KTH:s centrumbildningar Per-Anders Östling 1
Innehåll Inledning... 3 Syfte... 4 Historik och antal centra... 4 Typer av centra... 5 KTH:s styrdokument... 6 Betydelse och verksamhet... 7 Inrättande av centra... 9 Organisation... 10 Finansiering... 12 Förlängning och uppföljning... 13 Upplösning... 14 Centrumbildningarnas ändamålsenlighet... 14 Centrumbildningarnas svagheter... 15 Rekommendationer... 17 Bilaga 1. Centrumföreskrifter vid KTH...20 Bilaga 2. Förteckning över inhemska finansiärer identifierade i Agresso 2015... 27 2
Inledning Centrumbildningar är en neutral samverkansform framför allt mellan KTH och en eller flera externa parter, det vill säga representanter från näringslivet, externa forskningsfinansiärer och forskningsstiftelser, andra lärosäten, forskningsinstitut, offentlig sektor samt intresseorganisationer. Det kan även vara ett samarbete internt inom KTH (exempelvis inom en skola men även mellan olika skolor). Dess främsta betydelse ligger i att de stimulerar tvärvetenskaplig forskning och förnyelse, ökat samarbete både inom och utom KTH, ökad synlighet för en rad olika ämnen och tillgång till externa medel. 1 Centra är en självständig administrativt hanterbar och reglerad struktur inom KTH, som ger dess ledning och styrelse utrymme för styrning, uppföljning och verksamhet. Organisationsmässigt beskrivs det som en paraplyorganisation eller matrisorganisation. I centrumbildningen enas olika parter om en gemensam verksamhetsplan och bidrar med resurser, vanligen i form av pengar eller in natura (inkind), för att nå de mål som satts upp mellan parterna. Centrumbildningar är tidsbegränsade, vanligen tio år, men det finns centra som existerat i mer än 20 år och vissa har en semipermanent karaktär. Om centret fortfarande uppfyller ett syfte, mervärde och behov samt lyckas attrahera i huvudsak extern finansiering drivs det vidare i form av en tidsbegränsad organisation. Centrumverksamheten är till sin natur föränderlig, det vill säga att parter kommer och går och vid dessa tillfällen är det viktigt att hitta nya finansiärer och nya parter. Centra har som regel inte någon anställd eller egen personal. Centra kan ha fysiska lokaler, varierande på behov och omfång, men behöver inte ha det, dock är det viktigt att ha en mötesplats. Det är stor skillnad mellan olika centra. Ett centrum kan exempelvis i huvudsak ge doktorandkurser tillsammans med andra lärosäten och ha en mycket liten omsättning eller vara en del av en stor satsning från en eller flera stora forskningsfinansiärer med syfte att stärka strategiskt viktig forskning inom tillämpad forskning, grundforskning samt tvärvetenskap eller för att skapa ett centrum för infrastruktur. Centra kan även vara ett internt samarbete eller kraftsamling inom en eller flera skolor. De externa parternas motiv bakom att i huvudsak finansiera verksamheten varierar. En del centra är ett resultat av större tidsbegränsade forskningssatsningar givna av en eller flera större forskningsfinansiärer, ofta utlysta i konkurrens. Andra finansieras till stor del av offentlig sektor som Trafikverket eller Energimyndigheten, vilka har ett intresse av att delta i forskning och säkerställa kompetens i för dem strategiskt viktiga områden. För industrin är samarbetena bland annat viktiga för att ta del av och säkerställa att Sverige har ledande kompetens inom för dem viktig strategisk forskning och för att säkerställa kompetens i form av examinerade studenter etc. För industrin är det också viktigt att använda KTH som extern neutral utvärderare. 1 Ett stort tack till alla som på ett eller annat sätt medverkat i undersökningen samt Thomas Mullo, Björn Norman och Maria Östman för värdefull assistens med att ta fram underlag. 3
Det är inte ovanligt att centrats varumärke är välkänt både nationellt och internationellt och starkare än enskilda skolor eller avdelning inom KTH. Av pragmatiska skäl har några centra inom KTH i något fall valt att driva varumärket vidare fastän det avvecklats. En klar majoritet av alla centra har en egen loggotyp. Endast ett enda centrum, ITRL, följer KTH:s grafiska profil. Det är inte alltid självklart att det vid extern kommunikation framgår att centret är placerat vid KTH. De flesta centrumbildningar har en egen hemsida, vissa är egenproducerade, medan andra använder sig av KTH:s standard. 2 Somliga innehåller mycket fakta medan andra mindre, till viss del beroende på de behov som föreligger. Merparten av centra är nationella till sin karaktär. En klar majoritet av deltagarna är svenska företag. Flera av de tongivande företagen är visserligen multinationella, men med säte i Sverige, liksom involverade högskolor/ universitet, myndigheter och övriga finansiärer. Syfte På KTH finns idag ett trettiotal centrumbildningar. Det är dock oklart exakt hur många centra som egentligen finns, hur verksamheten bedrivs, hur ändamålsenlig den är, hur den följs upp och huruvida verksamheten lever upp till gällande förordningar och ramverk. Utvärderingen har därför syftat till att kartlägga vilka centra som finns samt att undersöka hur de uppstår, vilka behov de tillgodoser, hur de är organiserade, deras uppgifter, syftet med verksamheten samt finansiering. Uppdraget inkluderar att ta fram ett förslag till förbättringar. Utvärderingen syftar däremot inte till att utvärdera kvaliteten på den forskning som bedrivs på respektive centrum. Utvärderingen avgränsas till de centrumbildningar som upprättats genom ett rektorsbeslut samt att centret är placerat vid KTH. 3 Utvärderingen baseras på intervjuer med centrumföreståndare, representanter från KTH:s ledning, skolledning, Research Office, Kommunikation och internationella relationer och Juridiska avdelningen. Samtliga centrumföreståndare, 35 personer, som gått att identifiera på KTH:s webbsida för centrumbildningar september-oktober 2016 har kontaktats och 22 har intervjuats. Underlag har också hämtats ur KTH:s arkiv (beslut, avtal etc.) och Agresso samt respektive centrums webbsida. Historik och antal centra Centrumbildningar har funnits vid KTH i femtio år. Det första centret var Materialcentrum som inrättades 1967. Initiativet var en följd av att några institutioner ville tillvarata gemensamma intressen inom materialforskningsområdet. Tio år senare var antalet åtta. Vid sidan av Materialcentrum fanns Centrum för konstruktions- och produktionsteknik, Centrum för pedagogisk utveckling, Centrum 2 Ett fåtal nedlagda centra har fortfarande hemsidor som ger besökaren intryck av att verksamhet fortfarande bedrivs. På några skolors hemsidor finns fortfarande länkar till centra som med all sannolikhet lagts ned för länge sedan. Vissa webbsidor uppdateras också sällan. 3 Externa centra ingår inte i undersökningen. 4
för talkommunikationsforskning och musikakustik, Datorcentrum, Energicentrum, Miljövårdscentrum och Språkcentrum. Antalet centra har därefter ökat och vid en inventering som gjordes 2005 identifierades 38 stycken, det vill säga den nivå som finns idag. Historiskt har centra haft egna anställda, något som om än i begränsad mån, existerar än idag. Under de senaste tio åren har centra gått från att ha varit i huvudsak forskningsinriktade till att bli alltmer samverkansinriktade samt att samarbetet med offentlig sektor blivit allt viktigare. År 2015 fanns 35 centrumbildningar som uppvisade ekonomisk aktivitet och där KTH var huvudman. Typer av centra Med utgångspunkt från regelverkets definition (se bilaga 1, s 20 f) finns sex olika centratyper, där excellenscentra utgör merparten av centrumbildningarna. Interimcentra Denna centrumtyp är av provkaraktär, där det klarläggs om forskningsområdet har relevans och möjlighet att skapa en långsiktig finansiering samt att etablera långsiktigt industriellt och offentligt samarbete. Ett interimcentra relateras till ett forskningsområde men kan därutöver ha ett betydande inslag av att utveckla samverkansrelationer och möjlighet till finansiering för att stärka förutsättningarna att etablera ett centrum. Excellenscentra Denna centrumtyp är huvudsakligen motiverad av extern finansiering kopplad till genomförandet av ett specificerat forskningsprogram i samverkan med näringslivet och andra externa parter. Det omfattar vanligen stora, långsiktiga forskningsprogram anpassade för att verka över flera finansieringsperioder, industrideltagande med roll både som mottagare och finansiär samt krav på medfinansiering från KTH. Excellenscentra kan också vara ett mindre forsknings- eller utbildningsprogram som genomförs i samverkan med andra lärosäten och där centrumformen behövs för att erhålla en reglerad struktur. Forskningscentra Forskningscentra baseras på en egen forskningsagenda som kan genomföras i samverkan med andra lärosäten och där centrumformen behövs för att erhålla en reglerad struktur. Forskningscentra finansieras normalt genom kortare, mindre finansiella åtaganden som förnyas successivt. Centret kan dock löpa över lång tid. Normalt erhåller denna typ finansiellt stöd från rektor med ett mindre belopp. Resurscentra Denna centrumtyp har till uppgift att driva större gemensamma forskningsinfrastrukturer, vanligen med användare såväl inom som utanför KTH. De är av semipermanent natur och fungerar som plattform för långsiktig samverkan kring forskningsinfrastrukturer på såväl nationell som internationell nivå. 5
Nätverkscentra Denna centrumtyp kännetecknas av att nätverksfunktionen är huvuduppgiften och projektfinansiering i huvudsak sker utanför centrumorganisationen. Externa centra KTH kan även medverka i centrumtyp där ett annat universitet är huvudman och har det administrativa ansvaret. Om KTH:s engagemang eller medfinansiering är betydande behandlas dessa på samma sätt som ett centrum med hemvist på KTH. KTH:s styrdokument Ett rektorsbeslut angående administrativa föreskrifter för centrumbildningar kom 1995 (Rektorsbeslut 153/195, dnr 930-1995-0289) och förefaller ha varit i kraft tills beslutet om nya regler vid KTH (UF-2009/0564, dnr VF-2009-0072) tog vid, som dock saknar hänvisning till tidigare beslut. På det hela taget uppfylls ramverket. De flesta centrumföreståndare visar emellertid inte ramverket någon större uppmärksamhet och upplever inte heller detta som särskilt relevant för den dagliga verksamheten samt framhäver att ramverket är allmänt hållet. Anledningen till detta beror på att de externa parternas krav, det vill säga de som står för huvudfinansieringen och att det i realiteten finns en verksamhet, i praktiken är överordnat regelverket samt att regelverket säger lite om hur verksamheten skall bedrivas praktiskt. Utvecklingen har också resulterat i att vissa delar av ramverket är i behov av uppdatering, två centra ligger exempelvis under Universitetsförvaltningen, Open Lab och SciLifeLab, vilket strider mot att centra enbart skall ligga under skolor. Dessa är svåra att passa in i regelverket och har exempelvis anställda enbart för att bedriva verksamhet inom centrumet. Sett till utveckling och existerande behov är det bättre att uppdatera regelverket än att söka ändra verksamheten för att passa regelverket. I skrivande stund tyder det mesta på att ledande forskningsfinansiärer kommer att övergå till kortare och mer riktade satsningar, även om tioåriga satsningar inom några områden aviserats i den senaste forskningspropositionen. Klart är att de stora tioåriga satsningarna, som bland annat resulterat i Linnecentrumen och VINN Excellence Center, upphör samt att det kommer att ske stora förändringar avseende finansiering av infrastruktur. Detta kan eventuellt resultera i fler resurscentra som drivs tillsammans med en eller flera externa parter. De två strategiska innovationsprogram som hittills beviljats har dock inte organiserats som centra. Möjligen kommer utvecklingen att gå mot ännu lösligare strukturer än centrumformen såsom konsortier. Stora förändringar sett till medelsfördelning, tidslängd och infrastruktur kommer alltså att ske inom kort, varför det också i denna bemärkelse finns anledning att se över regelverket. Riktlinjer angående grafiska riktlinjer för centra finns, men dessa har endast undantagsvis omsatts i praktiken. Beträffande arkivering av beslut och andra handlingar i KTH:s arkiv finns brister. För ett fåtal centrumbildningar har det inte gått att spåra något inrättandebeslut. Sedan 6
2007 skall Research Office diarieföra alla centrumärenden. Detta har dock inte fungerat tillfyllest och de flesta diarieför genom sina skolor. Betydelse och verksamhet Centrumbildningarna tillgodoser en rad olika behov och har stor betydelse för KTH:s forskning och samverkan med externa parter företrädesvis näringsliv, offentlig sektor och andra universitet. En avsevärd andel av KTH:s samverkan med externa parter, med undantag av lärosäten, sker genom centra. Centrumbildningar verkar som kraftsamling, fungerar som en hävstång, skapar kritisk massa och bidrar till att skapa en kreativ forskningsmiljö, synlighet och i några fall internationellt kända varumärken. De har också stimulerat och resulterat i tvärvetenskaplig forskning, framför allt där grundforskning möter tillämpad, samt bidragit till att förnya forskningen, något som är enklare att realisera i centrumform än i linjeorganisationen. Nydanade forskning äger ofta rum där olika områden möts och överlappar varandra. Forskning och innovation Centrumbildningar har resulterat i forskning som annars inte hade ägt rum. Störst inverkan och betydelse har de inom tvärvetenskap och tillämpad forskning. Ett stort antal forskningsprojekt har möjliggjorts. Externa parter har bidragit med omfattande resurser i form av forskningsmedel och av in natura (inkind). Med in natura avses exempelvis mätdata från industrin, tillgång till personal, utrustning, mätinstrument, och tillverkning av prototyper med mera. Forskningsmässigt har samarbetena gett upphov till nya idéer, nya problemställningar, tillgång till data från externa parter samt möjlighet att använda deras infrastruktur. Forskningen har utmynnat i ett stort antal publikationer, ökad sampublicering med parter utanför KTH både avseende forskare från andra lärosäten och med industrin och offentlig sektor, rapporter, standarder, analys- och mätverktyg, patent, innovationer och nystartade företag samt produkter. Tack vare extern finansiering har det varit möjligt att bjuda in gästprofessorer och gästforskare både från Sverige och utomlands. Forskningsansökningar Centra har varit delaktiga i att söka forskningsmedel från såväl svenska som internationella finansiärer, bland annat EU. Pengar har också utnyttjats för att sammanställa nya forskningsansökningar framför allt riktade till större finansiärer både inom och utom Sverige. Medel från centrumbildningar har bekostat förstudier, bidragit med såddpengar och använts för att motfinansiera forskning. Centra har liksom forskningsplattformarna stor betydelse beträffande att konkurera om omfattande externa forskningsmedel. Statliga finansiärer fokuserar alltmer vid multidisciplinära forskningsfrågeställningar med särskilt fokus mot resultat, hur den genomförs och vart den leder. Trenden är också att större forskningsfinansiärer helst delar ut pengar till större konsortier, med fördel med flera aktiva parter och gärna med parter utanför akademin såsom industrin. Detta medför att större centrumbildningar har större chans att attrahera externa medel än enskilda forskare 7
och mindre forskargrupper. Flera centra har varit framgångsrika med att attrahera externa medel, som sedan kommit linjeorganisationen till gagn. Finansiering Centrumbildningar har attraherat omfattande externa medel framför allt från industrin men även större forskningsfinansiärer som Vinnova, Formas, Wallenberg, Vetenskapsrådet, offentlig sektor, intresseorganisationer etc. Sett till investerade pengar, vanligen en miljon kronor per år, och in natura får KTH stor avkastning. Det är inte ovanligt att en satsning på en miljon på ett år ger flera miljoner från externa parter (De centra som KTH framför allt finansierar med stora belopp är resurscentra, se avsnittet finansiering nedan). Synlighet och kontakter Centrumbildningarna har bidragit till att sätta forskningen och ämnen på kartan samt skapat noder. I något fall har centra gett upphov till starka varumärken som CAS och FLOW. Centra har fått parterna att mötas i ett neutralt forum, som inte hade ägt rum annars. Centra har också stärkt utbytet mellan KTH:s olika skolor. Centra har gett upphov till nya omfattande nätverk och skapat värdefulla kontakter med externa forskare, industrin, offentlig sektor, intresseorganisationer, forskningsfinansiärer och forskningsinstitut. Verksamheten har resulterat i möten mellan forskare och beslutsfattare samt att forskare och doktorander har fått tillgång till värdefulla kontakter för deras framtida yrkesliv. Centra har också fungerat som remissinstans. Oräkneliga aktiviteter har arrangerats, bland annat möten, seminarier, symposier, nationella och internationella konferenser. Debattartiklar har skrivits. Några centra ger ut egna nyhetsbrev. Flera föreståndare framhäver att en av centrumbildningens främsta uppgifter är att få folk att mötas och utbyta idéer, med tillhörande synergieffekter. Infrastruktur Några centra kan beskrivas som anläggningar för infrastruktur med tillhörande forskning eller att utrustningen tillgängliggörs för forskare, det vill säga resurscentra, såsom SciLifeLab, Electrum laboratoriet, PDC Center for High Performance Computing och Jonassons centrum för medicinsk bildbehandling. Tack var centra har KTH också tillgång till externa parters, i synnerhet industrin, infrastruktur. Doktorandtjänster, postdocs, professurer, affilierad fakultet Externa medel från centrumbildningar har finansierat ett stort antal doktorandtjänster, bekostat handledare, industridoktorander, forskarskolor, postdocs och realiserat en rad doktorandprojekt. Externa medel i form av donationer har tidigare finansierat professurer. Medel i form av stipendier har också beviljats för att bekosta resor och vistelse vid annat universitet. Centra har också använts för att attrahera affilierad fakultet. Utbildning Centrumbildningar har bidragit till att säkerställa industrins behov av utbildad personal inom vissa ämnesområden, exempelvis inom kärnteknik och papper och massa. De har också gett upphov till utbildningsprogram på såväl kandidat- som masternivå, exempelvis masterprogrammet Wireless och kandidatprogrammet 8
Fastighet och finans. Flera kurser på forskarutbildningsnivå men även på grund och avancerad nivå har realiserats tack vare centra. Några centra arrangerar uppdragsutbildningar, studentprojekt, arbetsmarknadsdagar, sommarskolor och anordnar tävlingar samt delar ut priser. Visst utbyte med gymnasieskolan har också ägt rum. KTH:s strategiska partners KTH:s strategiska partners deltar alla i en eller flera centrumbildningar, ofta med representation på styrelse/ styrgruppsnivå. Centrumbildningar är ett av de strategiska instrument för samverkan som följs upp vid den årliga ledningsdialogen i respektive partnerskap. Inrättande av centra Inrättande av centra går till på flera olika sätt. Det kan vara en: forskningsutlysning eller att man sökt pengar för ett specifikt ändamål från en extern myndighet eller ett företag externt initiativ, exempelvis på önskan av en extern part såsom en forskningsfinansiär, ett eller flera företag, en eller flera myndigheter eller ett eller flera högskolor/universitet. internt initiativ, med önskan om samarbete och kraftsamling inom främst forskning, innovation, samverkan och utbildning. Företrädesvis omfattar detta externa parter men kan även vara internt på KTH donation från en stiftelse, ett företag eller privatperson Att inrätta ett centrum är en tidskrävande process. Initialt krävs ofta ett intensivt lobbyarbete såväl inom som utanför KTH. I en del fall krävs en forskningsansökan. Det är viktigt att skolledningen eller att någon från universitetsledningen är intresserad av den presumtiva centrumbildningen och finner den viktig för verksamheten för att arbetet skall gå smidigt. Det är också av stor betydelse att i samråd med parterna komma överens om vilken typ av verksamhet som skall bedrivas samt dess syfte och mål. Hänsyn måste också tas till att lagar och förordningar upprätthålls, vilket inte alltid är lätt för samtliga parter att tillgodogöra sig, samt att avtalen granskas av både interna och externa jurister. Centrumstyrelsen tillsätts av parterna och föreståndaren utses av rektor på förslag av parterna. Rekryteringen av föreståndare beskrivs som till stor del informell. Formellt inrättas centrumet genom ett rektorsbeslut. Centret får också ett namn, en akronym, liksom ett unikt kostnadsställe. Ofta tar det en längre period från att centrumet beslutades till att allt är på plats. I en del fall bedrivs verksamheten som ett interimcentra för att efter två år övergå till ett excellenscenter. Verksamheten fungerar vanligen som bäst efter tre till fyra år. Själva uppstartstiden tar ungefär ett år, ibland mer än så. 9
Organisation Parterna Centra är en neutral plats där olika parter kan mötas och samarbeta kring en gemensam frågeställning. En centrumbildning består mestadels av ett begränsat antal deltagare, vilket medför att man kan skapa en hanterlig verksamhet. Är det för många parter kan det vara svårt att driva verksamheten praktiskt och på ett effektivt sätt. Det är också viktigt att parterna inte står i ett konkurrensförhållande med varandra. Mellan vissa företag existerar en rivalitet samt att de kan vara konkurrenter på marknaden, något som riskerar att underminera verksamheten, liksom motverka att man är intresserade av att inkludera parter som är konkurrenter. I något fall har dock konkurrerande företag bedrivit samarbete kring en fråga som parterna uppfattat som viktig, exempelvis trafiksimulering. Ett centrum kan också bidra till att minska konkurrenssituationen mellan KTH och ett forskningsinstitut eller ett annat lärosäte, något som i detta fall legat i finansiärernas intresse. Det är inte ovanligt att parter lämnar samarbetet för att sedan ersättas av andra. Vissa parter är mer drivande och bidrar med betydligt större resurser än andra. I en del fall har man en modell med en kärna av huvudparter, som i sin tur kompletteras med sekundära eller tertiära parter. Förnyelse, relationer och kontakt med och mellan parter kan vara problematiska. Samarbetena är också känsliga för politiska beslut, nedläggningar och konjunktursvängningar, IT bubblan vid sekelskiftet, fick exempelvis stor inverkan på centrumbildningen Wireless verksamhet. Det geografiska avståndet mellan parterna kan ha inverkan och har i något fall resulterat i att en part i en annan del av landet lämnat samarbetet. Styrelse och ledning I samband med att ett centrum inrättas tillsätts en styrelse. Styrelsen består vanligen av en eller flera representanter från samtliga parter, men det förekommer att en part kan avstå från eller inte ha en ordinarie representant, utan nöja sig med en adjungerad eller ingen alls. Ordförande är i de flesta fall en person utanför KTH. Styrelsemöten hålls vanligen några gånger per termin. Styrelsen bestämmer en verksamhetsplan och godkänner strategidokument med mera. En del centra har en ledningsgrupp som träffas några gånger per termin. Centrumföreståndaren/ centrumledningen sköter den praktiska verksamheten, bereder projektansökningar etc. Föreståndaren rapporterar till centrumstyrelsen. Några centra har en vice föreståndare. Ett fåtal centra är organiserade i olika projektgrupper eller motsvarande. En del centrumbildingar har ett vetenskapligt råd eller andra former av referensgrupper som ofta innehåller externa representanter. Centras placering inom KTH En centrumbildning är knuten till vanligen en eller flera värdskolor samt universitetsförvaltningen. Centrumet har normalt inte tillgång till egen fakultet eller administrativt stöd, utan är beroende av att skolan förser centret med detta. En centrumbildning har som regel inte möjlighet att rekrytera egen personal, utan 10
samtliga anställningar görs av skolan eller av universitetsförvaltningen. I ett fåtal fall har anställd personal vid KTH placerats vid centra. I de fall där centret har två eller flera värdskolor medför detta att det administrativa arbetet ökar, framför allt avseende den ekonomiska redovisningen, som då måste göras för samtliga involverade skolor. Dessutom gäller olika regler vid olika skolor samt att de administrativa stödsystemen inte är synkroniserade. En placering vid flera skolor ökar emellertid utbytet och samarbetet internt inom KTH och stimulerar i synnerhet tvärvetenskaplig forskning. Linjeorganisationen handhar anställningar, personalansvar, arbetsmiljöfrågor etc. Centrumföreståndaren Centrumföreståndaren har en mycket viktigt funktion. Föreståndaren ser till att organisera verksamheten och står för det administrativa arbetet som kan vara tidskrävande, delvis beroende på parternas krav och verksamhetens omfång. Ibland har han eller hon assistens av en vice centrumföreståndare samt personer som är kopplade till centrumet. Den ekonomiska rapporteringen beskrivs som tidskrävande samt att det finns en del juridisk problematik som skall ordnas i synnerhet vid avtalsskrivande men även vid upphandling etc. Vissa parter, framför allt stora forskningsfinansiärer, kan ställa stora krav vid redovisning, inte bara ekonomi, utan hur många som deltar, hur mycket tid de lägger ned på forskning etc., antal män och kvinnor etc. Företag är mer benägna att hålla ned redovisningens omfång, då man vill undvika alltför stora administrativa kostnader och istället prioritera operativ verksamhet. Merparten av föreståndarna är män. Centrumföreståndaren håller kontakt med parterna, organiserar aktiviteter, ansvarar för den löpande verksamheten och bereder projektansökningar. Drar sig någon av parterna ut eller om någon annan extern part ansluter ser föreståndaren till att ordna de praktiska detaljerna. Hur mycket tid som föreståndaren lägger ned på sin tjänst som föreståndare varierar beroende på centrumets storlek och verksamhetens omfång. För de flesta utgör tjänsten en del av sin totala arbetstid, ofta mellan 20 till 50 procent. Ett fåtal jobbar heltid med centrumet. Centrumföreståndaren har en tvetydig roll. Han eller hon har tillgång till resurser, vanligen i form av pengar, men har i de flesta fall ingen självklar auktoritet och har inga reella chefsbefogenheter. Detta medför att föreståndarens förmåga att komma överens med parterna, centrumstyrelsen och centrumledningen, skolledningen och prefekter/ avdelningschefer samt få samtliga att röra sig åt samma håll har mycket stor betydelse för det slutgiltiga resultatet. Några förståndare framhäver att det är besvärligt att ha två olika roller, det vill säga både som föreståndare och KTH anställd. Detta resulterar i lojalitetskonflikter i de fall där centrumet hamnar i konflikt med linjeorganisationen. En centrumbildning är känslig för omsättning av ledningspersoner. När en person som varit med om att etablera verksamheten försvinner, kan centret tappa viktigt stöd hos antingen KTH:s högsta ledning eller hos skolledningen. I många fall, en klar majoritet, har samarbetet fungerat mycket bra, men några centrumföreståndare har uttryckt sin frustration över att skolledningen, prefekter/ avdelningschefer eller högsta ledningen inte visat verksamheten någon större uppmärksamhet samt att man varit ovillig att bidra med personal, såväl administrativ som fakultet, samt helst önskat lägga ned verksamheten. Detta medför att föreståndaren kan sitta på icke 11
obetydliga ekonomiska resurser, men ha svårt att få personal till verksamheten. Centrumföreståndaren har inte alltid möjlighet att välja sina medarbetare, utan får nöja sig med den personal som anvisas. Att ha bra kontakter med ledningen, såväl hos skolan och KTH centralt, är mycket viktigt. En centrumbildning är på samma sätt känsligt för att nyckelpersoner bland parterna kan lämna sitt uppdrag och ersättas av en person som är mindre intresserad och drivande, något som inträffat vid upprepade tillfällen, vilket i några fall medfört att parten lämnat samarbetet. Starka centrumföreståndare, exempelvis personer som antingen är representerade i skolledningen, avdelningschefer eller inkasserat mycket externa forskningsmedel samt är skickliga ledare har en betydligt starkare position än de som inte uppfyller något eller några av dessa kriterier. Föreståndarens ledaregenskaper, organisatoriska och administrativa skicklighet är avgörande. En skicklig föreståndare kan få alla att dra åt samma håll och i förlängningen se till att samtliga parter får ut det de önskar av samarbetet. I några fall har föreståndaren inte fungerat, något som haft följden att parterna blivit missnöjda med vissa aspekter av utfallet samt att vissa parter dragit sig ur eller inte aktivt medverkat i arbetet. Föreståndarens stora betydelse medför också att verksamheten är sårbar vid de tillfällen då han eller hon väljer att avsluta sitt uppdrag. Lokaler Några av de större centra har lokaler till sitt förfogande, ibland en hel byggnad. Andra centra har endast några rum medan andra inte har några ordinarie lokaler alls. Dock varierar behoven mellan olika centra. Flera föreståndare har emellertid poängterat att det är viktigt att ha lokaler där olika parter kan vistas och bidrar till att skapa en kreativ miljö samt att få parterna att mötas på neutral mark. Finansiering Vanligen står de externa parterna för huvuddelen av finansieringen. KTH går normalt sett in med en miljon kronor, men också andra mindre belopp omkring 100 000 kronor förekommer samt bidrag i form av in natura (inkind). I några enstaka fall har KTH gått in med betydligt högre belopp än en miljon i form av forskningsmedel. Både KTH och externa parter bidrar med in natura. År 2015 omsatte centrumbildningarna enligt Agresso 356 786 000 kronor, av dessa härrör 138 192 000 från KTH (Det bör dock framhållas att pengarna fördelas bland parterna). KTH står för 39 procent av den totala omsättningen (varav en mycket hög andel berör resurscentra). Bidragsgivare Belopp i tkr Forskningsråd 57 698 Högskolor och universitet 38 787 12
Kommun och landsting 7 068 KTH 138 192 Myndigheter (inklusive Vinnova och STEM) 38 408 Statliga bolag 579 Stiftelser 31 945 Svenska och utländska företag 26 054 En förteckning över inhemska finansiärer identifierade i Agresso för 2015 återfinns i bilaga 2. Förlängning och uppföljning Förlängning En centrumbildning bedrivs så länge det finns ett behov, ett syfte, mervärde, att verksamheten fungerar ändamålsenligt och att det finns finansiering. Det är relativt vanligt att parterna initialt enas om driva centrumet i tio år. Inom denna period har man vanligen olika hållpunkter där man på olika sätt utvärderar eller på annat sätt följer upp verksamheten och, om kriterierna för förlängning uppfylls, beviljas ytterligare förlängning, exempelvis enligt modellen: två år, plus fyra, plus fyra och plus två år. Även andra intervall förekommer. Dock bör förlängningar på ettårsbasis undvikas, då det i praktiken blir svårt att planera verksamheten och att centrumparternas engagemang blir otydligt mot externa parter. Just förlängningen kan vara förenad med mycket arbete, exempelvis när avtal skall skrivas om. Under denna period är det inte ovanligt att vissa parter drar sig ur samtidigt som andra tillkommer. Det är också vanligt att centra som existerat under en längre tid, vanligen mer än tio år, haft en rad olika parter, där några kan ha lämnat redan efter något år för att i sin tur ersättas av andra. Vissa är väldigt aktiva medan andra har en lägre profil. När finansiering upphör från en part är det inte ovanligt att centrumföreståndaren eller någon annan lyckas hitta en ny part som istället bidrar med medel. Anledningen till att parter avbrytit samarbetet varierar. En del lämnar för att man finner att arbetet inte resulterat i det man avsett och hoppats på. Det kan även vara att drivande personer försvinner, nya prioriteringar eller att förutsättningarna ändrats exempelvis beroende på konjunktur, nedläggningar och politiska mål etc. Uppföljning och utvärdering Centrumbildningens styrelse informeras regelbundet om personal, finansiering, forskning, samarbete och den löpande verksamheten. En årsredovisning med tillhörande ekonomisk redovisning görs på årlig basis. 13
Utvärderingar görs vanligen när verksamheten skall förlängas. Stora statliga forskningsfinansiärer genomför ofta egna utvärderingar som kan vara mycket omfattande. Vanligen finns det ett egenintresse av att göra utvärderingar, varför dessa görs någorlunda regelbundet, även i fall där det inte krävs någon formell utvärdering för att verksamheten skall fortsätta. I dessa fall har man som regel valt en extern utvärderare. Utvärderingarna kan som sagt vara mycket omfattande eller vara förhållandevis enkla, ofta beroende på finansiärerna och parternas krav, behov och verksamhetens omfattning. Parternas krav och det som stipulerats i avtalen är överordnat KTH:s styrdokument. Industrin ställer lägre krav på utvärderingar än större statliga forskningsfinansiärer, till stor del beroende på att man vill undvika administrativa kostnader. Även utvärdering av interimcentra förekommer. Med tanke på att centrumbildningarnas olikartade verksamhet, storlek samt, framför allt, olika åtaganden gentemot sina finansiärer och parter vore det mycket svårt, närmast omöjligt, att införa en enhetlig KTH övergripande utvärdering av centrumbildningarna som skulle passa samtliga. Frågan är om det ens är önskvärt. Det skulle medföra en hel del merarbete och kostnader utan att bidra till en avsevärd kvalitetsökning. Den utvärdering som görs av centra för ögonblicket är förmodligen tillräcklig. Större forskningsutvärderingar, såsom RAE, bör i första hand utföras i linjeorganisationen. Upplösning En centrumbildning drivs tills behovet och syftet bakom det uppfyllts och/ eller att finansieringen upphör. Ett centrum är en tillfällig organisationsform och om den blir beständig kan den övergå till en avdelning, något som inträffat historiskt. Den nuvarande trenden är att driva centrets varumärke vidare fastän verksamheten i form av en centrumbildning upphört. Anledningen till detta är att varumärket är så starkt internationellt att det har en positiv inverkan på bland annat forskningsansökningar och att locka till sig extern fakultet. Ett formellt nedlagt centrum kan även drivas vidare i form av ett nätverk. Om ett centrum inte lyckas tillsäkra sig i huvudsak extern finansiering eller drivas med minimala kostnader (såsom ett nätverk som fortsätter i form av ett varumärke) samt inte ger något större mervärde för KTH bör det läggas ned. Centrumbildningarnas ändamålsenlighet Som samverkansform bör centrumbildningarna betraktas som en stor tillgång för KTH. En klar majoritet av föreståndarna framhäver att parterna är mycket nöjda och att förväntningarna i de flesta fall har uppfyllts. Åtskilliga understryker att det är en riktigt bra samverkansform som är svår att ersätta med något annat. Störst betydelse har de inom tvärvetenskap och är sålunda ett viktigt verktyg för att förnya forskningen, som mötesplats mellan forskare från olika discipliner och med externa parter samt för att på ett tydligare sätt synliggöra forskningen. Centrumbildningar har bidragit med avsevärda resurser, både i form av pengar och in natura som möjliggjort doktorandtjänster, postdocs och industridoktorander. Centra 14
har finansierat utbildning, kurser, doktorandkurser, sommarskolor, studentprojekt, gett upphov till nya utbildningsprogram på kandidat- och masternivå samt nya institutioner. De har bidragit till att säkerställa industrins behov av utbildad personal inom vissa ämnesområden. Några centra arrangerar uppdragsutbildningar. Centra har resulterat i kritisk massa, verkat som kraftsamling, och ökat forskningens synlighet, förnyelse och exponering samt stimulerat tvärvetenskap. Samarbetena har gett upphov till nya forskningsproblem, tillgång till forskningsdata från externa parter, infrastruktur, publikationer, sampublikationer med externa parter från industri, offentlig sektor och universitet samt rapporter. Därutöver har de möjliggjort en rad forskningsprojekt, forskningsansökningar, motfinansiering samt stimulerat tvärvetenskaplig forskning. Centrumbildningarna har likaså gett upphov till nya produkter, innovationer, standarder, mät-, analys- och simuleringsverktyg, patent och startup företag. Centra har också fungerat som remissinstans. Centra har skapat kontaktnät och utökat utbyte mellan forskare och externa parter, inte minst med industrin och offentlig sektor. Centrumbildningarnas svagheter Centras största strukturella svaghet är att de är personberoende, både KTH internt och bland parterna, och att det under arbetet kan vara svårt att förnya verksamheten, samt att de kan vara förenad med inlåsningseffekter. Centrumbildningarna är också fortfarande till övervägande del nationella i en värld som alltmer globaliseras och där internationella utbyten och samarbeten blir allt viktigare. Dessutom uppfattas delegationen som oklar, då en egen praxis stundtals utvecklats, och det är i praktiken inte alltid uppenbart för de inblandade vilka mandat föreståndare och skolledningen/ prefekter/ avdelningschefer har samt mellan centrumstyrelse och KTH:s linjeorganisation. En centrumbildning är en temporär organisationsform och i högre grad än en linjeorganisation känslig för personalomsättning, både inom KTH och mellan parterna. Centrumbildningar är avhängig kontakterna högre upp i organisationen, både med skola och med KTH:s högsta ledning. Avgörande är att komma bra överens med ledningen på skolnivå och med avdelningschefer/ prefekter för att få tillgång till personal etc. Viktigt är också att få parterna att dra åt samma håll liksom att se till att samtligas målsättning uppfylls. Interna bråk kan vara förödande för verksamheten och har både historiskt liksom i detta nu haft en negativ effekt på några centra. Att få akademiker, företag och myndigheter att samarbeta på ett konstruktivt sätt är ingen enkel uppgift, då parterna har olika huvudfokus. Exempelvis kan forskare i huvudsak vara intresserade av att publicera medan företag är mer intresserade av innovationer, produkter och nya lösningar. På samma sätt är det mycket viktigt att ha goda kontakter med parterna och med nyckelpersoner inom företag, myndigheter och forskningsfinansiärer. Centra är på samma sätt känsliga för personella förändringar bland parterna, försvinner en engagerad person som var drivande för att centrumet inrättades och ersätts av en mindre involverad, kan detta få en negativ inverkan på verksamheten och i värsta fall medföra att parten drar sig ur samarbetet. 15
Centrumföreståndaren har i realiten begränsade befogenheter, men har tillgång till pengar, samt kan inte alltid välja vilka han eller hon vill arbeta med. Just att själv kunna bestämma vilka som skall ingå har flera föreståndare beskrivit som viktigt, samt att man kan utesluta personer som inte fungerar. Fungerar samarbetet mindre bra både inom och utom KTH kan det vara svårt att planera verksamheten, få den att fungera och i slutändan medföra ett mindre framgångsrikt resultat. Ett annat problem är att föreståndaren är både KTH anställd samtidigt som han eller hon rapporterar till en extern styrelse, vilket särskilt i konfliktsituationer, resulterar i motsättningar och oklar lojalitet. Omvänt har centrumföreståndaren tillgång till pengar som vederbörande med mandat från centrets styrelse kan fördela, vilket i en del fall medför att skolchefer och prefekter/ avdelningschefer hamnar i underläge. Det kan vara svårt för en skolchef eller prefekt/ avdelningschef att motsätta sig en centrumstyrelse, där representanten för skolledningen (om han eller hon finns representerad i detta forum) kan bli nedröstad under styrelsemötet, som i praktiken bestämmer KTH:s forskningsinriktning genom att fördela projektpengar till KTH anställda som därmed blir beroende av dessa medel för sin finansiering. Centrumstyrelsen kan sålunda ha en annan agenda och prioritering än skolledningen eller KTH:s högsta ledning. Konflikterna kan handla om forskningsinriktning, prioritering, tillgänglig personal etc. I de fall där konflikt uppstår mellan centra och linjeorganisation uppfattas delegationen som oklar och i praktiken råder oklarhet kring vem som har sista ordet. KTH:s anställningsregler, framför allt att man måste ha säkrad finansiering för doktorander i fem år, medför att det stundtals kan vara svårt att förbruka pengarna. I något fall har medel returnerats till den externa finansiären. Centrumbildningar kan innebära att KTH forskning i allt för hög grad anpassas mot svenska multinationella företags och större myndigheters inriktning och prioriteringar samt den typ av innovationer/ produkter som de tror på, fastän framtiden mycket väl kan finnas i andra former av lösningar samt att denna forskning inte alltid är nydanade. I detta avseende finns en diskrepans mellan KTH:s ambition att vara ett högt rankat universitet, något som kräver spetsforskning, och forskning som inte befinner sig i frontlinjen. Mycket samarbete drivs med relativt få företag och vissa företag som Scania och Ericsson har en väldigt tongivande roll och det kan vara riskfyllt att anpassa forskningen alltför mycket mot dessa, då forskning med mera kan flyttas från Sverige, nedläggningar, konjunktursskiftningar etc. Har centrumverksamheten pågått under en längre period kan den vara svår att förnya och risk finns att man sitter fast i gamla forskningsfrågeställningar och inte längre befinner sig i forskningens framkant. Nackdelen med alltför små centra är att de saknar kritisk massa för att kunna utvecklas forskningsmässigt och har därmed inte någon möjlighet att göra ett större avtryck i forskarvärlden och/ eller bli synligt utanför KTH. En klar majoritet av centrumbildningarna är nationella med inhemska aktörer och finansiärer. Projektet KTH:s publiceringskultur visade att KTH forskning med enbart svenska författaradresser har ett betydligt svagare genomslag i vetenskapssamhället än internationella samarbeten. På sikt kommer det förmodligen att i allt högre grad 16
bli nödvändigt att söka skapa centrumbildningar som finansieras av internationella finansiärer och multinationella företag med huvudkontor utanför Sverige samt inkludera samarbeten med ledande internationella universitet. Detta skulle förbättra finansieringsmöjligheterna och förmodligen stärka kvaliteten och genomslaget hos KTH:s forskning samt öka det internationella forskarutbytet. För en skolledning kan det också vara svårt att hantera ett stort antal centrumbildningar, varför det kan krävas en viss restriktion när det gäller antalet centra på en skola. Beaktat ur ett kommunikationsperspektiv är det inte alldeles självklart för en utomstående, som inte har närmare kännedom om verksamheten, att centrumet är placerat vid KTH. Några centra har långa namn med långa akronymer. De flesta centra har en egen framtagen logotyp, som ofta används vid kommunikationen utåt, utan att det alltid framgår att KTH är involverat eller att respektive centrum är placerat vid KTH. För att tydliggöra centrets placering är det viktigt att de riktlinjer för centra som finns i KTH:s grafiska profil används i så hög utsträckning som möjligt. På KTH:s webb finns fortfarande hemsidor för centrum som lagts ned, viktigt är också att befintliga sidor uppdateras med jämna mellanrum. Rekommendationer Centrumföreståndare För att verksamheten skall fungera väl måste centrumföreståndaren ha mycket goda ledaregenskaper, vara en skicklig organisatör och administratör. Det är därmed viktigt att ha en bra rekryteringsprocess med tillhörande förankringsarbete och att skolchefen godkänner valet av föreståndare. Föreståndaren bör i den mån det är möjligt själv kunna välja vilka han eller hon vill samarbeta med och/ eller kunna utesluta personer som vederbörande bedömer som olämpliga samt ha fullgott administrativt stöd för att fullfölja uppgifterna. För att säkerställa goda relationer med skolledningen är det viktigt att en representant från denna sitter med i centrets styrelse. För riktigt stora centrumbildningar med en hög omsättning är det betydelsefullt att ha en representant från KTH:s högsta ledning med i styrelsen. Det är även rekommenderat att centrumföreståndare, som företräder stora centrumbildningar med hög omsättning, också borde vara representerade i skolans ledningsgrupp. När en centrumföreståndare tillsätts är det mycket viktigt att han eller hon utbildas i ledarskap och hur en centrumbildning drivs, dess utmaningar, strategi, vilka regler och förordningar som gäller, kommunikation, kommunikationsstrategi, ekonomisk redovisning etc. Utbildningen skulle kunna hanteras av Research Office. I samband med detta kan föreståndaren ta del av exempelvis mallar för uppstart, nedläggning, utvärderingar etc. Idag har Research Office en mall för hur man skriver konceptbeskrivning och verksamhetsplan samt, i de fall som Research Office är inkopplade i inrättande av centra, möten med den nya föreståndaren. 17
Organisation Överväg om riktigt stora centra som sträcker sig över flera skolor och har ett stort antal externa parter med en tydligt tvärvetenskaplig profil samt en hög omsättning kan kopplas tydligare mot exempelvis vicerektor för forskning eller motsvarande. Centrumföreståndaren skulle kunna rapportera direkt mot vederbörande. Samtliga föreståndare skulle också på årlig basis kunna inrapportera kortfattade redogörelser (max en till två sidor) för verksamheten till vicerektor för forskning eller motsvarande. Härmed vore det möjligt att ha en bättre överblick över vilka centra där verksamhet bedrivs och vilken typ av verksamhet som bedrivs. Centra som inte ger något mervärde för KTH bör läggas ned. Delegation De mandat som både centrumföreståndare och skolchefer/ prefekter/ avdelningschefer har bör förtydligas liksom den mellan centrumstyrelse och KTH:s linjeorganisation. I dag råder oklarhet kring vem som har sista ordet när det gäller priorteringar av forskningsinriktning och tillgänglig personal. De otydliga mandaten kan förvärra redan problemfyllda konfliktsituationer. Dock står det klart att KTH:s anställda lyder under linjeorganisationen. Oklart är också hur man avsätter centrumföreståndare som inte fungerar. Den enklaste möjligheten att reglera detta är att förtydliga dessa aspekter redan när centrumet inrättas och att detta bör vara reglerat i avtalen mellan parterna, där mandaten klart och tydligt måste framgå liksom hur man avsätter en föreståndare som inte fungerar samt hur centret skall kommuniceras utåt. Detta behöver också förtydligas i KTH:s styrdokument. Nätverk Inrätta ett nätverk för centrumföreståndare. Inom detta forum kan man utbyta erfarenheter, ta del av information, få bättre möjlighet att ta del av vilken verksamhet som bedrivs på andra centra och få tillgång till nya nätverk och kontakter både inom och utom KTH, inte minst med industrin. Exempelvis kan man ha en särskild centrumdag. Nätverket skulle kunna samordnas av Research Office. Synlighet Centra behöver bli mer synliga både internt och externt, ju synligare verksamheten är desto större är möjligheterna att påverka både samhälle och forskning. Ett starkt och synligt centrumvarumärke ökar möjligheten till ytterligare samarbeten med externa parter och att erhålla ytterligare extern finansiering. Det är viktigt att KTH:s grafiska profil beaktas och implementeras både för att stärka KTH:s varumärke och centrumets eget. Det är viktigt att centrumföreståndaren får assistens i detta arbete av respektive skolas kommunikatör. Internationalisering Överväg att ta fram en strategi för hur centrumbildningarna skall bli mer internationaliserade och i allt högre grad hitta parter utanför Sverige. KTH forskning som författats i samarbete med internationella forskare har betydligt större genomslag i vetenskapssamhället än forskning som skrivits med endast svenska adresser. Detta skulle sannolikt stärka forskningens genomslag och resultera i fler internationella finansiärer och partner. 18
Styrdokument Uppdatera regelverket i enlighet med rådande förutsättningar. Strama upp arkiveringen av beslut och övriga handlingar. 19
Bilaga 1. Centrumföreskrifter vid KTH Centra vid KTH Rektors beslut nr 33/03, dnr 930-2003-0091, doss 10 Rektors beslut nr 1082/2004 "Dekaner och prodekaner för KTH:s nio skolor samt uppdrag till dessa avseende organisation av skolorna", dnr 930-2004- 2896, doss 13 Rektors beslut nr 1251/2004 "Styrelserna vid de nio skolorna - sammansättning", dnr 930-2004-2896, doss 13 Rektors beslut nr UF/2009/0564, dnr VF-2009-0072, Doss 17 Innehåll: 1. Centras roll på KTH 1.1 Introduktion 1.2 Olika typer av centra 1.3 Avgränsning av definitionen av ett KTH centrum 1.4 Kriterier för inrättande av ett KTH centrum 2. Regler för centra 2.1 Allmänna förutsättningar 2.2 Beslut om bildande 2.3 Styrelse, föreståndare och hemvist 2.4 Särskilda villkor för verksamhet i centra 2.5 Centras externa kommunikation 2.6 Tvister 2.7 Upplösning 1. Centras roll på KTH 1.1 Introduktion Begreppet Centrum används för flera olika samverkansformer såväl inom KTH som mellan KTH, andra akademiska partners, näringslivet och externa finansiärer. Ett centrum är en neutral samverkansplattform där olika parter enas om en gemensam verksamhetsplan och kan bidra med resurser (både kontanta medel och naturabidrag) för genomförandet. Centra kan bedriva sin verksamhet virtuellt och/eller fysiskt. Centra vid KTH utgör egna organisatoriska enheter med egen styrelse och föreståndare. Styrelse och föreståndare utses av rektor och rapporterar till rektor, parterna och finansiärerna vad avser verksamhetens innehåll. Varje centrum är kopplat till en av KTHs skolor, som fungerar som värdskola. Skolan skall ge centret administrativ service och svara för att KTHs åtaganden 20
gentemot centret och externa parter genomförs vad avser administrativ hantering. I dessa frågor rapporterar föreståndaren till skolchefen. Ekonomin för centra redovisas separat från skolornas övriga verksamhet. Centras externa parter garanteras full insyn för att säkerställa att resurser används för avtalade ändamål samt i enlighet med lag. Ett Centrum är vanligen på förhand avgränsat i tiden men kan också vara av mer permanent natur. Centrumformen används för att erhålla en självständig, administrativt hanterbar och reglerad struktur inom lärosätets ramverk, som samtidigt ger utrymme för styrning och uppföljning av centrats verksamhet via dess styrelse. En aktuell lista på formella centra vid KTH skall upprätthållas av KTH Avdelningen för Forskningsfinansiering och finnas tillgänglig på www.kth.se 1.2 Olika typer av centra Följande typer av centra förekommer vid KTH: Resurscentra Denna centrumtyp har till uppgift att driva större gemensamma forskningsinfrastrukturer, normalt med användare spridda såväl inom som utanför KTH. De är av mer eller mindre permanent natur och skall fungera som plattformar för långsiktig samverkan kring forskningsinfrastrukturer på såväl nationell som internationell nivå. Excellenscentra Denna centrumtyp är huvudsakligen motiverad av extern finansiering kopplad till genomförandet av ett specificerat forskningsprogram i samverkan med näringslivet och andra externa parter. Det gäller oftast stora, långsiktiga forskningsprogram anpassade för att verka över flera finansieringsperioder, industrideltagande med roll både som mottagare och finansiär, samt betydande krav på medfinansiering från KTH. Normalt skall dessa centra ha extern finansiering >5 Mkr / år under minst 5 år. KTHs medfinansiering uppgår normalt till 1 Mkr/år fritt förfogbara medel från rektor under avtalsperioden och därutöver naturabidrag i varierande utsträckning beroende på finansiärernas krav. KTH är koordinator och har det övergripande ansvaret för den administrativa hanteringen av dessa centra. KTH kan även medverka i centrumtyp där ett annat universitet är huvudman och har det administrativa ansvaret. Om KTHs engagemang/medfinansiering är betydande (>30% av centrets totala verksamhet och/eller > 1 Mkr / år) behandlas dessa på samma sätt som ett centrum med hemvist på KTH. 21