Bakgrund
Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor
Gymnasieelevernas psykiska hälsa
En kort tillbakablick År 2009 beslutades att psykisk hälsa skulle prioriteras. Enkätundersökning genomfördes på gymnasiet 2010. Av 2404 elever besvarade 2020 elever enkäten Svarsfrekvens på 84 procent.
Vad gör skillnad? Kön gör skillnad. Om eleven är född i Sverige. Om föräldrarna är födda i Sverige. Om eleven bor med båda sina föräldrarna.
Resultatet i korthet De flesta elever uppgav goda relationer med sina föräldrar och kompisar. Om eleverna hade problem eller kände sig ledsna hade det stora flertalet någon att prata med. Drygt 70 uppgav att de hade koncentrationssvårigheter. Nästan var femte elev tyckte inte att de får den hjälp de behöver, var fjärde tyckte inte att lärarna brydde sig om dem och var tredje elev ansåg inte att de fick beröm och uppskattning av sina lärare. Trivseln minskade med årskurserna samtidigt som psykosomatiska besvär, stress och skolkandet ökade. 64 procent upplevde skolan som meningsfull.
Hur har vi gått vidare?
Återkoppling till Samtliga elever Gymnasieskolornas elevkårer All personal Heldag med ledningsgruppen Folkhälsorådet i Skövde Rektorer på friskolor i Skövde Styrelsen för Gymnasium Skaraborg
Fokusgrupper med 65 elever i åtta fokusgrupper: Bemötande Delaktighet Ansvar Inflytande Stolthet Fördjupning
Vad gjordes? Utifrån resultatet från enkäten och fokusgrupper skrev programmen handlingsplaner Ungdomspolitiskt arbete
Vision Skövde 2025. Välmående ungdomar är en förutsättning. Uppföljning på enkäten från 2010.
Totalt antal gymnasieelever År 2010 År 2014 2404 2589 Besvarat enkäten 2020 2195 Svarsfrekvens i % 84,0 84,8
Genomgång av rapportens resultat med Inger Hannu, Folkhälsorådet samt Daniel Larsson Linnéuniversitetet. Presentation av resultat för Skövde Kommuns fem fristående gymnasieskolor med efterföljande gemensam presskonferens. Utifrån att efterarbetet från föregående rapport spretade valde vi en annan väg den här gången..! God intention men vi tappade fart på vägen. Troligen hände något, men vad..? Gymnasiechef och Avdelningschef Elevhälsan valde ut två prioriterade områden utifrån frågeställningen - Vad är skolans ansvar? Vad kan vi göra..?
Konfirmerade med rektorerna att vi valt rätt väg och diskuterade hur vi skulle gå vidare med resultatet. Utöver är rektorerna fria ett välja områden utifrån resultatet för den egna enheten. Informationsmöten för samtlig personal på respektive skola om rapporten och valda 2 områden. Fortsatt analys och diskussion i program- och ämnesarbetslag. Information till eleverna via klassråd av mentor. Nästa bild blev en väckarklocka..!
Årskurs 1 Killar Tjejer Alltid/Ofta 31% 77 % Årskurs 2 Killar Tjejer Alltid / Ofta 41 % 77% Årskurs 3 Killar Tjejer Alltid / Ofta 38 % 72%
Ur ett genusperspektiv är det ofrånkomligt att bortse från att unga kvinnor nästan uteslutande upplever sin livssituation i termer av familjeliv, skolliv, fritidsliv med mera som sämre än killarnas. Allra tydligast är det i relation till skolorienterade frågor och inte minst när det kommer till frågan om skolarbetsrelaterad stress. De psykosomatiska besvären framträder också tydligt i relation till killarna. Resultatet är inte anmärkningsvärt tjejers utsatthet finns beskrivet på flera ställen (Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen med mera) men det legitimerar inte att inte fördjupa arbetet därikring, snarare tvärtom.
Sedan drygt ett år tillbaka startade ett projekt med Formativ Bedömning inom hela Gymnasium Skövde. En riktad kompetensutvecklingsinsats som planeras pågå i 5 år med föreläsningar, arbete i ämnesarbetslag, framtagande av anpassade bedömningsmatriser m.m. Efter diskussion med rektorsgruppen för Gymnasium Skövde såg vi det således naturligt att koppla resultatet från enkäten till arbetet med formativ bedömning.
Vår tro är att kopplingen kommer påverka stressupplevelsen och vidare andra aspekter som koncentrationsförmåga, sömn osv. Om eleven får svar på de didaktiska grundfrågorna (när, var, hur, varför, vad) kopplade till sitt skolarbete blir förhoppningsvis tillvaron i skolan mer begriplig, hanterbar och meningsfull och därmed mindre stressande osv. Det vi planerat att tillföra till projektet är: Föreläsningar i stödjande samtal, planering / studieteknik, utbildning mentorer, fokus på genusperspektiv, koppling till värdegrundsarbete/likabehandlingsplan, flexibel schemaläggning m.m.
Egentligen är det inte helt korrekt att återge denna möjliga åtgärdspunkt med en så bred beskrivning, men kostvanor och sömnbesvär faller under denna rubrik. Med tanke på de rapporter som bland annat Livsmedelsverket presenterat och det som varit känt sedan länge om ungdomars ohälsa finns det anledning att även i detta sammanhang belysa vikten av ett kontinuerligt arbete med ungdomars ohälsa, i Skövde möjligen som mest tydligt i form av bristfälliga kost- och sömnvanor hos gymnasieungdomarna. Ansvariga för fortsatt arbete/strategi: Avdelning Elevhälsa.
För mig är kopplingen till universitet/högskolor helt naturlig om inte annat utifrån att undervisningen och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. När det gäller analys och rapportskrivande av ett så omfattande material är det således självklart att ta hjälp externt. Risken att bli hemmablind är uppenbar om man hanterar resultatet på egen hand. Daniel har varit ett mycket gott stöd vilket inte minst konkretiseras av att vi valt att gå vidare med frågor som han lyft som angelägna i rapporten.
Jag tror att vi/skolan kan förändra/påverka unga kvinnors upplevelse av stress och upplevd dålig arbetsmiljö, men bara till del. Oavsett måste vi ha ett förhållningssätt till frågan som utbildningsanordnare. Kopplingen till Formativ bedömning känns viktig då mycket enligt min uppfattning handlar om bemötande lärare elev / omskrivet elevens förtroende och tilltro till sin lärare. Vet du varför och hur mår du bättre! Alldeles för sent att börja på gymnasiet! Min förhoppning på vår omorganisation till en ny sektor innehållande för-, grund- och gymnasieskola är att vi ska sätta fokus på elevernas psykiska hälsa utifrån ett 0 19-årsperspektiv.