Naturvärdes- och fladdermusinventering Skansen, Ulricehamns kommun

Transkript

1 Graptolit ord & natur Naturvärdes- och fladdermusinventering Skansen, Ulricehamns kommun Foto: Jens Rydell Naturvärdesinventering av Jonas Örnborg och Britta Lidberg Örnborg Kyrkander Biologi AB Fladdermusinventering av Jens Rydell och Johan Eklöf (Graptolit ord och natur) Uppdragsgivare: Ulricehamns kommun

2 Sammanfattning Skansen har ett strategiskt läge i de gröna fingrar som identifierats i Ulricehamns stads grönplan. Förutom att vara en länk i den gröna infrastrukturen bidrar också hela området till flera ekosystemtjänster, t.ex. bullerreducering och flödesreglering. Tre rödlistade fladdermusarter finns noterade i områdets absoluta närhet. Området är starkt belyst, vilket påverkar såväl insekter som fladdermöss negativt. Vi kunde identifiera fem fladdermusarter, men endast två (nordfladdermus och dvärgpipistrell) uppehöll sig i området för att födosöka och aktiviteten var överlag låg. Vi fann heller inga spår av kolonier. För att gynna fladdermössens rörlighet bör området knytas ihop med Ekhagen och övriga grönområden, genom till exempel skuggande växtlighet. Men framför allt bör belysningen minska drastiskt. Inom inventerat området förekommer tio stycken värdefulla träd, varav åtta faller inom Naturvårdsverkets definition för Särskilt skyddsvärda träd. Åtgärder som riskerar att påverka sådana träd medför en risk för väsentlig påverkan på naturmiljön och bör därför föregås av samråd med berörd tillsynsmyndighet. Ett naturvärdesobjekt motsvarande visst naturvärde (klass 4) kunde identifieras, vilket i ett lokalt perspektiv bidrar de till områdets totala biologiska mångfald. Vi noterade dock inga strukturer som potentiellt omfattas av bestämmelser om generellt biotopskydd. 2

3 Innehållsförteckning Metodik... 4 Naturvärdesinventering... 4 Allmänt... 4 Förstudie... 5 Fältinventering... 5 Inmätning och klassning av skyddsvärda träd... 5 Fladdermusinventering... 7 Resultat... 8 Väder... 8 Områdesbestämmelser... 8 Genomgång av tidigare observationer av rödlistade arter i området... 8 Trädinventering... 8 Identifierade naturvärdesobjekt (NVO) Fladdermöss Diskussion Naturvärdeskompensation Strategiskt läge Viktiga träd Fladdermöss Ekosystemtjänster Slutsats Referenser

4 Metodik Naturvärdesinventering Allmänt Naturvärdesinventeringen (NVI) gjordes i planområdet enligt figur 1 och i enlighet med SIS :2014 på Fältnivå med detaljeringsgrad Detalj och med tilläggen Naturvärdesklass 4 och Generellt biotopskyddsområde. (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Metoden är framtagen för att identifiera, avgränsa, dokumentera och naturvärdesbedöma geografiskt avgränsade områden (Naturvärdesobjekt, NVO) med förhöjda, vilka bedöms vara av betydelse för biologisk mångfald. Omfattningen innefattar en förstudie innehållande en sammanställning av befintligt och relevant kunskapsmaterial om området samt en fältinventering av identifierade naturvärdesobjekt. Dessutom gjordes redan i det här stadiet en specialinventering genom identifiering och inmätning samt naturvärdesbedömning (enl. brittiska SSM metod) av skyddsvärda träd i området. Figur 1. Karta som visar aktuellt utredningsområde för NVI på fastigheterna Skansen 1 och Skansen 2. 4

5 Förstudie Förstudien gjordes utifrån kartor, flygfoton och övriga tillgängliga faktaunderlag från området. Tillgängliga faktaunderlag har utgjorts av tidigare observationer av arter inom det i figur 1 avgränsade området samt ca 150 meter utanför, samt träd från det avgränsade området, som rapporterats in till Artdatabanken t.o.m ( respektive Utifrån tillgängliga bakgrundsunderlag var det inte möjligt att under förstudien identifiera några olika delområden sett till vegetation, markförhållanden och sannolikt även. Fältinventering Förstudien följdes av en fältinventering (av Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB ) där hela området inventerades utifrån bedömningsgrunderna: Art (artrikedom samt förekomst av naturvårdsarter) (Hallingbäck 2013) Biotop (biotopkvalitet samt sällsynthet och hot) Därefter klassades delområden i en fyrgradig skala enligt nedan: 1. Högsta naturvärde 2. Högt naturvärde 3. Påtagligt naturvärde 4. Visst naturvärde Gjorda bedömningar i samband med NVI ska kunna användas som underlag vid exempelvis samhällsplanering, hänsyn vid areella näringar, exploatering i naturmiljöer och vid naturvårdande åtgärder och naturskydd. Naturvärdesinventering är dock ingen exakt vetenskap utan bygger på befintlig samlad kunskap som finns inom naturvård, ekologi och naturgeografi där många aspekter värderas och vägs samman. Den slutgiltiga bedömningen kan sålunda förändras om ny kunskap tillförs för aktuellt område. Inmätning och klassning av skyddsvärda träd En del i uppdraget var att identifiera, motivera och rekommendera behov av specialinventeringar. Då redan en granskning av flygfotot indikerade höga trädvärden föreslogs en inventering av befintliga träd inom inventeringsområdet redan i grundutförandet. Med begreppet Särskilt skyddsvärda träd avses i detta fall sådana träd som uppvisar karakteristika som definierats i Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2004). Enligt denna definition skall särskilt skyddsvärda träd uppfylla ett eller flera av nedanstående kriterier: 5

6 a) jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd, b) mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år, samt c) grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Åtgärder som riskerar påverka särskilt skyddsvärda träd medför risk för väsentlig förändring av naturmiljön. Innan sådana åtgärder genomförs bör ett samråd (12:6) genomföras med Länsstyrelsen. Att i alla lägen avgöra om ett träd är äldre än 140 år eller 200 år är emellanåt svårt. Man får då uppskatta åldern utifrån generella karaktärer som grenverk, barkstruktur, kronform och liknande. Detta kan i vissa fall innebära att träd är något yngre än de, i definitionen angivna, 140 eller 200 åren kan komma att klassas som särskilt skyddsvärda träd. Inmätningen av enskilda träd har genomförts med en handhållen GPS (Garmin 450 Oregon). Noggrannheten på angivelser via handhållen GPS är i bästa fall ± 3 meter. I öppna miljöer är satellitmottagningen oftast god men ibland är noggrannheten trots detta något sämre, bland annat beroende på aktuella väderförutsättningar, topografi samt vegetation. Vid naturvärdesbedömning av det identifierade enskilda skyddsvärda trädet har ett poängsystem använts. Detta poängsystem är en anpassning av det poängsystem som använts i den brittiska inventeringsmetoden som går under beteckningen SSM (Specialist Survey Method) (Neville Fay and Nigel de Berker 1997). Poängsättning för varje träd har gjorts enligt nedanstående kriterier: o Grovsprickig bark (finns, finns ej, 0/1) o Förekomst av lös bark, minst 30x30 cm (finns, finns ej, 0/1) o Savflöde (antal, 0=0, 1-3=1, 4-6=2, 7-9=3, >10=4) o Sprickor i grenar (finns, finns ej, 0/1) o Fläkskador, ärr/övervallning (finns, finns ej, 0/1) o Vattenfyllda håligheter (antal, 0=0, 1-3=1, 4-6=2, 7-9=3, >10=4) o Ihålig stam (uppdelat på tre stamdelar, bas, mellansektion och översta sektion, maxpoäng 5) o Antal hål (antal, 0=0, 1-3=1, 4-6=2, 7-9=3, >10=4) o Röta finns brun (0=0, lite=1, mycket=2), vit (0=0, lite=1, mycket=2) samt mulm (0=0, lite=1, mycket=2), maxpoäng 6) o Död ved i kronan (skattas i 1 meters längder, 0=0, 1-5=1, 6-10=2, 11-15=3, >15=4) o Tecken på fåglar (0=inga, 1= viss diversitet, 2=betydande diversitet, 3=stor diversitet) o Tecken på insekter (0=inga, 1= viss diversitet, 2=betydande diversitet, 3=stor diversitet) o Tecken på fladdermöss (0=inga, 1= viss diversitet, 2=betydande diversitet, 3=stor diversitet) o Naturvårdsintressanta lavar, mossor och svampar (0=inga arter, 1= 1-3 arter, 2= 4-6 arter, 3= mer än 6 arter) 6

7 Sammanlagd naturvärdespoäng för respektive träd omsattes därefter i en naturvärdesklassning för varje enskilt träd enligt intervaller i nedanstående: mycket höga (16-20 poäng) höga (11-15 poäng) (6-10 poäng) begränsade (0-5 poäng) Fladdermusinventering Fladdermusinventeringen skedde under sammanlagt sju nätter vid fyra olika tillfällen från juni till augusti (tabell 2), vilket täcker in såväl yngelperiod som början av migrations- och parningssäsong. Inventeringen gjordes framför allt med hjälp av automatiska ultraljudsdetektorer (Pettersson D500X med inställning: User Profile 2) vid fyra olika positioner inom undersökningsområdet (figur 2). Detektorerna satt uppe 6 nätter (4 i juni, 1 i juli och 1 i augusti) och spelade in fladdermössens läten från solnedgång till soluppgång. Ljudfilerna lagrades på minneskort och analyserades i efterhand med hjälp av Pettersson BatSound 4.2., enligt Barataud (2015). Detektorerna placerades för att täcka in hela planområdet, samt vid ett tillfälle (position 1) inomhus i vindsutrymmet på fastigheten som tillhör Lénbergs begravningsbyrå. Vindsutrymmet undersöktes också manuellt med ficklampa. Utöver detta använde vi handhållen detektor (Pettersson D1000X), med vilken vi inventerade området manuellt. Detta genomfördes vid ett tillfälle ( ), från skymning och cirka en timma framåt. Fladdermössen artbestämdes då på plats. Figur 2. Placering av autoboxar för identifiering av fladdermöss 7

8 Resultat Väder Vädret var gynnsamt. Klart och 17 grader under naturvärdesinventeringen och grader vid midnatt under fladdermusinventeringarna. Det passerade dock ett par nederbördsområden med skurar under nätterna till den 24:e och 26:e juni samt under den senare delen av natten till den 8:e juli, vilket minskade aktiviteten av fladdermöss under dessa nätter. Men återstår gör ändå fyra inventeringsnätter med klart till halvklart väder. Områdesbestämmelser Ingen del av det inventerade området omfattas av formellt områdesskydd eller är avsatt som Natura 2000-område. Det finns heller inga generella biotopskyddsområden och varken riksintressen för naturvård eller friluftsliv berörs av de planerade åtgärderna. Genomgång av tidigare observationer av rödlistade arter i området En genomgång av tidigare gjorda artobservationer i området, inklusive skyddsklassade arter, under hela 1900-talet och fram till , genomfördes som en del av förarbetet. Inom det aktuella planområdet finns inga observationer av rödlistade arter. I det närliggande parkområdet Ekhagen finns observationer av de rödlistade svamparna bronssopp (Butyriboletus appendiculatus, NT, Nära hotad) och korallticka (Grifola frondosa, NT, Nära hotad). De flesta observationer är från början av 1990-talet men koralltickan är även rapporterad Bronssoppen är knuten till ek eller bok medan koralltickan i Sverige i huvudsak växer på ek. I Ekhagen och närliggande Borgmästarhagen finns också observationer av sällsynta och- eller rödlistade fladdermöss; sydfladdermus (Eptesicus serotinus, EN, starkt hotad), fransfladdermus (Myotis nattereri, VU, sårbar) och mindre brunfladdermus (Nyctalus leisleri, CR, akut hotad). Åtminstone den sistnämnda får dock anses som en högst osäker observation. I trädportalen finns inga skyddsvärda träd inom aktuellt planområde inlagda. Å andra sidan finns inga rapporter om skyddsvärda träd alls i Ulricehamns tätort inrapporterade vilket indikerar att området helt enkelt inte har inventerats tidigare alternativt att genomförda inventeringar inte har rapporterats in till trädportalen. Trädinventering Fältinventering gav sammanlagt åtta träd som faller inom Naturvårdsverkets definition för särskilt skyddsvärda träd. Utöver de särskilt skyddsvärda träden noterades också en stubbe och en liggande ihålig stam som också bedömdes ha höga utan att vara definierade som särskilt skyddsvärda, stammen härrör troligtvis från det nedtagna trädet som stod där stubben är. Träden finns redovisade i tabell 1 och figur 4. Trädens lägen är inmätta (med handhållen GPS) och detta redovisas i 8

9 bilaga 1 tillsammans med övriga karakteristika noterade för respektive träd. Bland de särskilt skyddsvärda träden dominerade alm, men det fanns även en bok och en lönn. Två av almarna (träd nr 4 och 8) har tidigare kapats på ca tre meters höjd men överlevt och skjutit nya skott. På det ena av dessa (träd nr 8) är halva stammen död. De två almar som står vid infarten till området (nr 9 och 10) innehåller mycket död ved i kronorna. Träd nr Art Status Omkrets Beräknad diameter Naturvärdespoäng SSM Naturvärdesklass SSM Särskilt skyddsvärt träd enl. NVs kriterier Kommentar 1 Bok Levande begränsade Ja, jätteträd 2 Skogsalm Levande begränsade Ja, jätteträd Rödlistad (CR, akut hotad) 3 Skogsalm Levande Ja, jätteträd och grovt hålträd Rödlistad (CR, akut hotad) 4 Skogsalm Levande begränsade Ja, jätteträd Rödlistad (CR, akut hotad) 5 Lönn Levande begränsade Ja, grovt hålträd 6 Skogsalm Död (uppmätt) 8 Nej 7 Skogsalm Död (uppmätt) 10 8 Skogsalm Levande/Död Skogsalm Levande Skogsalm Levande höga Nej Ja, jätteträd och grovt hålträd Ja, jätteträd Ja, jätteträd Rödlistad (CR, akut hotad) Rödlistad (CR, akut hotad) Rödlistad (CR, akut hotad) Tabell 1. Särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets kriterier samt två övrigt skyddsvärda träd. I tabellen visas också klassningen enligt SSM. 9

10 Identifierade naturvärdesobjekt (NVO) Totalt identifierades två olika delområden med likartade naturförhållanden och inom aktuellt planområde. Intensivt skött tomtmark (0,6 ha) ej naturvärdesklassat Den överlägset största delen av det aktuella området är tomtmark med klippt gräsmatta. I detta område står nio av de inventerade träden. Utöver de inventerade träden består a här i att många av trädgårdsväxterna blommar (äppelträd, päronträd, blomsterlupin, vildvin, bondpion, syren m.fl.) och därmed erbjuder föda för insekter, ett naturvärde som inte ska förringas i tättbebyggda områden när mångfalden i många trädgårdar vägs samman. Naturvärdesarter saknas och då träden inventeras separat, bedöms biotopvärdena som ringa och når inte upp till naturvärdesklass 4. NVO 1. Extensivt skött gräsmark med örter (0,1 ha) Den norra spetsen på det inventerade området är en relativt örtrik gräsmark som sköts extensivt. Vid besöket var vegetationen högvuxen men bedömningen gjordes att den troligtvis slås någon gång per växtsäsong och att det avslagna växtmaterialet får ligga kvar. Vegetationen domineras av kirskål, hundäxing, knylhavre och midsommarblomster. Utöver dessa förekommer ytterligare ett drygt 30-tal arter, träden undantagna. Tre uppvuxna träd finns i området, en bok (särskilt skyddsvärt, träd nr 1) och två sälgar. Därutöver finns föryngring av lönn, rönn, ek och ask (Fraxinus excelsior, EN, starkt hotad). Inventeringen gav en lista på cirka 35 arter, exklusive träden. De flesta arter finns dock i begränsat antal och det är näringsgynnade och storväxta arter som dominerar (knylhavre, hundäxing, kirskål, midsommarblomster). En naturvårdsart förekommer dock och det är asken. Några skott finns i området men de röjs ner varje år och särskilda insatser krävs om de ska kunna utvecklas till träd. Sammantaget bedöms artvärdet vara ringa. Som helhet bedöms delområdet NVO 1 hysa ett visst naturvärde, klass 4 baserat på följande: Ett särskilt skyddsvärt träd, en bok (träd nr 1). Gamla och grova träd är viktiga substrat för många andra organismer. Till bok är dessutom bronssoppen knuten, en rödlistad svamp som tidigare rapporterats i den närliggande parken Ekhagen. Två sälgar. Sälgen blommar på våren då det inte är mycket annat som blommar och den är därmed en mycket viktig födokälla för bland annat humlor som vaknar tidigt. Blommande örter. Även om de örter som noterades i området alla är mer eller mindre triviala så utgör de tillsammans en biotop med blommande arter som är till nytta för många insekter. En blandning av arter ger dessutom blomning över en längre period vilket gynnar pollinerarna. Detta värde dras emellertid ner något av det faktum att det är gräsen som dominerar och dessa bidrar inte med föda till pollinerarna.

11 Extensiv skötsel. Förutom att den extensiva skötseln ger möjlighet till blomning så erbjuder den höga vegetationen också livsmiljöer för snäckor, sniglar, ormar, ödlor, smågnagare m.m. och övervintringsplatser för t.ex. fjärilspuppor. Figur 3. På bilden till vänster ses område NVO 1 norrifrån med boken längst bort och en av sälgarna till höger. Högra bilden visar området söderifrån. Figur 4. Det identifierade naturvärdesobjektet (NVO 1) och de inventerade träden inom aktuellt utredningsområde. 11

12 Fladdermöss Vi fann sammanlagt fem fladdermusarter i projektområdet, större brunfladdermus (Nyctalus noctula), nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), brunlångöra (Plecotus auritus) och mustasch/tajgafladdermus (Myotis mystacinus/brandtii). Det sistnämnda artparet är svåra att skilja på ljud och redovisas oftast som en. Inga av arterna är rödlistade och endast dvärgpipistrell och i viss mån nordfladdermus uppehöll sig en längre stund i området. Övriga passerade bara förbi och endast enstaka inspelningar noterades. Vi fann inga fladdermöss i det undersökta vindsutrymmet, ej heller spår av fladdermuskolonier i form av insektsrester eller spillning. Överlag var aktiviteten mycket låg, med undantag av områdets nordspets (NVO 1) i augusti, där nordfladdermus och dvärgpipistrell jagade en kortare stund runt midnatt. Aktiviteten tyder på att det inte finns några kolonier i trädgården. Området verkar heller inte användas som födosöksområde i någon större utsträckning. Notera dock att antalet inspelningar i tabell 2 inte visar mängden individer då en fladdermus kan ha givit upphov till flera inspelningar. Under den manuella inventeringen ( ) hördes inga fladdermöss. större brun- nord- dvärg- mustasch/tajga- brun- Box nr datum fladdermus fladdermus pipistrell fladdermus långöra jun jun juli aug jun aug jun aug Tabell 2. Identifierade fladdermöss och antal inspelningar per natt Diskussion Naturvärdeskompensation Endast en mindre del av området har klassats som naturvärdesobjekt, NVO 1, med naturvärdesklass 4 (Visst naturvärde) i enlighet med de kriterier som finns angivna i SIS standard för NVI (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Områden i naturvärdesklass 4 utgör generellt områden som i sig själva inte behöver vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global skala (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Dock är det av betydelse att den totala arealen av dessa områden tillsammans med de ekologiska kvaliteter de besitter bibehålls eller förbättras i 12

13 landskapet. Sett i ett lokalt perspektiv bidrar givetvis dessa naturvärdesobjekt till områdets biologiska mångfald eftersom det framförallt allt är här som vissa förutsättningar och livsmiljöer för olika livsformer påträffas. Aktuella naturtyper i dessa områden är dock inte att betrakta som särskilt sällsynta, unika eller extra skyddsvärda i det svenska landskapet. De som finns i delområde NVO 1 kan således enkelt ersättas på annan plats, naturligtvis med undantag för träden och då särskilt den gamla boken. Det viktiga är att de ersätts och med fördel utökas. Att låta fler grönytor i tätorten vara extensivt skötta är ett enkelt sätt att gynna den biologiska mångfalden samtidigt som resurser sparas då många arbetstimmar för gräsklippning försvinner. På olika sätt kan värdet för biologisk mångfald på dessa marker förbättras ytterligare, till exempel genom åtgärder såsom utmagring och insådd för att hålla tillbaka gräsen och istället öka inslaget av blommande örter. Dessa marker är också värdefulla då de kan ge utrymme för trädföryngring, som behövs för att skapa kontinuitet i trädskiktet. Exempelvis bör glappet mellan ekgenerationer inte vara mer än 45 år för att de som är knutna till ek ska kunna fortleva i ett område. Även om den negativa effekt på som förväntas utifrån planförslaget i ett större perspektiv är relativt liten, mycket p.g.a. att området i sig är så litet, så är det viktigt att beakta den kumulativa negativa påverkan som blir av flera mindre exploateringar i närområdet. Detta inbegriper både tidigare gjorda och kommande exploateringar. Om exploateringstrycket över tid är högt är det mer motiverat med kompensationsåtgärder i varje enskilt område. Hur trycket är i Ulricehamn och närområdet till det aktuella planområdet kan kommunen själv bäst säga och utifrån detta göra en bedömning av behov av ekologisk kompensation. Strategiskt läge Den större delen av det inventerade området har ej naturvärdesklassats då värdena (exklusive de särskilt skyddsvärda träden) bedömdes för låga. Detta område har emellertid värden i dess potential för utveckling av biologisk mångfald. Hela det inventerade området faller in i det resonemang som förs i Grönplan 2001, Ulricehamns stad om att: det finns grönområden, som inte redovisas på kartorna. Dessa bedöms inte ha något högre värde ur grönstruktursynpunkt, men har potential för framtida förstärkning av grönstrukturen. Områdena bör därför hanteras med en viss varsamhet, speciellt där starka kopplingar/ länkar pekats ut. Det inventerade området ligger i spetsen av en av de gröna fingrar som identifierats som viktiga för grönstrukturen i Ulricehamns stad. Som förlängning på stråket kommer Bogesundsgatan som i planen pekats ut som ett område där en rejäl grönförstärkning behövs. Det aktuella området har genom sitt geografiska läge därmed en viss betydelse för att inte försvaga den gröna infrastrukturen i tätorten utan genom åtgärder snarare förstärka den, vilket är i enlighet med Ulricehamns grönplan. 13

14 Områdets läge med betydelse för den gröna infrastrukturen kan inte kompenseras för. Därför är det viktigt vid en eventuell exploatering att planera för så mycket gröna ytor som möjligt och att dessa håller hög kvalitet för a. Buskage för fåglar, blommande örter och död ved för insektslivet samt föryngring av träd är exempel på strukturer att arbeta med. För en fungerande grön infrastruktur är det väsentligt att strukturerna finns i obrutna stråk. Viktiga träd Inom planområdet identifierades åtta träd som faller inom Naturvårdsverkets definition för särskilt skyddsvärda träd. En eventuell exploatering bör först och främst göras med stor hänsyn till dessa träd. I samband med exploatering i anslutning till träd talar man inte sällan om hänsynsområden runt enskilda träd. Som tumregel bruka man ange att åtgärder som riskerar skada trädets rötter, stam eller krona skall undvikas inom ett cirkelområde vars radie är 15 gånger stammens diameter eller har en radie som sträcker sig 5 meter utanför kronan. Det mått som utgör störst hänsynsområde bör väljas. Åtgärder som riskerar påverka särskilt skyddsvärda träd negativt (ex. avverkning, schaktning etc.) kan betraktas som risk för väsentlig påverkan på naturmiljön. Sådan planerade åtgärder bör därför föregås av samråd med berörd tillsynsmyndighet, vilket i det aktuella fallet utgörs av Länsstyrelsen. Lämpligen görs en anmälan om samråd enligt 12 kapitlet 6 miljöbalken om sådana åtgärder planeras. Ett avverkat träd är omöjligt att kompensera för. Ett 100-årigt träd tar helt enkelt 100 år att kompensera. Det finns möjligheter att till viss del, men inte fullt ut, kompensera gamla träds värden men dessa åtgärder är trots allt bara komplement i ett landskap som redan håller en hög grundnivå av gamla träd. Se exempel på dessa åtgärder nedan. Vid en jämförelse mellan det planförslag som lämnats och de inventerade skyddsvärda träden framgår att endast fyra av de totalt tio skyddsvärda träden inom inventeringsområdet är på förslag att de ska stå kvar, se bild 5. Gamla träd kan som sagt inte kompenseras för och att dessa försvinner är den allvarligaste negativa påverkan på a inom området. De träd som trots allt lämnas står dessutom så nära husen att de dels kommer påverkas av själva konstruktionen som hamnar inom trädens hänsynsområde och dels av markpackningen från anläggningsarbetet. Dessa träd kommer därför sannolikt inte må så bra på sikt. Några exempel på kompensationsåtgärder som ändå kan mildra de negativa effekterna av att träden tas bort är faunadepåer (lämna stockar som död ved) uppresta, grova trädstammar (som avverkats i området eller på andra ställen) med eller utan skapade håligheter uppsättande av mulmholkar, fladdermusholkar eller fågelholkar 14

15 nyplantering av träd, hamling eller veteranisering av träd. Om nyplanterade träd hamlas från relativt tidig ålder utvecklar de håligheter tidigare än träd som inte hamlas. Med tanke på områdets betydelse för den gröna infrastrukturen bör så mycket som möjligt av kompensationsåtgärderna göras inom planområdet. Utifrån planförslaget är det dock tydligt att a knutna till träd kommer minska och att det inte finns utrymme för någon omfattande kompensation inom området med tanke på den begränsade ytan. Ett alternativt område för kompletterande kompensationsåtgärder är att jobba med den förstärkning av grönstruktur längs bogesundsgatan som lyfts fram i Ulricehamns grönplan, t.ex. genom plantering av nya träd, och att förstärka anknytningen upp mot Ekhagen. Figur5. Kartskiktet med skyddsvärda träd överlappandes planförslaget. 15

16 Fladdermöss De gamla och stora almarna, men även övriga träd, har potentiellt stort värde för fladdermöss i form av producenter av föda (t.ex bladlöss), skydd (skugga) och eventuellt som boplatser för hållevande arter. Huset (Lénbergs begravningsbyrå) skulle också kunna vara av värde som boplats med tanke på närheten till rika födoplatser, såsom Åsunden, Ätran, Ekhagen, Borgmästarhagen m fl. Tomten har förbindelse med Ekhagen och vidare med Borgmästarhagen, lokaler från vilka flera sällsynta och rödlistade fladdermus arter har rapporterats. Områdets potential för fladdermöss begränsas dock av den kraftiga belysningen från närliggande gatlyktor och inte minst av fasadbelysningen som är riktad mot Lénbergs begravningsbyrå. Gatlamporna av högtrycksnatrium omger tomten och hindrar fladdermöss att flyga ut och in i området och kontinuiteten med intilliggande lokaler är således bruten. En kraftig, orange och snett uppåtriktad lampa, lyser upp huset och en del av trädgården från väster, vilket utgör en miljöfarlig ljusfälla för insekter. Vi noterade stora moln av insekter runt lamporna. Dessutom är P-platsen upplyst av vitt LED-ljus på två höga stolpar, vilket lyser upp de två stora almarna i södra änden av tomten, åtminstone delar av natten. Utöver detta finns också mindre fasadbelysning och lampor som lyser upp ingång, förråd och delar av almarna. Endast snabbflygande fladdermöss som jagar i fria luften, exempelvis nordfladdermus och dvärgpipistrell vågar närma sig upplysta ytor. Andra arter såsom brunlångöra och fladdermöss i släktet Myotis, vilka jagar nära växtlighet är i allmänhet extremt ljusskygga. Detta förklarar den låga aktiviteten i området. Samtidigt noterades fem arter, vilket innebär att området ändå ligger strategiskt nära övriga grönområden, till exempel Ekhagen. Inspelningen av brunlångöra (1 inspelning) skedde sent och sannolikt när parkeringslamporna var släckta. Lénbergs begravningsbyrå med strålkastarbelyst fasad (Foto: Jens Rydell) 16

17 För att gynna fladdermössen i en framtida exploatering föreslår vi att stärka de gröna korridorerna och skapa flygutrymmen (mörka passager) så att fladdermöss kan nyttja de gröna stråken i kommunen. I viss mån har Skansen förbindelse med Ekhagen genom en korridor bakom husen mellan Lindängsvägen och Jönköpingsvägen, men genom att området är inringat av starka lampor stoppas fladdermössen. Vi föreslår att mörklägga den nordöstra delen av området, det vill säga den som är närmast Ekhagen, genom skuggande växtlighet och framför allt genom att minska eller helt ta bort ett flertal gatlyktor längs Prästgårdsgatan. Vidare ska fasadbelysningen mot Lénbergs tas bort och parkeringsplatsens lyktor förses med rörelsedetektorer, så att området bara belyses då det är helt nödvändigt. Detta skulle öka möjligheterna för fladdermössen att röra sig över större ytor och gynna mångfalden av fladdermöss, inklusive de sällsynta arterna i Ekhagen och Borgmästarhagen. Ekosystemtjänster Utöver dess ger grönytor oss människor också ett flertal ekosystemtjänster. I grönområden med träd sker bland annat bullerreducering och partikelabsorption. Grönytor generellt kan användas för rekreation och är positiva för folkhälsan. Vissa ekosystemtjänster kommer få ökad betydelse i takt med ökade klimatförändringar. SMHIs framtidsprognos för Västra Götalands län spår en temperaturökning på mellan 3 och 5 grader i slutet av seklet samt en ökning av årsmedelnederbörden med % samtidigt som den kraftiga nederbörden ökar (SMHI 2015). I denna framtid, som till viss del redan är här, ökar grönytornas betydelse för klimatreglering då vegetation ger lägre temperaturer samt för dämpning av höga flöden genom att gröna ytor fungerar som infiltrationsytor. Exploatering som innebär negativ påverkan på ett områdes förmåga att tillhandahålla viktiga ekosystemtjänster har av Naturvårdsverket pekats ut som ett fall där kompensation särskilt bör övervägas. Andra fall är när den gröna infrastrukturen påverkas negativt och i samband med påverkan på områden med högt exploateringstryck. (Naturvårdsverket 2016) Den negativa påverkan som blir på ekosystemtjänsterna rekreation, bullerdämpning och partikelabsorption drabbar de människor som bor just här (inklusive angränsande kvarter) och bör således också kompenseras för inom planområdet eller i dess direkta närhet. Detta genom att planera för gröna ytor, träd, buskar, rabatter m.m. Dessa värden är inte lika starkt knutna till de strukturer som finns idag som a är utan kan lättare ersättas med andra, även om stora träd t.ex. absorberar mer partiklar än små och också kan upplevas som positivare ur rekreationssynpunkt. Ekosystemtjänsten infiltration är beroende av grönytornas placering. Lämplig placering, och därmed 17

18 eventuellt läge för kompensationsåtgärder, bör kommunens beredskapsenhet och klimatanpassningsansvarig kunna peka ut. Slutsats Skansen ligger strategiskt nära kommunens gröna stråk och hyser flera skyddsvärda träd och ett mindre naturvärdesobjekt. Tre rödlistade fladdermusarter är noterade i närområdet men det inventerade området är avskuret och förstört genom belysning av såväl fasader som träd. Utmaningen i en framtida exploatering ligger i att spara de skyddsvärda träden, knyta ihop grönområden och minska belysningen i området. Referenser Barataud M. (2015). Acoustic Ecology of European Bats. Biotope èditions Publications scientifiques du Muséum, Paris. Fay N. & de Berker N. (1997). Veteran Trees Initiative Specialist Survey Method. English Nature, Peterborough Hallingbäck, Tomas (red) (2013). Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Naturvårdsverket (2004). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Uppsala, Naturvårdsverket. Rapport Naturvårdsverket (2016). Ekologisk kompensation. En vägledning om kompensation vid förlust av. Handbok 2016:1. SMHI (2015). Framtidsklimat i Västra Götlands län. Klimatologi nr 24, Swedish Standards Institute (SIS) (2014). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Utgåva 1. Stockholm. 18

19 Träd nr SWEREF E99 TM SWEREF N99 TM Art Status Omkrets Antal hål Beräknad diameter Särskilt skyddsvärt träd enl. NV kriterier Bok Levande Ja, jätteträd Skogsalm Levande Ja, jätteträd Skogsalm Levande Ja, jätteträd och grovt hålträd Skogsalm Levande Ja, jätteträd Lönn Levande Ja, grovt hålträd Skogsalm Död (uppmätt) Nej Skogsalm Död (uppmätt) Nej Skogsalm Levande/Död 505 >3 161 Ja, jätteträd och grovt hålträd Skogsalm Levande Ja, jätteträd Skogsalm Levande Ja, jätteträd Kommentar Fläkskador/övervallning Vattenfylld hålighet Rödlistad (CR) Vattenfylld hålighet Död ved (5 m) Grov bark Rödlistad (CR) Grov bark, lös bark Fläkskador/övervallning Ihålig stam Röta/mulm Vattenfylld hålighet Tidigare kapad på ca 3 meters höjd, skjuter skott Grov bark Fläkskador/övervallning Vattenfylld hålighet Grov bark Stamspricka Fläkskador/övervallning Vattenfylld hålighet Liggande helt ihålig stam, 220 cm lång Röta Insektsaktivitet (färska hål, spillning) Död ved Cirka 50 cm hög stubbe med enstaka levande kvistar Ihålig stam Tidigare kapad på ca 3 meters höjd, halva stamsidan död, andra halvan lever och skjuter skott Grov och lös bark Fläkskador/övervallning Ihålig stam Röta/mulm Vattenfylld hålighet Död ved Mycket insektsspår på den döda halvan Grov och lös bark Fläkskador/övervallning Vattenfylld hålighet Mycket död ved i kronan Grov och lös bark Savflöde Fläkskador/övervallning Vattenfylld hålighet Mycket död ved i kronan