Rydell Eklöf : fladdermus.net 2018-09-17 Inventering av fladdermöss i Torshälla, Eskilstuna kommun Torshälla kyrka Uppdragsgivare: Naturföretaget Uppdragstagare: Graptolit ord & natur Fältarbete av Johan Eklöf, Jens Rydell och Sonia Sanchez Navarro Graptolit ord & natur c/o Eklöf. Krokdalsvägen 88 517 34 Bollebygd 0733-661761, johan.eklof@gmail.com www.graptolit.com, www.fladdermus.net Besöksadress: Fabriksgatan 38-42, Göteborg
PROJEKTOMRÅDE OCH UPPDRAG Torshälla är en liten bruksort med gamla anor och karaktäriseras av den kuperade terrängen, närheten till Mälaren och av de två åarna, Torshälla- och Nybyån, vilka rinner genom stadskärnan. Runt samhället finns en hel del äldre gårdar, hagar, naturbetesmark, barr- och blandskog, vilket tillsammans med vattenmiljöerna bidrar till ett varierat landskap med goda förutsättningar för fladdermöss. Närheten till Eskilstuna gör dock att Torshälla epanderar kraftigt med många nybyggda bostadsområden, något som snabbt förändrar landskapet. Alla svenska fladdermusarter är fridlysta, vilket innebär att alla ingrepp i miljön som påverkar fladdermössens boplatser, födosöksområden och flyttstråk måste utredas. Den här inventeringen är en del av ett LONA-projekt som syftar till att öka kunskapen om den biologiska mångfalden inför framtida stadsplanering. Uppdraget syftar till att artbestämma områdets fladdermöss, identifiera viktiga miljöer och eventuella sprdningsvägar samt ge förslag på bevarandeåtgärder. TIDIGARE INVENTERINGAR Torshälla har inte tidigare inventerats på fladdermöss, närmast undersökta område är Sundbyholms slott, ca 9 km från Torshälla centrum, där 8 arter är noterade: större brunfladdermus, gråskimlig fladdermus, nordfladdermus dvärgpipistrell, trollpipistrell, brunlångöra, tajgafladdermus och vattenfladdermus. Sammanlagt i Eskilstuna kommun har 10 fladdermusarter noterats. Det är särskilt kommunens västra delar som har inventerats (Artportalen 2018-09-17). Fladdermöss i Eskilstuna kommun (rödlistade arter i rött): Större brunfladdermus (Nyctalus noctula) Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus) Nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) Sydfladdermus (Eptesicus serotinus) Dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) Trollpipistrell (Pipistrellus nathusii) Brunlångöra (Plecotus auritus) Mustasch/Tajgafladdermus (Myotis mystacinus/brandtii) Vattenfladdermus (Myotis daubentonii) Fransfladdermus (Myotis nattereri) GENOMFÖRANDE Inventeringen utfördes genom en kombination av manuell inventering med handhållna ultraljudsdetektorer och utplacering av autoboar (figur 1och 2), det vill säga detektorer som automatiskt registrerar högfrekventa ljud. Arbetet genomfördes vid tre tillfällen under sommaren 2018.
Manuell inventering gjordes vid två tillfällen (3 jun och 26 i), till fots och från bil, från 45 minuter efter solnedgång och två timmar framåt, enligt figur 1. Artbestämningen gjordes med hjälp av en Pettersson D240 och en Echometer Touch (Wildlife Acoustics), med vilka fladdermössens ljud kunde bestämmas på plats men också spelas in för senare analys. Resultat i tabell 1. 1 10 11 2 3 4 5 9 7 8 12 6 Figur 1. Manuell inventeringssträcka (röd linje). Samma sträcka inventerades vid båda tillfällena. Siffror markerar var fladdermöss har noterats. Se tabell 1 för resultat. Autoboar (Pettersson D500X med inställning: User Profile 2) placerades ut under sammanlagt fyra nätter vid tre separata tillfällen (3-4 juni, 25-27 i och 8-9 augusti) enligt figur 2. Totalt placerade vi ut boar på 17 olika positioner, varav 14 positioner återbesöktes vid minst ett tillfälle (tabell 1). Autoboarna spelade in fladdermössens läten från solnedgång till soluppgång. Ljudfilerna lagrades på minneskort och analyserades och artbestämdes i efterhand med hjälp av ettersson BatSound 4.4. Resultat i tabell 2. 1 11
Figur 2. Placering av autoboar. Se tabell 2 för resultat. RESULTAT Vi fann sammanlagt sju olika fladdermusarter i det undersökta området: större brunfladdermus (Nyctalus noctula), gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), vattenfladdermus (Myotis daubentonii), mustasch-/tajgafladdermus (Myotis mystacinus /brandtii) och brunlångöra (Plecotus auritus). Mustasch- och tajgafladdermöss är svåra att skilja på ljud och brukar anges som en. Vi fann också ytterligare fladdermöss i släktet Myotis som inte kunde bestämmas till art och anges därför som obestämd Myotis. Det finns dock ingen anledning att tro att dessa skulle vara någon annan art än de ovan nämnda i samma släkte. Ingen av de funna arterna är rödlistade eller särskilt ovanliga sett till hela landet.
inv. tid större gråskiml. nord- dvärg- vatten- mustasch- obest. brunpos. punkt brunfl. fladderm. fladderm. pipistrell fladderm. tajgafl. Myotis långöra 1 jun 2 jun 3 jun 4 jun 5 jun 6 jun 7 jun 8 jun 9 jun 10 jun 11 jun 12 jun Tabell 1. Noterade arter vid manuell inventering. Siffrorna anger position enligt figur 1. Dominerande arter var större brunfladdermus, nordfladdermus och dvärgpipistrell, vilka förekom över hela området. Men även övriga arter var jämnt fördelade och av 17 undersökta autobopositioner, hade 10 av dem fem arter eller mer. I Nybyparken (position 10 och 11) fann vi alla sju identifierade fladdermusarter. Vattenfladdermöss flög vid såväl Mälarstranden som över åarna genom centrala Torshälla. Övriga Myotis-arter och brunlångöra, normalt relativt skygga arter, identifierades på 11 av de 17 positionerna. Vädret under inventeringen var övervägande varmt och torrt med 18-25 grader vid inventeringarna i juni och i, något svalare i augusti i samband med ett passerande regnväder. Det sistnämnda kan ha påverkat inventeringen till viss del.
bo- tid större gråskiml. nord- dvärg- vatten- mustasch- obest. brun- antal pos. punkt brunfl. fladderm. fladderm. pipistrell fladderm. /tajgafl. Myotis långöra arter 1 jun 2 19 aug 7 12 25 6 5 5 2 1 6 aug 2 6 10 2 4 3 2 10 4 1 aug 3 1 5 4 11 1 5 1 4 5 jun 8 2 >100 1 4 2 1 3 aug 2 5 6 jun 6 38 4 2 27 17 1 5 6 7 7 1 8 jun 7 3 1 2 4 4 15 3 1 aug 6 6 2 1 2 5 9 jun 2 8 33 3 10 2 7 1 aug 2 5 10 9 9 8 25 4 aug 1 10 5 11 jun 5 >100 >100 >100 4 6 2 11 >100 aug 5 3 2 1 6 12 jun 1 2 aug 1 2 2 13 jun 9 63 2 5 >100 3 14 10 1 3 5 12 aug 2 5 13 5 15 jun 11 8 43 4 2 3 2 20 4 aug 6 12 10 4 5 16 7 2 5 1 1 5 17 jun 4 >100 12 15 4 6 4 Tabell 2. Antal inspelningar per autobo och natt vid de tre olika inventeringstillfällena. Mängden inspelningar speglar inte nödvändigtvis antal individer men ger ändå ett visst mått på aktivitet.
SAMMANFATTNING AV RESULTAT Sju olika fladdermusarter i undersökningsområdet Tio av 17 undersökta platser hade fem arter eller mer Vattenfladdermus förekommer i områdets alla vattenmiljöer Brunlångöra och Myotis-arter på två tredjedelar av undersökta platser. Figur 4. Fördelning av arter. Rutor = autoboar. Trianglar = manuella observationer. Färgkoder enligt nedan. större brunfladdermus (Nyctalus noctula) gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) vattenfladdermus (Myotis daubentonii) mustasch-/tajgafladdermus (Myotis mystacinus /brandtii) brunlångöra (Plecotus auritus)
DISKUSSION Sommaren 2018 var ovanligt torr och varm. För fladdermössens del innebar detta en tidig och till en början gynnsam säsong. Men den långvariga torkan gav en minskad insektsaktivitet på många håll och det är svårt att veta hur fladdermössen har påverkats i det aktuella området. Sju arter och lokalt hög aktivitet under juni/i visar dock på en rik om än förväntad fladdermusfauna i undersökningsområdet. Vi fann överlag fler fladdermöss i juni/i än i augusti, vilket kan förklaras dels av ett passerande regnväder, dels att det blåste mindre vid sista inventeringen, varför fler fladdermöss kunde jaga över Mälaren. Detta gäller särskilt vattenfladdermöss. Vi noterade inga rödlistade fladdermusarter men alla fladdermöss är fridlysta och kräver hänsyn vid eploatering. De dominerande arterna, större brunfladdermus, nordfladdermus och dvärgpipistrell är alla snabbflygande arter som rör sig över stora ytor och hanterar eploatering av landskapet tämligen väl. Detta gäller även gråskimlig fladdermus. Övriga arter är mer krävande och deras spridning (11 av 17 autobo-positioner) visar att förutsättningarna för fladdermöss i nuläget är goda i hela området. Inget område sticker ut som särskilt viktigt, möjligen med undantag för Nybyparken (bo 10 och 11), där samtliga områdets arter har påträffats. Snarare är det mien av miljöer kring Torshälla samt närheten till vatten och närvaro av betesdjur som är områdets styrka. De viktigaste förutsättningarna för fladdermöss, generellt sett, är tillgång till insekter, skyddade boplatser och sammanhängande flygvägar. De två sistnämnda kräver inte minst mörker, det vill säga ett landskap utan artificiell belysning. Endast de snabbflygande arterna vågar flyga över öppna och/eller ljusa områden. Men inte ens dessa bosätter sig där det är för ljust. Insektstillgången påverkas av närhet till vatten, vilket är gynnsamt i Torshälla. De kvarvarande äldre gårdsmiljöerna och naturbetesmarken med boskap gynnar också insektsfaunan och därmed fladdermöss. Dessa miljöer riskerar dock att utarmas och/eller skäras av när nya områden bebyggs. Ett eempel är området Gullängen-Eriksberg-Nytorp. Vi spelade där in fem olika arter (Nära Nytorp, bo nr 8), inklusive såväl brunlångöra som Myotis-arter. Betande kor gynnar här fladdermössen. Samtidigt byggs det ett villaområde som skär av möjligheterna för fladdermössen att röra sig. Ett annat område med både brunlångöra och Myotis är ekhagarna vid Torshällaåns mynning (bo 6). Området är utpekat som ett av de viktigare för ädellöv i Eskilstuna kommun (se Naturvårdsplan, Eskilstuna kommun) och det har åtminstone tidigare arbetats med restaurering av naturbetesmark.
Betesmark i närheten av position 8. Åarna fungerar som utmärkta leder för fladdermöss, men också som jaktområden. Särskilt gäller detta vattenfladdermöss, vilka alltid jagar tätt över vattenytan. Men alla arter använder sig av åarna i större eller mindre utsträckning. I nuläget är dessa också mörka och inte ens i de mer centrala delarna av Torshälla är vattnet särskilt belyst. Dock planeras ökad belysning, både gatlyktor men också effektbelysning, bland annat över gångbron i Nybyparken (se Torshälla utvecklingsplan, Eskilstuna kommun). Detta skulle drastiskt minska förutsättningarna för flera av fladdermusarterna i området. Redan nu finns en kraftig fasadbelysning på Torshälla kyrka, vilket också syns på inventeringsresultatet. Kyrkor är noirmalt bra boplatser för fladdermöss. Torshällaån genom centrala Torshälla
Förutom åarna använder fladdermössen också strandkanter, stigar, mindre vägar och skogskanter vid förflyttning. Det finns idag goda förbindelser mellan Torshälla och Mälaren och mellan olika miljöer. Men framtida eploatering kräver eftertanke för att inte skära av sammanhängande gröna och mörka sträckor och därmed möjligheterna för fladdermöss att röra sig mellan skogsområden, kulturmark och vatten. Figur 3. Hypotetiska förflyttningsvägar för fladdermöss i områden som idag är relativt mörka och sammanhängande. ÅTGÄRDER 1. Undvik onödig belysning, det vill säga effekt- och fasadbelysning samt lampor riktade ut över vatten. 2. Använd reglerad belysning där det är möjligt, såsom rörelsedetektorer och säsongsstyrd belysning. 3. Spara grönområden kring å- och strandkanter. 4. Bevara naturbetet och skapa gröna och mörka buffertzoner kring gårdar. 5. Behåll korridorer mellan olika miljöer så att fladdermöss kan förflytta sig mellan eempelvis Mälaren och större skogsområden och/eller hagmark.