YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013 Föreskrift 15/011/2013

Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013 Föreskrift 15/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:24

Föreskrifter och anvisningar 2013:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013 Föreskrift 15/011/2013

Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2013:24 ISBN 978-952-13-5490-8 (hft.) ISBN 978-952-13-5491-5 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä, Esbo 2013

Innehåll 1 Fristående examina... 7 1.1 Anordnande av fristående examina... 7 1.2 Avläggande av fristående examina... 7 1.3 Grunderna för fristående examina... 7 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen... 8 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen... 8 1.6 Betyg... 9 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen... 9 1.7.1 Krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina... 9 1.7.2 Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen för familjedagvårdare... 11 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare... 11 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för familjedagvårdare... 11 2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare... 12 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för familjedagvårdare och grunderna för bedömningen... 13 3.1 Yrkesverksamhet inom familjedagvården... 14 Krav på yrkesskicklighet... 14 Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)... 14 Sätten att visa yrkesskicklighet... 17 3.2 Arbetet som fostrare inom familjedagvården... 18 Krav på yrkesskicklighet... 18 Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)... 18 Sätten att visa yrkesskicklighet... 23 3.3. Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet... 23 Krav på yrkesskicklighet... 23 Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)... 24 Sätten att visa yrkesskicklighet... 27 3.4 Att möta barns behov av stöd... 27 Krav på yrkesskicklighet... 27 Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)... 28 Sätten att visa yrkesskicklighet... 32

3.5 Att bemöta barn och familjer från olika kulturer... 33 Krav på yrkesskicklighet... 33 Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)... 33 Sätten att visa yrkesskicklighet... 36 3.6 En examensdel ur en annan examen... 36 3.7 Arbete som företagare... 37 Krav på yrkesskicklighet... 37 Bedömning (föremål och kriterier för bedömning)... 37 Sätten att visa yrkesskicklighet... 39 Bilaga Beskrivning av familjedagvårdarens arbete och värdegrunden för arbetet... 40

1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examina Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examina I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömning) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömning anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömning bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. På studier som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamina som nämns i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas punkt 9) om indragning av studierätten i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas. 1.7.1 Krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkesoch specialyrkesexamina som avläggs som fristående examen och senare i arbetslivet. På utbildning som förbereder för fristående examen tillämpas hänvisningsbestämmelserna om tillgänglighet och förutsättningarna för antagning av studerande som nämns i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) och syftar på 27, 27 a och 27 b i lagen om yrkesutbildning (951/2011). En omständighet som gäller den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i utbildningen som förbereder för fristående examen i de fall då studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. Det här förutsätter att kraven på säkerhet i studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, exempelvis genom tjänster inom elevvården och studerandehälsovården eller med andra hjälpmedel eller stödmetoder. Ett hinder för 9

att bli antagen som studerande kan, om tryggandet av andras hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten så förutsätter, vara att personen i samband med ansökan till yrkes- eller specialyrkesexamen har undanhållit information om tidigare beslut om indragning av studierätt. De examensspecifika kraven på hälsotillståndet ska utgående från det ovannämnda tas i beaktande i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den samt vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Examensspecifika krav på hälsotillståndet ingår i grunderna för de yrkes- och specialyrkesexamina inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet som nämns i statsrådets förordning (1033/2011). Den som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska informera (L 952/ 2011, 13 a ) alla sökande om de examensspecifika kraven på hälsotillståndet och funktionsförmågan. Den sökande ska på begäran ge utbildningsanordnaren sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för antagning som studerande och eventuella uppgifter om tidigare beslut om indragning av studierätt. I antagningsskedet räcker det med den sökandes egen beskrivning av sitt nuvarande hälsotillstånd. Utbildningsanordnarna ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller myndigheter för att få eller ge de uppgifter som behövs vid antagningen av studerande. Med tanke på de sökandes rättsskydd är det motiverat att de inte antas till utbildning som förbereder för en fristående examen, som omfattar praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte klarar av. Vid antagningen av studerande är det dock skäl att beakta att ett yrke eller arbete består av mångskiftande uppgifter. Samma examen kan innehålla examensdelar som förutsätter olika krav på hälsotillståndet eller funktionsförmågan och därmed ger den studerande individuella möjligheter att genomföra utbildningen som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren ska vid behov tillsammans med den studerande och elevvårdspersonalen utreda den studerandes möjlighet att söka till någon annan utbildning som förbereder för fristående examen, där han eller hon uppfyller antagningskraven. En förändring i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte avbryta utbildningen som förbereder för fristående examen eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. Praktiska problem i utbildningen som förbereder för fristående examen, som beror på att den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förändrats, måste i första hand kunna lösas genom lämpliga individuella undervisningsarrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd i studierna, handledning i ergonomiska arbetssätt och användningen av hjälpmedel underlättar genomförandet utbildningen som förbereder för fristående examen. Förändringar i en studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förutsätter samarbete med elevvården, studerandehälsovården och arbetshälsovården. 10

1.7.2 Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen för familjedagvårdare I fråga om en persons hälsotillstånd eller funktionsförmåga måste man bedöma den individuella vårdsituationen och vilka begränsningar de eventuella sjukdomarna förorsakar. Hinder för antagning som studerande kan vara sådana psykiska sjukdomar som hindrar personen från att delta i praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet, till exempel pågående obehandlad psykos eller svår depression som sänker funktionsförmågan sådana fysiska sjukdomar som sjukdomar eller skador i stöd- och rörelseorganen samt kroniska eksem som begränsar funktionsförmågan så mycket att de utgör ett hinder för praktiska arbetsuppgifter eller inlärning i arbetet en sjukdom som smittar via blodet, som kan begränsa de praktiska arbetsuppgifterna eller inlärningen i arbetet missbruksproblem eller rusmedelsberoende. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare Kraven på yrkesskicklighet i grunderna för yrkesexamen för familjedagvårdare är fastställda på en sådan nivå att en person som har grundutbildning inom området eller motsvarande kunskaper och färdigheter samt ytterligare kompletterande och fördjupade studier och cirka tre års arbetserfarenhet sannolikt kan avlägga ifrågavarande yrkesexamen. 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för familjedagvårdare De som avlägger yrkesexamen för familjedagvårdare visar sitt kunnande genom att arbeta inom familjedagvården som sakkunniga inom småbarnsfostran. De kan arbeta i professionell interaktion med både barnen och deras familjer i enlighet med principerna om fostringsgemenskap. De som avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare drar i sitt arbete nytta av information om barnens växande och utveckling. De kan också erbjuda barnen en stimulerande och trygg miljö som stödjer fostran, vård och lärande. De kan delta i samarbetsnätverk inom sitt område och samarbeta med sakkunniga inom branschen. De som avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare kan i alla arbetssituationer följa de etiska principerna och författningarna som reglerar arbetet inom branschen. 11

2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare För att få examensbetyg ska examinanden avlägga fyra obligatoriska och minst en valfri examensdel. Tabell 1. Uppbyggnaden av yrkesexamen för familjedagvårdare Obligatoriska examensdelar 3.1 Yrkesverksamhet inom familjedagvården 3.2 Arbetet som fostrare inom familjedagvården 3.3. Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet 3.4 Att möta barns behov av stöd Valfria examensdelar 3.5 Att bemöta barn och familjer från olika kulturer 3.6 En examensdel ur en annan examen 3.7 Arbete som företagare 12

3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för familjedagvårdare och grunderna för bedömningen Yrkesskickligheten som krävs i examensgrunderna visas i enlighet med den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen för familjedagvårdare vid personligt tillämpade examenstillfällen i autentisk miljö i egna arbetsuppgifter, så att examinanden på ett heltäckande sätt visar den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanden färdigheter och förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och verksamhetsmiljöer. visar också förmåga att utvärdera och lära sig av erfarenheter, att omvärdera och ta i bruk nya arbetssätt. Vid examenstillfällena bedöms examinandens yrkesskicklighet av bedömare som förberetts för sin uppgift. ska ges möjlighet att utvärdera sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar examinandens kunnande utgående från kraven på yrkesskicklighet samt föremålen och kriterierna för bedömning i examen. Till en bra bedömningsprocess hör att ge examinanden respons. kan få responsen exempelvis efter att bedömningsförslaget är klart. kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar sina iakttagelser under samtalet i en bedömningsblankett. På det viset säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Den här möjligheten kan ges i samband med att examinanden avlägger examensdelen eller efter att alla examensprestationer är avklarade. Yrkesexamen för familjedagvårdare bedöms per examensdel så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i respektive examensdel. Bedömningsgruppen som består av tre parter framför ett skriftligt bedömningsförslag för examensdelen till examenskommissionen efter att examensprestationerna genomförts på ett heltäckande och tillförlitligt sätt i enlighet med examensgrunderna. Medlemmarna i bedömningsgruppen representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare. Krav på yrkesskicklighet, föremål och kriterier för bedömning Kraven på yrkesskicklighet som utformats utgående från uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet beskrivs på följande sidor. Under dem i den vänstra kolumnen står föremålen för bedömning som härletts ur kraven på yrkesskicklighet och anger de för yrkesskickligheten centrala kunskapsområden som i bedömningen ska ägnas speciell uppmärksamhet. I den högra kolumnen står kriterierna för bedömning, som anger den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. På basis av dem avgörs om examensprestationen godkänns. Efter examensdelen beskrivs sätten att visa yrkesskicklighet. 13

A Obligatoriska examensdelar 3.1 Yrkesverksamhet inom familjedagvården Krav på yrkesskicklighet kan arbeta enligt de värden, etiska principer samt författningar och handlingar som reglerar arbetet inom småbarnsfostran handla ansvarsfullt och jämlikt i samarbetsnätverk planera målinriktad småbarnsfostran arbeta på ett professionellt sätt. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan arbeta enligt de värden, etiska principer samt författningar och handlingar som reglerar arbetet inom småbarnsfostran. Att följa värden och etiska principer inom småbarnsfostran Att följa författningar och handlingar som reglerar småbarnsfostran är medveten om sina etiska principer och värderingar i det fostrande arbetet är medveten om och motiverar sin syn på barn och fostran följer de etiska principerna och värderingarna inom branschen motiverar sina etiska lösningar. följer de lagar och förordningar som reglerar småbarnsfostran arbetar i enlighet med de nationella och kommunala handlingar, anvisningar och rekommendationer som styr arbetet. kan handla ansvarsfullt och jämlikt i samarbetsnätverk. Samarbete med familjerna bygger aktivt upp en förtroendefull samarbetsrelation i enlighet med principerna om fostringsgemenskap bemöter båda föräldrarna jämlikt beaktar sina ansvarsgränser i sitt arbete informerar föräldrarna om sina pedagogiska principer 14

Samarbete med reservdagvårdsplatsen Samarbete med andra parter lyssnar på familjerna med respekt tar i sitt arbete hänsyn till familjernas övertygelse, syn på uppfostran och önskemål samt olika livssituationer ger barn och föräldrar möjlighet att bekanta sig med dagvårdplatsen innan dagvården inleds är aktiv och målinriktad tillsammans med familjerna tar vid samarbete alltid hänsyn till barnens bästa kommer tillsammans med familjerna överens om de verksamhetsprinciper som gäller barngruppen ger möjlighet till samarbete och kamratstöd mellan familjerna informerar föräldrarna om barnens aktiviteter, upplevelser och intryck under vårddagen uppmuntrar barnen att berätta om hur de upplevt vårddagen arbetar med beaktande av familjernas resurser och stödjer vid behov familjerna för att de ska orka samarbetar konstruktivt med föräldrar som befinner sig i svåra livssituationer och månar om barnens bästa tar vid behov upp problem hänvisar vid behov föräldrarna till olika tjänster. samarbetar med personalen på reservdagvårdsplatsen ser till att reservdagvårdsplatsen har aktuella uppgifter om barnen uppmuntrar familjerna att bekanta sig med barnens reservdagvårdsplats så att den känns bekant och trygg bekantar sig i mån av möjlighet med reservdagvårdsplatsen tillsammans med barnen. samarbetar med förmannen och med sakkunniga samarbetar med personalen inom småbarnsfostran och med andra aktörer som arbetar med barnfamiljer inom det egna området. 15

kan planera målinriktad småbarnsfostran. Att utarbeta och använda en plan för småbarnsfostran observerar och dokumenterar regelbundet barnens växande, utveckling och lärande och drar nytta av information om barnens utveckling utarbetar för varje barn en plan för småbarnsfostran i samarbete med barnet och familjen och med hjälp av de nationella och kommunala handlingar som styr småbarnsfostran använder barnets plan för småbarnsfostran som utgångspunkt för en målinriktad småbarnsfostran utnyttjar olika dokument vid utvecklingssamtal utvärderar barnets plan för småbarnsfostran och hur den genomförs i samråd med familjen. Att planera en miljö som lämpar sig för småbarnsfostran planerar miljön med beaktande av säkerhetsfaktorer i enlighet med kommunens anvisningar planerar miljön med hänsyn till barns typiska beteende (att leka, röra på sig, utforska omvärlden samt uppleva och uttrycka konst) planerar och inrättar tillsammans med barnen en miljö som inspirerar till egen aktivitet, lärande och lek bedömer och omformar regelbundet lärmiljön utgående från barnens behov och intressen. kan arbeta på ett professionellt sätt. Samarbetsförmåga, professionell interaktion och kommunikation värdesätter sitt arbete och sitt yrke är en ansvarsfull företrädare för sitt yrke och medlem av arbetsteamet följer direktiven och bestämmelserna om sekretess inom branschen är medveten om och behärskar sina känslor förhåller sig konstruktivt till avvikande åsikter ger uppbyggande respons genom interaktion granskar kritiskt sin verbala och icke-verbala kommunikation, medveten om sin roll som förebild för barnen använder datatekniska verktyg och -program som behövs i arbetet talar flytande svenska eller finska eller samiska i sitt arbete 16

Arbetssäkerhet och funktionsförmåga Utvärdering och utveckling av det egna arbetet klarar hjälpligt av kommunikation på ett främmande språk eller det andra inhemska språket. följer arbetarskyddsföreskrifter och -lagar i arbetet som familjedagvårdare följer överenskomna regler i våldsamma situationer och söker vid behov hjälp och eftervård sköter sin arbetshälsa och arbetsförmåga. utvärderar realistiskt sina styrkor och utmaningar när det gäller den yrkesmässiga utvecklingen ställer tillsammans med sin chef upp mål för sin yrkesmässiga utveckling utvecklar sin yrkesskicklighet genom att delta i utbildning och följa med den aktuella debatten inom småbarnsfostran söker självständigt information för att utveckla sin yrkesskicklighet ber aktivt klienterna om respons utvecklar sitt arbete utgående från responsen. Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Yrkesverksamhet inom familjedagvården visas och bedöms yrkesskickligheten i familjedagvårdarens verkliga arbetssituationer och uppgifter. Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem eller ett gruppfamiljedaghem. visar sin yrkesskicklighet genom att planera småbarnsfostran utgående från barnens behov följa principerna om fostringsgemenskap i sin planering följa de etiska principer, författningar och handlingar som styr småbarnsfostran delta i samarbetsnätverk inom familjedagvården handla professionellt och konstruktivt i interaktionssituationer sköta sin arbetshälsa och arbetssäkerhet utvärdera sitt arbete realistiskt utveckla sin yrkesskicklighet. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 17

3.2 Arbetet som fostrare inom familjedagvården Krav på yrkesskicklighet kan genomföra mångsidig småbarnsfostran utgående från barnens behov vara en ansvarsfull fostrare och ta hänsyn till barnens behov tillgodose barnens grundläggande behov stödja barnens språkliga utveckling och uttryck planera och genomföra målinriktad verksamhet med beaktande av barns typiska beteende använda innehållsmässiga inriktningar för att göra verksamheten mångsidigare utvärdera och utveckla sin småbarnsfostran. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan genomföra mångsidig småbarnsfostran utgående från barnens behov. Planenlig småbarnsfostran utarbetar en plan för småbarnsfostran för sin grupp, som baserar sig på den nationella och kommunala planen för småbarnsfostran och på de enskilda barnens planer för småbarnsfostran planerar sin verksamhet utgående från barnens utvecklingsstadier, styrkor och behov observerar och dokumenterar regelbundet barnens utveckling och lärande diskuterar om föräldrarnas önskemål och uppfostringsmetoder, familjernas värderingar och barnens individuella vanor utvärderar och uppdaterar planerna tillsammans med föräldrarna och barnen. kan agera som en ansvarsfull fostrare och ta hänsyn till barnens behov. Att agera som en ansvarsfull fostrare stödjer barnens helhetsutveckling genom vård, fostran och undervisning utnyttjar olika pedagogiska synsätt och syner på lärande i sitt fostrande arbete arbetar långsiktigt, kreativt och målinriktat handlar som en vuxen fostrare i situationer när barnen inte själva vet hur de ska göra stärker barnens positiva självbild genom att handleda och hjälpa barnen och ge dem möjligheter att 18

Sensitiv interaktion som tar hänsyn till barnens behov Att skapa stabila och trygga människorelationer och leda en ömsesidig interaktion Aktiv närvaro Att gradvis öka barnens självständighet uppleva att de lyckas skapar en varm atmosfär och situationer som gynnar växande, utveckling och lärande. bemöter varje barn med respekt och värme och accepterar barnet som det är, oberoende av kön eller bakgrund accepterar och bemöter på ett ändamålsenligt sätt barnens olika känslotillstånd lyssnar uppriktigt på barnen och sporrar dem till social interaktion uppmuntrar barnen och ger positiv respons stödjer barnens förmåga till självreglering tar i sitt fostrande arbete hänsyn till barns olika temperament handlar förutseende och ändamålsenligt i föränderliga vardagssituationer. slår vakt om barnen tillgivenhet för sin familj är en trygg och pålitlig fostrare samt en person som barnet kan anknyta till i andra hand efter familjen leder barnens inbördes interaktion och samspel i gruppen lär barnen gott uppförande och föregår själv med gott exempel använder medvetet barngruppen som stöd för lärande uppmuntrar barnen till en jämlik och glad samvaro skapar själv en lugn och harmonisk atmosfär förebygger mobbning, reflekterar över olika metoder att förebygga mobbning och tillämpar dem. visar intresse för barnens tankar och frågor och uppmuntrar barnen att tänka vidare reagerar på barnens förslag och hjälper barnen att förverkliga dem berikar och utvidgar barnens aktiviteter utgående från deras intressen och förslag. respekterar barnens självbestämmanderätt ger barnen möjlighet att göra egna val och fatta beslut utgående från deras utvecklingsnivå uppmuntrar barnen att klara sig själva i dagliga situationer i enlighet med deras utvecklingsnivå uppmuntrar barnen att ta egna initiativ. 19

Mångsidighet och balans i den dagliga verksamheten kan tillgodose barnens grundläggande behov. Att tillgodose grundläggande behov Att främja sunda levnadsvanor hos barn använder medvetet och genomtänkt vardagliga vårdsituationer för fostran och undervisning (matlagning, måltider, påklädning och hygien) skapar en lugn atmosfär i vardagen planerar och deltar i mångsidiga och balanserade vardagliga aktiviteter (spontan lek, handledda situationer, dagliga rutiner) ger barnen utrymme att delta, ta det lugnt och stilla sig differentierar verksamheten enligt barnens ålder och utveckling ser till att redskap och utrymmen lämpar sig för barnens utvecklingsnivå. månar om barnens fysiska, psykiska och sociala trygghet är fysiskt och psykiskt närvarande och tillgänglig för barnen och skapar en känsla av trygghet ser till att barnen får en välbalanserad kost och sköter deras hygien ger barnen möjlighet till motion, vila samt lugn och ro tar hänsyn till barnens individuella vårdrutiner och ser till att dagsrytmen är regelbunden. lär barnen hälsosamma mat- och levnadsvanor samt hygien uppmuntrar barnen att röra på sig i enlighet med motionsrekommendationerna för småbarnsfostran ser till att mediemiljön är trygg och stödjer utvecklingen av mediekunskap i enlighet med barnens ålder diskuterar med föräldrarna om trygga gränser för barnens medieanvändning. kan stödja barnens språkliga utveckling och uttryck. Att främja interaktion, språklig uttrycksförmåga och språklig kultur lyssnar på barnen uppmuntrar barnen till social interaktion använder ett mångsidigt språk utnyttjar språk och barnkultur i sin verksamhet 20

Språkanvändning i den dagliga verksamheten visar intresse för barnens språkliga uttryck och ger barnen mångsidiga möjligheter till det, t.ex. med hjälp av sagor, litteratur, teater och musik ser till att det inte förekommer onödiga oljud och sinnesintryck i barnets uppväxt- och lärmiljö. klär de dagliga aktiviteterna och barnens känslor i ord främjar barnens språkliga utveckling genom att utnyttja vardagliga situationer erbjuder barnen möjligheter att observera både talat och skrivet språk i vardagliga aktiviteter identifierar faser i barnens språkliga utveckling och diskuterar sina iakttagelser med föräldrarna. kan planera och genomföra målinriktad verksamhet med hänsyn till barns typiska beteende. Att ge möjlighet till lek Att ge barnen möjlighet att uppleva och uttrycka konst Att ge barnen möjlighet att röra på sig iakttar barnens lek och utnyttjar sina iakttagelser för att utveckla och berika leken planerar och inrättar tillsammans med barnen lekmiljön i enlighet med barnens föränderliga behov och intressen ger möjlighet till långvarig lek identifierar och reagerar på barnens verbala och icke-verbala initiativ till lek leder leken och deltar också i den på ett ändamålsenligt sätt identifierar barnens behov under olika stadier av leken och planerar lekmiljön, handleder och differentierar leken utgående från dem. ger barnen möjligheter till mångsidiga aktiviteter inom olika konstgrenar: t.ex. musik, bildkonst, dans, drama, hantverk, barnlitteratur ger barnen tid och möjligheter till konstupplevelser och -erfarenheter och uppmuntrar barnen att uttrycka sig kreativt och använda sin fantasi på ett individuellt sätt värdesätter och stödjer utvecklingen av barnens kreativa uttryck. planerar dagordningen så att barnen har möjlighet till daglig, även rask, motion planerar en miljö som lockar till motion och utnytt- 21

Att ge barnen möjlighet att utforska omvärlden jar den närmaste omgivningen för hälsosam och trygg motion planerar och främjar målinriktat utvecklingen av barnens motoriska färdigheter i samband med motionen. utformar och utnyttjar miljön för att "locka" barnen att utforska omvärlden ger utrymme, stödjer och uppmuntrar barnen att utforska omvärlden lyssnar på barnens frågor och hjälper dem att själva hitta lösningar och förklaringar till företeelser i omvärlden (känna lärandets glädje) ger barnen utrymme, tid och lugn och ro för fantasi och kreativa experiment värdesätter och stödjer barnens utforskande. kan använda innehållsmässiga inriktningar för att göra verksamheten mångsidigare. Att använda innehållsmässiga inriktningar i verksamheten använder innehållsmässiga inriktningar som en del av de vardagliga aktiviteterna och utgående från barns typiska beteende hjälper barnen att jämföra, räkna och dra slutsatser i vardagliga situationer hjälper barnen att iaktta och undersöka naturfenomen hjälper barnen att förstå förfluten tid och nutid hjälper barnen att uppfatta skönhet och harmoni funderar tillsammans med barnen över vad som är rätt och fel, gott och ont, sanning och lögn ger barnen möjlighet till tystnad och eftertanke och att fråga om och fundera över religiösa och andliga frågor. kan utvärdera och utveckla sin småbarnsfostran. Utvärdering och utveckling av det egna arbetet granskar kritiskt sina arbetssätt iakttar aktivt hur barnen mår och engagerar sig i verksamheten för att få respons på sitt arbete utvärderar hur hon/han tagit hänsyn till barnens behov, utvecklingsstadier och känslotillstånd samt hur genomtänkt och målinriktad den dagliga vården, 22

Sätten att visa yrkesskicklighet fostran och undervisningen varit utvecklar sitt arbete utifrån utvärderingen inhämtar den kunskap som behövs och uppdaterar sitt kunnande följer med den aktuella debatten inom småbarnsfostran. I examensdelen Arbetet som fostrare inom familjedagvården visas och bedöms yrkesskickligheten i familjedagvårdarens verkliga arbetssituationer och uppgifter. Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem, gruppfamiljedaghem eller daghem. visar sin yrkesskicklighet genom att planera och genomföra mångsidig småbarnsfostran som utgår från barnens behov vara en ansvarsfull fostrare i enlighet med examensgrunderna kritiskt utvärdera sitt arbete som fostrare, sin förmåga att ta hänsyn till barnens behov och utveckla sitt arbete utgående från utvärderingen. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 3.3. Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet Krav på yrkesskicklighet kan se till att familjedaghemmet är tryggt, rent och ändamålsenligt sköta barnens dagliga hygien och renlighet tillreda hälsosam och trygg mat för barnen ta hänsyn till barn som följer en specialdiet handla på rätt sätt vid sjukdoms- och olycksfall handla enligt principerna för ekologiskt hållbar utveckling utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt. 23

Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan se till att familjedaghemmet är tryggt, rent och ändamålsenligt. Trygga utrymmen och trygg verksamhetsmiljö Att se till att familjedaghemmet är rent och snyggt Ändamålsenliga utrymmen kan sköta barnens dagliga hygien och renlighet. utarbetar en säkerhetsplan för sin enhet i enlighet med kommunens säkerhetsföreskrifter följer säkerhetsplanen skapar en trygg och fungerande uppväxt- och lärmiljö för barnen och tar också hänsyn till säkerheten utomhus kommer överens med barnen om gemensamma regler som bidrar till en trygg verksamhet observerar förändringar i sin omgivning och vidtar aktivt åtgärder för att undvika och/eller eliminera riskfaktorer. ser till att hemmets olika utrymmen och leksakerna är rena väljer lämpliga rengöringsmedel och städredskap månar om luftkvaliteten i hemmet och om ändamålsenlig vädring ser till att sängkläderna är rena och behagliga att använda håller ordning i hemmet tillsammans med barnen beaktar eventuella allergier. planerar utrymmena med hänsyn till barnens behov inrättar ett fungerande rum för lek och samvaro inrättar en trivsam och ändamålsenlig matvrå inrättar ett lugnt och trivsamt vilorum där barnen kan ta det lugnt och stilla sig inrättar ett fungerande toalett- och tvättrum. Att sköta barnens dagliga hygien sköter på rätt sätt sin egen och barnens handhygien beaktar allmänna hygienanvisningar vid basvård sköter ändamålsenligt barnens kläder och utrustning under dagen uppmuntrar barnen att självständigt sköta sin renlighet och hygien utgående från deras utvecklingsnivå. 24

kan tillreda hälsosam och trygg mat för barnen. Kostens betydelse för barnens hälsa Livsmedelshygien kan ta hänsyn till barn som följer en specialdiet. Vård av barn som följer en specialdiet planerar veckans matsedel med beaktande av de allmänna näringsrekommendationerna och barnens välbefinnande använder baslivsmedel för att tillreda hälsosam mat som uppfyller näringsrekommendationerna använder i mån av möjlighet närproducerad mat i matlagningen. följer kraven på livsmedelshygien undviker tillsatsämnen och främmande ämnen i matlagningen. följer vid vård av ett barn som har någon allergi eller specialdiet barnets diet i enlighet med föräldrarnas och sakkunnigas anvisningar utnyttjar information i ingrediensförteckningar vid planeringen uppdaterar regelbundet sin kunskap om barnets allergi utgående från information av föräldrarna och andra sakkunniga lindrar barnets allergisymptom i enlighet med givna anvisningar meddelar på ett relevant sätt föräldrarna om förändringar i barnets hälsotillstånd följer givna anvisningar i nödsituationer som orsakas av matallergier. kan handla på rätt sätt vid sjukdoms- och olycksfall. Sjukdoms- och olycksfall tillämpar kunskap om symptomen på de vanligaste barnsjukdomarna i sitt arbete ser till att barnet får rätt vård följer den skriftliga planen för läkemedelsbehandling är en lugn och trygg vuxen i nödsituationer meddelar omedelbart på överenskommet sätt 25

föräldrarna om ett barn insjuknar eller råkar ut för en olycka ser till att det finns ändamålsenlig förstahjälpsutrustning på familjedaghemmet handlar i nödsituationer utifrån helhetssituationen och ger första hjälpen på Fhj 1-nivå uppdaterar regelbundet sina kunskaper i första hjälpen behärskar principerna för hur man meddelar om olycksfall (anmälan om olycksfallet till arbetsgivaren). kan arbeta enligt principerna för ekologiskt hållbar utveckling. Att följa principerna om ekologiskt hållbar utveckling uppfattar ekologiskt hållbar utveckling som en del av miljöfostran minskar avfallsmängden genom rätta val sorterar avfall på rätt sätt använder rengöringsmedel som belastar naturen så lite som möjligt återanvänder material föregår med gott exempel och uppmuntrar barnen att följa principerna om ekologiskt hållbar utveckling med hänsyn till det egna bostadsområdets praxis och principer. kan utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt. Utvärdering och utveckling av arbetet utvärderar realistiskt sitt kunnande och sina arbetssätt förstår betydelsen av kontinuerlig utvärdering för att utveckla det egna arbetet ger och tar emot respons och använder responsen för att utveckla sitt arbete söker självständigt information för att utveckla sin yrkesskicklighet och deltar i samarbetsnätverk inom branschen ber föräldrarna om den information som behövs t.ex. när ett nytt barn börjar i dagvård. 26

Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Att ta hand om barns hälsa och fysiska säkerhet visas och bedöms yrkesskickligheten i familjedagvårdarens verkliga arbetssituationer och uppgifter. Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem eller gruppfamiljedaghem. visar sin yrkesskicklighet genom att inrätta en hälsosam, trygg och fungerande miljö för barngruppen följa säkerhetsplanen tillreda mat enligt rekommendationerna med beaktande av specialdieter och livsmedelshygien sköta barnens dagliga hygien handla enligt givna anvisningar vid sjukdoms- och olycksfall handla i enlighet med principerna för ekologiskt hållbar utveckling realistiskt utvärdera sitt kunnande och sina arbetssätt. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 3.4 Att möta barns behov av stöd Krav på yrkesskicklighet kan arbeta kunskapsbaserat inom specialsmåbarnsfostran och följa principerna för tidigt stöd samarbeta målinriktat med de personer som medverkar i barnets fostran och rehabilitering svara på barnets individuella behov av stöd stödja barnets tal- och språkutveckling beakta barnets behov av stöd för koncentration och uppmärksamhet beakta barnets behov av stöd som anknyter till känslolivet beakta barnets behov av stöd för sin motoriska utveckling stödja och sköta långvarigt sjuka barn beakta barnets övriga behov av stöd för växande och utveckling utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt. 27

Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan arbeta kunskapsbaserat inom specialsmåbarnsfostran och följa principerna för tidigt stöd. Att arbeta kunskapsbaserat inom specialsmåbarnsfostran Tidigt stöd observerar och identifierar ett barns behov av stöd och för saken vidare i samråd med föräldrarna och andra sakkunniga stödjer barnets växande, utveckling och lärande följer de centrala författningarna, handlingarna och rekommendationerna hänvisar familjen till de tjänster som behövs motiverar sina tillvägagångssätt och lösningar följer principen med tre stödnivåer. planerar och genomför högklassig småbarnsfostran utifrån barnets behov stödjer barnets växande, utveckling och lärande då behovet av stöd observeras beaktar betydelsen av tidigt ingripande som förebyggande åtgärd och handlar på ett förebyggande sätt i samråd med familjen och andra sakkunniga. kan samarbeta målinriktat med de personer som medverkar i barnets fostran och rehabilitering. Att delta i nätverkssamarbete Samarbete med familjerna är med och utarbetar en individuell plan för småbarnsfostran för barnet och/eller en rehabiliteringsplan som ingår i planen samarbetar i nätverk för barnets fostran och rehabilitering tillämpar i samarbetet överenskomna metoder i sitt dagliga arbete berättar vid samarbetsmöten om barnets starka sidor och behov av stöd i vardagen så att barnets röst blir hörd är medveten om gränserna för sitt kunnande och ber vid behov om anvisningar och råd. har en förtroendefull och respektfull interaktion med familjen 28

möter familjen i egenskap av sakkunnig i fråga om barnet, diskuterar och delger familjen sina iakttagelser gällande barnets utveckling diskuterar med föräldrarna om barnets växande, utveckling och lärande. kan svara på barnets individuella behov av stöd. Att möta barnets individuella behov av stöd Rehabiliterande förhållningssätt kan stödja barnets tal- och språkutveckling. observerar och beaktar barnets behov av stöd följer i vardagliga situationer individualitetsprincipen utgående från barnets behov stödjer målinriktat barnets självständighet och självstyrning är uppmuntrande och flexibel och tar hänsyn till barnets vakenhetsgrad, utvecklingsnivå och livssituation reagerar sensitivt och aktivt på barnets initiativ och behov av stöd hjälper barnet att upptäcka sina resurser. planerar verksamhetsmiljön så att den stödjer barnet ordnar verksamheten utgående från barnets behov av stöd och barnets starka sidor i samråd med familjen och andra sakkunniga skapar en verksamhetsstruktur som ökar tryggheten stärker barnets självförtroende och positiva självbild hjälper barnet att identifiera och behärska de sociala beteendemönstren i sin grupp ser till att alla är delaktiga och likvärdiga medlemmar i barngruppen tillämpar gemensamt överenskomna metoder i den dagliga verksamheten i enlighet med sakkunnigas anvisningar. Att stödja barnets tal- och språkutveckling beaktar barnets språkliga utvecklingsstadium i sitt fostringsarbete stödjer språkinlärningsprocessen i olika åldrar genom att tillämpa metoder som stödjer språk- och talutvecklingen i enlighet med sakkunnigas anvisningar är själv en bra språklig förebild för barnet. 29

kan beakta barnets behov av stöd för koncentration och uppmärksamhet. Att stödja barnets koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga utnyttjar kunskap om svårigheter med koncentration och uppmärksamhet i sitt arbete anpassar verksamhetsmiljön och verksamheten för barnet som behöver stöd så att barnet har möjlighet att koncentrera sig handlar konsekvent enligt gemensamt överenskomna regler möjliggör växande och lärande genom att erbjuda handledning och stöd i tillräcklig omfattning tillämpar rehabiliteringsmetoder som främjar växande och lärande i enlighet med sakkunnigas anvisningar samarbetar aktivt med föräldrarna och andra sakkunniga. kan beakta barnets behov av stöd som anknyter till känslolivet. Barnets behov av stöd som anknyter till känslolivet samarbetar aktivt med föräldrarna och andra sakkunniga utnyttjar i sitt arbete information av föräldrarna och sakkunniga om barnets känslomässiga problem (t.ex. tillbakadragna och skygga barn, barn med anpassningssvårigheter, rastlösa barn och barn utan gränser) är en pålitlig och trygg vuxen som barnet har lätt att närma sig stärker upplevelser av delad glädje med barnet handlar konsekvent enligt gemensamt överenskomna regler. kan beakta barnets behov av stöd för sin motoriska utveckling. Att svara på barnets behov av stöd för sin motoriska utveckling samarbetar med föräldrarna och andra sakkunniga utnyttjar i sitt arbete information av föräldrarna och sakkunniga om utmaningarna i fråga om barnets motoriska utveckling planerar en inspirerande verksamhet som stödjer de motoriska färdigheterna arbetar planmässigt och ger barnet möjligheter att 30

kan stödja och sköta kroniskt sjuka barn. Att sköta ett långvarigt sjukt barn uppleva att det lyckas när det gäller de motoriska färdigheterna planerar barngruppens verksamhet så att den inspirerar till motion inrättar miljön så att den är fri från hinder och motiverar till motion. sätter sig in i barnets sjukdom vidtar de vårdåtgärder som sjukdomen kräver i enlighet med föräldrarnas och andra sakkunnigas anvisningar utnyttjar information om olika kroniska sjukdomar i sitt arbete (t.ex. astma, diabetes, epilepsi, reuma, hjärtsjukdomar) svarar på barnets fysiska och fysiska behov av stöd stödjer barnets självbild och självständighet och ger barnet möjligheter att uppleva att det lyckas ser till att barnet har möjligheter att delta i olika aktiviteter och att barnet är likvärdigt i barngruppen. kan beakta ett barns övriga behov av stöd för växande och utveckling. Behov av stöd för växande och utveckling utnyttjar i sitt arbete information om störningar i barnets växande och utveckling (t.ex. sinnes- och utvecklingsstörningar, cp- och rörelsehandikapp, sinnesöverkänslighet, olika former av autism och andra neurologiska störningar). ger akt på barnets växande och utveckling deltar i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av planen för småbarnsfostran i dagvården följer barnets plan för småbarnsfostran och/eller rehabiliteringsplanen som ingår i den använder ändamålsenliga kommunikationsmetoder med barnet planerar utgående från den information som fåtts av föräldrarna och sakkunniga den vardagliga verksamheten så att den möter barnets behov av stöd inrättar och anpassar miljön så att den är tydlig, följer dagordningen och stödjer barnets initiativ och självständighet använder hjälpmedel enligt sakkunnigas anvisningar differentierar och individualiserar fostran 31

samarbetar med föräldrarna och sakkunniga och följer sakkunnigas anvisningar. kan utvärdera och utveckla sitt arbete och sina arbetssätt. Utvärdering och utveckling av det egna arbetet identifierar sina egna gränser när det gäller arbetet med barn i behov av stöd utvärderar realistiskt sitt kunnande och sina arbetssätt förstår betydelsen av kontinuerlig utvärdering såväl för att utveckla det egna arbetet som för att stödja barnets utveckling ger och tar emot respons utnyttjar responsen för att utveckla sitt arbete inhämtar den kunskap som behövs och tillämpar kunskapen i sitt arbete söker stöd för att orka i sitt arbete. Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Att möta barns behov av stöd visas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga arbetssituationer och -uppgifter i verksamhetsmiljöer, där barn som behöver stöd får handledning. Arbetet genomförs i samarbete med familjerna och ett mångprofessionellt nätverk. Verksamhetsmiljön kan vara ett familjedaghem, gruppfamiljedaghem eller daghem. visar sin yrkesskicklighet genom att planera och genomföra verksamheten utifrån barnets starka sidor och behov av individuellt stöd följa planen som utarbetats tillsammans med familjen och andra sakkunniga arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt utnyttja ett mångprofessionellt nätverk i sitt arbete motivera sin verksamhet med kunskap om barnets behov av stöd realistiskt utvärdera sitt kunnande och arbete. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examenstillfället om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 32