Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Relevanta dokument
Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

BARN PÅ SJUKHUS. Ca barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

Du kan stötta ditt barn

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

vad ska jag säga till mitt barn?

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk


A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Vet du vilka rättigheter du har?

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

Välkommen till fritids

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Bästa platsen att växa upp på

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Information till barn, ungdomar och närstående

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Välkommen till Förskolan Äventyret! Inskolning vad är det? Vad gör barnen?

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Alla barn har egna rättigheter

Förväntansdokument Lars Björkqvist Sektorschef

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Frågeunderlag. Bilaga 1

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov

Mål och handlingsplan Område funktionshinder år Omsorgsförvaltningen

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Om barns och ungas rättigheter

Resultat brukarundersökning LSS boende

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Välkommen till Lärkans Förskola!

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom

Information om patientsäkerhetslagen

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Välkommen till förskolan

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Arbetsplan för Östra förskolan

Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Montessorifriskolans fritidshem

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Förskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

BARNKONVENTIONEN Att arbeta för barns och ungas bästa Handlingsplan för Barnkonventionen i Landstinget Västmanland 2014

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Allergier. Barnskötare. Blöjor. Arbetsplatsträff APT. Budget. Egna leksaker. Arbetssökande. Fotografering. Förskollärare

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Lagstiftning kring samverkan

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Genomförandeplan. Min vilja

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Transkript:

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård (NOBAB) har tagit fram riktlinjer för att säkra att barn och unga bemöts och vårdas på bästa sätt. I patientlagen lyfts också barns och ungdomars delaktighet och inflytande i sin vård fram. Inom hälso- och sjukvården i Region Jönköpings Län arbetar vi med att bevaka och utveckla barns och ungdomars rättigheter när du besöker vården. Därför har vi tagit fram den här broschyren där du kan läsa vilka rättigheter du har när du besöker hälso- och sjukvården.

Alla barn har rätt till hälso- och sjukvård Du har rätt till den vård som passar dig bäst Läkaren gör en bedömning av vilken vård som passar bäst för dig. Ibland kanske du kan vara hemma och bara komma på korta besök till vården. Ibland behöver du kanske stanna kvar på sjukhus och då får du möjlighet till det. Vårdform Barn ska läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ges på ett lika bra sätt i hemmet eller i öppen vård. NOBAB punkt 1.

Alla barn och ungdomar har rätt till trygghet i hälso- och sjukvården du har rätt att ha dina föräldrar eller någon annan närstående med dig när du är på besök i vården om du vill du och dina föräldrar ska få veta hur det fungerar i vården och vilka personer du kommer få träffa personalen lyssnar på dig och dina föräldrar om du sover kvar på sjukhus får dina föräldrar eller någon annan närstående vara hos dig hela tiden du får använda dina egna kläder och saker så gott det går om du sover kvar på sjukhus har du rätt att få besök av dina syskon och kompisar om du orkar Relationer, närhet och trygghet Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen. NOBAB punkt 2.

Alla barn och ungdomar har rätt att ha sina föräldrar hos sig vid besök inom hälso- och sjukvården när du besöker vården får du ha en förälder med dig hela tiden om du ska sova på sjukhus får en förälder sova hos dig på ditt rum, om du vill personalen ger dina föräldrar information, råd och stöd så de kan hjälpa dig på bästa sätt du och dina föräldrar får den kunskap och stöd ni behöver så att ni kan sköta din behandling själva så mycket som möjligt Föräldramedverkan Föräldrar skall få hjälp och uppmuntran att stanna hos sitt barn och få möjlighet att övernatta. Föräldrar skall inte behöva få extra kostnader eller förlora i inkomst i samband med barnets sjukhusvistelse. Föräldrarna skall få information om avdelningens arbetssätt och rutiner och få stöd att aktivt ta del i barnets vård. NOBAB punkt 3.

Alla barn och ungdomar har rätt att få information från hälso- och sjukvården som är lätt att förstå och som är anpassad till barnets förutsättningar du får veta vilken sjukdom du har och hur den kan påverka dig du får veta vilken undersökning eller behandling du ska få, hur den går till och hur du förväntas må du får prata med personal som kan svara på dina frågor och berätta för dig på ett sätt som du förstår personalen använder ord som du förstår och tar hjälp av berättelser, bilder och lek om du vill får du prata med personalen själv utan att dina föräldrar är med du har rätt att träffa en tolk om du behöver det du och dina föräldrar har rätt att läsa din journal Information Barn och föräldrar skall få information om barnets sjukdom, behandling och vård på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder. Åtgärder skall vidtas för att minska fysisk och psykisk stress. NOBAB punkt 4.

Alla barn och ungdomar har rätt till medbestämmande i hälso- och sjukvården du och dina föräldrar skall göras delaktiga i beslut som gäller undersökning, behandling och vård av dig din doktor ska berätta för dig och dina föräldrar vilka nackdelar och alternativ det finns med varje behandling personalen lyssnar på dig och dina föräldrars åsikter och rättar sig efter dem när det går personalen lyssnar och förstår när du känner dig orolig du får avbryta en undersökning eller behandling för att ta en paus eller för att försöka igen vid ett annat tillfälle personalen ska samarbeta med dig och göra dig delaktig i beslut som handlar om dig du får berätta hur du mår och hur du känner och personalen lyssnar på dej Medbestämmande Barn och föräldrar ska, efter grundlig information, vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård av barnet. Alla barn skall skyddas mot onödiga medicinska behandlingar och undersökningar. NOBAB punkt 5.

Alla barn och ungdomar har rätt till en säker och inspirerande miljö vid besök inom hälso- och sjukvården lokaler är utrustade så att du känner dig välkomnad miljön är trygg och säker för dig det finns leksaker, böcker, filmer, pyssel och annat som du tycker om att göra oavsett hur gammal du är barn på sjukhus ska vårdas på barn-och ungdomsavdelning med andra barn och inte på vuxenavdelning rummen ser ut på ett sätt som gör att du kan och får lust att leka du får träffa och leka med andra barn när du vårdas på sjukhus dina syskon och kompisar får lov att hälsa på dig när det är möjligt Miljö Barn ska vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelning. Barn behöver träffa jämnåriga för lek och aktiviteter under trygga förhållanden. Det får inte finnas åldersbegränsningar för besökare till barn. NOBAB punkt 6

Alla barn och ungdomar har rätt att få gå i förskola och skola det ska finnas lokaler för förskola, skola och fritidsverksamhet på sjukhuset (på sjukhuset kallas förskola och fritidsverksamhet för lekterapi) det ska finnas möjlighet till lekterapi och skola även när du inte kan lämna rummet då du är på sjukhus du får undervisning och möjlighet till lek samt fritids- och kulturaktiviteter när du är på sjukhuset du kan ha kontakt med din vanliga skola när du är på sjukhus Stöd i utvecklingen Barn ska ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och sjukdomstillstånd, i en miljö som ska vara utformad och utrustad för att möta deras behov. Personal ska vara specialutbildad för att arbeta med sjuka och funktionshindrade barn. NOBAB punkt 7

Alla har rätt till personal som vet hur de ska ta hand om barn och ungdomar personalen har speciell utbildning och kunskap så att de kan ta hand om dig oavsett hur många år du är personalen kan se vad det är du behöver hjälp med du får annan hjälp än vad som finns på mottagningen eller avdelningen om du behöver det om du inte är nöjd med hur personalen tagit hand om dig eller något inte känts bra under ditt besök kan du och dina föräldrar berätta detta för personalen eller deras chef Kvalificerad personal Personal som vårdar och behandlar barn ska ha sådan utbildning och kompetens att de kan bemöta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj. NOBAB punkt 8

Alla barn och ungdomar har rätt att träffa personal som vet vem de är om du kommer flera gånger till samma ställe har du rätt att få träffa samma personer som du träffat tidigare, om det går det finns en plan för hur personalen ska ta hand om dig ny personal får information om dig och hur du vill ha det om du måste byta avdelning på sjukhus vet personalen om att du kommer och vem du är du vet vad som är planerat för dig när du lämnar vården Kontinuitet Vård och behandlingsteamet skall vara organiserat så att det tillförsäkrar varje barn kontinuitet i vården. NOBAB punkt 9

Alla barn och ungdomar har rätt till respekt du blir tilltalad med ditt namn du blir sedd som du den du är du blir lyssnad på personalen är vänlig och trevlig mot dig du får vara med och bestämma om din vård tillsammans med dina föräldrar du blir respekterad om du vill vara i fred du kan berätta saker för personalen som du inte vill att dina föräldrar ska veta du får hjälp om du berättar att någon gör dig illa all personal känner till och följer reglerna om tystnadsplikt, det vill säga att: -det som gäller dig inte får sägas till någon annan -om saker du sagt i förtroende till personalen måste berättas för någon annan ska du få reda på vad som berättas och för vem Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet skall respekteras. NOBAB punkt 10