Att planera för vinst

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Carl Norrgård Att planera för vinst Skatteplanering i förhållande till vinstsyftet i ABL 3 kap 3 LAGJUDN18 Internationell Beskattning Tema 4 Antal ord: 3 861 Termin: HT17

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Avgränsningar... 3 1.3 Metod och material... 4 1.4 Disposition... 4 2 Aktiebolagslagen 3 kap 3... 5 2.1 Förarbeten... 5 2.2 Vinstsyftet... 5 3 Skatt och moral... 7 3.1 Lagens ordalydelse kontra lagens anda... 7 3.2 Rättviseprincipen... 8 3.3 Vikten av ett bra rykte... 9 3.4 Bolagsledningens ekonomiska skyldighet... 11 3.5 CSR... 12 3.6 Sammanfattning... 13 4 Slutsats... 15 Källförteckning... 17 Offentligt tryck... 17 Litteratur... 17 Artiklar... 17 Elektroniska källor... 18 Rättsfallsförteckning... 18 2

1 Inledning Enligt aktiebolagslagens 3 kap 3 så ska ett aktiebolags huvudsakliga syfte vara att fördela vinst mellan aktieägarna om inget annat framgår av bolagsordningen. Denna bestämmelse kan tolkas som ett krav som medför att ledningen, för att uppnå vinstsyftet, ska minska sina skatteutgifter i så stor utsträckning som möjligt, t.ex. genom skatteplanering. Mot detta ställs tanken om rättvishet i förhållande till beskattningen och en av vissa uppfattad moralisk skyldighet att betala skatt. Huruvida en tolkning som ovan beskrivits kan anses rimlig eller ej kommer att avhandlas i denna uppsats. 1.1 Syfte Uppsatsen ämnar undersöka frågan om ifall reducering av skatt i ett aktiebolag kan motiveras med hjälp av 3 kap 3 ABL. Det ska också diskuteras vilka konsekvenser som kan aktualiseras på grund av svaret i första frågan, framförallt vilka argument som kan användas av en bolagsledning för att försvara ett beslut att inte skatteplanera. 1.2 Avgränsningar Ämnet kommer att behandlas med utgångspunkten i svensk rätt och huvudfrågan rör förhållandet mellan svenska bolag och den svenska staten. Trots detta ett kommer uppsatsen ha sin grund i en globaliserad syn av beskattningen. Detta görs då frågan inte bara är aktuell i Sverige utan även diskuteras flitigt utomlands. Det ska också nämnas att skatteplanering huvudsakligen sker genom att ett bolag flyttar sin beskattningsbara inkomst från ett land till ett annat, varför det är svårt att se frågan som en isolerat nationell fråga. Förfaranden som är direkt olagliga kommer lämnas utanför diskussionen då de uppenbarligen inte kan motiveras med lagtext. Det som främst är intressant för denna uppsats är de förfaranden som landar strax utanför definitionen av vad som är skatteflykt, och således olagligt. Förfaranden som är helt eller till övervägande del affärsmässigt motiverade kommer lämnas utanför diskussionen då de på grund av 3

uppsatsens omfattning får anses ligga utanför den sorts skatteplanering som diskuteras häri. 1.3 Metod och material Uppsatsen kommer att utgår från en rättsdogmatisk metod, varigenom författaren analyserar de allmänt accepterade rättskällorna för att på sätt besvara en rättsfråga. 1 Materialet kommer till viss del bestå av lagtext och dennas kommentarer, men främst baseras texten på artiklar och texter i vilka skattesituationen för företag diskuteras på ett allmänt plan. De flesta av dessa är skrivna av skattejurister och forskare utanför Sverige, men då diskussionerna är av en allmän och övergripande art har de trots sin internationella prägel relevans för den svenska skattediskussionen. Då frågan på grund av sin karaktär är svår att besvara enbart genom att studera lagtext kommer ett rättsfilosofisikt perspektiv anläggas vid diskussionen om hur ett bolag bör agera och varför. 1.4 Disposition Uppsatsen kommer inledas med en genomgång av den gällande rätten samt dess förarbeten och kommentarer. På så sätt skapas en överblick över området och hur lagens ordalydelse ser ut och tillämpas. Efter detta följer ett avsnitt grundat i rättsfilosofiska tankar, vari lagtextens innehåll samt dess förhållande till moral, etik och CSR behandlas på ett mer allmänt plan. Detta knyts sedan ihop med en sammanfattning av hur dessa teorier och tankar förhåller sig till varandra samt vad detta innebär för den svenska bolag. Avslutningsvis följer en slutsats där föregående material och fakta behandlas med syfte att besvara uppsatsens frågeställning. 1 Korling och Zamboni (red), s. 21 4

2 Aktiebolagslagen 3 kap 3 Ordalydelsen i 3 kap 3 första meningen ABL är som följer: Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen. 2.1 Förarbeten I 3 kap 3 ABL framgår det att för det fall att inget annat stadgas i ett bolags bolagsordning ska bolagets verksamhet drivas med syfte att bereda aktieägarna vinst. Denna bestämmelse är kortfattad, men behandlas mer ingående i lagens förarbeten. 2 I propositionens avsnitt 4.11 förklaras det att utgångspunkten är att ett bolag ska drivas med syftet att ge vinst till fördelning bland aktieägarna. Med detta som bakgrund vill lagstiftaren att bestämmelsen ska vara tydlig och direkt. Detta motsatte sig dock företagarna mot och menade att då ett bolag kan drivas med andra syften än vinst ska det framgå tydligare vilka möjligheter som finns att driva ett bolag med syften som avviker från vinstsyftet. Denna motsättning ledde i slutändan till bestämmelsen utformning idag, vari vinstsyftet framgår indirekt genom att det stadgas att om syftet helt eller delvis är annat än att bereda vinst så ska detta framgå i bolagsordningen. 3 I förarbetena nämns även Corporate Social Responsibility (CSR) och att det i viss mån kan komma att spela in vid bolags agerande. Längre än så går dock inte diskussionen då man menar att debatten kring CSR förvisso är relevant och viktig men ligger utanför det strikt aktiebolagsrättsliga området. 4 Relevansen av CSR i förhållande till skattefrågan diskuteras vidare i avsnitt 3.5. 2.2 Vinstsyftet Aktiebolagets vinstsyfte förefaller vara en naturlig och självklar del av aktiebolagsrätten inom den svenska rättsvetenskapen. Redan i motiven till 1895 års lag framkommer det att möjligheten för en aktieägare att motta del av bolagets avkastning är den 2 Prop. 2004/05:85 s. 218 ff 3 Prop. 2004/05:85 s. 219 4 Prop. 2004/05:85 s. 219 f 5

huvudsakliga anledningen att äga aktier. 5 Huruvida detta är en helt och fullt korrekt tolkning även idag är svårt att säga, men påståendet torde inte stå långt från sanningen. Oavsett hur det ser ut idag så visar det på att syftet med ett aktiebolag sedan länge har ansetts vara att driva verksamhet som ska gå med vinst. 5 Prop. 1895:6 s 117 6

3 Skatt och moral Att ett aktiebolag ska gå med vinst om inget annat stadgas är som ovan visat inget konstigt. Det framkommer tydligt av lagtext, förarbeten och den allmänna rättsvetenskapliga uppfattningen att så är fallet. Vad detta innebär i praktiken är dock svårare att besvara. En potentiell tolkning är att vinstsyftet innebär en skyldighet för bolagsledningen i ett bolag att maximera vinsten med alla möjliga medel, såsom skatteplanering, för att på sätt kunna dela ut så mycket som möjligt till aktieägarna. 6 Detta synsätt kan motiveras med att så länge ett förfarande följer lagen ska det anses vara tillåtet. Samtidigt kan man då fråga sig vad det innebär att följa lagen. Är det lagens ordalydelse som ska följas eller vad som skulle kunna kallas lagens anda? 7 Det ska också kommas ihåg att skatteplanering är ett vitt och svårdefinierat begrepp, och att beteenden som förvisso är lagliga fortfarande kan anses vara omoraliska. 8 3.1 Lagens ordalydelse kontra lagens anda Ett svensk bolag är obegränsat skattskyldigt i Sverige enligt 6 kap 3 IL, vilket innebär att bolaget är skyldig att betala skatt på alla inkomster i Sverige och från utlandet, 6 kap 4 IL. Den australienske forskaren Dowling diskuterar vad det innebär att följa lagen och hur det förhåller sig till bolags skattskyldighet och menar att laglydighet existerar på ett spektrum mellan extremerna att följa lagens anda och att följa lagens ordalydelse. 9 Enligt Dowling lutar sig bolag allt som oftast mot en bokstavsenlig tolkning av lagen. På så sätt kan en bolagsledning hävda att de faktiskt har följt lagen även om man utnyttjat lagen på ett sätt som knappast kan anses vara det som lagstiftaren hade i åtanke. Den svenska skatteflyktslagens 2 4 p stadgar att ett förfarande som strider mot skattelagstiftningens syfte kan anses utgöra skatteflykt (förutsatt att tidigare punkter också är uppfyllda). Lagen gäller skatteflykt, inte skatteplanering, 10 men bestämmelsen visar trots det att det svenska rättssystemet i viss mån beaktar lagstiftningens syfte och 6 Dowling, s. 176 7 Dowling, s. 174 8 Gribnau, s. 227 9 Dowling s. 174 10 Gränsdragningen mellan skatteflykt och skatteplanering är otroligt svår att göra, och i stort sätt hänger det på om ifall ett förfarande faller in under 2 4 p skatteflyktslagen. 7

alltså inte enbart dess ordalydelse. Hur detta förhåller sig till skatteplanering, alltså en situation som per definition inte faller in under 2 4 p skatteflyktslagen, är svårare att svara på. Det kan argumenteras för att så länge ett agerande inte anses vara skatteflykt enligt skatteflyktslagen så ska beteendet anses vara tillåtet, ett påstående som kan vara svårt att motbevisa. 11 Då uppkommer frågan om huruvida skatteplaneringen kan angripas på ett annat sätt än med lagtextens hjälp. Samtidigt kan det vara svårt att se att aggressiv skatteplanering skulle vara i enlighet med lagstiftarens tankar med lagen när den trädde i kraft. Ett sådant beteende ligger på precis på gränsen till det olagliga och utnyttjar alla lagens medel för att slippa betala den skatt som krävs enligt samma lag. 3.2 Rättviseprincipen Skattesystem bygger på att de skattskyldiga betalar den skatt som de enligt lag har att betala. Förutsatt att ett skattesystem kan anses vara rättvist uppbyggd, d.v.s. att alla skattskyldiga behandlas lika och att skattesystemet är byggt på en demokratisk grund, så får det anses vara så att de enligt lagen uppställda skattesatserna är rättvisa och rimliga. 12 Det kan självklart diskuteras vad en rättvis skattesats är och vad det innebär att alla behandlas lika när det kommer till beskattning, men det är allt för omfattande för den här uppsatsen. Uppsatsen kommer därför ha utgångspunkten att det aktuella skattesystemet, i det här fallen det svenska, är rättvist. Vad rättvisa är kan så klart vara svårt att definiera. Likaså kan det diskuteras i vilken utsträckning skatt och rättvisa hör ihop. Det är trots dessa frågor värt att diskutera. Något som ofta kommer upp i den dagliga debatten kring skatteplanering är att det ses som orättvist att stora företag inte tillför sin beskärda del till skattesystemet genom undandragande av skatt medan gemene man, som inte har sådana möjligheter, glatt får betala vad han har att betala enligt Inkomstskattelagen. På så sätt kan det ses som att skattelagstiftning inte bara medför en skyldighet för skattebetalaren gentemot staten 11 Alla fyra rekvisit måste vara uppfyllda för att skatteflykt ska föreligga, se Lodin, Lindencrona, Melz, Silferberg, Simon-Almendal, s 739 12 Hemels, s. 8 8

utan också mot varandra. 13 Om alla skattar enligt lagen är situationen rättvis, men om någon undandrar sig sin skyldighet har personen svikit sin skyldighet inte bara mot staten utan också mot de andra skattebetalarna, som tillsammans ska finansiera staten. Grundtanken i detta påstående är den så kallade rättviseprincipen. Olika forskare ger den olika namn men grundtanken är densamma: den som drar nytta av skattesystemet, t.ex. genom att använda vägar eller ta del av statlig sjukvård, är också skyldig att bidra till samma system. 14 Enligt rättviseprincipen ligger alltså fokus på att alla skattskyldiga delar på skattebördan mer eller mindre solidariskt. Rättviseprincipens tillämpning i skattefrågor får stöd av den amerikanske forskaren George Klosko, vars empiriska studier, enligt honom själv, visar att enskilda snarare klagar på bristande rättvisa i ett skattesystem där alla inte har samma skattebörda än på skattesatserna i sig. Han menar också att studierna visar på en större vilja att betala skatt i de fall individen tror att även andra individer betalar skatt. 15 En av grundtankarna när det kommer till rättvisa i förhållande till beskattning är att skatten finansierar det offentliga. När en person då på något sätt undviker att betala skatt får personen en mindre skattebörda men tar fortfarande del av det som skattesystemet finansierar, så som vägar, sjukhus och utbildning m.m. Denna tanke, att rättvisa innebär en skyldighet att betala för vad man tar del av, är varför rättvisan kan vara ett starkt argument i skattedebatten. 16 Även om skatteplanering inte kanske kan angripas med lagen går det här att se möjligheter för att argumentera för större ansvar för bolag att betala sin skatt. Om bolaget fortfarande inte uppfyller sin rättvist tilldelade skatteplikt kan bolaget lida av försämrat rykte då personer som skattar mer upplever att situationen är orättvis. 3.3 Vikten av ett bra rykte När ett bolag är delaktigt i aktiviteter som utgör skatteplanering men som inte faller in under skatteflyktslagens tillämpningsområde finns det inte mycket en stat kan göra för 13 Hemels, s. 8 14 Hemels, s. 3. Se också Hart, s. 175 och Rawls, s. 178 ff 15 Klosko, s. 136 16 Hemels, s. 9 9

att få bolaget att sluta förutom att uppmana företaget att agera på ett moraliskt sätt gentemot de andra skattebetalarna. 17 En sådan uppmaning blir än starkare om den får uppbackning av icke-statliga organisationer (NGO), mediabevakning och konsumenters agerande. Ett tydligt exempel på detta är när Starbucks efter uppmaningar, mediabevakning och bojkottar från konsumenterna flyttade sitt europeiska huvudkontor till Storbritannien vilket ledde till att deras effektiva skattesats i Europa ökade kraftigt. 18 En undersökning sammansatt av Deloitte fann att 87 % av de tillfrågade bolagsledarna såg risk för försämrat rykte som den största strategiska risken som deras bolag stod inför. 19 Undersökningen visar att rykte är en viktig faktor för bolag att ta hänsyn till. Då konsumenter i många fall kan se negativt på bolag som inte tillför sin del av skatten 20 är det inte orimligt att se att ett bolag tvingas tänka om när det kommer till skatteplanering för att inte lida för stor skada om omfattningen av skatteplaneringen skulle komma ut. Resultatet av detta blir att risken för försämrat rykte kan innebära att bolag ser ryktesförlust som en större avskräckande faktor än lagsanktioner, framförallt när det gäller bolag som bedriver verksamhet för konsumenter. 21 Problemet med att enbart luta sig mot negativ ryktesbildning som potentiellt medel mot skatteplanering är att det lägger bördan på media och konsumenter istället för lagstiftaren. Visserligen uppkommer en situation där rättviseprincipen tillämpas i praktiken, när enskilda individer avkräver andra skattebetalare att de ska uppfylla sin skatteplikt, men från en legalitetssynpunkt kan det ses som problematiskt. Det är trots allt inte medborgarna personligen som är ansvariga för att lagen följs. Judith Freedman, professor i beskattningsrätt vid Oxford University framhåller angående denna problematik att det inte är media som ska ställa upp gränserna för acceptabelt beteende, dessa gränser bör tillhandahållas av lagtext. 22 17 Vad som är moraliskt skattebeteende kan diskuteras. Att skatteplanera kan ses som att uppfylla en ekonomisk skyldighet gentemot aktieägarna, och på så sätt kan agerandet anses vara moraliskt, se avsnitt 3.4. 18 Hemels s. 14 19 Deloitte, 2014 survey on reputation risk, oktober 2014 20 Se avsnitt 3.2 21 Hemels, s. 15 22 Freedman, s. 333 10

3.4 Bolagsledningens ekonomiska skyldighet Mycket fokus har lagts på några av de olika motiveringar till varför skatt ska betalas, men det är här också värt att kort nämna det ekonomiska perspektivet. Undantaget alla moraliska motiv och potentiella förluster i form av försämrat rykte och sjunkande anseende hos konsumenter så finns det troligen väldigt få argument för ett bolag att inte skatteplanera. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv så är skatteplaneringen något som endast maximerar vinst. Bolag som ägnar sig åt skatteplanering i mer eller mindre omfattande utsträckning menar ofta att de endast utnyttjar den globala och fungerande skattekonkurrensen mellan länder och att deras agerande endast är en naturlig konsekvens av denna konkurrens. På så sätt uppfyller bolagsledningen vad de anser vara sin ekonomiska skyldighet gentemot aktieägarna. 23 I vissa fall kan ett visst förfarande vara affärsmässigt motiverat och bolagsledningen kan på så sätt undvika allt för stor kritik för sitt agerande. Värre är det när situationen rör förfaranden som bygger på tveksamma företagskonstruktioner och gråzoner och kryphål i lagtexten. För många bolag anses skatt vara en kostnad och inget annat. För de bolagen blir frågan om skattebetalning en cost/benefit-fråga. Vinsterna (the benefits) är det ekonomiska värdet på inkomst som bolaget inte skattar för. De potentiella kostnaderna är ryktesförlust, konsultavgifter, administrativa kostnader och i vissa fall de kostnader som följer ifall förfarandet anses bryta mot lagen. 24 Det är alltså bolagsledningens skyldighet att ta det beslut som innebär största möjliga vinst och minsta möjliga potentiella förlust. Vad som är intressant här är att bolag som på andra sätt kan ses som omoraliska eller som bolag med negativ påverkan på samhället, t.ex. tobaksbolag, i många fall betalar betydligt mer skatt än bolag som annars kan anses driva samhällsnyttig och positiv verksamhet. Altria Group, tidigare Philip Morris, hade år 2010 en effektiv skattesats på antingen 26.2 % eller 31.7 %, beroende på beräkningsmetoden. Detta kan ställas i kontrast med General Electronic (GE) som under beskattningsåret 2009-10 inte betalade skatt i USA över huvud taget. 23 Dowling, s. 176 24 Dowling, s. 180 11

3.5 CSR Något som är viktigt i förhållandet mellan bolag och konsumenter är Corporate Social Responsibility (CSR), ett bolags sociala ansvarstagande. Definitionen av CSR är inte alltid helt klar utan beror ofta på personen som använder sig av uttrycket. Vad som dock ofta är genomgående är att bolag ska driva sin verksamhet på ett hållbart och ansvarstagande sätt, samt ofta också att bolaget ska går utöver vad lagen kräver i sin verksamhet. 25 Enligt EU-kommissionen innebär CSR ett bolags ansvar för dess påverkan på samhället. Som exempel på vad som kan göras av ett bolag för de ska anses ta sitt ansvar nämns att följa lagen samt att integrera sociala aspekter, miljöaspekter, etiska aspekter och ett fokus på mänskliga rättigheter. 26 Något som inte sällan lämnas utanför definitionen är dock beskattning, men det har argumenterats för att så inte borde vara fallet. 27 Enligt Dowling saknar de flesta standardmått för CSR en definition av vad det innebär att följa lagen. Detta gäller även EU-kommissionens definition. Alla kan nog vara överens om att ett bolag är direkt socialt oansvarigt om det bryter mot lagen, oavsett vilken lag det gäller, men hur bolag ska bedömas på den punkten verkar ingen vilja svara på. Således förefaller det vara så att bolag kan skatteplanera hur aggressivt som helst och fortfarande anses som socialt ansvarsfulla så länge de håller sig inom lagens ordalydelse. Det ser onekligen ut att rimma illa med grundtanken bakom CSR, att alla, även bolag, ska ta sitt ansvar gentemot samhället. Samtidigt finns det bolag som stolt pratar som sina CSR-aktiviteter samtidigt som de aktivt planerar och jobbar för att minimera skatt. Å andra sidan finns det undersökningar som visar på att ju högre nivå av offentligt CSR-arbete som ett bolag tar sig an, desto lägre är skatteagressiviteten. 28 En viktig del av CSR är dess frivillighet. Inget bolag kan tvingas ta del i CSR-aktiviteter så länge det i övrigt följer lagen i den stat där det hör hemma. Detta är ett av de största problemen när det kommer till förhållandet mellan skatt och CSR. 29 Ett bolag kan hävda att deras verksamhet faller in under någon av de många definitioner av CSR där skatt inte tas upp för att på så sätt påstå att de är socialt ansvarstagande, sitt skatteplanerande till trots. I och med den ekonomiska krisen och dess konsekvenser 25 Gribnau, s. 236 f 26 European Commission: Corporate Social Responsibility 27 Dowling, s. 178 28 Gribnau, s. 236 29 Panayi, s. 550 f 12

riktas dock mer och mer fokus mot de direkt ekonomiska delarna av ett bolags verksamhet då konsumenternas förtroende till de stora bolagen till viss del minskat. 30 Med detta som bakgrund har också kravet på större transparens och tydligare insatser för att motverka skatteplanering ökat från konsumenternas sida. Rättviseprincipen återkommer här när det påtalas att bolag ska ta sitt skattemässiga ansvar på allvar för att inte utnyttja de individer som betalar skatt. 31 Förhållandet mellan skatt och CSR diskuteras allt oftare och frågan som lyfts är i de flesta fall huruvida ett bolag verkligen kan anses vara socialt ansvarstagande om det på något sätt försöker minimera sin skattebörda. 32 Den största problematiken är just att alla skattebetalare har rätt att inom lagens gränser planera sin skatt för att på så sätt uppnå ett bättre resultat. För en enskild individ är detta kanske näst intill omöjligt, men för stora bolag innebär detta stora möjligheter. Ett bolag har rätt att strukturera sin verksamhet på ett sätt som minskar dess skattebörda. 33 Trots detta kan det argumenteras för att ett fullfjädrat CSR-bolag inte bör leta efter möjligheter att aggressivt minska sin skatt. 34 3.6 Sammanfattning Två citat som uttrycker något motsatta åsikter i frågan om skatt och moral belyser den problematik som naturligen finns på området. De sammanfattar också ganska tydligt de åsikter som finns i frågan. Acting unfairly is not so much the breaking of a particular rule, but taking advantage of loop-holes or ambiguities in rules 35 - John Rawls Morality alone, without legal backing, does indeed seem inadequate as a guide to the duty to pay tax 36 30 Panayi s. 551 31 Hemels, s. 17 32 Se t.ex. Gribnau och Panayi 33 Se European Court of Justice, Case C-255/02 (Halifax plc and others v. Commissioners of Customs & Excise), [2006] ECR I-1609 para. 73 34 Gribnau, s. 237 35 Rawls, s. 180 13

- Judith Freedman Det första citatet, som egentligen är en del av ett längre påstående, framhåller att skatteplanerande som använder sig av lagtext för att kringgå lagen och lagens syften är orättvist och fel i sig, medan det andra citatet istället menar att utan lagtext kan moraliska vädjanden ensamt inte effektivt påverka skattesituationen. För de fall då ett förfarande inte strider mot lagen kan förfarande inte aktivt stoppas. Däremot kan en diskussion föras angående huruvida förfarandet kan anses försvarbart eller inte. Den huvudsakliga avvägningen görs här mellan de moraliska argument som finns mot att skatteplanera och de ekonomiska skyldigheter som en bolagsledning kan anses ha. 36 Freedman, s. 333 14

4 Slutsats Ett aktiebolags syfte styrs som vi sett av dess bolagsordning. Utgångspunkten är att ett aktiebolag drivs med syfte att bereda aktieägarna utdelning och om syftet är annat krävs att detta stadgas i bolagsordningen. Vinstsyftet i sig är dock inte tydligt definierat. Det skulle kunna innebära allt från att undvika förlust till att maximera vinsten genom att minimera skatt och andra kostnader. Den närmare tolkningen får göras av bolagsledningen i varje enskilt fall. Problem uppstår dock när en bolagsledning hävdar att de har en ekonomisk skyldighet att ägna sig år skatteplanering med hänvisning till vinstsyftet. Denna argumentation möjliggör stora ekonomiska vinster för bolag som genom sitt agerande undandrar sig skatt. Den främsta problematiken beror på det faktum att bolagen ofta håller sig inom lagens gränser. Genom att förhålla sig till en strikt ordalydelsetolkning av lagtexten kan bolagen utnyttja många av de gråzoner och kryphål som finns och hävda att det är fullt lagligt, samtidigt som de tolkar vinstsyftet som ett krav på maximerad vinst. Ett resonemang som det ovan är förvisso, i strikt mening, inget lagstridigt. Däremot kan det ifrågasättas om det verkligen är så lagen är tänkt att fungera. Det synes vara orimligt att lagstiftaren ville uppnå en sådan situation. Istället måste denna sorts argument anses gå mot lagens anda och syfte. Ett förfarande som uppenbart strider mot lagens syfte kan anses som skatteflykt enligt skatteflyktslagen, förutsatt att resterande kriterier är uppfyllda. Är kraven inte uppfyllda aktualiseras dock inte skatteflyktslagen, och förfarandet accepteras (förutsatt att det i övrigt följer lagens regler). Att förfarandet strider mot lagens syfte blir därför svårt att använda som argument mot varför icke olaglig skatteplanering inte borde tillämpas av ett aktiebolag. Frågan är då om det kan finnas andra anledningar för ett bolag att avstå från skatteplanering. En något pessimistisk men för ändamålet hjälpsam utgångspunkt är att nästan alla bolag drivs med ett uteslutande ekonomiskt vinstsyfte. Ifall detta skulle stämma skulle det innebära att bolag enbart baserar sina beslut på den ekonomiska vinsten. Det krävs då att förlusten som kan göras om ett visst skatteupplägg offentliggörs är större än den potentiella vinst som skatteplaneringen skulle kunna innebära för att ett bolag ska kunna motivera att de inte skatteplanerar. Så ser emellertid verkligheten inte alltid ut. Det finns självklart bolag var beslut huvudsakligen bygger ett strikt ekonomiskt 15

perspektiv men det finns också bolag som frivilligt bedriver CSR-verksamhet utan några yttre påtryckningar. För bolag vars fokus främst ligger på de ekonomiska aspekterna är det dock fortfarande viktigt att se över verksamheter och dess konsekvenser. En costbenefitanalys måste genomföras och möjligheten finns då att det till synes dyrare alternativet (i det här fallet att betala mer i skatt) är det som i längden är det mest ekonomiskt hållbara, t.ex. om risken för konsumentbojkott annars skulle vara stor. 37 Bolag som bedriver CSR-verksamhet har redan åtagit sig att gå längre än vad lagen kräver. Det får här anses rimligt att ett sådant bolag även borde ta sitt skattemässiga ansvar och inte enbart utnyttja lagens strikta ordalydelse när det kommer till skatt för att på så sätt kunna uppnå en mer fördelaktig skattesituation. Skattebetalning bör inte lämnas utanför en allmän CSR-bedömning och bolag som hävdar att de driver CSRverksamhet bör också kunna visa på att de betalar skatt i det land där verksamheten bedrivs. Sammanfattningsvis bör tolkningen av vinstsyftet som en ursäkt för att skatteplanera inte ses som rimlig. I dagens samhälle är det mer fördelaktigt för bolag att förhålla sig till den beskattning som finns i det land där verksamhet sker, oavsett om detta görs av moraliska eller direkt ekonomiska anledningar. Bolagen har ett ansvar gentemot samhället och allt fler borde uppmuntras att delta i CSR-verksamhet. Resterande medborgare blir också mer och mer medvetna om det utbredda skatteplanerandet och börjar säga ifrån. Den ekonomiska risken med att bedriva skattemässigt tvivelaktig verksamhet kommer i längden vara större än vinsten. 37 Se avsnitt 3.4 16

Källförteckning Offentligt tryck Regeringens proposition 2004/05:85, Ny aktiebolagslag Regeringens proposition 1895:6 Litteratur Lodin, Sven-Olof; Lindencrona, Gustaf; Melz, Peter; Silfverberg, Christer; Simon- Almendal, Teresa: Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt, del 1 & 2. Lund 2015 Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red): Juridisk metodlära. Lund 2013 Artiklar G. R. Dowling, The Curious Case of Corporate Tax Avoidance: Is it Socially Irresponsible? J Bus Ethics (2014) 124:173 184. J. Freedman, Defining Taxpayer Responsibility: In Support of a General Anti-Avoidance Principle, British Tax Review (2004), s. 332-357 H. Gribnau, Corporate Social Responsibility and Tax Planning: Not by Rules Alone, Tilburg Law School Legal Studies Research Paper Series No. 09/2015. S. J. C. Hemels, Fairness and Taxation in a Globalized World, 2015 [https://ssrn.com/abstract=2570750]. G. Klosko, The Principle of Fairness and Political Obligation, Ethics, Vol. 97, No. 2 (Jan., 1987) C. H. Panayi, Is Aggressive Tax Planning Socially Irresponsible? Intertax (2015), Issue 10, s. 544-558 17

J. Rawls, Justice as Fairness, The Philosophical Review, Vol. 67, No. 2 (Apr., 1958) Elektroniska källor European Commission: Corporate Social Responsibility http://ec.europa.eu/growth/industry/corporate-social-responsibility, besökt 2017-12- 11 Deloitte: 2014 global survey on reputation risk https://www2.deloitte.com/content/dam/deloitte/global/documents/governance- Risk-Compliance/gx_grc_Reputation@Risk%20survey%20report.pdf, besökt 2017-12- 15 Rättsfallsförteckning European Court of Justice Case C-255/02 (Halifax plc and others v. Commissioners of Customs & Excise), [2006] 18