Balanserat styrkort 2018 Folkhälso-, primärvårdsoch tandvårdsnämnden Fastställt i Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden 2017-05-31 Dnr: 17FPTN221
Balanserat styrkort 2018, Folkhälso, primärvårds och tandvårdsnämnden Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämndens ansvar regleras i reglementet för nämnden. Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden (FPTN) leder och samordnar landstingets angelägenheter för den landstingsdrivna primärvården, inklusive Österåsens hälsohem och tandvården. Det innebär att inom detta område fullgör nämnden de uppgifter som landstinget enligt lagar och förordningar har i egenskap av vårdgivare. Invånarnas tillgång till god vård av hög kvalitet och med hög patientsäkerhet är av största vikt. Vården ska ges efter var och ens behov, med god kvalitet och bra bemötande, med rätt kompetens, på rätt vårdnivå och med rätt val av behandling. Värdigt bemötande och respekt för patientens integritet är grunden för all god vård och patientsäkerhet. Med begreppet God vård menas att vården ska vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik och jämställd Tillgänglig och ges i rimlig tid Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort (BSK) som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv invånare, process, medarbetare och ekonomi. Balans skapas mellan kort- och långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finansiella mål. För respektive perspektiv gäller följande landstingsgemensamma inriktningsmål: Invånarperspektivet Medarbetarperspektivet Processperspektivet Ekonomiperspektivet Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Effektiva och framgångsrika verksamheter En ekonomi i balans över tid De balanserade styrkorten utgör en konkretisering av de strategiska mål, som fastställts genom regionplanen. Balanserade styrkorten innehåller framgångsfaktorer, mål och mått som ska utgöra underlag för värdering och analys av respektive verksamhets måluppfyllelse, utifrån de strategiska målen.
Regionstyrelsen ansvarar för att det varje år upprättas dels en regionplan och budget för landstinget som helhet, dels för styrelsens ansvarsområde enligt modellen för balanserat styrkort. Den samlade övergripande styrningen består av: - Regionfullmäktiges regionplan - Regionstyrelsens balanserade styrkort - Nämndernas balanserade styrkort - Förvaltningarnas balanserade styrkort - Verksamheternas balanserade styrkort I regionstyrelsens styrfunktion ingår att tillse att regionplanen följs upp och återredovisas till regionfullmäktige, från styrelsen respektive nämnd. I praktiken har ovanstående styrande dokument en självständig roll i styrningen, men utgör samtidigt ett bidrag till en helhet som det, exempelvis i samband med årsredovisning, krävs ett samlat förhållningssätt till. Strukturen förutsätter att styrelsens respektive nämndernas framgångsfaktorer är gemensamma. Nämnden ansvarar för att det varje år upprättas en budget samt ett balanserat styrkort med fyra perspektiv för nämndens ansvarsområde. FPTN:s balanserade styrkort följs upp av regionfullmäktige, genom delårs- och årsredovisning. Respektive förvaltning formulerar mål och mått, med utgångspunkt från landstingets övergripande mål och styrelsens/nämndernas styrkort. Det ska finnas en röd tråd från landstingets vision och övergripande mål i regionplanen, styrelsens/nämndernas styrkort och de konkreta aktiviteter som behövs i verksamheten - till varje medarbetares individuella mål. Modellen ska således stödja kopplingen mellan politiska intentioner och verksamhet, för att nå de visioner och inriktningsmål som den politiska ledningen fastställt. För år 2018 har FPTN fastställt nedanstående mål och mått som ska bidra till att säkerställa måluppfyllelse för de inriktningsmål som fastställts för respektive perspektiv i regionplanen.
Invånarperspektivet Inriktningsmål: Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Invånarperspektivet handlar om att uppnå målet med jämlik fördelning av resurser utifrån behov genom att erbjuda rätt verksamhet, inom rimlig tid, med god service, hög tillgänglighet och ett gott bemötande. Framgångsfaktorer För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats. Rätt verksamhet Tillgänglig verksamhet Utvecklande dialog Rätt verksamhet Med rätt verksamhet menas att målgruppens prioriterade behov ska tillgodoses. Säkerställa att patienters/brukares behov tillgodoses, när flera vårdgivare ansvarar för insatserna Barns tandhälsa ska säkerställas Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde Det långsiktiga målet är att invånarnas hälsa ska förbättras över tid Antal genomförda SIP (Samordnad individuell plan) Andel kariesfria 19- åringar Andel patienter som upplever ett värdigt och respektfullt bemötande vid kontakt med läkare (primärvård totalt) Självskattad hälsa, barn och ungdom. Andel som uppger att de mår bra/mycket bra Självskattad hälsa, vuxna Andel som uppger att de mår bra/mycket bra Prator Nationella patientenkäten Hälsosamtalen i skolan T4 Tandvårdssystem Hälsounder- sökning/- samtal vuxna (40-, 50- och 60-år) 2015: 177 st 2016: 219 st 2014: 30,3 % 2015: 31,1 % 2016: 31,5 % Primärvård V-norrland Riket 2015: 84% 85% 2016: 83% 84% Kv 83% 83% Män 84% 85% 2014/ 2015/ 2015 2016 Grl åk 4, Flickor 95% 95% Pojkar 95% 96% Gy åk 1 Flickor 77% 78% Pojkar 90% 90% Kvinnor Män Kvinnor Män Öka jämfört med föregående år Öka jämfört med föregående år Primärvårdens värden ska motsvara rikets genomsnitt Öka jämfört med föregående år 2015 Öka 68 % jämfört med 71 % föregående år 2016 68 % 69 % (vartannat år)
Tillgänglig verksamhet Med tillgänglig verksamhet menas svars- och handläggningstider som lever upp till förvaltningslagens krav och målgruppens behov. Även övriga tillgänglighetsfrågor avses, till exempel lokaler och information. Landstinget ska ha hög tillgänglighet - Vårdgarantin ska uppfyllas Patienterna ska uppleva god tillgänglighet och helhetsintryck: (Primärvård totalt) Kontakt med primärvården samma dag för rådgivning och/eller tidsbokning (Landstingsdriven primärvård) Tid till läkarbesök inom 7 dagar i primärvården efter bedömt behov. (Landstingsdriven primärvård) Andel revisionspatienter som är försenade mer än sex månader (Folktandvård) Antal verksamhetsområden som tar emot nya patienter inom 6 månader (Folktandvård) Andel planerade återbesök inom medicinskt måldatum Tillgänglighet läkare (patientupplevd kvalitet, andel) Upplevt helhetsintryck (patientupplevd kvalitet, andel) Väntetider i vården Väntetider i vården T4 Tandvårdssystem T4 Tandvårdssystem Vesta Nationella patientenkäten Nationella patientenkäten Västernorrland Riket 2015 Vår 90% 86% Höst 95% 88% 2016 Vår 93% 86% Höst 89% 88% Västernorrland Riket 2015 Vår 86% 89% Höst 80% 89% 2016 Vår 83% 88% Höst 82% 88% 2014: 16,2% 2015: 17,7% 2016: 19,4% Andelen ska minska i förhållande till föregående år. Långsiktigt mål om högst 5 % 100 % 100 % 2016: 100 % 5/5 31 dec: 2015: 81 % 2016: 85 % Primärvård V-norrland Riket 2015 84% 83% 2016 83% 81% Kv 82% 80% Män 84% 82% Primärvård V-norrland Riket 2015: 2016 79% 78% 80% 79% Kv 77% 77% Män 80% 81% Öka jämfört med föregående mätning Primärvårdens värden ska motsvara rikets genomsnitt 95 % (vartannat år) (vartannat år)
Utvecklande dialog Med utvecklande dialog menas en reell dialog med såväl invånare, samverkande organisationer och andra externa partners som medarbetare och andra interna enheter för att utveckla verksamheten utifrån målgruppens behov. Särskild hänsyn ska tas till de tre hållbarhetsperspektiven: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Förtroendet för primärvården och folktandvården ska vara högt Arbetet med värderingar, attityder och förhållningssätt ska formas och utvecklas utifrån landstingets värdegrund (Landstingsdriven primärvård och folktandvården) Samverkan och samarbete ska utvecklas utifrån landstingsnytta och de tre hållbarhetsperspektiven (Landstingsdriven primärvård och folktandvården) Andel invånare som har mycket stort/ganska stort förtroende för primärvården. (primärvård tot) Kunder som är nöjda med folktandvården (övergripande nöjd-kundindex) Andel hälsocentraler respektive verksamhetsområden (folktandvård) som på ett systematiskt sätt bedriver värdegrundsarbete och vid behov, upprättar handlingsplan Andel hälsocentraler respektive verksamhetsområden (folktandvård) som når sina mål i respektive BSK, avseende Samverkan och samarbete Hälso- och sjukvårdsbarometern Folktandvårdens kundenkät Förvaltningarnas delårs- och årsredovisning Förvaltningarnas delårs- och årsredovisning Västernorrland Riket 2016: 56 % 60 % 2014: Ungdomar: 93 Vuxna: 96 2015: Ungdomar: 94 Vuxna: 96 2016: Ungdomar: 94 Vuxna: 97 Ingångsvärde 2017: Ingångsvärde 2017: Primärvårdens värden ska motsvara rikets genomsnitt. Bibehållas från föregående år 100 % 75 %
Medarbetarperspektivet Inriktningsmål: Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Landstingets verksamheter måste bedrivas på ett hållbart sätt. För att uppnå det är medarbetarperspektivet i verksamheterna en nyckel. Den Personalpolitiska plattformen sammanfattar de personalpolitiska värderingar, förhållningssätt och normer som gäller i organisationen. Styrande är de fyra policydokumenten inom vart och ett av områdena medarbetarskap, ledarskap, arbetsmiljö och lönepolitik. En väl genomarbetad personalpolitik ökar möjligheterna att upprätthålla en god kompetensförsörjning. Målet är att skapa så bra arbetsmiljö och arbetsvillkor att medarbetare vill stanna kvar i verksamheten och som gör landstinget till en attraktiv arbetsgivare. Framgångsfaktorer För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats. Hållbart medarbetarskap Ledarskap Friska medarbetare Hållbart medarbetarskap Med hållbart medarbetarskap menas att medarbetarna ges förutsättningar till en god arbetsmiljö där de känner arbetsglädje, är delaktiga i arbetet, har goda och attraktiva arbetsvillkor och ges de bästa möjligheterna att använda och utveckla sin kompetens. Tydliga mål, förväntningar och återkoppling bidrar till delaktiga och engagerade medarbetare Styrningsindex* Medarbetarengagemang (HME), FPTN Medarbetarenkäten FPTN 2016: 75 LVN 2015: 73 2016: 70 Styrningsindex (HME) ska vara 75 av 100 *) Ett sammanfattande mått av; Insatt i min arbetsplats mål, Mål följs upp och utvärderas, samt Tydliga förväntningar på Medarbetare
Ledarskap Med ledarskap menas ledare som tar tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens för en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare. I systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete är väl fungerande ledarskap en förutsättning. Ledare som tar tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens för en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare Ledarskapsindex* Medarbetarengagemang (HME), FPTN Medarbetarenkäten FPTN 2016: 79 LVN 2015: 77 2016:77 Ledarskapsindex (HME) ska vara 75 av 100 *) Ett sammanfattande mått av; Uppskattning för arbetsinsats, Upplevt förtroende, samt Förutsättningar att ta ansvar Friska medarbetare Med friska medarbetare menas att det behövs förståelse för att alla delar i en medarbetares arbetssituation påverkar arbetsmiljön och i slutändan hälsan. Sjukfrånvaron ska på sikt, inte överstiga 4 procent Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Vesta FPTN 2015: 6,2 % 2016: 5,9 % Kvinnor: 6,1 % Män: 4,1 % Minska med 1 procentenhet under verksamhetsåret LVN 2015: 6,7 2016: 6,9 Arbetet upplevs stimulerande, meningsfullt och utvecklande Motivationsindex* - Medarbetarengagemang (HME), FPTN Medarbetarenkäten FPTN 2016: 78 LVN 2015: 77 2016: 76 Motivationsindex (HME) ska vara 75 av 100 *) Ett sammanfattande mått av; Meningsfullhet, Utveckling och lärande i arbetet samt Ser fram emot att gå till arbetet
Processperspektivet Inriktningsmål Effektiva och framgångsrika verksamheter Inom processperspektivet ligger fokus på de viktigaste målsättningarna med de metoder och processer som används i verksamheterna. En process bidrar till ett gemensamt arbetssätt och ger återkoppling på hur arbetet fungerar samt idéer till förbättringar så att landstinget systematiskt kan vidareutveckla sitt arbetssätt. Genom att verksamheterna regelbundet utvecklar processerna i det vardagliga arbetet kan förbättringsidéer identifieras och sedan implementeras. Framgångsfaktorer För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats. Kunskapsbaserad verksamhet Hög kvalitet Ständiga förbättringar Kunskapsbaserad verksamhet Med kunskapsbaserad verksamhet menas att utifrån bästa tillgängliga kompetens tillvarata professionalitet och utveckla struktur, systematik och uppföljning för att förbättra resultat, effektivitet samt hög kvalitet. Ledtiderna i de standardiserade vårdförlopp (SvF) som införts inom cancervården, ska vara uppfyllda Övergripande målen i fastställd jämställdhets- och jämlikhetsplan inarbetas i verksamheterna Ledtiderna från välgrundad misstanke, till start av behandling i införda standardiserade vårdförlopp, i förhållande till nationellt fastställda riktlinjer för respektive ledtider Antal hälsocentraler respektive verksamhetsområden (folktandvård) som följer mål ur jämställdhets- och jämlikhetsplan, i sina respektive BSK SIGNE Utfall 2016: 100 % (enligt nationell målnivå) Hälsocentralernas respektive folktandvårdens BSK Ingångsvärde 2017: 100 %
Hög kvalitet Med hög kvalitet menas att arbetet utförs med erforderlig kompetens och professionalitet. Landstinget ska erbjuda säker hälso- och sjukvård Andel, följsamhet basala hygien- och klädregler, 8 steg* Antal inträffade avvikelser som avslutats under året, inom LVNs satsningsområden** Andel avvikelser som avslutats inom 90 dagar i förhållande till totalt antal avslutade avvikelser Utfall, Läkemedelskommitténs kvalitetsindikatorer för primärvården PPM Platina avvikelsestatistik Platina avvikelsestatistik Läkemedelsdata 2016: (v49-50) Primärvård 82 % Tandvård 77 % Utfall 2016-12-31: VRI: 2 Tryckskador: 0 Fall: 1 Läkemedel: 32 Info.överf: 27 2014: 88 % 2015: 83 % 2016: 86 % 2014: Ja (9/16) 2015: Ja (12/16) 2016: Ja (10/16) Öka i förhållande till utfall 2017 inom följande satsningsområden: - VRI - Läkemedel - Info.överföring 100 % Lägst 80 % Minst hälften av kvalitetsindikatorerna förbättras i förhållande till föregående år *) 8 steg; (4 Klädsteg): Kortärmad arbetsdräkt, Varken ringar, klockor eller armband, Kort eller uppsatt hår samt korta naglar fria från nagellack och konstgjort material, (4 Hygiensteg): Desinfektion av händer före och efter patientnära arbete, Användning av handskar samt engångsförkläde eller skyddsrock **) Vårdrelaterade infektioner, Fall & Fallskador, Tryckskador & trycksår, Läkemedelsrelaterade problem, Informationsbrist vid överföring. Not: Då utfall endast avser avslutade avvikelser, kan fler avvikelser inom satsningsområdena tillkomma för aktuellt verksamhetsår, som ännu inte handlagts vid uttagsdatum. Ständiga förbättringar Med ständiga förbättringar menas systematisk utveckling av arbetssätt och arbetsmetoder i syfte att skapa och genomföra standardiserade, effektiva och kvalitetssäkrade processer. Särskild hänsyn ska tas till de tre hållbarhetsperspektiven: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Samverkan med kommunerna utvecklas inom ramen för Social- KoLa Verksamheten ska vara organiserad för att förbättra resultat, effektivitet samt hög kvalitet De fyra gemensamma satsningsområdena* utvecklas enligt fastställda samverkansplaner Strategiska satsningar för utveckling av E- hälsa och digitalisering pågår Kvalitativ beskrivning genom Social- Kola, beredningsgrupp Kvalitativ beskrivning och bedömning av förvaltningschef Kvalitativ beskrivning Ingångsvärde 2017: Förbättringar enligt plan genomförda Arbete med ny teknik och ITlösningar i vårdens vardag pågår utifrån fastställda satsningsområden inom LVN
Målbilden för hälsooch sjukvårdens utveckling realiseras genom konkreta aktiviteter. Arbete/aktiviteter pågår enligt målbildens intentioner, kvalitativ beskrivning Förvaltningarnas delårsoch årsredovisningar Nytt målområde Kvalitativ beskrivning * De gemensamma satsningsområdena inom SocialKoLa är: Barn och unga, Äldre, Psykisk ohälsa och Missbruk Ekonomiperspektivet Inriktningsmål: En ekonomi i balans över tid Målet syftar till att markera vikten av långsiktighet vid all verksamhetsplanering och alla beslut som får ekonomiska konsekvenser. Detta är viktigt för att få en hållbar organisation av landstingets verksamheter där ansvarsfulla beslut fattas. Framgångsfaktorer För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats. Kostnadskontroll Kostnadsanpassning Kostnadseffektivitet Kostnadskontroll Med kostnadskontroll menas ekonomi i balans som uppnås genom att optimera, kvalitetssäkra och effektivisera verksamheten. För anslagsfinansierad verksamhet: Ekonomiskt resultat Landstingets ekonomisystem 2015: Österåsen -2,2 Folkhälsa +3,6 Inte överstiga tilldelad budgetram Tilldelad budgetram ska hållas 2016: Österåsen -1,9 Folkhälsa +1,7 För intäktsfinansierad verksamhet: Verksamheten ska redovisa ett resultat 0 Ekonomiskt resultat Landstingets ekonomisystem 2015: FTV + 0,4 HC -16,8 2016: FTV + 4,4 HC - 31,7 Folktandvården 0 Hälsocentralerna Minskning enligt fastställd handlingsplan
Kostnadsanpassning Med kostnadsanpassning menas att nya behov främst måste tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser. Full effekt av beslutade nettokostnadsreduceringar enligt nämndens handlingsplan Nettokostnadsanpassningarna klaras inom landstingsdriven primärvård Uppföljning av beslutade åtgärder Nettokostnadsreducering i förhållande till föregående års resultat Realiserade nettokostnadsanpassningar i nivå med beslut i nämndens handlingsplan Kostnaden för tjänsteköp ska minska. Utfall kostnad för tjänsteköp i förhållande till 2016 års nivå. Landstingets Ekonomisystem HC: 2015: 76,1 2016: 86,9 Minska med minst 5 % i förhållande till utfall 2017. Kostnadseffektivitet Med kostnadseffektivitet menas att tillgängliga resurser används optimalt så att insatta medel ger största möjliga utbyte. Hälsocentralerna ska årligen öka antal vårdkontakter i relation till närvarotid. Österåsens hälsohem ska öka andelen externa intäkter. Antal vårdkontakter i relation till närvarotid Ekonomiskt resultat Verksamhetsstatistik Verksamhetsstatistik 2015: 0,549 2016: 0,558 Öka i relation till närvarotid Ekonomi i balans Tandvården ska årligen öka antal vårdtimmar i relation till närvarotid. Antal vårdtimmar i relation till närvarotid Personalsystem Tidbokningssystem, T4 2015: 32,0 % 2016: 33,0 % Öka i relation till närvarotid Antalet listade patienter vid Hälsocentralerna ska på sikt öka Antal listade patienter vid landstingsdrivna HC Verksamhetsstatistik 2016: - 80 Öka jämfört med föregående år