenprogram på Chalmers Projektprogram för avloppsfrågor med LTH och VA-SYD Mälardalskluster med UU, SLU, MDH, KTH, IEA vid LTH och IVL. Fokus: Energieffektivare avloppsrening. Förhandling pågår med KlusterNord Teknikprogrammet vid Ekonomihögskolan i Lund? Gemensam utlysning med Formas Gemensam utlysning för 2010 2012. Omfattar de områden som Svenskt Vatten definierat som prioriterade för VA-branschen och som har en tydlig koppling till effekter av förändrat klimat samt branschens klimatpåverkan. Formas bidrar med upp till 9 miljoner, men ställer krav på medfinansiering. 18 ansökningar, sökt ca 62 Mkr. Beslut april 2010 Gemensam utlysning med Formas Antal ansökningar inom respektive område Anpassning av vattenverk 1 Hälsoeffekter - vattensmitta 2 Analyser mikrobiologi 1 Dagvatten/nederbörd 6 Dagvatten-rening 1 Rotinträngning 1 Energieffektivare reningsverk 4 Växthusgaser - avloppsrening 2 - Dricksvatten Ökad SCADA-säkerhet inom kommunal dricksvattenförsörjning Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Smittutbrott - vad kan man lära av Lilla Edet? Humanpatogena virus i svenska ytvattentäkter Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots ökad nederbörd 2
- Dricksvatten Effektivare fällning vintertid vid vattenverk med höga humushalter Skillnader mellan olika filter en energi- och vattenproduktionsstudie. - Ledningsnät Tillfällig avstängning av stora plaströrsledningar Metod för att identifiera träd som orsakar rotinträngning NOS-dagvatten (Undersökning av dagvattenanläggningar i Norrortskommuner ) - Avlopp och Miljö LCA för biogas från reningsverkslam Har skärgårdsbottnarna tillfrisknat? Nyckeltalsjämförelse för reningsverk - verktyg för effektivare resursanvändning Återvinning av fosfor och energi ur avloppsslam genom termisk behandling Program VA södra Sverige Mälardalskluster SVU 2009-0202 Tätskikt av FSA 3 år, 2två deponier FSA, Flygaska och Stabiliserat Avloppsslam, tillräckligt tätt Ingen påvisbar nedbrytning av FSA, men gasmätningar indikerar omsättning Mycket höga halter av N och metaller i vatten under tätskikt (men klingar av) Rekommenderar fortsatt uppföljning SVU 2009-0303 Tidiga förvarningssystem SVU 2009-0404 Förorening av ytvattentäkter Används av ett fåtal kommuner. Göteborg ledande (i Sverige) Många tekniker under utveckling Rapport från högskoleprogram Underlag för bättre och systematisk kontroll/bevakning av riskhändelser 3
SVU 2009-12: Projekteringsverktyg för VA-ledningssystem Guide för beställare av verktyg för 3Dprojekteringsverktyg SVU 2009-13 Vattenförsörjningsintresset i fysisk planering Hur VA-sektorns aktörer deltar och hävdar sina intressen i samhällsplaneringen. Djupstudie av två fall - Gråbotäkten: vattenkontra grustäkt. - Nybroåsen: vatten eller väg (E22)? VA behöver skaffa sig rollen som ett gemensamt intresse. SVU 2009-14: Effekt av nitrattillsats på algblomning Infiltrationsdammar vid Vombsjön (en av Sydvattens vattentäkter) Endast tillsats under höstblomningen Inga effekter kunde detekteras SVU 2009-15: Pilotstudie av tre metoder att bekämpa fjädermyggor i avloppsreningsverk Biologisk bekämpning (BTI bakterie aktivt mot mygglarver) Tömning och rengöring Ytskiktshöjande ämnen (linolja) BTI fungerade i praktiken SVU 2009-16: Fällningsdammar nuläge och framtid Fältstudie av ca 15 dammar + data från miljörapporter Reduktionsgrader, slamproduktion, energiåtgång mm Riktlinjer för bl. a.: - design - uppehållstid - slamtömningsbehov Metodutveckling - biodammar - bevattning SVU 2010-01: 01: Luftspolning av tryckavloppsledningar för bekämpning av svavelväte Alternativ till dosering av kalciumnitrat Luleå och Västerås Luft via kompressor i pumpstation Fungerar och är lönsamt men tillämpning begränsas av ledningens profil och utformning 4
SVU 2010-02:Övervakning 02:Övervakning av prioriterade ämnen i vatten och slam från avloppsreningsverk i Stockholm Vattendirektivets 33 prioriterade ämnen Minst 16 ämnen över tröskelvärdet för ED Halterna ökar för många ämnen vid regn vilket indikerar stort bidrag från dagvatten. Rapporter på gång Dimensionerande regnintensitet - klimatologisk formel Fett i avloppsnät Förebyggande av rotinväxning i VA-ledningar Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt övriga ämnen i dagvatten. Rötning med inledande separat hydrolyssteg ENERGIPROJEKTET Utlysning om investeringsbidrag våren 2010 (ca 15 Mkr) Ansökningar inne senast 24 juni Mer information finns på www.svensktvatten.se TACK 5