Program för Halvorsäng och Vikan Inom stadsdelarna Biskopsgården och Arendal

FB Engineering AB Program för Halvorsäng och Vikan Inom stadsdelarna Biskopsgården och Arendal STADSBYGGNADSKONTORET I GÖTEBORG, MAJ 2008 dnr: 0820/03

1/32 Sammanfattning... 2 1 Orientering... 2 Bakgrund och syfte...2 Behov av logistikytor...3 Arbetsorganisation...4 Lägesbeskrivning...4 Markägoförhållanden...4 2 Tidigare ställningstaganden... 6 Riksintressen...6 Översiktsplan 99...7 Andra översiktliga planer och program...8 Detaljplaner m.m....9 Förordnanden och skydd...10 3 Programområdet idag... 10 Markanvändning...10 Terräng och naturförhållanden...11 Geotekniska förhållanden...12 Jordlagerföljd...12 Geohydrologiska förhållanden...13 Markradon...13 Stabilitet...14 Riskbedömning...14 Kulturmiljö...14 Trafik...16 Service...16 Arbetsplatser...16 Rekreation och friluftsliv...16 Teknisk försörjning...16 4 Förslag till markanvändning... 17 logistik och andra verksamhetsområden...17 Trafik...18 Planskiss 1...22 Planskiss 2...26 Teknisk försörjning...28 Genomförandefrågor...28 5 Miljökonsekvenser... 29 Allmänt...29 Behovsbedömning...29 Påverkan...30 6 Fortsatt arbete... 31

2/32 Sammanfattning Detaljplaneprogrammet ger förslag till den framtida markanvändningen inom Halvorsäng och Vikan. Förslag ges till en framtida trafikstruktur som innehåller en ny förbindelse "Halvorslänk" mellan Hisingsleden(E6.20) och Torslandavägen(Lv 155) och trafikmatning inom området. Nya verksamhetsområden med en areal av ca 800 000 kvm kan tillskapas. Därutöver redovisas en tomt för kompostering på ca 100 000 kvm. Delar av naturmarken kommer att sparas med hänsyn till naturvärden och landskapsbild. Detaljplaneprogrammet tar upp behovet av ytterligare utredningar och det föreslås ligga till grund för en detaljplan i första hand för Halvorsäng. Täktverksamheten i Vikan kommer att fortsätta under många år och det bedöms därför inte aktuellt att upprätta detaljplan för den västra delen, där Vikan ligger. Programmet kommer också att användas som underlag vid ansökan om förlängt tillstånd att utnyttja Vikan. 1 Orientering BAKGRUND OCH SYFTE Programområdet omfattar Halvorsäng och Vikan. Halvorsäng består idag av ett kuperat ängs- och skogsområde medan marken vid Vikan till stora delar är starkt påverkad av Skanskas aktiviteter vid Vikans kross. Ett antal aktörer är nu intresserade av en planläggning av ovanstående områden. Scandinavian Distripoint AB (dotterbolag till Älvstranden Utveckling AB och Göteborgs Hamn AB) är i behov av utökade ytor i närhet till hamnen för bl.a. logistikverksamhet och vill nyttja ytorna vid Halvorsäng till detta. Möjligheter till angöring från både Hisingsleden och Torslandavägen planeras. För att Göteborgs Hamn ska kunna utöka sin verksamhet måste Gryaab flytta sin nuvarande komposteringsanläggning vid Arendal. Vikans kross har visat sig vara den lämpligaste platsen för en sådan anläggning, förutsatt att det går att samordna anläggningen med nuvarande verksamhet inom området. Transportavståndet är kort till Gryaab och den största insatsvaran stenmjöl finns på platsen. Läget är snarast bättre än nuvarande placering, med bra förhållanden för anläggningen. Den är också relativt avskild från omgivande verksamheter och kringliggande vägar. Om området ska kunna bli tillgängligt måste flera intressenter samverka. En stor osäkerhet är om platsen kan bli tillgänglig i tid. Skanska håller för nuvarande på att uppdatera sitt tillstånd att utnyttja Vikan som bergtäkt. Tillståndet går ut i januari 2008. Banverket har intresse av Halvorsäng för ny sträckning av Hamnbanan och eventuell anläggning av en kombiterminal i området. Vidare håller Vägverket på att upprätta arbetsplan för Torslandavägen med Vädermotet och Oljevägssmotet. De har också påbörjat arbetet med en förstudie för en sammanlänkning av Torslandavägen och Hisingsleden, "Halvorslänk". Syftet med planeringen är att möjliggöra en utveckling för verksamheter i området med skälig hänsyn till de olika bevarandeintressen som finns i området. Områdets läge i förhållande till infrastruktur samt dess närhet till hamnen gör det till ett viktigt tillskott och komplement till nuvarande verksamhetsområden. Det finns ett behov av ytor för logistikverksamhet samt annan hamnnära verksamhet. Den avsedda verksamheten kommer att kräva stora plana ytor och stora hallar för omlastning av gods. Då området är delvis mycket kuperat måste omfattande massbalansering göras, d.v.s. schaktning och utfyllnad, för att

3/32 få stora plana ytor. Det är nödvändigt att anpassa programområdets höjdsättning till det omkringliggande landskapets nivåer. Ytterligare ett syfte med planeringen är att ersätta den bergtäkt som går förlorad, vid Vikan, med täktområden öster om Vikan. BEHOV AV LOGISTIKYTOR GHAB har studerat utvecklingstrenderna inom lagerhållning och distribution. Utvecklingen går mot centralisering, vilket innebär färre men större lager. Detta medför i sin tur krav på större ytor. Marknaden ställer även högre krav på kortare leveranstider, vilket medför krav på en bra lagerstyrning som ger en hög servicegrad och hög omsättningshastighet. Studierna visar också att det främst är brist på logistikfastigheter och exploaterbar mark i storstadsregionerna. Många verksamheter söker sig därför utanför storstäderna till mindre orter. Storstadsregionerna går många gånger därför miste om viktiga etableringar. Göteborg har stora potentialer för logistikverksamhet med tanke på dess geografiska läge med närheten både till kontinenten och övriga Sverige. Göteborgs Hamn är också Nordens största hamn med bra inflöde från Asien med ökad andel av världsproduktionen. I Göteborg finns ett underskott på planlagd mark som kan användas för logistikändamål och speciellt i hamnnära områden. Bristen på planlagd logistikmark har lett till att Göteborg tappat viktiga logistiketableringar och därmed möjlighet till bland annat tillkommande arbetstillfällen under de senaste fem åren. Hamnen står inför en avsevärd expansion med fördubblade godsflöden inom några år. Inom en 10 års period siktar hamnen på en fördubblad mängd ro/ro (rollon-rolloff), vilket innebär gods som är lastat i containers, på lastbil och i semitrailers. I diskussioner med rederier, speditörer och industrin, såväl befintliga kunder i hamnen som potentiellt tillkommande kunder, framkommer starka önskemål/krav på att kunna etablera logistikverksamhet i det hamnnära området med goda infrastrukturförbindelser med hamnen. För Göteborgs hamns fortsatta utveckling, som bashamn för svensk industri och som drivande kraft för logistikutvecklingen inom hela regionen, är planläggningen av Halvorsäng för logistikverksamhet och på längre sikt även Vikan mycket betydelsefullt. Både Göteborgs Hamn och Volvo letar efter mark för att kunna exploatera för eget behov eller för stödjande verksamheter. Verksamhetstråket Göteborgs Hamn - Volvo - Hisingsleden På den norra sidan av Göta älv ligger Ytterhamnarna med bland annat Göteborgs Hamn. Längs Hisingsleden finns det idag större verksamhetsområden såsom Volvo Car Corporation, Volvo Lastvagnar och Östergärde industriområde. Längs med eller i närheten av Hisingsleden finns även Göteborg City Airport, Säve Depå, övningskörningsbanan vid Stora Holm och ett mindre verksamhetsområde vid Holmvägen. Där finns det även en början till ett evenemangsområde med Göteborg Horse Park strax norr om Björlandavägen och Aeroseum vid Säve Depå. Inom stråket pågår en hel del planeringsarbete. Inom hamnområdet planeras en utbyggnad av Älvsborgshamnen. Vid Tankgatan planeras det för hamnanknytna verksamheter. Vid Hisingsleden norr om Volvo Car planeras ett logistikcentrum. Dessutom planeras en multiarena mellan Göteborg Horse Park och Säve Depå. Det planeras även för en utveckling av verksamhetsområdet vid Holmvägen. Dessutom finns det idéer om att etablera en mästerskapsbana för golf norr om Björlandavägen. Man önskar på sikt även att vända entrén till Göteborg City Airport åt öster. Diskussioner har inletts om vad Säve Depå ska användas till nu när försvaret har lagt ned sin verksamhet.

4/32 ARBETSORGANISATION Stadsbyggnadskontoret har uppdraget att upprätta program och leder och ansvarar för planarbetet. FB Engineering AB är konsult för planarbetet och svarar för utredningar avseende väg och trafik, behovsbedömning MKB, översiktlig riskbedömning, översiktlig geoteknikutredning, översiktlig massbalansering och översiktlig dagvattenutredning. En naturinventering har tagits fram av GF Konsult i anslutning till programarbetet. I övrigt finns utredningar för delområden, bland annat arkeologisk utredning vid Halvorsäng. Arbetet har stämts av vid arbetsgruppsmöten med intressenterna och berörda förvaltningar samt vid interna möten med kommunala förvaltningar. LÄGESBESKRIVNING Programområdet ligger mellan Hisingsleden(E6.20) och Torslandavägen(Lv 155). Söder om området ligger Shell raffinaderi och expansionsytor för Göteborgs Hamn. I sydväst ligger Preem raffinaderi och i väster och i nordväst ligger Sörredsvägen och Volvo Torslanda. Öster om Hisingsleden finns ett naturområde som skydd mellan industrierna och Biskopsgårdens bostadsområden. Programområdet tangeras av två trafikplatser; Vädermotet och Oljevägsmotet (framtida Ytterhamnsmotet). Området omfattar totalt en areal av ca 140 ha (1,4 km 2 ). MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Programområdet ägs idag till ca 40 % av Göteborgs Stad. Övriga fastigheter ägs av bl.a. Scandinavian Distripoint AB(dotterbolag till Älvstranden Utveckling AB och Göteborgs Hamn AB), Jehander, Sveafjord AB, Olsson & Hansson AB m.fl. Figur 1: Skrafferad yta är ägd av olika bolag. Oskrafferad yta är fastigheter som ägs av kommunen.

Figur 2: Programområdet 5/32

6/32 2 Tidigare ställningstaganden RIKSINTRESSEN En mindre del av programrådet i norr ingår i riksintresse för industri m.m. I direkt anslutning till programområdet ligger Torslandavägen och Hisingsleden som är av riksintresse för kommunikation enligt MB 3 kap. 8. Även Hamnbanan med utökad korridor är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8. Troligtvis kommer även den framtida sträckningen av Halvorslänk att klassas som riksintresse. En smal remsa längs med Torslandavägen omfattas av riksintresse enligt MB 4 kap. 4. Detta innebär restriktioner för fritidsbebyggelse. Området vid Halvorsäng och Vikan ingår i remissversionen av "Riksintresseområde Göteborgs hamn" som ett område för framtida expansion av hamnanknuten verksamhet på kort sikt. Riksintresse för industri m.m. Figur 3: Karta 3 ÖP 99

7/32 ÖVERSIKTSPLAN 99 Översiktsplanen för Göteborgs stad (ÖP 99) ska ge långsiktig vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Den östra delen av programområdet är i ÖP 99 utpekat som "Huvudsakligen arbetsplatser på lång sikt". Riktlinjerna för detta område säger att området bedöms vara av intresse för utveckling efter år 2005. Inom området som upptas av Vikans kross finns i ÖP 99 en markering för "Deponi på kort sikt". Marken mellan dessa båda områden är endast markerad som "grönområden, nuvarande markanvändning". Deponi - kort sikt Bef. arbetsplatser Järnväg - lång sikt Jordbruksmark Väg - kort sikt Figur 4: Karta 1 ÖP 99

8/32 ANDRA ÖVERSIKTLIGA PLANER OCH PROGRAM ÖP XX En ny översiktsplan för Göteborgs Stad håller på att utarbetas ÖP XX- Utställningshandling 2008-04-01. Där är den östra delen av programområdet markerad som "Verksamhetsområde på kort sikt". Ett förslag till ny sträckning av Hamnbanan samt ett vägreservat är markerat genom området. Täkt Markreservat för väg Markreservat för järnväg Järnväg Verksamhetsområde Figur 5: Karta 1 ÖP XX

9/32 Fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet En fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet antogs av kommunfullmäktige i april 2006. Den omfattar den östra delen av programområdet och ligger i linje med ÖP XXsamrådshandling genom att ange området som "huvudsakligen arbetsplatser på kort sikt". Två föreslagna järnvägsdragningar är markerade genom området samt en större väg. Väg Arbetsplatser - kort sikt Järnväg Figur 6: Karta 1 Fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet DETALJPLANER M.M. Större delen av programområdet är inte planlagt. I nordöst, vid Hisingsleden gäller detaljplan F3426 med markanvändningen trafikområde. Detaljplan F2827, sydöst om programområdet, har också markanvändningen trafikområde. I söder finns det ytterligare ett par detaljplaner som berör programområdet; F3012 och F2954 som är planer för Volvospåret samt F2662, som är för Preem Petroleums verksamhet. För delar i nordväst (Vikan) gäller täkttillstånd N/XXI:351. Det slutar gälla i januari 2008. En ansökan om ett nytt tillstånd för utökad verksamhet pågår. Figur 7: Grön skraffering visar detaljplanelagda områden

10/32 Halvorsäng exploateringsstudie SWECO FFNS Samhällsplanering har på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret utfört en exploateringsstudie (Halvorsäng Exploateringsstudie, 2005) där tre alternativ redovisas. I samtliga alternativ förbereds angränsande mark som hamnanknutet verksamhetsområde. FÖRORDNANDEN OCH SKYDD Väg Enligt 47 Väglagen finns en bebyggelsefri zon på 50 m längs Hisingsleden. Längs Torslandavägen är frizonen 30 m. Inom detaljplanelagt område kan andra mått gälla. Flyghöjder Det finns restriktioner i fråga om byggnadshöjder då inflygning till Göteborg City Airport(fd. Säve flygfält) går över området. Restriktionerna gäller byggnadshöjder över 175 meter över Göteborgs stads nollplan. 3 Programområdet idag MARKANVÄNDNING Programområdet består av tre delar med olika markanvändning. I väster finns Vikan (1) med sin bergtäkt och krossverksamhet. Öster därom finns ett område (2) med berg i dagen och skogsområden. Längst i öster finns det egentliga Halvorsäng (3) med gammal jordbruksmark som håller på att växa igen. Figur 8: Markanvändning för programområdet. 1. Bergtäkt med omgivande skogsridå. 2. Högre beläget område, skogsklätt och med berg i dagen. 3. Lägre beläget område med igenväxande åkermark och lövskog.

11/32 TERRÄNG OCH NATURFÖRHÅLLANDEN Figur 9: Naturtyper i programområdet. (Bild från GFs Naturinventering, 2007-07-04) Områdets västra del utgörs av en stor bergtäkt, Vikan, med ett gytter av brytningsområden i olika nivåer, stora grus- och sprängstenshögar, vägar, maskiner och byggnader. Området avgränsas till stora delar av branta bergväggar. Längs kanten av bergväggarna har höga vallar av sprängsten, grus och sand lagts upp och på utsidan av dessa finns skogsklädda sluttningar. I västsluttningen växer en lövdominerad skog. I de mer höglänta delarna växer även en del tall och enbuskar. De centrala delarna av området domineras av höjdområden med öppna hällmarkspartier och blandskog. Fältskiktet består av arter som t.ex. ljung. Mellan höjdområdena ligger dalgångar med övervägande fuktig lövskog men bitvis finns även ett relativt stort inslag av ädellövträd. I vissa delar finns ett inslag av gran. Vegetationen tyder på att dalgångarna tidigare utnyttjats som åker- eller ängsmark. I sydost finns ett öppet, kraftigt igenväxande odlingslandskap i anslutning till en gammal gård. Jordbruksdriften lades ned på 1970-talet, och en ung lövskog har börjat växa upp på gammal åkermark närmast omgivande höjdområden. Enstaka äldre ekar växer vid foten av höjdområdet i nordväst, vilket sannolikt utgjorde den tidigare gränsen till åkermarken. Områdets sydöstligaste del består till övervägande del av fuktig lövskog, men här finns även ett mindre område med grandominerad blandskog samt några mindre öppna hällmarkspartier omgivna av en något torrare blandskog. Programområdet varierar i höjd med cirka 51 meter från norr till söder. Lägsta nivån ligger på cirka +15 meter i söder medan den högsta ligger på cirka +66 meter i norr.

12/32 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN FB Engineering AB har sammanställt ett Geotekniskt PM där följande förslag ges inför fortsatt planarbete: Geotekniska undersökningar i form av jord-bergsonderingar rekommenderas då bergets nivå under markytan kan vara ytliga och då påverkar massbalansen. Mark som inte består av berg i dagen fylls lämpligen upp med varierande mäktighet (från bortsprängt berg i området). Geotekniska undersökningar rekommenderas att utföras i lerområden för att få bättre uppfattning om dess jorddjup och dess egenskaper. Speciellt den lera som från tidigare utförda geotekniska undersökningar bedömts som högsensitiv. Sensitiviteten har stor betydelse för bedömning av störningseffekter på lera genom pålning, spontning, skredrörelser m m. Vidare rekommenderas att jordens sättningsegenskaper kontrolleras då lasttillskott i form av t ex uppfyllnader eller avsänkning av grundvattennivån kan medföra att sättningar uppstår. Detta bör speciellt kontrolleras för områdena B1 och B2 i samband med Hamnbanan. Om befintlig anläggning för Skanska ska fortsätta brukas, får den ej påverkas av sättnings- eller stabilitetsproblem i samband med utfyllnader eller andra förändringar i området, och kan således behöva utredas mer till detaljplanen. Totalstabiliteten bedöms under befintliga förhållanden som tillfredsställande. Dock bör förnyad bedömning göras i detaljplanearbetet när kompletterande geotekniska undersökningar utförts. För detaljplaneskedet rekommenderas även att följande undersöks: Bergets art och sprickighet för att bestämma bergets "svällfaktor" från orört till krossat berg. Bergets eventuella innehåll av sulfidmineral ("surt berg"). Berguttag med förekomst av sulfidmineral kan under ogynnsamma förhållanden resultera i att lakvatten med mycket lågt ph och förhöjda metallhalter uppkommer. Bergteknisk utredning för att identifiera block/rasrisk inom området. Radonundersökning för att kunna bestämma gränser mellan låg- och normalradonmark. Sammanfattningsvis bedöms att det kan komma att krävas omfattande förstärkningsåtgärder för att säkra lokala slänters stabilitet och förhindra så att sättningar uppstår, i samband med att Hamnbanan och exploatering av B-områdena ska genomföras. Med det geotekniska underlag som finns är det svårt att bedöma slänternas utbredning och i vilken omfattning detta minskar exploateringen av B-områdena. Därför bör genomförbarheten och typ av förstärkningsåtgärder samt omfattning särskilt utredas i detaljplanearbetet med hjälp av att ovanstående kompletterande utredningar utförs. JORDLAGERFÖLJD Området utgörs huvudsakligen av ytligt berg eller berg i dagen med inslag av glacial finlera, postglacial finlera samt grovmo enligt jordartskartan, se Figur 10.

13/32 Figur 10: Jordartskarta över programområdet. Enligt jordartskartans jordprofil kan den postglaciala finleran underlagras av glacial finlera och av isälvsavlagring innan berg. Intill bergskanterna kan även sand, grus och morän återfinnas. Områdets jordlagerföljd kan troligen likna jordlagerföljden för Oljevägsmotet och Vädermotet, vilka ligger i områdets mellersta och södra del respektive områdets östra del. Baserat på tidigare utförda undersökningar i dessa områden bedöms jordlagerföljden kunna variera enligt följande, ca 0-2 m torrskorpelera, ca 0-12 m lera (ca 0-6 m närmare Vädermotet i öster), ett tunnare lager med friktionsjord och därunder berg. GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Redovisade egenskaper baseras på tidigare utförda geotekniska undersökningar och ska endast ses som en vägledning inför kommande geotekniska utredningar för utveckling av området. Grundvattennivån i lerlagren varierar i de olika delarna av området. I områdets södra del, vid Oljevägsmotet, har grundvattennivån tidigare observerats ligga ca 0,5-2,5 m under markytan. I områdets östra del, vid Vädermotet, har grundvattennivån tidigare observerats ligga ca 0,5-2,0 m under markytan. MARKRADON Enligt radonriskkarta för Göteborgs och Mölndals kommuner klassas aktuellt område som låg- till normalriskområde. Mark som utgörs av silt eller lera klassas som lågriskområde och mark som utgörs av berggrund, sand och morän klassas som normalriskområde. Normalradonmark kräver radonskyddande åtgärder för hus där människor vistas dagligen. Bland annat ska väggar under markytan vara radonsäkrade, rörgenomföringar ska göras täta och risk för sprickbildningar i grundkonstruktionens material måste motverkas. Om kringfyllnad sker med stora mängder naturligt friktionsmaterial eller krossmaterial bör gammastrålningen från detta material kontrolleras så att det ej ökar risken för markradoninträngning i byggnaden genom att tillföra radonemitterande fyllnadsmaterial. Ledningar som förläggs i radonemitterande material kan leda radongas till och in i byggnader.

14/32 STABILITET Totalstabiliteten i området bedöms inte utgöra några nämnvärda problem eftersom ängsmarkerna vid de öppna partierna är flacka. Dock bör markens bärighet kontrolleras vid större uppfyllnader för att undvika lokala brott i jorden. Vid eventuella uppfyllnader intill mindre vattendrag kan lokalstabiliteten behöva kontrolleras i ett senare skede. RISKBEDÖMNING I riskbedömningen som FB Engineering AB utfört konstateras att riskbilden inom verksamhetsområdet påverkas av transportleder för väg och järnvägstrafik med farligt gods samt Shell raffinaderi. Bedömningar av risker och behov av säkerhetshöjande åtgärder har baserats på kvalitativa värderingar och tidigare erfarenheter. Följande bedömningar har gjorts: Samhällsrisken kommer att vara låg, framförallt beroende på att de aktuella verksamheterna kommer att ha låg persontäthet. Sett till individrisk kommer risk relaterad till farligt godstransporter att vara låg jämfört med normala risker i denna typ av verksamhet. Sett till individ- och samhällsrisk bedöms motiv för skyddsavstånd därmed att vara lågt i de aktuella områdena. Samtidigt måste man beakta att de aktuella lederna och järnvägen kommer att vara trafikerade av mycket tung trafik, däribland farligt gods. En olycka av typ kollision eller avåkning där farligt gods är inblandat måste ses som en realistisk händelse som ska beaktas i planarbetet. Såväl Hisingsleden som Torslandavägen är i "Räddningsverkets väginformation om farligt gods 2006" utpekade som primära transportleder för farligt gods. Följande säkerhetsåtgärder föreslås: Bebyggelsefritt område 30 meter från väg och 15 meter från järnväg. Bebyggelsefritt område kan användas för interna transporter och parkering. Inom 275 meter från Shells tomtgräns bör det finnas restriktioner på vilka verksamheter som tillåts. Särskild hänsyn ska tas till utformning av byggnadsfasader som vetter mot genomfartslederna och Hamnbanan och ligger inom ett avstånd av 50 meter från dessa KULTURMILJÖ Inom området finns ett flertal kända fornlämningar. Under sensommaren 2003 utförde Göteborgs Stadsmuseum en arkeologisk utredning vid Halvorsäng, Arkeologisk rapport 2004:44. Utredningen har resulterat i tolv nyupptäckta fornlämningar (Int. Nr. 57-67 & 136). De nyupptäckta fornlämningarna är samtliga boplatser. Tio av dem innehåller slagen flinta och två av dem anläggningar (härdar och stolphål). Ingen av de under utredningen påträffade fornlämningarna kan idag entydigt dateras eller funktionsbestämmas. Inför en vidare exploatering i området krävs förundersökningar av dessa 12 fornlämningar. Det finns sedan tidigare ytterligare kända fornlämningar inom området. 16 av dem har tidigare varit föremål för undersökning. Dessa undersökningar har varit av varierande omfattning och Göteborgs Stadsmuseum anser att de bör omprövas var för sig. Detta för att det felaktigt uppges i fornregistret att flertalet av dem är borttagna. Fornlämning Lu 267(en hällkista) samt ett begränsat område kring denna ska bevaras. Inom det område som till största delen upptas av Vikans kross har enligt fornlämningsregistret nio stycken fornlämningar noterats. Flertalet av dessa är undersökta och borttagna.

15/32 En arkeologisk utredning av området öster om Vikan är beställd men ännu inte genomförd. Alla fasta fornlämningar samt marken runt dessa omfattas av lagen om kulturminnen (1988:950). Övriga kulturhistoriska objekt kan också komma att omfattas av lagen. För att ändra, flytta eller ta bort en fast fornlämning krävs tillstånd av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen får endast lämna sådant tillstånd om fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållande till fornlämningens betydelse. Om en tidigare okänd fornlämning påträffas ska det pågående arbetet omedelbart avbrytas i den del fornlämningen berörs och anmälan göras till Länsstyrelsen. Figur 11: Undersökningsområdet med tidigare kända (ofyllda) och nyupptäckta (skrafferade) fornlämningar Figur 12: Registrerade fornlämningar inom programområdet

16/32 TRAFIK Trafikmängder Vägverket har genom Vägverket Konsult upprättat ett PM, Trafikanalys med en förbättrad/ombyggd Hisingsled, (2007-07-13). Där redovisas trafikflöden i Göteborg 2006 samt beräknade trafikflöden 2020 med en ny Halvorslänk. Trafikmängden på Hisingsleden var 2006 23 900/ÅMVD. På Torslandavägen öster om Vädermotet var trafikmängden 54 200/ÅMVD, mellan Vädermotet och Oljevägsmotet, 34 900/ÅMVD och mellan Oljevägsmotet och Sörredsvägen 30 300/ÅMVD. Gång- och cykeltrafik I anslutning till programområdet finns det idag ett utbyggt GC-nät som följer Torslandavägens södra sida, Hisingsledens östra sida, norra sidan av Assar Gabrielssons väg och Sörredsvägens östra sida. Kollektivtrafik Idag går det flera kollektivtrafiklinjer längs med Torslandavägen, samt utefter Sörredsvägen. Ingen kollektivtrafik går på Hisingsleden. De hållplatser som finns i Halvorsängs närområde är Sörredsvägen, Arendalsvägen och Vädermotet. När detaljplanerna för Halvorsäng och Tankgatan(söder om Ytterhamnsmotet) är fastställda är det viktigt att se över linjestrukturen i området på en övergripande nivå för att säkerställa en god kollektivtrafikförsörjning i området. SERVICE Inom Volvo Torslandaområdet, nordväst om programområdet, finns det ett brett serviceutbud. Främst vid Volvo City där det bland annat finns bank, butiker, restauranger och friskvårdanläggningar. Närmaste centrumanläggning finns därefter i Biskopsgården samt på Eriksberg. Tandvård och vårdcentraler finns i Biskopsgården och i Volvo City. ARBETSPLATSER Inom programområdet finns idag endast en stor arbetsplats med ett 40-tal anställda, Vikans kross, som drivs av Skanska. REKREATION OCH FRILUFTSLIV Inom programområdet finns det en skjutbana som nyttjas av Färjenäs pistolklubb. En endurobana slingrar sig genom programområdet liksom ett antal mindre stigar. Endurobanan nyttjas av Kortedala motorklubb. I programområdets sydöstra del finns en löparslinga på den igenväxande åkermarken i närheten av Halvorsängs gård. Vidare nyttjas delar av åkermarken av en brukshundsklubb. Övriga delar av programområdet är relativt svårtillgängligt och nyttjas inte för rekreation i någon större utsträckning. TEKNISK FÖRSÖRJNING Inom programområdet finns idag enbart ledningar i de södra delarna, längs med Torslandavägen samt längs Hisingsleden. Högspänning Inom området finns inga större ledningar. Närmaste högspänningsledning går strax öster om programområdet på östra sidan av Hisingsleden. VA VA ledningar finns i områdets södra del, längs Torslandavägen.

17/32 Fjärrvärme Fjärrvärme finns inte inom programområdet. Närmaste ledning finns ca 500 meter söder om det. Naturgas Swedegas har en högtrycksledning med naturgas som tangerar området i söder längs Torslandavägen. Den behöver få en ny dragning i programområdet då den berörs av exploateringen. 4 Förslag till markanvändning LOGISTIK OCH ANDRA VERKSAMHETSOMRÅDEN Verksamheter För närvarande planläggs det för logistik på två platser i Göteborg, men det kan även bli annan typ av verksamhet som etablerar sig på dessa platser. Det är dels LCT, Logistikcentrum vid Hisingsleden, vilken består av cirka 65 ha kvartersmark varav ca 30 ha är byggnadsarea. Dels är det Tankgatan i hamnområdet, som består av cirka 24 ha kvartersmark varav 12 ha är byggnadsarea. Aktuellt programområde omfattar 140 ha varav 76-79 ha är kvartersmark. Närmare hälften av marken kommer endast vara tillgänglig på lång sikt eftersom den används som bergtäkt. Bebyggelsestruktur De verksamheter som är aktuella för programområde har huvudsakligen koppling till godstransporter över Göteborgs Hamn t.ex. logistik. Området omges och berörs av trafikleder och vägtrafiken blir i hög grad styrande för hur området kan gestaltas. Halvorslänk som planeras mellan Hisingsleden och Ytterhamnsmotet blir viktig anslutningspunkt till området. Från Vädermotet dras en tvärförbindelse till Sörredsvägen med en planskild korsning vid Halvorslänk. Från tvärförbindelsen matas trafiken in till områden för verksamheter. Det skapas 7-8 områden samt ett område för kompostering. Områdena kan sedan delas upp i en eller flera tomter. Det är önskvärt med stora tomter, gärna på 100 000 m². På bifogade programskisser redovisas föreslagna områdena. De har markerats med bokstäver från A till E. Då sträckningen för den nya Hamnbanan inte är fastställd av Banverket visas två alternativa planskisser. En förutsättning för att komposteringsområdet ska kunna tillskapas är att den nya bergtäkten flyttas till områdena öster om Vikan, område C1. Inom område C1 och C2 föreslås att täktverksamhet ska ske med ett uttag av ca 9 miljoner ton berg. Område C1 och C2 föreslås avschaktas till nivåer mellan +31 till +30. Det egentliga Halvorsäng, område A-B, massbalanseras till nivåer omkring +20 till +25. Väster därom bibehålls sluttningarna så att ett grönt stråk skapas från norr till söder. För Vikan, område D och E, föreslås att fortsatt bergtäkt sker till nivåer från +22 till +30 för område D och +32 för område E. Väster om Vikan föreslås en befintlig skogsridå att bibehållas. Gestaltning Genom en exploatering av området kommer stads- och landskapsbilden radikalt att förändras. För att få ett attraktivt industriområde trots den stora omvandlingen av landskapet är det viktigt att man jobbar med gestaltningsfrågorna i området. Exempelvis är det viktigt

18/32 att arbeta med övergångszoner mot angränsande mark, t.ex. via terrasserade slänter och trädplanteringar, stråk, utblickar med mera. Industribyggnaderna ska ges en omsorgsfull utformning och dess framsidor bör vändas mot omgivande vägar för att området ska uppfattas som attraktivt. Nödvändiga slänter för att ta upp de stora terrängskillnaderna bör huvudsakligen anläggas inom tomtmark. Ett gestaltningsprogram bör tas fram i samband med detaljplanearbetet där dessa frågor belyses. TRAFIK Framtida trafikalstring och trafikmängder Som tidigare nämnts har Vägverket låtit upprätta ett PM innehållande en trafiknätsanalys för vägnätet i Göteborg vid en förbättrad Hisingsled. Dagens trafikmängder har sedan räknats upp till år 2020 med hjälp av trafikalstringstal (1,15 för personbilar och 1,44 för lastbilar 2006-2020). Utöver den generella uppräkningen har man även tagit hänsyn till större exploateringar som väntas beröra området. Nytt logistikcentrum vid Hisingsleden, LCT, förväntas generera 2 300 personbilsresor och 1 200 lastbilsresor/åmvd. Logistikverksamheten vid Halvorsäng bedöms generera 2 300 personbilsresor samt 1 200 lastbilsresor/åmvd. De fordonsrörelser som beräknats för ett vardagsdygn för år 2020 är 40 400 fordon på Hisingsleden norr om anslutningen till Halvorsäng och 30 600 fordon mellan Halvorslänk och Vädermotet. Torslandavägen beräknas ha ett trafikflöde på 35 400 fordon/åmvd mellan Sörredsvägen och Ytterhamnsmotet, 38 500 fordon/åmvd mellan Ytterhamnsmotet och Vädermotet samt 69 200 fordon/dygn öster om Vädermotet. Halvorslänk beräknas få ett trafikflöde på 9 900 fordon/åmvd. För statliga vägar inom Storgöteborg bedöms den årliga trafiktillväxten efter år 2020 till 0,88%/år för personbilar och 1,70%/år för lastbilar (Vägverket publikation 2006:27, Vägverkets Samhällsekonomiska kalkylvärden). FB Engineering AB utförde 2006 en särskild trafikutredning för Logistikcentrum vid Hisingsleden. Genom jämförelse med liknande verksamheter i Norrköping fick man fram trafikalstringstal för området. De trafikalstringstal som användes var: 20 lastbilar per hektar tomtyta och dygn 15 anställda per hektar tomtyta och dygn 2,5 personbilsresor per anställd och dygn Detta ger vid en exploatering av området på 60 Ha en trafikalstring på 3 450 fordonsrörelser/ dygn (jämförbar med siffran i Vägverkets rapport ovan). Ovanstående siffror är i princio oföränderliga på årsbasis utan ändras främst om verksamheterna byter karaktär. Den totala verksamhetsytan för Halvorsäng är ca 76 Ha vid full exploatering. Ett antagande att verksamheterna har liknande sammansättning (50% lagerföretag och 50% terminaler och depåer) och att man därmed kan använda samma trafikalstringstal, som Logistikcentrum, ger att trafikalstringen 4 400 fordon/vardagsdygn. Detta är ca 1 000 fordon fler per dygn än vad som bedömts i Vägverkets Trafikanalys. Detta innebär troligtvis att trafikmängden på Halvorslänk kan bli något högre än den som redovisas i trafikanalysen, men det kan också vara så att trafiken från Halvorsäng fördelas "bredare", via anslutningarna till Sörredsvägen och Biskopsgården. Alstringstalen för verksamheterna i Halvorsäng är en mycket grov uppskattning och kan vara både högre och lägre än vad som har redovisats här. Till exempel genererar hämtlager mer trafik än höglager. Dessutom har vi inte här tagit hänsyn till tågtrafik, vilket skulle kunna minska antalet fordonsrörelser på vägen. Nedan visas i tabellform den beräknade

19/32 genomsnittliga trafiken per delområde inom Halvorsäng. Dock kan det bli stora interna skillnader i trafiksaltringen enligt ovanstående resonemang. Trafikalstring skiss 1 Område Yta (kvm) Fordonsrörelser/dygn A1 25 000 144 A2 20 000 115 B1 75 000 430 B2 35 000 200 C1 95 000 550 C2 130 000 750 D 280 000 1600 E 100 000 575 Kompostering 100 Trafikalstring skiss 2 Område Yta (kvm) Fordonsrörelser/dygn A1 30 000 173 A2 25 000 144 B 135 000 780 C1 95 000 550 C2 130 000 750 D 280 000 1600 E 100 000 575 Kompostering 100 Vägutformning Vägverkets PM för Halvorslänk att visa på de krav och önskemål som Vägverket ställer på den nya länken (nedan kallad "Halvorslänk") mellan Ytterhamnsmotet och Hisingsleden. Detta för att Vägverket kommer att bli väghållare för denna. Några av de parametrar som tas upp i PM:et och som bör beaktas i planarbetet för Halvorsäng redovisas nedan. Vägverket önskar att Halvorslänk endast har en korsning in mot Halvorsängs verksamhetsområde. Denna korsningspunkt ska vara en planskild trafikplats. En eventuell GC-bana utefter Halvorslänk är en kommunal angelägenhet. Om kommunen anser att behovet finns ska denna ligga separerad från vägen. Länken bör utformas med så kort sträckning som möjligt för att främja en god transportkvalitet. Efter studier och beräkningar av framtida trafikmängder har Vägverket beslutat att Halvorslänk ska ha fyra körfält, med mittseparering. Djupare analyser av framtida trafikföring får avgöra huruvida detta ska gälla på hela sträckan och var eventuella vävsträckor och dylikt ska finnas. Ny anslutning till Vikans kross arbetas in i planen. Vägutformningen ska göras enligt god standard för 70 km/h i VGU. Parallellt med det kommunala planarbetet håller Vägverket på med en förstudie för Halvorslänk där samrådshandlingen beräknas vara klar under våren 2008. Gemensamma förutsättningar Vägverket håller i nuläget (november 2007) på med en arbetsplan och bygghandling gällande ombyggnad av Torslandavägen och trafikplatserna Vädermotet, Oljevägsmotet samt signalkorsningen vid Sörredsvägen. Utformningen av de två trafikplatserna påverkar i stor omfattning hur anslutningarna till planområdet och trafikföringen inom Halvorsäng kan se ut.

20/32 Vädermotets nya tyngdpunkt ligger något längre västerut än i dagsläget vilket innebär att ytorna inom Halvorsäng är mindre än i de översiktliga planerna. Däremot kommer man att planskilt kunna ansluta Halvorsäng med det befintliga industriområdet i Biskopsgården. Oljevägsmotet kommer att ersättas av det nya Ytterhamnsmotet, vilket kommer att ligga omedelbart väster om den befintliga trafikplatsen. Volvospåret kommer att korsa Torslandavägen på samma ställe som idag. Man har i arbetsplanen fastställt att höjden på överkant trafikplatsen ska ligga på +20 meter. Avståndet mellan spår och överkant vägbana beräknas till 6 meter. De geometriska krav (lutning och radie) som ställs på väg och järnväg gör att Volvospåret måste flyttas något norrut från sitt nuvarande läge för att Halvorslänk ska kunna korsa på +23 meter. Inom ramen för ovan nämnda arbetsplan planerar Vägverket en av- och påfart mot Halvorsäng och Biskopsgårdens industriområde från Hisingsleden. Dess slutliga placering inom programområdet är idag inte fastställd utan kommer att redovisas i detaljplanen. I programmet reserveras ytor för en halv trafikplats där Halvorslänk ansluter till Hisingsleden. Detta innebär att det endast kommer att finnas ramper till och från norr i trafikplatsen. En tvärförbindelse i öst-västlig riktning planeras inom Halvorsäng, från Biskopsgårdens industriområde till en nybyggd väg för den planerade bilprovningsanläggningen vid Sörredsvägen. Tvärförbindelsen korsar även Halvorslänk i en planskildhet. I denna punkt reserveras plats för en framtida trafikplats. Vägverket tar under våren 2008 fram en förstudie för Halvorslänk, där utformningen av länken beskrivs översiktligt. Förutsatt att Vägverket väljer att fortsätta planprocessen, kommer detaljutformningen av trafikplatsen att utredas i ett inledande skisskede i en arbetsplan. I arbetsplaneskedet behandlas även frågan huruvida lokalvägen ska korsa över eller under länken. Båda varianterna är möjliga men ur retardations- och accelerationssynpunkt, och även för orienterbarheten brukar man vilja att lokalvägen korsar över huvudvägen, om topografin medger detta. Bedömningar och skisser som är relevanta i skedet för ett detaljplaneprogram ger att man kan klara de föreslagna nivåerna i detaljplaneprogrammet med de lutningar och radier som Vägverket föreskriver. De östra delarna av Halvorsäng kommer att exploateras innan Halvorslänk byggs (bl.a. pga. att Skanska kommer att bryta berg i den planerade väglinjen). Detta innebär att det i första skedet behöver byggas en anslutning mot Halvorsängs verksamhetsområde samt en ny infart till Vikans krossanläggning direkt norr om korsningen med Volvospåret. En dialog får sedan föras mellan kommunen och Vägverket om korsningens framtid när Halvorslänk och trafikplatsen är färdigbyggda. Om korsningen stängs så måste både området som idag är Vikans kross och den östliga delen av Halvorsäng i så fall trafikmatas via tvärförbindelsen genom området. Om detta görs finns det möjlighet att i stället bygga en planskild förbindelse mellan områdena öster och väster om Halvorslänk i denna punkt. Redan i det tidiga skedet, när Halvorsäng trafikmatas via en korsning strax norr om ytterhamnsmotet, måste Volvospåret flyttas norrut från sitt befintliga läge för att klara de krav som finns på fria höjder mellan järnväg och väg. I det tidiga skedet av områdets utveckling måste komposteringsanläggningen kunna trafikmatas via den planerade bilprovningsanläggningen vid Sörredsvägen. Detta påverkar Volvo personals skjutbana som finns väster om programområdet. Då Banverket i dagsläget inte har beslutat om Hamnbanan i framtiden ska behålla sin befintliga sträckning längs norra Älvstranden eller få en ny sträckning via tunnel under bland annat Biskopsgården, vilken korsar rakt igenom programområdet vid Halvorsäng, måste det främst inne i området finnas alternativa lösningar för trafikföringen.

21/32 Det redovisade läget, i Planskiss 1, för Hamnbanan är ett av möjliga lägen. Korridoren som finns redovisad i Förstudie för ny hamnbana (2006-03-03) är betydligt bredare. Då Banverket inte vet vilket alternativ de kommer att gå vidare med förrän våren 2009, måste redovisade tomtindelningar samt trafiklösningar ses som förslag. Det är angeläget att så många tomter som möjligt ska kunna matas med järnväg ur miljöaspekt och flexibilitet. Alternativa skisser I förutsättningarna ingår att två alternativ för Hamnbanans sträckning ska redovisas: Planskiss 1 innehåller ny sträckning av Hamnbanan som skär genom Halvorsäng. Planskiss 2 visar området då Hamnbanan går i befintlig sträckning.

22/32 PLANSKISS 1 Figur 14: Skiss 1 programområdet med Hamnbanan skala 1:10 000

23/32 Alternativ 1, nya Hamnbanan skär igenom Halvorsäng Om beslut fattas att Hamnbanan i framtiden ska gå i ny sträckning över Halvorsäng måste hänsyn tas till detta när de olika tomterna ska trafikförsörjas. För att även nå så många tomter som möjligt med järnväg kan man koppla ihop Volvospåret med Hamnbanan i nordlig riktning. Ett stickspår kan även byggas till område B2 och D. Områdets topografi ger sedan att övriga tomter ligger för högt för att man ska kunna nå dem med järnväg. På grund av järnvägskopplingen mellan Hamnbanan och Volvospåret blir det svårt att nå de norra tomterna med en gen bilväg. För att tillskapa så stora tomter som möjligt föreslås den interna matargatan löpa söder om område B1 och B2, parallellt med Torslandavägen och ansluta mot områdets "tvärförbindelse" direkt väster om Vädermotet. På så sätt trafikmatas områdena A och B österifrån. När Halvorslänk och trafikplatsen på länken är byggda kan område A även trafikförsörjas därifrån. GC-trafik föreslås utmed Halvorslänk och tvärförbindelsen. Preliminära ytor för verksamheter i kvm A1 25 000 A2 20 000 B1 75 000 B2 35 000 C1 95 000 C2 130 000 D 280 000 E 100 000 Tot: 760 000

Figur 15: Sektioner skala 1:2000 24/32

Figur 16: Sektioner skala 1:2000 25/32

26/32 PLANSKISS 2 Figur 17: Skiss 2 programområdet utan Hamnbanan skala 1:10 000

27/32 Alternativ 2, Hamnbanan går i befintlig sträckning Då Hamnbanan inte skär igenom området kan det bildas färre och större tomter, vilket innebär en något annan trafikmatning inom området. Som det tidigare har beskrivits så kommer Halvorsäng i det första skedet (innan Halvorslänk är byggd) endast att trafikmatas från Ytterhamnsmotet. Anslutningen mot området blir direkt norr om den planskilda passagen över Volvospåret. Vägen går först rakt österut för att sedan ta av norrut runt bergssidan och grönområdet, nordväst om verksamhetsområde B. Beroende på var avfarten från Hisingsleden hamnar (detta är inte fastställt i dagsläget) blir det en tre- alternativt fyrvägskorsning där vägen når områdets tvärförbindelse. Förslagsvis utformas denna korsningspunkt som en cirkulationsplats, men detta bestäms i detaljplaneskedet när djupare trafikanalyser och kapacitetsbedömingar är gjorda. Område B och D kan få järnvägsanslutning via Volvospåret om området ligger på +20 meter. Om området läggs högre blir lutningen för tågen alltför stor. Spåret ligger då parallellt med matargatan. GC-trafik föreslås utmed Halvorslänk och tvärförbindelsen. Preliminära ytor för verksamheter i kvm A1 30 000 A2 25 000 B 135 000 C1 95 000 C2 130 000 D 280 000 E 100 000 Tot: 790 000

28/32 TEKNISK FÖRSÖRJNING Hydrologi och avvattning Avvattningen av området sker i huvudsak mot söder via bäckar och framförallt grävda diken. Vattnet rinner via trummor under Torslandavägen vidare mot Oljevägen och Skandiahamnens område ut till Älvsborgsfjorden. Även efter exploateringen av Halvorsäng kommer Älvsborgsfjorden vara den slutliga recipienten för dagvattenavrinningen. Med tanke på att större delen av fjordutloppet kantas av industriområden kan man anta att belastningen av förorenat dagvatten redan idag är hög. Enligt Göteborgs stads dagvattenplan så ska Älvsborgsfjordens mynning tillhöra prioriteringsklass 1 pga. dess kustnära läge. Prioriteringsklass 1 medför att recipienten ses som särskilt känslig för föroreningsbelastning via dagvatten. Dagvattenplanens riktlinjer förordar att behandling eller omfattande behandling ska vidtagas, beroende av den planerade verksamhetens föroreningspotential. Med behandling menas metod som enligt erfarenhet ger en förbättrad dagvattenkvalitet innan dagvattnet når recipient. Begreppet omfattade behandling medför att dagvattnet ska renas innan det når recipient, även då recipienten är mindre känslig. Generellt kommer flödet att öka ca fyra gånger. För att minska belastning på framförallt dagvattentrummor under Torslandavägen, men även längre nedströms liggande dagvattensystem, föreslås att fördröjningsåtgärder i form av utjämningsmagasin arbetas in i detaljplanen. Detaljplanen bör också innefatta en omläggning eller kulvertering av befintliga bäckar genom de planerade ytorna A1, A2, B1, B2, C1. Detaljplaneringen av utjämningsmagasin bör göras i samråd med Vägverket för att hitta gemensamma lösningar för dagvattenhanteringen för Halvorsäng, Ytterhamnsmotet (väg 155) och området kring Tankgatan. Eftersom grundvattennivån är högt belägen måste hänsyn tas så att placeringen av magasinen inte görs på en för låg nivå. Avledning av dagvatten via öppna diken och dammar bidrar till att minska föroreningsbelastningen till recipienten. En uppehållstid om ca 1 dygn kan bidra till att minska föroreningsmängden med 60-70 %. Möjligheterna till infiltration ses som mycket små inom det aktuella området. Åtgärder för att rena och fördröja dagvattnet bör därför inrikta sig på att planera in sedimentationsdammar alternativt i kombination med grunda svackdiken. Åtgärder av denna typ är enligt Göteborg stads dagvattenplan tillräcklig för ett industriområde där verksamheten är av sådan art att föroreningspotentialen till dagvatten betraktas som liten. Vindkraft Göteborg Energi har tidigare undersökt området. De vitsordar att området skulle fungera för vindkraft. Men då området ligger på vägen för inflygningen till Göteborg City Airport är det dock olämpligt för vindkraft. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Etappindelning Etapp 1: delar av område C1 Etapp 2: komposteringen Etapp 3: område A1, A2 och B Etapp 4: område C1 och C2 som verksamhetsområden Etapp 5: område D och E som kan exploateras först om ca 20 år ca 95 000 kvm ca 105 000 kvm ca 185 000 kvm ca 225 000 kvm ca 380 000 kvm Delar av område C exploateras för flytt av täktverksamheten från Vikan så att komposteringsanläggningen kan komma igång. Område A och B kan exploateras då Ytterhamnsmotet är byggt och Volvospåret flyttat, alt. när Vädermotet är ombyggt. När bergtäkten är avslutad inom område C kan område C exploateras för verksamheter. Den tänkta väglinjen för Halvorslänk ligger inom bergtäktens område. Länken kan börja byggas då bryt-

29/32 ningen i linjen är i rätt nivå. Om det då fortfarande pågår brytning i bergtäkten öster om väglinjen krävs en planskildhet för Vikans interna transporter. Område D kan exploateras då bergtäkten är avslutad och vallarna med flera årsproduktioner av kross är borttagna. 5 Miljökonsekvenser ALLMÄNT Enligt Behovsbedömning, utförd av FB Engineering AB, är programmet i linje med ÖP 99, ÖP XX och FÖP för Ytterhamnsområdet. Torslandavägen och Hisingsleden är av riksintresse för kommunikation enligt MB 3 kap. 8. Korridorerna för en framtida hamnbana och Halvors länk kan även de anses vara av riksintresse för kommunikation. I norr tangeras ett område som i ÖP 99 är utpekat som riksintresse för totalförsvaret. I ÖP XX har detta område utgått. En smal remsa längs med Torslandavägen omfattas av riksintresse enligt MB 4 kap. 4. Detta innebär restriktioner för fritidsbebyggelse samt ett antal anläggningar om dessa inte ligger i anslutning till befintliga anläggningar. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tagit fram en remissversion av "Riksintresse Göteborg hamn". I denna remissversion ingår programområdet i riksintresseområde för hamnen. I övrigt återfinns inga riksintressen enligt MB 3 och 4 kap eller områdesskydd enligt MB 7 kap inom programområdet. Inom området finns ett mindre skogsområde utpekat i Länsstyrelsens lövskogsinventering samt ett flertal arkeologiska objekt. BEHOVSBEDÖMNING Då kommande detaljplaner anger förutsättningar för verksamheter som nämns i bilaga 1 och 3 till Förordningen om Miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905), täktverksamhet, komposteringsanläggning, byggande av väg och järnväg, och är planer som utarbetas för t.ex. transporter eller avfallshantering antas genomförandet av kommande planer medföra betydande miljöpåverkan. Den betydande miljöpåverkan som planerna medför kan främst hänvisas till täktverksamheten samt övrigt anspråkstagande av mark och den påverkan på främst naturoch kulturmiljö samt landskapsbild som detta medför. Detta innebär att en miljöbedömning med MKB ska tas fram. Vad en MKB för en plan ska innehålla specificeras i 6 kap. 12 miljöbalken. Utifrån de uppgifter som funnits att tillgå vid sammanställandet av underlaget till behovsbedömning anses det fulla utnyttjandet av föreslagna planprogram för Halvorsäng och Vikan främst ha en påverkan inom följande områden; Stor lokal påverkan på naturmiljön i området till följd av täktverksamhet, ny förbindelse mellan Torslandavägen och Hisingsleden, Hamnbanan och de plansprängningar som krävs för logistikytor. Stor påverkan på de hydrologiska förhållandena inom hela området till följd av radikalt ändrade infiltrationsförhållanden och avrinning i och med plansprängning och hårdgörandet av mark. Både mängden dagvatten och föroreningsbelastningen kommer att öka markant. Påverkan på landskapsbilden till följd av täktverksamhet, vägar m.m. Påverkan på de kända och eventuella okända fornlämningar som återfinns inom området. Påverkan på befintligt rekreationsnyttjande. Ökade bullernivåer. Utsläpp till luft i förhållande till MKN.

30/32 För att kunna utreda påverkan av planprogrammet och kommande detaljplaner behövs en arkeologisk utredning utföras för Vikan-området. Vidare bör trafikrörelser och mängder samt restriktioner för buller utredas utförligare. I MKB bör påverkan specificeras till effekter och konsekvenser inom respektive område. PÅVERKAN Naturmiljö I utförd naturvärdesbedömning ansågs inga områden av nationellt eller regionallt värde finnas inom programområdet. Ett område med större lokala naturvärden återfinns längs branten som skiljer de lägre liggande delarna av Halvorsäng åt från de högre partierna. Resterade lövskog inom området ansågs ha lokala naturvärden, denna återfinns bland annat i de östligaste delarna av Halvorsäng samt i den dal där Halvorslänk är placerad. Frånsett området vid branten där ett så kallat "grönt stråk" placerats medger programmet att samtliga naturområden blir föremål för exploatering. De omfattande justeringarna av höjder samt hårdgörandet av mark innebär att befintlig miljö försvinner helt. Lokalt är detta ett mycket stort ingrepp i naturmiljön. Kulturmiljö De omfattande omarbetningar av höjder m.m. som programmet beskiver kommer med största sannolikhet att medföra att flertalet av de i området kända fornlämningarna kommer att behöva slutundersökas och tas bort. De boplatser som ligger direkt öster om branten kommer att kunna sparas då de faller inom det "gröna stråket" nämnt under avsnitt naturmiljö. Rekreation och friluftsliv Ingreppen i området blir stora och möjligheten att nyttja området för enduro, hundträning, promenader, skjutbana etc. kommer sannolikt att försvinna. I ett större perspektiv medför utbyggnaderna att ytterligare ett grönområde försvinner i en redan kraftigt exploaterad del av Göteborg. Utöver nämnda aktiviteter är dock befintligt nyttjande av området relativt sparsamt. Boendemiljö Den påverkan som programmet främst skulle kunna bidra till är ökade bullernivåer, minskade rekreationsmöjligheter samt lukt från komposteringsanläggningen. Då avståndet till närmsta bostäder är relativt stort, som minst 250 m åt sydväst (från programområdets gräns), kommer denna påverkan troligtvis att vara relativt liten. Detta då de aktuella bostäderna redan är bullerpåverkade av bland annat Torslandavägen. En utredning för att finna bästa lokalisering av komposteringsanläggningen inom Göteborgs kommun har genomförts. Denna konstaterade att Vikans kross var det bästa alternativet, framförallt av hänsyn till de korta transportavstånden, att det inte finns några motstående exploateringsintressen, att en ringa påverkan sker på landskapsbilden och att inga bevarandeintressen finns i närområdet. Komposteringsanläggningen är lokaliserad till de nordligaste delarna av programområdet och kommer att i tre vädersträck vara omgiven av 20-40 m höga bergväggar. Avståndet från komposteringsanläggningen till nämnda bostäder är över 500 m, vilket uppfyller Boverkets skyddsavstånd enligt skriften "Bättre plats för arbete". Däremot kan närliggande kontor och industrier uppleva luktförändringar. Riskbilden för närliggande bostadsområden anses inte påverkas av programmet. Landskapsbild Omfattande höjdförändringar och uppförandet av nya infrastrukturstråk och anläggningar kommer märkbart att påverka landskapsbilden. Det kommer fortsatt att vara en höjdskillnad inom Halvorsäng, likväl kommer upplevelsen av landskapet att vara mycket annorlunda.