',,':,':' V K L VÄSTMAN LAN DS

Bilaga KS 2011/142/4 ',,':,':' V K L VÄSTMAN LAN DS ~':. ':. Kommuner & Landsting Datum 2011-08-17 Monika E Berrilsson.....,.S""A""L""A.-.,'{:ijM i\}]ij ~l Kommunstyrel<en c rö,vahning 2011-08-16 Dnr Ink. Sida 1(7) '.~~J I - C I'~aga Komplettering av material - bildande av kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län Bakgrundlinledning Den 1 januari 2012 träder en ny kollektivtrafiklag ikraft som innebär att det skall finnas en kollektivtrafikansvarig myndighet i varje län. Enligt en rekommendation från Västmanlands kommuner och landsting föreslås att Landstinget Västmanland blir kollektivtraekmyndighet och att en begränsad skatteväxling sker för gemensamma kostnader, se "Sammanfattande underlag inför ptincipbeslut om kollektivtraekmyndighet i Västmanland" samt "F örslag om bildande av kollektivtrafikrnyndighet i Västmanlands län" från Västmanlands kommuner och landsting. Landstingsfullmäktige behandlade förslaget vid sitt sammanträde den 21 juni och beslutade, 52, att Landstinget Västmanland utgör kollektivtraekmyndighet från och med den 2012-01-01. För att bli giltigt förutsätter det likartade beslut i länets samtliga kommuner. Förslaget behandlas under augusti och september i kommunerna. En skatteväxling sker avseende gemensamma kostnader 2012. Med gemensamma kostnader avses samtliga kostnader exklusive trafikkostnader. Utgångspunkt är nuvarande konsortialavtal mellan VL: s ägare. Landstinget finansierar stomtrafik på stomnätet. Stomtrafik kan finnas på väg eller järnväg och utgör relationer mellan huvudorter inom länet och huvudorter i angränsade län. Kommunerna finansierar stadstrafik, landsbygdstrafik: samt kompletteringstrafik. Avtal skall tecknas mellan landstinget och kommunerna för denna trafik. Vid bildandet och organiseringen av den nya kollektivtraekmyndigheten är det viktigt att frågor avseende konkurrensneutralitet beaktas. Exempelvis vid upphandling av trafik måste ägarstyrningen av VL:s åkeri vara fristående från kollektivtraekmyndighetens ansvar att hantera upphandlingen. Tidigare utsänt material behöver kompletteras, bland a vad avser nivån och innehåll på skatteväxlingen, vilket sker i denna skrivelse. Förslag på komplettering av kollektivtrafikiagen, Os 2011:19 Enligt Departementsskrivelse, Ds 2011:9, Komplettering av kollektivtrafiklag, tydliggörs att Kollektivtrafiklagen bör medge att det finns utrymme för flexibla lösningar vid finansiering av den regionala kollektivtraekmyndighetens ansvar. Regeringens förslag är att det införs en ny paragraf i 2 kap. Kollektivtraflklagen. I paragrafen anges att om ett landsring ensamt ska bära ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i länet, får en kommun inom länet träffa avtal med den regionala kollektivtraekmyndigheten om kostnads ansvar för bättre regional kollektivtrafik än vad myndigheten annars skulle tillhandahålla.

':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS -. a. a. Kommuner & Landsting Datum 2011-08-17 Dnr Sida 2(7) Monika E Bertilsson Kollektivtrafiklagen bör därför medge att det finns utrymme för flexibla lösningar vid finansieringen av den regionala kollektivttafiken inom ramen för den regionala kollektivtrafikmyndighetens ansvar. Om en kommun inom länet har en högre ambitionsnivå än den regionala kollektivtrafikmyndigheten, bör det finnas en möjlighet för myndigheten och kommunerna att komma överens om kommunal finansiering som ett tillägg till den ordinarie finansieringen. Ovanstående förslag stödjer det sätt Västmanland valt att organisera sin myndighet och möjliggör flexibla lösningar för varje enskild kommun att själv avgöra ambitionsnivån för kollektivttafiken. Avtal mellan landstinget och primärkommunerna När landstinget blir kollektivtrafikmyndighet skrivs avtal mellan landstinget och kommunerna som ersätter nu gällande konsortialavtal avseende Västmanlands Lokalttafik AB. Det nya avtalet skall innehålla samma huvudprinciper som nu gällande avtal, d.v.s. Landstinget ansvarar för planering och kostnader för kommunhuvudortsammanbindande trafik med tåg och/ eller buss. Kommunerna beställer stadstrafik, lokal landsbygds trafik, kompletteringstrafik och båttrafik. Det som framförallt skiljer jämfört med konsortialavtalet är att landstinget efter genomförd skatteväxling fullt ut ansvarar för den verksamhet och kostnader som inte är direkt knutet till trafikuppdrag. Ett förslag till avtal finns framtaget, men är ännu ej juridiskt granskat eller diskuterat mellan landstinget och kommunerna. Utformning av avtal kommer att presenteras för VIZLs styrelse. För verksamheten 2012 utgör den av ägarna till Västmanlands Lokaltrafik AB godkända rambudgeten, med bakomliggande planering av utbud, kommunernas beställning av trafik. Dock skall justering av rambudgeten för skatteväxlade medel avseende övriga kostnader ske. Ägar- och bolagsfrågor Inriktningen när det gäller bolagsstruktur utgår från "Sammanfattande underlag inför principbeslut om kollektivtrafikmyndighet i Västmanland" från VI(L. Hur genomförande skall ske samt skattekonsekvenser behöver utredas ytterligare. Västmanlands Lokaltrafik AB Bolagets framtida verksamhet behöver utredas. Särskilt behöver beaktas bolagets koppling till tecknande avtal (Citybanan samt Transitio) AB Västerås Lokaltrafik AB Västerås Lokaltrafik ägs av Landstinget för att kontrollkriteriet skall vara uppfyllt. Detta möjliggör fortsatt tilldelning av trafik. Värdering genomförs av bolaget.

K L VÄSTMANLANDS v o:......-:... Kommuner & Landsting Monika E Bertilsson Datum 2011-08-17 Dm Sida 3(7) Westmannatrafik AB Westmannatrafik AB ägs gemensamt mellan Landstinget och kommunerna, med samma fördelning som idag gällande Västmanlands Lokaltrafik AB. Depåerna i Fagersta, Köping och Sala överförs från Västmanlands Lokaltrafik AB till Westmannatrafik AB. Bolaget blir därigenom ett fastighetsbolag med uppdrag att hyra ut lokaler till i första hand AB Västerås Lokaltrafik. Nedanstående bolag/verksamheter skall för Västmanlands del ägas av Landstinget Västmanland: Länstrafiken Mälardalen AB MALAB Tåg i Bergslagen Transitio BIMSAB BIMSKB Samtrafiken Svensk Kollektivtrafik SkaUeväxling för "övriga kostnader" (nettoomkostnader) F örslaget avseende kollektivtrafikmyndigheten innebär att en begränsad skatteväxling sker för "övriga kostnader" som inte fördelas per linje. I tidigare material har storleken på dessa kostnader uppskattats till mellan 3-5 öre. När uppdelning sker för vilka kostnader som skall skatteväxlas är det viktigt att tydlighet uppnås så att de går att hantera i det fortsatta arbetet, utan att diskussioner uppstår var vilka kostnader skall föras. F ör att det skall vara hanterbart har ~änstemän på VL medverkat i framtagandet i de principer som föreslås. Föreslås att skatteväxling sker för samtliga kostnader exklusive trafikkostnader. De "övriga kostnader" som föreslås skatteväxlas är kostnader som inte på ett naturligt sätt kan fördelas som trafikintäkt eller trafikkostnad på trafikslag eller linjer och som kvarstår hos trafikmyndigheten vid en eventuell upphandling av trafiken.

",':'''V K L VÄSTMANLANDS... Kommuner & Landsting Datum 2011-08-17 Dm Sida 4(7) Monika E Bertilsson Föreslås att skatteväxling sker på "övriga kostnader" utifrån rambudget 2012, se tabell nedan Skatteväxling övriga kostnader och intäkter Trafikupplysning Biljett/betalsystem, firdbeviskontroll Kostnader för väderskydd (ovan jord) och hållplatser Lokaler och fastigheter Reklam och PR, försäljningskostnader Kanslikostnader Avskrivningar och räntenetto Reklamintäkter Hyresintäkter depåer Köping, Sala och Fagersta Övriga intäkter som ej går att fördela -3559 680 7200000-3946 930-3582340 -5 901 060-17 544 737-4560 103 3 596 760 1 761 300 773800-40 162990 Övriga kostnader uppgår till 40 162 tkr 2012, varav halva kostnaden skall skatteväxlas. Detta motsvarar 4 skatteören Kostnadsutjämning Nuvarande kostnadsutjämning för kollektivtrafiken har sin grund i trafikhuvudmännens trafikkostnader för 2000 och 2001. Detta innebär att underlagen är missvisande och att kostnadsu~ämningen inte speglar kommunernas nuvarande kostnader. En översyn av kostnadsutjämningen har gjorts inom ramen för u~ämningskommittens översyn (SOU 211:39). U~ämningskommitten har uppdaterat kostnadsfördelningen utifrån trafikhuvudmannens redovisade kostnader från 2009. Den uppdaterade kostnadsfördelningen ska gälla från 2013 och förslaget är nu föremål för remissbehandling. Trots uppdateringen finns det brister i u~ämningskommittens förslag. De kostnader som trafikhuvudmännen redovisat innehåller inte samtliga kostnader för kommunernas kollektivtrafik. Länets kommuner bör därför göra ett gemensamt förslag till uppdatering, vilken ska gälla from och med 2013. Ett sådant förslag bör föregås aven närmare analys och behandlas i VKI./ s styrelse. Den skatteväxling som föreslås inför 2012 har en marginell påverkan av kostnadsfördelningen mellan kommunerna. Begäran om uppdaterad kostnadsu~ämning bör därför göras i samband med den förändrade kostnadsutjämningen inför 2013.

" o:.o:.v K L VÄSTMANLANDS -. ~.. Kommuner & Landsting Monika E Bertilsson Datum 2011-08-17 Dnr Sida 5(7) Inrättande av kollektivtrafiknämnd och beredning För att åstadkomma maximal nytta och effekt av de resurser som satsas på kollektivtrafiken i ett samlat regionalt perspektiv krävs att landstinget, kommunerna och andra aktörer strävar i samma riktning och samverkar för att åstadkomma bra lösningar. Ko//ektivtrcifiknämnd Som regional kollektivtralikrnyndighet har landstinget ansvaret för kollektivtrafikens utveckling gentemot medborgarna i Västmanland. Inom landstinget inrättas därför en kollektivtrafiknämnd som utgör kollektivtralikrnyndigheten i länet. Nämnden består av 7 ledamöter och 7 ersättare. Landstingsfullmäktiges ledamöter och ersättare är valbara till nämnden. Till kollektivtrafiknämnden kommer möjligheter finnas att adjungera en ledamot per läns del från kollektivtraflkberedningen. Ko/lektivtrcifikberedning En regional trafikberedning bildas, sammansatt av förtroendevalda representanter från kommunerna och landstinget. Under en övergångsperiod adjungeras VL:s presidium till beredningen. Beredningen har en till två representanter för respektive kommun i länet, landstingets representanter utgörs av nämndens presidium. Samtliga representanter i beredningen ges samma status. En jämn könsfördelning eftersträvas. Kollektivtrafikberedningen är beredande organ till nämnden och har till uppgift att säkerställa ett länsgemensamt ansvarstagande för kollektivtraflkens utformning och utveckling. I uppdraget ingår även att tillgodose den kommunala förankringen av förslag till beslut gällande den strategiska inriktningen i Trafikförsörjningsprogrammet, inriktningen för den årliga trafikplanen och i andra övergripande strategiska frågor inom kollektivtrafiken. Landstinget är sammankallande till möten i beredningen. Mötesintervall styrs främst av processen för trafikförsörjningsprogrammet och de årliga trafikplanerna. Det utgår ingen förtroendemannaersättning från landstinget till kommunernas representanter. Trafikfijrsbrfningsprogrammet Den nya kollektivtrafiklagen innebär att myndigheten regelbundet, i ett trafikförsörjningsprogram ska fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken (inkluderar lokal trafik). Trafikförsörjningsprogrammet blir det viktigaste styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling i länet. Dokumentet kommer att ha ett mer långsiktigt perspektiv än dagens Trafikförsörjningsplan. Trafikförsörjningsprogrammet uppdateras vart fjärde år. Utöver att ange mål, har Trafikförsörjningsprogrammet som syfte att ange vilken trafik som skall beläggas med trafikplikt och därigenom tilldelas eller upphandlas, samt bedöma vilken trafik som skall utföras på kommersiell grund ( 10). Programmet kan ses som två delar - en strategisk del som anger mål och inriktning och en del (Trafikplikt och bedömning av kommersiell trafik) som grundas på den strategiska delen. Myndigheten skall enligt lagen fatta beslut om båda. Inför uppdatering eller antagande av nytt Trafikförsörjningsprogram ges kommunerna och andra aktörer möjlighet att lämna formella yttranden genom remiss på förslagen. Förslaget skickas rill

.... VKL VÄSTMANLANDS -:.~-:. Kommuner & Landsting Datum 2011-08-17 Dur Sida 6(7) Monika E Bertilsson kommunerna och läggs ut på landstingets hemsida så att övriga aktörer kan ta del av det och lämna synpunkter. Ar/zga trafikplaner De årliga trafikplanerna beskriver det stegvisa genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet. De anger bl.a. vilka objekt som skall genomföras och förändringar i tidtabeller. Stadstrafiken i Västerås- särskild samverkans grupp Stadstrafiken i Västerås är ett nav för länets kollektivtrafik, där flest delresor sker, samt flertalet regionala resor slutar eller börjar. Västerås planerar för genomförande aven stor satsning och omläggning av sin stadstrafik inom ramen för projektet "Smartkoll". Projektets genomförande är i dagsläget inte beslutat, men planeringen är långt gången och beslut finns om genomförande av infrastrukturåtgärder för Smartkoll. Västerås stads möjligheter att påverka framtida beslut om stadstrafiken i staden är mycket viktigt. För att säkerställa Västerås inflytande föreslås att en särskild samverkansgrupp bildas med tjänstemän från Västerås stad, myndigheten och den organisation som utför trafiken (Västerås Lokaltrafik AB). Detta är en lösning som motsvarar hur Skånetrafiken arbetar i Helsingborg. Länsdelstriijfar Regionala forum bildas för att skapa möten mellan kommunpolitiker, kommunala tjänstemän och myndigheten. Här ges utrymme att ta upp frågor som avser specifika stråk och läns delar. Möten hålls ca 2 gånger per år. Ärenden är aktuella trafikfrågor, objektslistan, ekonomi ~andstingets ramar 1-3 år) m.m. Deltagare är ledande politiker och tjänstemän i kommunerna och från myndigheten nämndordföranden! vice ordförande och tjänstemän. Till dessa möten bjuds även tjänstemän från Västmanlands kommuner och landsting, Länsstyrelsen mfl. för att belysa och diskutera infrastrukturfrågor. Förslag till indelning i länsdelar: Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg Arboga, Kungsör och Köping Västerås och Sala Hallstahammar och Surahammar Vardagskontakter Redan idag arbetar VL med kontinuerliga tjänstemannakontakter med kommunerna. Det är viktigt att detta arbetssätt fortsätter och när den nya modellen införs kommer kanalerna för denna typ av kontakter att förtydligas. Kommunvisa planeringsträffar Kollektivtralikmyndigheten besöker respektive kommun minst en gång per år Kontinuerliga kontakter sker per telefon och e-post etc.. e Ärenden är uppkommande frågor i trafiken, planetingsprocessen etc.

':.':: VKLVÄSTMANLANDS -. -:. lit. Kommuner & Landsting Datum 2011-08-17 Dnr Sida 7(7) Momka E Bertilsson lcontaaeq;ersontratfar Kollektivtrafikmyndigheten samlar kommunernas kontaktpersoner 2-3 gånger per år Deltagare är de av kommunerna utsedda ~änstemän som har i uppdrag från sin kommun att vara fordöpande kanal in till myndigheten. Övrig samveraean En kommun kan alltid ta direktkontakt med landstinget genom en skrivelse eller mundigen. Vid behov kan särskilda beredningsgrupper tillsättas för enskilda frågor, (Lex. stråkstudier), där även kommunpolitiker kan ingå. Kommuner har också möjlighet att initiera och genomföra utredningar som inspel till ansvarig nämnd inom landstinget. Det kan också finnas andra frågor än de som nämnts ovan som kan vara relevanta för landstinget att remittera eller ha samråd med kommunerna kring. Ovanstående begränsar inte den möjligheten. Revidering av samveraeansformerna En ny ansvarsfördelning och kollektivtrafiklagstiftning innebär osäkerheter. Successiva anpassningar av samverkansformerna kan komma att krävas. Landstinget ansvarar för att samverkansformerna kontinuerligt utvecklas tillsammans med kommunerna. Förändringar i samverkansformerna följer samma besluts- och förankringsprocess som för traftkförsörjningsprogrammet. Senast tre år efter införandet av samverkansformerna, d.v.s. senast 2015, skall en utvärdering av samverkansformerna ske. Landstinget samordnar denna utvärdering. Komplettering av beslutspunkter för både kommuner och landsting Att genomföra en skatteväxling avseende överföring av ansvaret för övriga kostnader utifrån ovanstående beskrivning motsvarande 4 öre från kommunerna i Västmanlands län till Landstinget i Västmanland. Växlingen förutsätter att skattesats och länsvis skattesats justeras för kommunerna och landstinget Komplettering av beslutspunkter för kommuner att landstinget utgör kollektivtrafikmyndighet från och med 2012-01-01 att bildandet av kollektivtrafikmyndighet sker i enlighet med redovisat alternativ 4 i VKls "Sammanfattande underlag inför principbeslut om kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län" samt "Förslag om bildande av kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län" att uppdra till kommunstyrelsen att teckna erforderliga avtal med landstinget att i samverkan med övriga primärkommuner i länet inför 2013 se över underlag för kostnadsu~ämningen avseendedelrnodell kollektivtraftk 2011-08-17 VKL:s arbetsgrupp för bildande av kollektivtrafikmyndighet i Västmanland

, -:,... \ 'KL VÄSTMANLANDS... V Kommuner & landsting.~ 1(9) ~ ~,-.!0d (t, ~,,(~7~7hi:; :'\.~. ~ l{onlfnl~nstl;(0i-;':;i":'-:'fg~~;a\'~ning,.~, \,) ; : ",' f ',... _,~--"'-! ~~ -":::,!,1 f. ~_~r~~'0i1age. J Förslag om inriktningsbeslut inför bildande av kollektivtrafikmyndighet i Västmanland - alternativ 4 2011-05-25

':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS ". ':. ':. Kommuner & Landsting 2 (9) Innehåll 1 Bal{gt ull(i... H...,... 3 2 Länets utmallillgar... 3 3 Myndigl1eteus UI)pgifter... 4 4 Krav på 111)711clig]leteIl... 4 5 AItel'llativ 4, Landstinget Västmanland som myn(lighet - skatteväxling genomfors på gemensamma övriga kostnader hlom YL och kostnadsfördelning for trafik enligt gällande konsol'tialavtal...4 5.1 Landstinget som myndighet... 4 5.2 Organisation... 5 5.3 Skatteväxling och mellankomlllunallltjällming... 5 5.4 Kommunalekonomiska konsekvenser... 5 5.5 Avtalets giltighet... 6 5.6 Bolagsfrågor... 6 5.7 Upphandling av tägfordon - borgensåtaganden... 6 5.8 Stadstrafiken i Västerås - SmattKoll... 7 5.9 Skolskjutsar, fäfdtiänst och sjukresor... 7 5.10 Riskbedölllning... 7 6 Besllltsllnderlag...,... 7

':::,"., IKLVÄSTMANLANDS. 0:.':. ~ V Kommuner &landsting 3 (9) 1 Bakgl'Uml Detta dokument kompletterar rappolten "Sammanfattande underlag inför principbeslut om kollektivtrafikmyndighet i Västmanland", vilken presenterades för VKL:s styrelse den 13 maj. Kompletteringen är gjord mot bakgl'llnd av delvis nya förutsättningar genom att SKL efter ovanstående styrelsemöte signalerat ändrad syn på möjligheterna för kommunerna att göra tillköp när ett landsting är kollektivtrafikmyndighet. Bedömningen är att det är möjligt att organisera myndigheten inom landstinget med genomförande aven begränsad skatteväxling och att trafikkostnader även fortsättningsvis fördelas enligt nu gällande konsoltiaiavtal. Nedan beskrivs ett genomförande av detta alternativ. 2 Länets utmaningar En väl fungerande kollektivtrafik är en grundförutshttning för positiv ekonomisk och befolkningsmässig utveckling i länet. Befolkningen i Stockholm- Mälardalen växer snabbt. Det krävs betydande satsningar på bättre infi'astruktur och kollektivtrafik för att Västmanland ska kunna ta del av denna tillväxt. Västmanland har liten andel av den stora befolkningsökningen i Stockholm - Mälarregionen under perioden 2000-2010. Ju fler tillgängliga arbetstillfållen - desto högre inkomstnivåer för länets medborgare. Sambandet mellan en arbetsmarknadsregions storlek, medborgarnas löner och sysselsättningsgrad är starkt. Inriktningen bör vara att alla kommuner i länet ska kunna ingå i en större arbetsmarknadsregion. Det är viktigt att utveckla tillgängligheten i starka stråk över länsgränser och öka takten i att integrera länets alla delar i ett storregionalt perspektiv. Det finns en stor tillväxtpotential för ökat kollektivtrafikresande, inte minst inom och mellan de stora städerna i Stockholm - Mälardalell. Möjligheter till studiependling behöver fårbättras. Pågående arbete med Länsplan får Västmanland pekar enhälligt mot en kommande regionförstoring. Realt ökade bränslepriser kommer att leda till ökad efterfrågan på kollektivtrafik. Fördubblingsvisionen till 2020 bedöms vara ett troligt scenario om den nya myndigheten kan skapa ett attraktivt utbud. Nya lösningar, framfår allt på landsbygden, bör skapas som är attraktiva för resenärerna och ekonomiskt effektiva genom att samordna linjelagd kollektivtrafik, skolskjutsverksamhet, sjukresor, fårdgänst och riksfårdgänst. Om den nya koltektivtrafikmyndigheten i Västmanland tillsammans med myndigheterna i grann länen ska upphandla ett nytt regiollaltågsystem kollliner det att innebära stora borgensåtaganden och ökade driftskostnader.

':.':.':.VKLVÄSTMANLANDS ::. ':.':.. Kommuner & Landsting 4 (9) 3 Myndighetens uppgifter Den nya kollektivtrafikmyndigheten ska: möta de utmaningar länet står infår utveckla den strategiska och långsiktiga trafikplaneringen ta fl am och fastställa trafikfårsötjningsprogram besluta om trafikplikt före upphandling eller tilldelning av trafik ta över VL:s nuvarande uppgifter alt. överlåta vissa uppgifter till bolaget svara får ägande och ägarstyrningen av bolagen i VL-koncemen. 4 Krav på myndigheten Kollektivtrafik är inget mål i sig utan ett medel får att nå övergripande regionala och kommunala samhällsmål. Det är viktigt att: Skapa en kompetent och handlingskraftig myndighet som kan utveckla kollektivtrafiken med utgångspunkt från länets mål och utmaningar tillvarata länets intressen då det storregionala samarbetet nu intensifieras Skapa en myndighet som är rustad får att möta alla de utmaningar som länet står infår med krav på ökade satsningar på» Tågtrafik» Länstrafik Stadstrafiken i Västerås med SmartKolI 111.1n. nunande åren så att länet står väl rustat infår en eventuellt kommande sammanläggning av landstingen till en ny regionkommun. 5 Alternativ 4, Landstinget Västmanland som myndighet - skatteväxling genomförs på gemensamma övriga kostnader inom YL och kostnadsfördelning för trafik enligt gällande konsortialavtal 5.1 Laudstiuget som mylldighet Alternativet innebär att landstinget är myndigheten och ansvarar för planeringen av trafiken. Trafikkostnader fördelas mellan landstinget och kommune11la enligt grundprinciperna i nu gällande konsortialavtal. ÖVerlåtelsen av ansvar, skatteväxling, organisation, inflytandefrågor 111. m. regleras i det avtal SOlll landstinget och kommunerna tecknar. Kommunallagens likställighetsregler gäller flir myndigheten, vilket t.ex. innebär begränsningar i kommunernas möjlighet alt själva styra över taxor. Sammanfattningsvis innebär det att respektive kommun åtar sig att medfinansiera kollektivtrafikkostnaderna avseende stads- och landsbygdstrafik i enlighet med beställning avseende den egna kommunen. Även med landstinget som myndighet innebär detta alternativ att kollektivtrafiken fortsatt kommer att vara en i hög grad kommunal fråga. Landstinget kan bli en stark samarbetspati med grannlänell och mot staten och en kraftfull myndighet för hantering av storregionala tågfrågor.

':.':.':.\ IKLVÄSTMANLANDS, '."", V, Kommuner & landsting 5 (9) 5.2 Orgallisatioll Inom landstinget bildas en regional nämnd och en regional trafikberedning, Den regionala trafikberedningen är patternas gemensanuna samråds- och beredningsorgan och ska bestå av föttroendevalda från samtliga kommuner och landstinget. Den har till uppgift att säkerställa den kommunala förankringen av förslag till beslut gällande trafikförsötjningsprograjumet, den årliga trafikplanen, andra övergripande strategiska eller principiella frågor inom kollektivtrafiken samt resursfrågor, Samtliga kommuner ska genom beredningen fä möjlighet att direkt påverka de beslut som fattas av trafikmyndigheten, Samtliga ledamöter i beredningen ska ges samma status, Alternativet innebär ett mycket nära samarbete mellan landstinget och kommunerna i planeringen och genomförandet av kollektivtrafiken i länet. 5.3 Skatteviixlillg och mellal1komllllllla[lltjiilllllillg Skatteväxlingen görs 2012 utifrån VL:s rambudget 2012 fål' "övriga kostnader" som inte fördelats per linje. Om regionkollumm bildas genomförs ny skatteväxling som då också inkluderar trafikkostnadema, Någon fullständig beräkning av skatteväxling är i nuläget inte fardigställd, En kvalificerad bedömning är att skatteväxlillgens storlek blir på 3-5 öre. Analys av vad som ingår i de övriga kostnader som redovisas inom VL och vad av detta som är lämpligt att ingå i en skatteväxling pågår. 5.4 J(ommwlIllekollomiska konsekvenser Även om nu gällande fårdelningsmodell får kollektivtrafikens finansiering huvudsakligen består uppkommer betydande koml1lunalekonomiska konsekvenser får enskilda kommuner vid uppdatering av kollektivtrafikfaktorn i skatteutjämningssystemet. I bilaga 1.1 redovisas konsekvensema av uppdateringen får koml1lunel'lla i länet. Uppdateringen beräknas utifrån 2009 års kostnader. l beräkningen har kol1lmittellutgått ifrån de uppgifter som redovisats hos trafikhuvudmannen, vilket medfårt att kostnader som endast redovisats hos kommunerna inte medtagits, exempelvis Brukslilljen, Hur det sintgiltiga fårslaget om framtida utjämnillgssystem de facto kommer alt framgå av kommande proposition ii'ån regeringen. En rimlig utgångspunkt är att också kostnaderna får t.ex, Brukslinjen bör ingå i beräkningsunderlaget vid en uppdatering, l Bilaga 1.2 redovisas hur nettokostnaden får 2011 fårdelas när samtliga kostnader inräknats. Den tabellen motsvarar de beräkningar som vår utredning tidigare redovisat vidjämfårelser med skatteväxlingsalternativet.

':.':.':.\ 'KLVÄSTMANLANDS, ':. ':. ':. V, Kommuner & landsting 6 (9) 5.5 Avtalets giltighet Överlåtelsen av kommunernas ansvar for kollektivtrafiken till landstinget är avtalsbuildet. I avtalsförslaget fåreslås att avtalet gäller tills vidare med 18 månaders uppsägningstid. I avtalet mellan landstinget och kommunerna skall regleras vad som sker vid eventuell överprövning. I händelse av överprövning skall ny förhandling mellan landstinget och kommunerna genomföras. Då möjliga alternativ är att genomfåra skatteväxling även får kommunernas trafikkostnader, alternativt att kommunalfårbund bildas, 5.6 Bolagsjrågol' Myndigheten ansvarar i förvaltningsform får övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor som delvis sker i samarbete med angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter. Dagens områdeskontor i Västerås inom Länstrafiken i Mälardalen flyttas in i myndigheten, Myndigheten ska äga VL och ska direkt, eller via YL, äga AB Västerås Lokaltrafik (åkeriet) för att möjliggöra direkttilldelning vad gäller busstrafik till åkeriet. l hltressebolag inom YL-koncernen (MÄLAB, Tåg i Bergslagen, Transitio, BIMS och Länstrafiken Mälardalen) ska också ägas direkt av myndigheten får att fålja gällande regelvel'k fdr offentlig upphandling 2 och minska avståndet mellan politiska beslut, planering och genomförande av verksamheten. Detta ger en mel' ändamålsenlig ägarstyrning av bolagen och dess verksamhet. Den eller de som ska betala måste också ha ett avgörande inflytande över viktiga beslut som fattas i bolagell. Politisk styrning och finallsiering blir därigenom enklare. Kommunerna och landstinget måste under innevarande ål' träffa ett avtal om framtida ägande av bolagen i YL-koncernen. Intressebolagens framtid utreds i särskild ordning i samarbete med berörda intressenter, Om landstinget blir myndighet och ska förvärva kommunernas aktier uppkommer frågan 0111 köpeskilling, I nu gällande konsortialavtal och bolagsordning finns regler om hembudsskyldighet. Om dessa regler ska tillämpas ska landstinget förvärva aktierna till nominellt belopp.3 5.7 Upp!w/l(l!ing av tågfordoll - borgensåtagauden MÄLAB arbetar med framtagande av underlag for trafikförsötj ningsprogram får den regionala länsöverskridande tågtrafiken. Med stor sannolikhet konliner genomförandet av programmet att itulebära att ett gemensamt kollcept för den regionala tågtrafiken etableras i Stockho~n - Mälardalen. Upphandling av tågfordon kommer att kräva stora borgetlsåtaganden. Frågan om borgen kan komma att aktualiseras ål' 2012 eller 2013. Om landstinget blir myndighet kommer landstil1gefatt an$'iatwför dessa eventueilaborgeusåtagallden'.. I I rappolten "Ny kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands I1\n" redovisas de legala förutsättningarna llir att tilldela trafik till åkeriet. 2 Se den särskilda rättsliga analys som Halmes Snellman advokatbyrå AB gjolt om ägandet i Transitio, 3 Kvoten mellan ett aktiebolags aktiekapital och antalet utestående aktier kallas numera för kvotvärde. Tidigare benälmldes hoten nominellt belopp,

":.':.':.\ IK' LVÄSTMANLANDS, ':. -:;". V, Kommuner & Landsting 7 (9) 5.8 Stadst/'{{fikell i Viisterås - SmartKoll Om nu gällande finansieringsmodell består ska Västerås stad bekosta genomfårandet av SmartKoll, d.v.s. stadens planerade utbyggnad av trafiken. 5.9 Skolskjllfs«Jijiirdtjiillst och sjukresor Skolskjutsar är ett primärkommunalt ansvar. För att förbättra trafikfårsötjningen på landsbygden bör skolskjutsar så längt möjligt linje läggas. Linjetrafik är myndighetens ansvar även om linjetrafiken i huvudsak betjänar skolbam. Konllnun kan överlåta sina up"gifter beträffande fårdtjänst och riksfård(jänst till den nya myndigheten. Kommunerna och landstinget kan uppdra åt den nya myndigheten att planera och upphandla skolskjutsar, färdtjänst, sjukresor m.m. Man bör kunna skapa en attraktivare trafik för resenärerna till en lägre kostnad får samhället om ett och samilla organ ansvarar for planering och upphandling av all trafik, oavsett kategori av resenärer. Skäl talar för att inordna Samtrafik:s nuvarande verksamhet i den nya myndigheten och utvidga den till att omfatta hela länet. Detta behöver utredas i särskild ordning när myndigheten är etablerad. 5.10 Riskbedömning Den viktigaste risken med alternativet är om lagto Ikning innebär att delat finansiellt ansvar inte bedöms tillåtet med landstinget som myndighet. SKL har tidigare kommunicerat att lagstiftningen behöver kompletteras får att undanröja eventuella hinder får begränsade tillköp. På senare tid uttrycker juridisk kompetens inom SKL att om tillköp är tillätet finns ingen begränsning i möjlig omfattning. Omlänets kommuner och landsting väljer detta alternativ och det visar sig olämpligt med delat finansieringsansvar mellan landstinget och kollllllunema måste ansvaret omfårhandlas. I SKL:s skrift Ny kollektivtrafikmyndighet sägs foljande: "Om landstinget är ensamt ansvarigt for kollektivtrafiken och överlälllilar befogenhet att ingå avtal om allmän trafik till en kommun ska den av kommunen upphandlade trafiken finansieras av landstinget. Om både landstinget och kommunerna ska ha finansieringsansvar får kollektivtrafiken måste kollektivtrafikmyndigheten organiseras som ett kommunalförbund eller gemensalllnälllnd. Fördelningen av kostnadsansvaret ska regleras i förbundsordnillgen eller i överenskommelsen om gemensam nämnd." 6 Beslutsunderlag Det föreligger ett omfattande beslutsunderlag på VKL:s webbplats: SKL:s rapport Ny kollektivtrafikmyndighet, daterad 2011-01-03. Rapporten "Ny kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län", daterad 2011-03-10. "Utredning om kollektivtrafikmyndighet i Västmanland Kommunalforbundsalternativet", daterad 2011-03-10, med ett utkast till fårbundsordning.

o:... v K L VÄSTMANLANDS, ".0:... ' Kommuner & Landsting 8 (9) "Utredning om kollektivtrafikmylldighet i Västmanland - Lalldstillgsalternativet", daterad 2011-03-10, med utkast till avtal. Avtalsdokumenten är ännu inte kompletta. SKL:s utredning "Skatteväxling vid ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Västmanland", daterad 2011-01-24. PM om huvudmannaskap, ansvar och finansiering av kollektivtrafik, daterad 2011-03-22

0:,".,':. V K L VÄSTMANLANDS...':.. Kommuner & landsting 9 (9) 6.1 Bilaga 1.1 Standard kostnad Nettokostnad 2002 2009 Differens Differens Tkr Skinnskatteberg 2,21% 2,09% -0,13% -205 Surahammar 2,46% 0,63% -1,83% -2934 Kungsör 2,67% 0,89% -1,78% -2859 Hallstahammar 3,61% 0,84% -2,77% -4451 Norberg 2,52% 1,24% -1,28% -2051 Västerås S3,77% 72,23% 18,46% 29596 Sala 11,17% 9,34% -1,83% -2925 Fagersta 5,38% 4,01% -1,37% -2194 Köping 10,64% 5,52% -5,12% -8215 Arboga 5,57% 3,22% -2,35% -3762 100,00% 100,01% 0,00% O 6.2 Bihega 1.2 Bilaga 1.2 Standardkostnad Nettokostnad 2002 2011 Differens Differens Tkr Skinnskatteberg 2,2% 1,4% -0,8% -1327 Surahammar 2,5% 6,6% 4,1% 664O Kungsör 2,7% 0,9% -1,8% -2874 Hallstahammar 3,6% 7,2% 3,6% 580O Norberg 2,5% 1,5% -1,0% -1570 Västerås 53,8% 65,6% 11,8% 18973 Sala 11,2% 7,1% -4,1% -6469 Fagersta 5,4% 3,0% -2,4% -3888 Köping 10,6% 3,8% -6,8% -10955 Arboga 5,6% 2,9% -2,7% -433O 100,0% 100,0% 0,0% O

':::,':'V K L VÄSTMANLANDS ':.':. Kommuner & Landsting l (2) Beslutande: Ersättare: Övriga: Ulla Persson Elizabeth Salomonsson Olle Ytterberg Per-Olov Rapp Denise Norström Stig Henriksson Juha Rundgren Marlene Andersson Elisabeth Unell Hans Strandlund Anders Röhfors Tomas Högström Carola Gunnarsson Torsten Källberg Maria Lindelöf Catarina Pettersson Asa Eriksson Lars Andersson Pelle Strengbom Stellan Lund Ragnhild Källberg Monika Eriksson Bertilsson ordf. VKL 1 Justering av protokoll Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Torsten Källberg. 2 Bildande av kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län Mot bakgrund av att en kollektivtrafikmyndighet skall finnas på plats i varje län/region i Sverige senast 1 januari 2012 driver Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) och Landstinget Västmanland en gemensam utredning om bildandet av myndighet i länet. All bakgrundsdokumentation från utredningen finns på VKL:s hemsida www.vkl.se. Innan myndigheten kan bildas återstår några färdigställanden, t.ex. avtal mellan landstinget och samtliga kommuner om ansvar och finansiering av trafiken, avtal om ägandet av bolag inom YL-koncernen, anmälan om genomförande av skatteväxling m.m. VKL rekommenderar kommunerna och landstinget att besluta om genomförande av bifogat förslag om bildande av kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län. Förslaget innebär sammanfattningsvis att Landstinget Västmanland blir myndighet, begränsad skatteväxling genomförs 2012 och kommunerna medfinansierar kollektivtrafiken avseende stadstrafik och lokal landsbygastrafik. Skatteväxlingen bedöms bli på 3-5 öre.

~ ~VKLVÄSTMANLANDS.~-:.-:. Kommuner & Landsting 2 (2) Styrelsen beslutar: att rekommendera kommunerna och Landstinget i Västmanland besluta: att att att att Landstinget Västmanland blir kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län. Skatteväxling skall göras på s.k. övriga kostnader (administrativa OHkostnader) enligt överenskommelse. Bildandet av kollektivtrafikmyndigheten sker i enlighet med förslaget. (bilaga) Uppdra åt kommunstyrelsenilandstingsstyrelsen att utifrån det som beskrivs i förslagsdokumentet teckna de avtal/överenskommelser mellan landstinget och länets kommuner som krävs för bildandet av kollektivtrafikmyndigheten. att tillställa VKL:s kansli justerade beslut senast den 19 september 2011. Vid protokollet Monika Eriksson Bertilsson Justerat: Ulla Persson Torsten Källberg