Klimatförändringarna och vår anpassning

Relevanta dokument
Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Växtodling i ett förändrat klimat

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker

Vad påverkar växtodlingen

Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Vad händer med växtodlingen?

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Avvattningssystemet och klimatanpassning

A changing climate för Findus Grönsaker

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Växtodling i Sverige 2040

Nya problemogräs med ett förändrat klimat/odlingssystem. Håkan Fogelfors

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne

Hoten mot marken Att bevara marken som odlingsresurs när förutsättningarna förändras

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Försöksåret 2012/2013

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Minst antal dagar mellan varje behandling (dygn) Max antal behandlingar. Karenstid. (dygn) 2. Bomspruta 1 per år 3,5 L/ha 1,26 kg glyfosat 4 /ha

Veckorapport - Linköping vecka 22

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

BROADWAY vinner över gräset

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

+5 GRADER. Klimatet förändras

Sida 1(6)

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

OLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Ett förändrat klimat för företag

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

Västraby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Klimatet, Skogen och Granbarkborren

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Dränering Från missväxt till tillväxt

Klimatanpassning Energiomställning. Klimatanpassning. Vårt klimat. -det gäller oss i Västmanland

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Spannmålsstrategi. Dow AgroSciences har lösningen på ogräsproblemet i höstsäd, oavsett om det gäller örtogräs eller gräsogräs.

Växthuseffekt. en förutsättning för liv på jorden

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Tre snabba på 20 min!

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Tillväxthinder och lösningar

Transkript:

Klimatförändringarna och vår anpassning Hur påverkas ditt företag av ett förändrat Line klimat? Strand, HS Konsult AB Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Odlingszonerna flyttas norrut med 1 meter i timmen

Nya grödor, odlingsområden för majs 2010 2040

Växtodling 2040 Skördarna ökar Ökad användning av kemisk bekämpning Ökat behov av gödselmedel Uppgradering av dräneringar behövs!!!!!

FRAMTAGET INOM GRADVIS: Konkreta åtgärder/strategier för att hantera extrema väder och klimatförändringar Faktaunderlag till rådgivare & andra kommunikatörer

www.gradvis.se

Temperaturförändringar till 2100

Observerad och prognostiserad årsmedeltemperatur i Sverige 1961-1990 1991-2013 2021-2050 2069-2098

Medeltemperatur för vinter, vår sommar och höst, Västmanlands län

Vinterns nederbörd, Västmanlands län

Extremväder

Skyfallsanalyser

Beräknat högsta flöde Hundraårsflöde i Kolbäcksån

Växtodlingen och klimatet Grödan Skadegörare och svampsjukdomar Koldioxid Temperatur Nederbörd Vattenåtgång/ tillväxtenhet. Kvaliteten på den angripna biomassan Livslängd, utvecklingshastighet Generationstid. Övervintringsförmåga Avkastningsnivå Sjukdomsspridning Ogräs Konkurrensförmåga Effekten av ogräsmedel Konkurrensförmåga

Växtodlingssäsongens start 1961-90 1991-2013 2021-2050 2069-2098

Växtodlingssäsongens längd 1961-90 1991-2013 2021-2050 2069-2098

Nya grödor, Mälardalen Ensilage- och kärnmajs Höstkorn Höstsådd havre

Grödan och Temperaturen Förlänger vegetationsperioden ca 2 månader (jmf 1961-1990) Ökar avkastningspotentialen för ex gräs, betor, rotfrukter. Kan stressa höstvete & korn

Koldioxid En ökning av CO 2 ökar växtens fotosyntes och vattenutnyttjande. En fördubbling av CO 2 ökar grödans vattenhushållning med 50-60 %. Ökad produktion av biomassa

Koldioxid Ökar knölskörd Mer men grövre grovfoder Kärnkvaliteten påverkas negativt

Förändring av nederbörd: vinter perioden 2011 & 2040

Dränering -Anläggning av grussilar i lågpunkter på fältet -Öka kapaciteten i stamledningarna -Invallning

Detta bidrar till ökad risk Snabbare avrinning från annan mark uppströms Kraftiga flödestoppar från hårdgjorda ytor i samhällen Eftersatt dränering i fält, eftersatt underhåll i diken

BEVATTNING Ca 56000 ha bevattnas ett normaltorrt år Ca 96000 ha bevattnas ett torrt år 75% av vattnet tas från ytvattentäkter Vattenuttag från små vattendrag osäkert Grödor som vall beräknas få ett ökat bevattningsbehov. Juli-september är risken störst för torrperioder Bevattningstillstånd tar flera år

Ogräs Inhemska arter vandrar norrut. Långdagsförhållande i norr bromsar upp invasionen av nya ogräsarter söderifrån. Sämre effekt av jordverkande ogräsmedel Åkerven Renkavle Bägarnattskatta

Skadeinsekter Bladlöss 2 graders temphöjning 4-5 fler generationer Aktiva tidigare på våren -> De direkta skadorna ökar Spridningen av växtvirus ökar Trips & flugor 2 graders ökning ger 2-3 generationer till. Kålmal - ny skadegörare i kålväxter Åland 2018 gammafly bibliska plågor

Land Lantbruk 4 nov 2016

Nya skadeinsekter Koloradoskalbagge Möjlighet till övervintring upp till Mellansverige I södra Sverige kan baggen hinna slutföra två livscykler 2040. Insekticid eller insektsbetning kommer krävas.

Flera fläktar ger jämn genomströmning

Växtodling 2040 Vegetationsperioden ökar (från 210 till 255 dagar) Mindre nederbörd Juli-September Mer nederbörd Senhöst och Vinter. Nya grödor och mer höstsådd Uppgradering av dräneringar Ökad bevattningskapacitet Nya skadegörare Mellangrödor istället för tjäle