Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Resultat från GAP-analys schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Antagen av Samverkansnämnden

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Granskning av vård och behandling vid schizofreni

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Slutversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2018

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

SEPT Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd indikatorbilaga. Indikatorer Bilaga

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Aktuellt. Psykisk hälsa. (Spel)missbruk/beroende

Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och kvalitetsregister

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Samordnad Rehabillitering

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Vård- och insatsprogram Schizofreni (VIP) inom programområde psykisk hälsa

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Varför återkommer samma områden och vad gör vi åt det? Ingrid Rydell, analyschef Joakim Sebring, projektledare Anna Lena Boucht, moderator

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner för insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

-Stöd för styrning och ledning

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2011

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Utveckling av psykosvården i Halland

Patientsäkerhetsberättelse Uppsala kommun 2015

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Tid: kl. 09:00-12:00. Plats: Regionens hus, hus 3 plan 3 Stora konferensrummet. Ordförande Christer Siwertsson (M)

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Inrapportering av analys och handlingsplan

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Inledning

Behandling vid samsjuklighet

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Case management enligt ACT

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Monica Forsberg

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

Transkript:

Förbundsdirektionen den 22 mars Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd Gap- och Konsekvensanalys för landsting och regioner i de fyra norra länen Västerbottens läns landsting Ledningsstaben, Enheten för kvalitet och säkerhet

NR Schizofreni: BAKGRUND Ca 30-40 000 personer (0,4%) lever med schizofreni i Sverige idag, 1 500 2 000 personer insjuknar/år Foto: Michael Erhardsson Schizofreni räknas till en av de tio svåraste sjukdomarna med genomgripande hälsokonsekvenser och ett stort lidande En stor andel av patienterna som vårdas inom den slutna psykiatriska vården har sjukdomen Gruppen drabbas av fysisk ohälsa i större utsträckning än genomsnittet och erbjuds inte samma insatser som övriga befolkningen. Medellivslängden är i snitt 14 år kortare än för övriga befolkningen (Socialstyrelsen, 2017; WHO, 2018)

NR Schizofreni: REKOMMENDATIONER Riktlinjerna består av 60 rekommendationer, varav 21 är centrala och fördelade över fem områden I. Genomgående arbetssätt Riktlinjerna vänder sig till verksamheter inom såväl kommuner och landsting, inom landstingen berörs primärvård och specialiserad sjukvård (psykiatri) V. Förebyggande och behandlande insatser vid samtidig fysisk ohälsa II. Tidiga insatser vid insjuknande Flera av rekommendationerna har en komplex karaktär som inbegriper insatser som bygger på samverkan mellan vårdnivåer och mellan kommun och landsting, ex. Case Management, hälsofrämjande insatser IV. Stöd och återhämtning i alla sjukdomsfaser III. Stöd och behandling vid akuta tillstånd

NR Schizofreni: KONSEKVENSANALYSENS GENOMFÖRANDE Konsekvensanalysen genomförd November-Januari 17/18 Fältarbete Foto: Ive van Krunkelsven Beredningsgruppen bestått av 59 personer, sakkunniga och utvecklingsledare inom berörda verksamheter i kommuner och landsting i de fyra norra länen Brukar-/patientorganisationer har medverkat Analysen vilar på kvantitativa och kvalitativa underlag, ex. journalanalyser, enkäter, intervjuer Fokus på rekommendationer för landsting samt landsting och kommun i denna presentation

NR Schizofreni: RESULTAT GAPANALYS Nuvarande praxis - i nivå med riktlinjernas rekommendationer Nuvarande praxis - inte i nivå med riktlinjernas rekommendationer - I städerna finns ofta en hög tillgänglighet och flexibilitet vid ny-/återinsjuknade - Konsultativ verksamhet psykiatri-primärvård förekommer vid behov - Former för samverkan kring arbete och sysselsättning finns etablerade i några städer - Samordnad vård enligt modellerna Case management (prio 1) och ACT (prio 2) erbjuds i mycket begränsad omfattning - Mobil krisintervention (prio 2) erbjuds inte på något håll i norra regionen - Åtgärder för missbruk/beroende integrerat med behandling av psykisk sjukdom (prio 3) erbjuds i mycket begränsad omfattning - Kognitiv beteendeterapi (prio 2) erbjuds i mycket begränsad omfattning - Samordnat och anpassat stöd till bostad och arbete (enligt modellerna IPS, prio 1; Bostad först, prio 2) erbjuds i begränsad omfattning - Psykopedagogiska insatser (prio 2) erbjuds i begränsad omfattning - Stöd i kontakter vid somatisk vård (prio 2) och anpassade insatser för att förebygga och behandla fysisk ohälsa (prio 2) i gruppen erbjuds i mycket begränsad utsträckning

NR Schizofreni: RESULTAT KONSEKVENSANALYS Organisatoriska och Ekonomiska konsekvenser Samverkan och Samordning Utveckla strukturer för samverkan mellan vårdnivåer och ämnesområden (ex. primärvård/psykiatri/barnhälsovård/somatisk specialistvård/beroendevård) Utveckla av hållbara strukturer för samverkan mellan landsting och kommuner (ex. Psykiatri och Socialtjänst) Utveckla av vårdprogram och rutiner gemensamma för kommun och landsting, baserade på riktlinjerna Förändrade arbetssätt och metoder Utveckling, uppföljning och utvärdering Kostnader för ökade personalresurser och kontinuerlig fortutbildning i rekommenderade metoder (ex. Case management, KBT) Kostnader för utökade verksamheter så fler patienter kan erbjudas stöd och behandling, också i de glest befolkade delarna av länen Utveckla system och rutiner för uppföljning och utvärdering Öka täckningsgraden i kvalitetsregister (PsykosR)

NR Schizofreni: ÖVRIGA REFLEKTIONER Stora skillnader inom länen/regionerna. Glest befolkade delar av länen har överlag betydligt större gap i relation till riktlinjernas rekommendationer Hitta former för att anpassa vissa rekommendationer till norra regionens förutsättningar inom ramen för FoU (ex. FACT, Mobil krisintervention, KBT) Begränsad dokumentation av flera av insatserna (ex. Delat beslutsfattande) Låg täckningsgrad på relevanta kvalitetsregister (PsykosR) Svårt att hitta konsensus kring vad åtgärderna faktiskt innebär avgörande för att inventera praxis Patientgruppen är liten men har ett stort vårdbehov över lång tid - utmaning med geografiska avstånd/små kommuner