Jurist utbildning, arbete och lön Akademikerförbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Om siffrorna i rapporten Underlaget till rapporten är främst utdrag från SCB:s sysselsättningregister, RAMS, i maj 2007 och är bearbetat delvis av SCB men främst av Jusek. Fakta om lön och arbetslöshet kommer från Juseks löne statistik och arbetsmarknadsundersökning. Rapporten är producerad mars juli 2010. 2
Olika typer av juristutbildningar Det finns tre olika typer av juristutbildningar i Sverige. En yrkesexamen i juridik, så kallad juristexamen tidigare kallat jur.kand, är 270 hp lång och tar normalt 4,5 år. Den täcker samtliga juridikområden och man läser bland annat civilrätt, internationell rätt, förvaltningsrätt, straff- och processrätt. Det är endast jurist examen som ger rätt till notarietjänstgöring vilket är ett krav för att bli be hörig till yrken som domare och åklagare. Det är endast jurister med jurist examen som kan bli advokater. Examen i affärsjuridik och det rättsvetenskapliga programmet ges på grundnivå på 180 hp och tar normalt tre år. De kan byggas på med en masterutbildning på avancerad nivå. Den tar normalt två år och är på 120 hp. En utbildning som leder till en examen i affärsjuridik fokuserar på civilrätt, finansoch affärsrätt. Man läser även en hel del företags ekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. I de rättsvetenskapliga utbildningarna är huvudämnet rättsvetenskap och då läser man rättshistoria och rättsteori, men även affärsrätt och europarätt. Var kan man utbilda sig till jurist? Sex universitet i Sverige erbjuder utbildning som leder fram till en juristexamen. Utbildningen ges i Uppsala, Stockholm, Lund, Göteborg, Umeå och Örebro. En affärsjuridikexamen kan man ta vid Högskolan i Jönköping och Linköpings Universitet. Rättsvetenskapligt program finns vid Luleå Universitet, Örebro Universitet och Karlstads Universitet. 3
Karriärvägar Det här är de vanligaste karriärvägarna inom rättsväsendet. Domarbanan öppnades 2008 och idag kan till exempel kronofogdar och advokater bli domare. Ordinarie domare Utrednings sekreterare på departement eller annan statlig myndighet Åklagare Extraåklagare Kronofogde Fiskal Åklagaraspirant Kronofogdeaspirant Advokat Notarie Annat Juristexamen Annat Vad innebär en notarietjänstgöring? Notarietjänstgöring är en utbildningspraktik som pågår under två år. Den kan man bli antagen till efter att ha tagit juristexamen. Hela eller större delen av notarietjänst göringen gör man vid en tingsrätt eller förvaltningsdomstol. Ett halvt år av tjänst göringstiden kan ibland göras vid Krono fogde myndigheten, Allmänna reklamationsnämnden, Justitie kanslern eller Migrationsverket. Vad gör en notarie? Notariernas arbetsuppgifter skiljer sig åt beroende på om man tjänstgör vid förvaltningsrätt eller tingsrätt. Som tingsnotarie för man till exempel protokoll vid muntliga förhand lingar, skriver sammanställningar i tviste mål och förslag till domar och beslut. Efter mellan sex månader och ett år får man som notarie normalt behörighet att själv handlägga vissa mål och hålla egna muntliga förberedelser och huvudförhandlingar i förenklad form. Som förvaltningsnotarie skriver man förslag till domar och beslut i ett stort antal måltyper. De vanligaste måltyperna är överklagande från Försäkringskassan, Skatteverket och Länsstyrelsen. 4
Läs mer om notarietjänstgöring på jusek.se/notarie För att vara behörig till yrken som domare, åklagare eller kronofogde måste man ha genomfört notarietjänstgöring. För att bli advokat krävs juristexamen och erfarenhet från fem års praktiskt juridiskt arbete. Varför finns notarietjänstgöringen? Notariemeritering är ett formellt krav för många befattningar inom rättsväsendet och anses vara en värdefull merit även inom andra områden. Efter att man har slutfört notarietjänstgöringen kan man gå vidare inom rättsväsendet som till exempel domare, åklagare eller kronofogde. Läs mer om notarie tjänstgöring på jusek.se/notarie. Om man inte genomför notarietjänstgöring Juseks undersökningar visar att de som efter juristexamen inte går vidare till notarietjänstgöring går vidare till arbeten över hela arbetsmarknaden. Det gäller även de som har en examen som inte ger behörighet till notarietjänstgöring. Några stannar inom universitetet som doktorander. De med examen inom ämnena affärsjuridik eller rättsvetenskap, får oftast sitt första jobb på en revisionsbyrå, i statlig förvaltning, myndigheter eller hos en kommun. 5
I de här branscherna arbetar juristerna 38% 4% 5% 12% Basnäringar och industri Handel och kommunikation Bank, försäkring och fastighetsförvaltning Advokat-, konsult- och företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Intresseorganisationer och samfund 3% 3% 2% 4% 29% Servicesektorn och ospecificerad verksamhet Offentlig förvaltning med mera Källa: SCB. I vilka branscher arbetar juristerna? Juseks undersökningar visar att 38 procent av juristerna arbetar inom offentlig förvaltning och då främst inom rättsväsendet. 29 procent arbetar med advokat-, konsult och företagstjänster. Det tredje vanligaste arbetsområdet för jurister är inom bank, försäkring och fastig hets förvaltning. Utöver dessa tre om råden arbetar jurister inom en mängd branscher, såväl inom basnäringarna, intresse organisationer som inom utbildning och forskning. Juseks undersökningar visar att majoriteten av juristerna arbetar inom offentlig förvaltning och då främst inom rättsväsendet. 6
För att bli en bra åklagare behöver man vara street smart, kunna omsätta lagen i praktiken och då behöver man kunna ta folk. Kreativ och konstruktiv är också egenskaper man har nytta av som åklagare. Leif Görts, kammaråklagare på Internationella åklagarkammaren i Stockholm En väg till åklagaryrket Jag började läsa juridik för att det verkade spännande. Det var tufft med långa dagar och svårbegripliga texter. Det fanns visser ligen tid till annat, som att gå på festerna som studentkårerna fixade men att plugga juridik kräver en rejäl insats, det ska man ha klart för sig. När studierna var klara gjorde jag min tingtjänstgöring i Lycksele. Ting tjänstgöring är verkligen en bra utbildning. Det är i domstolen rättvisa skipas och att vara där i skarpt läge är fortfarande spännande. När jag för första gången fick dra på mig kavajen, knyta slipsen och sätta mig bredvid domaren tänkte jag Yes här vill jag vara. Nu är det på riktigt. Jag satt ting i två och ett halvt år. Jag blev åklagaraspirant i Stockholm efter tingtjänstgörningen. I början fick jag mindre mål, som bötesmål, men ganska snart handlade målen om allvarligare saker som misshandel. I början var jag riktigt nervös. I en domstol är det åklagaren som håller i taktpinnen. Det är åklagaren som driver processen framåt eftersom det är vi som väcker åtal. Som ung och grön blev jag lite skakis när synner ligen erfarna advokater satt mitt emot mig, men nervositeten försvann senare med åren. Efter tre år blev jag kammaråklagare, då var jag i princip behörig att väcka åtal i alla mål. Jag började arbeta med att väcka åtal mot ekonomisk brottslighet, den typen av mål kräver tid och resurser. Det passar mig bra. Jag koncentrerar mig länge på ett fåtal mål och arbetet är som att lägga ett stort pussel. Ett mål kan ta flera månader av förberedelse och även flera månader i domstol. Nu är jag på Internationella åklagar kammaren och här arbetar vi med gräns överskridande och organiserad brottslighet. Ett mål kan börja så här: Polisen tar fram information, till exempel genom spaning; de kartlägger vilka kriminella nätverk som finns. Sen kommer de till mig och vi bollar idéer. Har vi sedan på fötterna inleds en formell förundersökning där jag är förundersökningsledare. I det skedet kan vi börja med förhör, beslut om husrannsakan, telefonavlyssning och begära ut kontoutdrag. Har vi sedan tillräckligt med information väcker vi åtal. Ibland kan man få bilden av att det är åklagaren ensam mot de anklagade så är det inte. Det är en stor organisation bakom varje åtal och vi arbetar tillsammans med många erfarna poliser. Det talas allt oftare om hotbilder mot vår yrkeskår. Jag har under tjugo års tid inte blivit hotad, men jag märker att klimatet har hårdnat. Åklagar myndig heten, vår arbetsgivare, arbetar aktivt med säker heten för åklagare, de tar hoten på allvar. För att bli en bra åklagare behöver man vara streetsmart, kunna omsätta lagen i praktiken och då behöver man kunna ta folk. Kreativ och konstruktiv är också egenskaper man har nytta av som åklagare. 7
Jurister jobbar som Behandlingsassistent, fritidsledare Matematiker Taxeringstjänsteman Administrativ assistent Boutredare Polis Övriga jurister Administratör i offentlig förvaltning Samhälls- och språkvetare Dataoperatör Universitets- och högskollärare Politiskt arbete Företags-, förvaltnings- och organisationsjurist Arkivarie, museitjänsteman Revisor Organisationsutvecklare Advokat och åklagare Journalist, författare, informatör Datatekniker och dataoperatör Domare Bibliotekarie Administratör i Dataspecialist intresseorganisationer Marknadsanalytiker, marknadsförare Socialsekreterare, kurator Företagsekonom Redovisningsekonom Socialförsäkringstjänsteman Statistiker Säljare, inköpare, mäklare Personaltjänsteman, yrkesvägledare Agent, förmedlare Vilka arbetsuppgifter har jurister? I Sverige finns cirka 35 000 jurister, av dessa är hälften män. Statistik från SCB som innefattar alla yrkesverksamma personer med en juridisk utbildning längre än tre år visar att knappt fyra av tio jurister arbetar med vad som traditionellt kallas juridiskt arbete, det vill säga som domare, åklagare, advokat, företags- förvaltnings- eller organisations jurist. Knappt en av tio arbetar med inköp, försäljning och värdering av allt från valutor, försäkringar, fastigheter och värdepapper. Jurister arbetar även som dataspecialister, journalister och taxeringstjänstemän. De jobbar även inom offentlig förvaltning, Polisen och intresseorganisationer. Beroende på var jurister arbetar ser arbetet olika ut. Inom offentlig förvaltning arbetar många jurister med att bereda, föredra och verkställa politiska beslut. De handlägger ärenden, gör utredningar, förhandlar och har hand om avtals- och personal frågor. Det finns även jurister inom social omsorg och kriminalvård. Ungefär 7 000 jurister arbetar inom den privata sektorn som advokater, företags-, förvaltnings och organisationsjurister. De finns på advokat byråer och juridiska byråer och arbetar med att hjälpa allmänhet, företag och organisationer. Det kan handla om alltifrån vårdnadstvister, skriva testamenten, arbeta med affärsrättsliga avtal, handlägga konkurser till att agera som försvarare vid brottsmål i domstol. Antalet jurister växer även inom banker, försäkrings bolag och finansbolag. Här gör 8
De med examen inom ämnena affärsjuridik eller rättsvetenskap, får oftast sitt första jobb på en revisionsbyrå, i statlig förvaltning, myndigheter eller hos en kommun. I Sverige finns cirka 35 000 jurister, av dessa är hälften män de allt från utredningar, granskar och upprättar kontrakt till att förhandla och föra pro c e s s er. Jurister finns inom en mängd yrken. Sju procent av juristerna finns inom någon form av ledningsarbete, som chef eller VD. Att arbeta utomlands UD antar återkommande några jurister till diplomatprogrammet, vilka får möjlighet att arbeta i utrikesrepresentationen. Jurister kan också arbeta inom internationella organisationer, som FN:s organ, EU:s institutioner, Europarådet eller andra mellanstatliga organisa tioner och internationella intresseorganisationer. Jurister som arbetar internationellt är ofta specialiserade på folkrätt, mänskliga rättig heter, EG-rätt eller affärsrätt. Flera större svenska advokatbyråer har filialer utomlands eller samarbetar med utländska byråer, vilket gör det möjligt för svenska affärsjurister att ha en internationell karriär. Kraven på utbildning, språkkunskaper och yrkeserfarenhet är ofta höga för att arbeta internationellt. Jurister med kunskaper i utländsk och internationell rätt efterfrågas allt mer, även för arbete i Sverige. En svensk juristutbildning ger kunskaper i svensk rätt, även om man också lär sig en del internationell rätt. Det finns vissa begränsningar för att arbeta inom rättsväsendet i andra länder, till exempel att man ofta måste vara medborgare i det land där man praktiserar. 9
Jag har studerat och arbetat utomlands, lärt mig ett språk och lärt känna en annan kultur ordentligt. Att sitta ting är bra och lärorikt och en förutsättning för vissa juridiska yrken, men jag vet också att man kan få utvecklande och intressanta jobb även utan den erfarenheten. Jenny Johansson, handläggare på Migrationsverket En väg till handläggare på Migrationsverket Efter gymnasiet började jag läsa ryska på universi tetet. Jag började sedan läsa på juristlinjen eftersom jag hade vänner som läste juridik och som väckte mitt intresse för ämnet. Jag valde juristlinjen eftersom utbildningen ger en bred kunskap om hur sam hället fungerar. Jag tyckte också om undervisningen som till stor del bestod av problembaserad inlärning. Vi arbetade i grupper med påhittade scenarion och fick leta bland rättskällor såsom lagtext, för arbeten och litteratur för att kunna presentera olika lösningar på problemen. Det finns inte alltid exakta svar inom juri diken och vi fick lära oss att det är viktigt att kunna argumentera för sin ståndpunkt och se saker från olika sidor. Jag lärde mig även att arbeta metodiskt och strukturerat och att skriva enkelt och korrekt. Mitt intresse för ryska fanns hela tiden kvar. Jag åkte vid två tillfällen under juristutbildningen till Ryssland för att studera ryska. En termin återvände jag till St Petersburg där jag hade studerat tidigare och en sommar åkte jag till Moskva. Jag studerade inte bara det ryska språket utan lärde också känna det ryska samhället och kulturen bättre. Mitt examensarbete kombinerade jag med praktik vid Sveriges ambassad i Kiev, Ukraina. Det var lärorikt och intressant och jag fick dessutom användning av mina kunskaper i ryska. Jag blev inte färdig med uppsatsen då utan fortsatte när jag kom hem. Samtidigt arbetade jag som vårdare på Kronobergs häktet i Stockholm. Efter drygt två år där fick jag arbete som handläggare på Migrationsverkets förvar. Att jag var jurist med goda kunskaper i ryska bidrog självklart till att jag fick tjänsten. Ryskan har varit till stor hjälp i kontakten med de förvarstagna. Sedan dess har jag arbetat på ytterligare två enheter inom Migrations verket; en asyl/jourenhet och en tillståndsenhet. Våren 2007 utlyste Utrikesdepartementet en tjänst som migrationshandläggare på Sveriges ambassad i Kiev. Jag kände direkt att jag skulle passa för arbetet och lämnade in en ansökan. Jag fick tjänsten och arbetade där i nästan två och ett halvt år. Det var en mycket intensiv men rolig tid. Arbetstempot var högt eftersom ambassaden fick in ett mycket stort antal viserings ansökningar och ansökningar om arbets- och uppehållstillstånd och eftersom det i normal fallet inte får ta längre än tio kalenderdagar att handlägga en viseringsansökan. Tiden vid ambassaden var väldigt lärorik och mina kompetenta och trevliga kollegor gjorde det extra roligt att arbeta. Dessutom visste jag ju sedan tidigare att Kiev var en mycket vacker stad med mycket att erbjuda på fritiden. Parallellt med mina arbeten har jag tidvis skrivit på mitt examensarbete och blev färdig 2007. Jag har därför inte suttit ting som många jurister väljer att göra. Jag har istället studerat och arbetat utomlands, lärt mig ett språk och lärt känna en annan kultur ordentligt. Att sitta ting är bra och lärorikt och en förutsättning för vissa juridiska yrken, men jag vet också att man kan få utvecklande och intressanta jobb även utan den erfarenheten. 10
Juristers löneutveckling jämfört med Juseks övriga medlemmar 50 000 40 000 Första jobbet efter examen Fem år efter examen Tio år efter examen 30 000 20 000 10 000 0 Jurister Ekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Juristerna har en bättre löneutveckling jämfört med Juseks övriga grupper. Källa: Juseks lönestatistik samt Juseks Arbetsmarknadsundersökning. Staplarna anger medellön. Vad tjänar en jurist? Jurister inom privat sektor har en bättre löneutveckling än de inom offentlig sektor. Löneläget är högre i Stockholms län än vad den är i övriga landet. Jurister inom privat sektor har en bättre löneutveckling än de inom offentlig sektor. Löneläget är högre i Stockholms län än vad den är i övriga landet. Enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning 2009 var medelingångslönen för nyexaminerade jurister (exklusive notarier) mellan 24 000 26 000 kronor, beroende på arbetsmarknadssektor. Ingångslönerna var högst i privat sektor och lägst i statlig sektor. En fjärde del av de nyexaminerade juristerna under 2008 löneförhandlade när de anställdes och de som löneförhandlade fick högre lön jämfört med de som inte gjorde det. Notarielönen ligger för 2010 på 23 000 kronor första året och 25 500 kronor andra året. För mer detaljerad information om juristers löner och löneutveckling se Juseks lönestatistik på jusek.se/lon. Läs mer om juristers löner och löneutveckling på jusek.se/lon 11
De allra flesta som utbildar sig till jurister har arbete ett år efter examen. Jurister är den av Juseks medlemsgrupper med lägst arbetslöshet. Låg arbetslöshet bland jurister De allra flesta som utbildar sig till jurister har arbete ett år efter examen. Jurister är den av Juseks medlemsgrupper med lägst arbetslöshet. Den öppna arbetslösheten för ny examinerade jurister har varit i genomsnitt fem procent under perioden 1999 2009. Läs mer om vad som händer efter examen på jusek.se/arbetsmarknad. Vad händer efter examen? Läs mer på jusek.se/ arbetsmarknad Hur ser framtiden ut? De närmaste åren kommer många inom rätts väsendet och på advokat- och juridiska byråer att gå i pension. Samtidigt utbildas det fler jurister än det pensioneras. Dock har arbetsmarknaden för jurister breddats så pass mycket att Jusek bedömer att juristernas arbetsmarknad kommer vara i balans om fem år. Juristers arbetsmarknad är inte så konjunktur känslig eftersom en stor del arbetar inom rättsväsendet, övrig offentlig sektor och med juridisk rådgivning på privata företag. Inom dessa delar av arbetsmarknaden är efterfrågan relativt stabil. För jurister i stort är därför skillnaderna i arbetslöshet mellan låg- och högkonjunktur relativt små. 12
Jag blir delaktig i mina klienters liv när de behöver hjälp, jag kan göra skillnad för dem och det är givande. Jag kan i stor utsträckning bestämma över min arbetstid och lönen är bra det var helt klart värt den ganska långa vägen. Mia Wiss, advokat på Lindskog & Malmström Advokatbyrå En väg till advokatyrket På högstadiet såg jag en amerikansk tv-serie som hette Lagens Änglar. Då bestämde jag mig för att bli advokat. Den målsättningen höll i sig under tiden jag läste ekonomisk linje på gymnasiet, men jag visste egentligen inte så mycket om yrket. Ingen i min närhet var advokat. Efter att ha läst olika kurser på universitetet började jag på juristlinjen. Redan från början pratade alla om att det var tingtjänstgöring eller traineeplats på en stor advokatbyrå som stod högst i rang. Vägen dit stavades höga betyg. Därför var det mycket att läsa, förstå och analysera. Minst fyrtio timmar i veckan pluggade vi. Samtidigt var det intressant och jag hade jätteroligt. De vänner jag fick där är de närmsta jag har idag och dessutom har jag ett riktigt bra jobb som jag trivs med. Jag fick bra betyg och satt ting i Norrköping. Att sitta ting var lärorikt. Man får vara med och handlägga många olika typer av mål. Det innebar mycket arbete och det ställdes höga krav på oss som var nyutexaminerade jurister. Det förväntades att vi redan skulle kunna mycket. Det är inte obligatoriskt att sitta ting för att bli advokat men det är meriterande och mitt mål fanns ju kvar att bli advokat. Efter tingstjänstgöringen arbetade jag i tre år som biträdande jurist på en advokatbyrå, samtidigt som jag gick kurser som an ordnades av Advokatsamfundet, som man måste vara medlem i för att få använda titeln advokat. Efter att ha gått kurserna fick jag göra en muntlig tentamen hos Advokatsamfundet. Det var ganska nervöst, men jag klarade det. Efter det ansökte jag om att få bli medlem i samfundet. Då skickade Advokatsamfundet ut remisser till alla advokater som jag haft kontakt med under mina tre år som bi trädande jurist och även till domstolarna. De skulle yttra sig över om jag var lämplig som advokat eller inte. Sedan beslutade Advokatsamfundet om jag skulle få bli advokat eller inte. Det fick jag! Det kändes stort. När beslutet kom firade vi med champagne på min byrå. Jag är kvar på samma byrå som jag började på direkt efter tingstjänstgöringen. Här är jag speciali serad på fastighets- och arvsrätt. Det betyder i praktiken att klienter anlitar mig när de behöver juridisk expertis i frågor om arv, till exempel testamenten. Det kan också handla om bygglov eller om något har blivit fel i samband med ett husköp. Jag blir delaktig i mina klienters liv när de behöver hjälp, jag kan göra skillnad för dem och det är givande. Jag kan i stor utsträckning bestämma över min arbetstid och lönen är bra det var helt klart värt den ganska långa vägen. För att bli en bra advokat behöver man vara social, ambitiös och nyfiken. Det är också en fördel att vara analytisk. Dock är det inte så glamoröst som den amerikanska tv-serien Lagens Änglar men det är lika roligt, det är jag säker på. 13
Egna anteckningar 14
15
Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek har över 80 000 medlemmar och är ett av de största förbun den för akademiker i Sverige. Jusek. Box 5167, 102 44 Stockholm. Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se. www.jusek.se Fotoskrift AB T0103 1007 1 000 ex Billes Tryckeri AB