Rapport 2018-01-17 för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018
Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 17 januari 2018 redovisa utgiftsprognoser för åren 2018 2021 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag är dock inte beaktade då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Prognoserna i denna rapport är i huvudsak baserade på utfall till och med november 2017. Helårssiffrorna för 2017 som presenteras i rapporten innehåller således en prognosmånad och ska inte betraktas som utfall. Vid nästa prognostillfälle, den 16 februari, kommer helårsutfallen för 2017 att redovisas. 2
Innehåll Förord 2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...16 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd...16 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning...17 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...18 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning...20 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning...22 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning...25 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m....25 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....38 1:3 Handikappersättningar...45 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m....46 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet...49 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen...52 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader...63 2:1 Förvaltningsmedel...64 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...67 1:1 Barnbidrag...67 1:2 Föräldraförsäkring...76 1:3 Underhållsstöd...85 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner...87 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...89 1:8 Bostadsbidrag...91 3
Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2017 och 2018 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4
Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 203 miljarder kronor 2016. Även 2017 beräknas utgifterna till 203 miljarder kronor, men de förväntas öka till 215 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Prognoserna i denna rapport är sammantaget något lägre än de som lämnades i oktober 2017. Det beror till stor del på att prognosen för sjukpenning har justerats ner, främst på grund av färre startade sjukpenningfall och en kortare varaktighet. Regeländringar inom assistansersättning och underhållsstöd har haft en höjande effekt på dessa prognoser. Utgifterna beräknas överskrida krediten för fyra anslagsposter för 2018. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag för dessa med sammanlagt 57 miljoner kronor, se sida 14. Utgifter per utgiftsområde, exklusive förvaltningsmedel Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter innefattar tre utgiftsområden, utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn). För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För 5
utgiftsområde 10 minskar utgifterna, där den största minskningen sker inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas minska fram till och med 2019 och därefter utvecklas stabilt. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna inom utgiftsområde 9 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största anslaget. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 21,5 miljarder kronor 2016 och beräknas bli 23,2 miljarder kronor 2017. Den kraftiga ökningen mellan 2016 och 2017 beror i huvudsak på att Försäkringskassan införde efterskottsutbetalning av assistansersättningen den 1 oktober 2016, vilket innebar att utbetalningar försköts framåt i tiden. De ökande utgifterna drivs annars av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka, dock med en något långsammare takt än den historiska utvecklingen. Även antalet individer i ersättningen, som minskat sedan hösten 2015, beräknas nu öka framöver. Detta då regeringen har lämnat förslag på frysning av tvåårsomprövningar inom assistansersättningen, vilket innebär ett lägre utflöde och därmed fler individer i ersättningen. Dessutom ökar schablonbeloppet (ersättningen per timme) årligen vilket leder till gradvis högre utgifter. 6
Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna uppgick till 5,5 miljarder kronor år 2016 och beräknas öka till 7,1 miljarder kronor år 2021. Trenden beror på både det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet. Det allmänna tandvårdsbidraget ska höjas den 15 april 2018 (Prop. 2017/18:1) och utgifterna för högkostnadsskyddet ökar eftersom referenspriserna höjs årligen samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning har under 2017 varit väldigt låga jämfört med tidigare år. Detta beror till stor del på en ny handläggningsprocess som implementerades 2017, men också på att antalet ansökningar har minskat. Den nya handläggningsprocessen, där bland annat Trafikverket har fått ett utökat uppdrag, innebär fler moment än tidigare och det råder för tillfället fördröjningar i handläggningen. Utgifterna 2018 beräknas bli högre än 2017 på grund av att utbetalningar förskjuts från 2017 till 2018. Detta bedöms också påverka utgifterna under 2019, men sammantaget beräknas utgifterna under 2019 bli lägre än 2018. För resterande år beräknas utgifterna minska på grund av att antalet beviljade bilstöd beräknas bli färre. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 39,7 miljarder kronor 2016 och beräknas minska till 37,7 miljarder 2017. Minskningen beräknas fortsätta till 2020 då utgifterna för anslaget beräknas till 7
33,8 miljarder. På längre sikt driver sedan de ökande timlönerna upp medelersättningen, vilket leder till att utgifterna ökar något. Under kommande år beror de minskande utgifterna främst på att antalet startade sjukfall beräknas bli betydligt färre, samt att sjukfallen generellt beräknas bli något kortare. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att regeringens mål om ett sjukpenningtal 1 på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. Sjukpenningtalet ökade tidigare i snabb takt, men stabiliserades under andra halvåret 2016 på omkring 10,8 nettodagar. Sjukpenningtalet vände sedan nedåt i februari 2017 och har därefter fortsatt att minska med tilltagande styrka. Utvecklingen indikerar att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron har haft effekt betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som antalet startade sjukfall har börjat minska. I föreliggande prognos beräknas antalet startade sjukfall att fortsätta minska under innevarande år, för att därefter utvecklas i takt med arbetskraften. Även sjukfallens varaktighet beräknas minska något i år för att därefter vara konstant. Detta medför att sjukpenningtalet förväntas fortsätta minska och målet om 9,0 nettodagar beräknas uppnås omkring årsskiftet 2018/2019. Även utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket beror på att antalet personer med sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Sammantaget medför detta fortsatta nedgångar i både sjukpenning- och ohälsotalet 2 framöver, se diagram nedan. 1 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8
Ohälsotalet och sjukpenningtalet Nettodagar. Utfall och prognos Nedgången är starkast för ohälsotalet, som innehåller både personer med sjukpenning och personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sjukpenningtalet beräknas också minska under hela prognosperioden, dock i en svagare takt. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,6 miljarder kronor 2021. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 9
Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 29,2 miljarder kronor under 2016 och beräknas till 30,7 miljarder kronor 2017. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och medelersättningen beräknas öka, därmed förväntas utgifterna för anslagsposten öka till 35,8 miljarder kronor 2021. Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,6 miljarder kronor 2016 till 6,9 miljarder 2017 och därefter till 8,4 miljarder kronor 2021. Utgifterna för barnbidrag uppgick till 26,3 miljarder kronor år 2016 och beräknas öka till 27,3 miljarder 2017. Från och med mars 2018 höjs barnbidraget från 1 050 till 1 250 kronor per barn och månad, vilket är den främsta anledningen till utgiftsökningen framöver i anslagsposten. Utgifterna ökar också till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler och år 2021 beräknas utgifterna uppgå till 34,1 miljarder kronor. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag uppgick till 4,7 miljarder kronor 2016. Utgifterna för 2017 beräknas till ungefär samma nivå som 2016. Bostadsbidragets utgifter prognostiseras därefter öka till 5,0 miljarder kronor år 2021. En bidragande orsak till ökningen är införandet av ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis. 10
Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016 till 5,2 miljarder kronor 2021. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19 år. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med november 2017 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med september 2017. Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i oktober 2017 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020 2 2021 2 Föregående prognosbelopp 203 043 203 527 209 479 211 123 213 761 217 523 Överföring till/från andra anslagsposter - Ändrade makroekonomiska antaganden - -23-113 -111-127 Volym- och strukturförändringar - -229-1 691-2 810-3 424-3 929 Regelförändringar - +485 +1 260 +1 288 +1 309 Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter - -35-145 Övrigt - Utfall/Ny prognos 203 043 203 298 208 250 209 460 211 479 214 630 Differens i miljoner kronor -229-1 229-1 664-2 282-2 893 Differens i procent -0,1-0,6-0,8-1,1-1,3 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna sänkts, jämfört med de prognoser som lämnades i oktober 2017. Utgifterna beräknas bli 229 miljoner kronor lägre för 2017. För 2018 2021 är utgifterna i denna prognos årligen mellan 1,2 och 2,9 miljarder kronor lägre än i föregående prognos. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosrevideringen under ändrade makroekonomiska antaganden beror på förändringar i Konjunkturinstitutets senaste prognos, som publicerades i december 2017. Från den prognosen har bland annat uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp hämtats. Revidering av de övergripande makroekonomiska 11
antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringarna som skett jämfört med beräkningarna till föregående prognos beskrivs nedan: Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för 2021. Detta sänker prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt vårdbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för 2018 och 2019 men högre för åren 2017, 2020 och 2021. Detta påverkar bland annat prognosen för sjukpenning och prognoserna inom föräldraförsäkringen. Volym- och strukturförändringar Volym- och strukturförändringar har en sänkande effekt på prognosen under samtliga år, till stor del på grund av lägre utgifter inom sjukpenning och rehabilitering m.m. De förväntade sjukpenningutgifterna justeras ner både på grund av färre startade sjukfall och en kortare varaktighet än beräknat vid föregående prognostillfälle. Regelförändringar Inom assistansersättningen har regeringen lämnat förslag på ändringar gällande väntetid och tid för beredskap samt en frysning av tvåårsomprövningarna. Frysningen av tvåårsomprövningarna väntas öka utgifterna för statlig assistansersättning genom ett lägre utflöde från ersättningen. Effekten beräknas till drygt 400 miljoner kronor 2018 för att sedan öka successivt till 1 miljard kronor 2021. Underhållsstödet höjs med 350 kronor per månad till barn som är 15 år eller äldre från och med den 1 augusti 2018. Underhållsstödet höjs även med 150 kronor per månad till barn som är 11 14 år från och med 1 januari 2019. Detta beräknas höja utgifterna för underhållsstöd med drygt 6o miljoner kronor 2018 och till omkring 270 miljoner kronor 2021. 12
Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosjämförelse, miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 2016 1 2017 2018 2019 2020 2 2021 2-1,5-0,2-0,5-1,4-2,2-3,2 Anslagna medel 3 213,7 212,0 212,8 216,4 219,7 223,5 Summa tilldelade medel 212,2 211,7 212,3 215,0 217,5 220,3 Utfall 203,0 Prognos 203,3 208,2 209,5 211,5 214,6 anslagna medel 10,7 8,7 4,5 6,9 8,2 8,9 tilldelade medel 9,2 8,4 4,1 5,5 6,0 5,7 Begäran om tilläggsanslag 0 0,057 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2018 är 212,8 miljarder kronor. Tilldelade medel 3 för 2018 är 212,3 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för anslagen år 2018 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 208,2 miljarder kronor. Detta är 4,5 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 4,1 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. 3 Summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel. 13
Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten Tabellen nedan redovisar fyra anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 4 för 2018. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel för dessa anslagsposter. Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2018 Tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2017 Anslag år 2018 Prognos 2018 tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 1:1.15 Närståendepenning 0 176 000 184 982-8 982-182 1:1.5 Boendetillägg -203 123 695 147 604-24 112-17 928 1:1.8 1:5.3 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall -233 112 034 127 454-15 653-10 052 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet -3 974 32 173 36 485-8 286-6 678 Totalt -4 410 443 902 496 525-57 033-34 840 4 Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 14
Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att det ekonomiska månadsutfallet fram till november 2017 i största möjliga utsträckning har använts. Detta innebär att helårssiffror för 2017 är prognoser i denna rapport. De utfall som används i diagram och tabeller är, om inte annat anges, hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2017 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från december 2017 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera (se bilaga 2). I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2018 2021. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2018 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2017 2021 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Rapporten har 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2017 och 2018 4. redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 15
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-34 563-122 690-248 696-373 102 Anslag 5 608 503 5 739 335 6 323 939³ 6 644 707³ 6 795 596³ 6 952 055³ Tilldelade medel 5 608 503 5 739 335 6 289 376 6 522 017 6 546 900 6 578 953 Utfall/Prognos 5 519 933 5 773 898 6 412 066 6 770 713 6 920 002 7 077 438 anslag 88 570-34 563-88 127-126 006-124 406-125 383 tilldelade medel 88 570-34 563-122 690-248 696-373 102-498 485 Högsta anslagskredit 280 425 286 967 316 196 - - - Tillgängliga medel 5 888 928 6 026 302 6 605 572 - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 0 - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-01-11. Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 5 774 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 6 412 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 123 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom angiven anslagskredit. 16
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 5 785 493 6 476 995 6 815 203 6 969 851 7 132 161 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -11 595-64 929-44 490-49 849-54 723 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 5 773 898 6 412 066 6 770 713 6 920 002 7 077 438 Differens i 1000-tal kronor -11 595-64 929-44 490-49 849-54 723 Differens i procent -0,2-1,0-0,7-0,7-0,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för oktober november, vilket medför att prognosen sänks med knappt 12 miljoner kronor för 2017. Denna sänkning innebär också att prognosen sänks med 44 65 miljoner kronor årligen för resterande år i prognosperioden. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 17
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 503 094 485 476 465 030³ 474 135³ 483 553³ 493 295³ Tilldelade medel 503 094 485 476 465 030 474 135 483 553 493 295 Utfall/Prognos 478 603 432 970 463 135 461 123 470 052 479 282 anslag 24 491 52 506 1 895 13 012 13 501 14 013 tilldelade medel 24 491 52 506 1 895 13 012 13 501 14 013 Högsta anslagskredit 25 155 24 274 23 251 - - - Tillgängliga medel 528 249 509 750 488 281 - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 0 - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-01-11. Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 433 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 463 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 18
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 449 495 458 043 466 878 476 009 485 448 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -16 525 +5 092-5 755-5 957-6 166 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 432 970 463 135 461 123 470 052 479 282 Differens i 1000-tal kronor -16 525 +5 092-5 755-5 957-6 166 Differens i procent -3,7 +1,1-1,2-1,3-1,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna med 12,5 miljoner kronor (10 procent). Sammantaget har prognosen för 2017 sänkts med 17 miljoner (4 procent), vilket också leder till en sänkning av prognosen på sikt. Prognosen för konventionsvård har höjts med 1 procent och för sjuk- och tandvårdstjänster med 8 procent. Under 2017 förväntas utgifterna för pensionärsvård och turistvård blir lägre än tidigare prognostiserat, 3 procent respektive 35 procent lägre. Sverige har ett avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen, bekostas av staten. Kostnaderna för denna vård debiteras per vårdår och faktureras med en viss eftersläpning. Det råder emellertid stor osäkerhet kring när Storbritannien kommer att fakturera Sverige för denna vård. Då faktureringen från Storbritannien uteblev under 2017 har de beräknade kostnaderna för turistvård i Storbritannien, med omkring 11 miljoner kronor, överförts till 2018. Detta leder till att prognosen justeras upp med drygt 1 procent för 2018. För 2019 2021 beräknas prognosen bli 1,2 1,3 procent lägre än tidigare prognostiserat. 19
4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -12 962 0 0-689 0 0 Anslag 266 995 266 995 263 395³ 263 395³ 263 395³ 263 395³ Tilldelade medel 254 033 266 995 263 395 262 706 263 395 263 395 Utfall/Prognos 288 367 162 723 264 084 241 265 206 332 199 426 anslag -21 372 104 272-689 22 130 57 063 63 969 tilldelade medel -34 334 104 272-689 21 441 57 063 63 969 Högsta anslagskredit 13 350 13 350 26 339 - - - Tillgängliga medel 267 383 280 345 289 734 - - - Överskridande av anslagskredit -20 984 0 0 - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-01-11. Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 163 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 264 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel men ryms inom angiven anslagskredit. 20
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 170 355 301 193 225 593 214 866 210 065 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -7 632-37 109 +15 672-8 534-10 639 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 162 723 264 084 241 265 206 332 199 426 Differens i 1000-tal kronor -7 632-37 109 +15 672-8 534-10 639 Differens i procent -4,5-12,3 +6,9-4,0-5,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för oktober november, vilket medför att prognosen sänks med knappt 8 miljoner kronor för 2017. Prognosen för antal beviljade bilstöd sänks för hela perioden, vilket har en sänkande effekt på utgiftsprognosen för samtliga år. I samband med det nya regelverket ändrades handläggningsprocessen och det har inneburit fördröjningar i olika skeden av handläggningen. I föregående prognos antogs att ärendebalansen skulle vara i fas vid årsskiftet 2018/2019, i denna prognos antas det dröja längre. Detta medför en förskjutning av utbetalningar från 2018 till 2019. Sammantaget innebär det ytterligare sänkning av prognosen för 2018 och en höjning av prognosen för 2019. 21
4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -661 957 0 0 0 0 0 Anslag 26 344 000 25 931 000 25 693 300³ 26 323 500³ 27 172 400³ 27 893 100³ Tilldelade medel 25 682 043 25 931 000 25 693 300 26 323 500 27 172 400 27 893 100 Utfall/Prognos 21 511 404 23 224 822 24 626 926 25 052 760 25 740 006 26 451 280 anslag 4 832 596 2 706 178 1 066 374 1 270 740 1 432 394 1 441 820 tilldelade medel 4 170 639 2 706 178 1 066 374 1 270 740 1 432 394 1 441 820 Högsta anslagskredit 1 317 200 1 296 550 1 284 665 - - - Tillgängliga medel 26 999 243 27 227 550 26 977 965 - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 0 - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-01-11.. Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 23 225 miljoner kronor, vilket är 2 706 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 24 627 miljoner kronor, vilket är 1 066 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 22
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 23 124 000 24 577 000 24 748 000 25 543 000 26 363 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +100 822-370 815-677 645-815 272-951 884 Regelförändringar - +420 741 +982 405 +1 012 278 +1 040 164 Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 23 224 822 24 626 926 25 052 760 25 740 006 26 451 280 Differens i 1000-tal kronor +100 822 +49 926 +304 760 +197 006 +88 280 Differens i procent +0,4 +0,2 +1,2 +0,8 +0,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognoshöjningen år 2017 är en följd av en svag uppjustering av utbetalningsgraden 5 baserat på preliminära siffror på utbetald assistansersättning 2017. Den antagna utbetalningsgraden för resterande år är oförändrad från oktober. Antalet assistanstimmar per individ prognostiseras att fortsätta öka under hela prognosperioden men i en svagare takt än tidigare. En svagare timutveckling har en sänkande effekt på utgifterna, en effekt som är större på lång sikt än på kort sikt. Antalet individer i ersättningen fortsätter att minska, de senaste månaderna har minskningen varit kraftigare än tidigare. Den här utvecklingen har också en sänkande effekt på utgifterna. Båda dessa sänkande effekter redovisas som volymoch strukturförändringar. Samtidigt väntas den kommande regeländringen i assistansersättningen leda till fler individer i ersättningen, en effekt som särredovisas som en effekt av regelförändringar. Regelförändringar I november aviserade regeringen att lämna förslag på en frysning av tvåårsomprövingar inom assistansersättningen samt ändringar gällande väntetid 5 Utbetalningsgraden är antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade timmar. Sedan införandet av efterskottsutbetalning för drygt 1 år sedan har utbetalningsgraden varierat väldigt kraftigt månad för månad, men har generellt varit lägre än tidigare. Det råder stor osäkerhet kring utbetalningsgradens framtida utveckling. 23
och tid för beredskap. 6 Frysningen av tvåårsomprövningarna väntas öka utgifterna för statlig assistansersättning. Nära alla individer som lämnar ersättningen i dagsläget gör det till följd av att individen avlider, byter boendeform eller inte längre kommer upp i de 20 timmar grundläggande behov som regelverket kräver. Individer väntas fortsätta lämna ersättningen till följd av de två första anledningarna. Frysningen av tvåårsomprövningar antas däremot stoppa det utflöde som är till följd av att individen inte längre bedöms ha grundläggande behov som uppgår till 20 timmar i veckan. Detta leder till fler individer i ersättningen och högre utgifter. Utgiftsökningen redovisas i tabellen ovan på raden regelförändringar och är effekten av detta lägre utflöde. Ändringen gällande väntetid och tid för beredskap återställer i praktiken det förhållande som gällde innan Försäkringskassans rättsliga ställningstagande i oktober 7, en förändring som inte var beaktad i prognosen som lämnades i oktober. Det nya regelverket gällande väntetid och tid för beredskap antas därför inte ha någon påverkan på utgiftsprognosen. Försäkringskassan återkommer med en fördjupad analys av utvecklingen inom assistansersättningen i nästa prognos som lämnas 16 februari. 6 Lagrådsremissen Vissa förslag om personlig assistans (2018-01-08). 7 Försäkringskassans rättsliga ställningstagande: Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov (2017:05) gällande HFD 2017 ref. 27. 24
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016 1 2017 2018 2019 2020 2 2021 2 Hela anslaget 39 652 558 37 687 807 35 448 175 33 944 962 33 780 951 34 037 897 Därav 1:1.21 Sjukpenning 33 710 591 32 316 022 30 191 084 29 654 753 29 500 198 29 632 442 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 4 000 000 3 665 000 3 542 000 2 591 934 2 586 101 2 610 732 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 250 807 959 516 981 951 964 507 959 480 963 781 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 168 000 150 000 98 000 54 712 20 782 81 419 1:1.15 Närståendepenning 162 746 175 788 184 982 187 239 189 449 191 748 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 19 000 19 000 16 000 17 518 17 515 20 417 1:1.5 Boendetillägg 100 600 126 817 147 604 161 954 173 547 184 186 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspennin g i särskilda fall 74 494 98 564 127 454 149 245 166 779 182 072 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 166 320 177 100 159 100 163 100 167 100 171 100 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 25
1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -70 985 0 0 0 0 0 Anslag 37 173 000 35 553 000 33 450 500³ 34 015 000³ 34 381 000³ 34 880 000³ Tilldelade medel 37 102 015 35 553 000 33 450 500 34 015 000 34 381 000 34 880 000 Utfall/Prognos 33 710 591 32 316 022 30 191 084 29 654 753 29 500 198 29 632 442 anslag 3 462 409 3 236 978 3 259 416 4 360 247 4 880 802 5 247 558 tilldelade medel 3 391 423 3 236 978 3 259 416 4 360 247 4 880 802 5 247 558 Högsta anslagskredit 1 858 650 1 784 650 1 672 525 - - - Tillgängliga medel 38 960 665 37 337 650 35 123 025 - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 0 - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-01-11. Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 32 316 miljoner kronor, vilket är 3 237 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 30 191 miljoner kronor, vilket är 3 259 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 26
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 32 625 403 31 635 278 31 677 080 31 800 803 32 120 495 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -801-16 695-25 935-9 585 Volym- och strukturförändringar -309 381-1 443 393-2 005 632-2 274 670-2 478 468 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 32 316 022 30 191 084 29 654 753 29 500 198 29 632 442 Differens i 1000-tal kronor -309 381-1 444 194-2 022 327-2 300 605-2 488 053 Differens i procent -0,9-4,6-6,4-7,2-7,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för 2018 2019, men höjt prognosen för åren 2020 2021. Sammantaget medför det att prognosen sänks något mellan 2018 2021. Volym- och strukturförändringar Prognosen för sjukpenningutgifterna reviderades ner betydligt vid föregående prognostillfälle. Trots sänkningen överskattade föregående prognos utgifterna för det sista kvartalet 2017 med drygt 300 miljoner kronor (4 procent), enligt preliminära utfall. Eftersom sjukfallsstatistiken rapporteras med eftersläpning saknas det ännu detaljerad sjukfallsinformation för det sista halvåret 2017. Skattningar av utvecklingen indikerar dock att antalet startade sjukfall blev betydligt färre än vad som beräknades i oktoberprognosen, vilket förklarar en stor del av prognosfelet. Skattningarna visar även att sjukfallens varaktighet överskattades något under det första sjukskrivningsåret, framför allt avslutas fler sjukfall vid och omkring rehabiliteringskedjans 180-dagarsbedömning. Därutöver finns det även tydliga indikationer på att varaktigheten för längre sjukfall (1 2 års fallängdsintervall) har minskat något. Följaktligen har det förväntade antalet startade sjukfall justerats ner jämfört med föregående prognos, antalet startade sjukfall beräknas nu minskat med omkring 7 procent under helåret 2017 jämfört med 2016. Samma minskningstakt prognostiseras för 2018. För resterande del av prognosperioden används Försäkringskassans långsiktiga antagande om att antalet startade sjukfall utvecklas 27
i takt med arbetskraften (omkring 1 procents ökning per år). I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från december 2017 för den framtida arbetskraften. Den stora historiska variation som antalet startade sjukfall uppvisat har inga tydliga förklaringsfaktorer såsom folkhälsa, demografi eller konjunkturläge, varför betydande osäkerhet föreligger i prognosen. Vidare har även varaktigheten för sjukfall längre än 1 år sänkts marginellt. Sammantaget är nedrevideringen av prognosen för antalet startade sjukfall den främsta förklaringen till den betydande nettominskningen avseende volym och struktur. Försäkringskassan återkommer med en fördjupad analys om antalet startade sjukfall samt sjukfallens varaktighet i nästa prognos som publiceras 16 februari. Sedan februari 2017 har sjukfrånvaron minskat i en månadsvis accelererande takt och i november uppgick sjukpenningtalet till 10,2 nettodagar. Utvecklingen under året bedöms främst vara ett resultat av att en allt större andel sjukfall avslutats under det första sjukskrivningsåret samt att antalet startade sjukfall börjat minska. I föreliggande prognos bedöms sjukpenningtalet minska kraftigt som ett resultat av att antalet startade sjukfall beräknas minska under innevarande år, i kombination med en stabilisering av varaktigheterna kring 2017-års nivå. Regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 beräknas uppnås omkring årsskiftet 2018/2019. Givet den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro är emellertid prognososäkerheten stor, särskilt på lång sikt. Försäkringskassan återkommer med en fördjupad analys om sjukpenningtalets utveckling i februariprognosen. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 1 654 000 1 685 000 1 124 000³ 1 141 000³ 1 149 000³ 1 162 000³ Tilldelade medel 1 654 000 1 685 000 1 124 000 1 141 000 1 149 000 1 162 000 Utfall/Prognos 1 250 807 959 516 981 951 964 507 959 480 963 781 anslag 403 193 725 484 142 049 176 493 189 520 198 219 tilldelade medel 403 193 725 484 142 049 176 493 189 520 198 219 Högsta anslagskredit 82 700 84 250 56 200 - - - Tillgängliga medel 1 736 700 1 769 250 1 180 200 - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 0 - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-01-11. 28
Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 960 miljoner kronor, vilket är 725 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 982 miljoner kronor, vilket är 142 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 987 967 1 028 922 1 030 282 1 034 306 1 044 704 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -26-543 -844-312 Volym- och strukturförändringar -28 451-46 945-65 232-73 982-80 611 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 959 516 981 951 964 507 959 480 963 781 Differens i 1000-tal kronor -28 451-46 971-65 775-74 826-80 923 Differens i procent -2,9-4,6-6,4-7,2-7,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden För mer information, se sjukpenningavsnittet. Volym- och strukturförändringar För mer information, se sjukpenningavsnittet. 29
1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0-9 239-19 688 Anslag 171 000 185 000 176 000³ 178 000³ 179 000³ 181 000 Tilldelade medel 171 000 185 000 176 000 178 000 169 761 161 312 Utfall/Prognos 162 746 175 788 184 982 187 239 189 449 191 748 anslag 8 254 9 212-8 982-9 239-10 449-10 748 tilldelade medel 8 254 9 212-8 982-9 239-19 688-30 436 Högsta anslagskredit 8 550 9 250 8 800 - - - Tillgängliga medel 179 550 194 250 184 800 - - - Överskridande av anslagskredit 0 0-182 - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-01-11. Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 176 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 185 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 182 000 kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 9 miljoner kronor. 30
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 172 421 177 906 181 463 183 605 185 833 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +3 367 +7 076 +5 776 +5 844 +5 915 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 175 788 184 982 187 239 189 449 191 748 Differens i 1000-tal kronor +3 367 +7 076 +5 776 +5 844 +5 915 Differens i procent +2,0 +4,0 +3,2 +3,2 +3,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för perioden oktober november, prognosen har därmed justerats upp 2017 och 2018. Från och med 2019 skrivs prognosen fram med den årliga ökningstakten för antalet personer i befolkningen över 60 år. Ökningstakterna har hämtats från SCB:s aprilprognos. Höjningen av prognosen på kort sikt leder därmed även till en högre prognos på längre sikt. 31
1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -1 409-3 009-203 0-28 791-60 528 Anslag 92 000 129 623 123 695³ 133 163³ 141 810³ 149 613 Tilldelade medel 90 591 126 614 123 492 133 163 113 019 89 085 Utfall/Prognos 100 600 126 817 147 604 161 954 173 547 184 186 anslag -8 600 2 806-23 909-28 791-31 737-34 573 tilldelade medel -10 009-203 -24 112-28 791-60 528-95 101 Högsta anslagskredit 4 600 5 081 6 184 - - - Tillgängliga medel 95 191 131 695 129 676 - - - Överskridande av anslagskredit -5 409 0-17 928 - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-01-11. Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 127 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 203 000 kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 148 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 18 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 24 miljoner kronor. 32
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 126 422 143 219 155 909 166 642 176 263 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +395 +4 385 +6 045 +6 905 +7 923 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 126 817 147 604 161 954 173 547 184 186 Differens i 1000-tal kronor +395 +4 385 +6 045 +6 905 +7 923 Differens i procent +0,3 +3,1 +3,9 +4,1 +4,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen som lämnades i oktober underskattade utgifterna för oktober och november med sammantaget 0,2 miljoner kronor (0,9 procent). Inflödet till boendetillägg beror i hög utsträckning på inflödet till Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. Då denna prognos är höjd (se nästa avsnitt) leder det också till en höjning av prognosen för boendetillägg. Sammantaget ger utfallsjusteringen och upprevideringen av det framtida beståndet en höjd prognos för utgifterna för boendetillägg under hela prognosperioden. 33
1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-233 0-22 475-49 754 Anslag 75 000 98 331 112 034³ 126 770³ 139 500³ 150 090 Tilldelade medel 75 000 98 331 111 801 126 770 117 025 100 336 Utfall/Prognos 74 494 98 564 127 454 149 245 166 779 182 072 anslag 506-233 -15 420-22 475-27 279-31 982 tilldelade medel 506-233 -15 653-22 475-49 754-81 736 Högsta anslagskredit 2 550 3 617 5 601 - - - Tillgängliga medel 77 550 101 948 117 402 - - - Överskridande av anslagskredit 0 0-10 052 - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-01-11. Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 99 miljoner kronor, vilket är 233 000 kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 127 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 16 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 10 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 16 miljoner kronor. 34
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 97 888 122 843 143 509 160 331 174 647 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +676 +4 611 +5 736 +6 448 +7 425 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Utfall/Ny prognos 98 564 127 454 149 245 166 779 182 072 Differens i 1000-tal kronor +676 +4 611 +5 736 +6 448 +7 425 Differens i procent +0,7 +3,8 +4,0 +4,0 +4,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för oktober och november underskattades med 0,4 miljoner kronor (2,2 procent) i föregående prognos. Underskattningen beror sannolikt på att inflödet till förmånen blev högre än beräknat. Prognosen för inflödet höjs därmed vilket får en höjande effekt på utgifterna under hela prognosperioden. 35
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 175 000 255 200 168 200³ 173 200³ 178 200³ 183 200³ Tilldelade medel 175 000 255 200 168 200 173 200 178 200 183 200 Utfall/Prognos 166 320 177 100 159 100 163 100 167 100 171 100 anslag 8 680 78 100 9 100 10 100 11 100 12 100 tilldelade medel 8 680 78 100 9 100 10 100 11 100 12 100 Högsta anslagskredit 8 750 8 460 8 410 - - - Tillgängliga medel 183 750 263 660 176 610 - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 0 - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad 2018-01-11. Utgifterna för anslagsposten 2017 beräknas bli 177 miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 159 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 36