Direktionens arbetsutskott sammanträder fredag den 31 mars 2017

sid 1 (2) DIREKTIONENS ARBETSUTSKOTT Kallelse/Föredragningslista 2017-03-31 Sekreterare Filippa Rosendahl, 054-5401080 filippa.rosendal@karlstad.se Direktionens arbetsutskott sammanträder fredag den 31 mars 2017 Matilla, kl 14:00 Val av justerare Ärenden 1. Redovisning av delegeringsbeslut 2. Yttrande över budget 2018-2020 Övrigt - Båtöversyn i förbundet - Rekrytering RiB Malin Hedberg Ordförande den 28 mars 2017 Postadress: Infanterigatan 20, 65340 Besöksadress: Räddningstjänsten Sandbäcken Tel: 054-540 00 00 E-post: raddningstjansten@karlstad.se Org.nr: 222000-1230 Bankgiro: 5520-8169 www.raddningkarlstad.se

ÄRENDE I

Nämndlista 2017-03-29 sid 1 (1) Period: 2017-03-06-2017-03-27 Ärenderubrik Objekt/Fastighet Kommun Föreläggande Skorstensfejarmästare -Björken 3, BJÖRKEN 3 2017-03-06 Föreläggande MAL 141.2017.00180.30318 Ansökan explosiv vara -Miwoprodukter AB, Grums 2017-03-13 Tillstånd explosiv vara - KARLBERG 2:225 Husnr: 1 Delegeringsbeslut - Verksamhetsbidrag till KBIF 180.2017.00059.30333 2017-03-13 Verksamhetsbidrag till KBIF ERL 53.2017.00189.30330 Ansökan tillstånd hantering brandfarlig vara -OK Värmland, Grums ML OKQ8 Grums Karlberg 2:235 Stg 933 Grums 2017-03-14 Tillstånd brandfarlig vara OK Grums HK 170.2017.00187.30336 Ansökan tillstånd hantering brandfarlig vara -Circle K Sverige AB, Statoil Norrstrand Spjutet 10 Skfjm Grums HB NW Grums 2017-03-17 tillstånd brandf vara ML 170.2017.00019.30370 Ansökan tillstånd hantering brandfarlig vara -Lööfs Gasol AB, Lööfs Gasol Ab Vindpusten 4 HB 2017-03-17 tillstånd brandf vara - Lööfs Gasol Ab ML 170.2017.00022.30376 Ansökan explosiv vara -FAX Entreprenad, Deje, Forshaga ÖSTRA DEJEFORS 1:11 HB Forshaga 2017-03-20 Avslag tillstånd explosiv vara - ÖSTRA DEJEFORS 1:11 Godkännande av föreståndare ex. vara -Ö&B AB Edsvalla, ML Ö & B Överskottsbolaget Lärum 1:20 180.2016.00725.30383 2017-03-20 Godkännande av föreståndare ML 184.2016.00740.30384 Ansökan explosiv vara -Bygg Vision Wermland AB, Grums EDS-STRAND 1:8 Husnr: 1 2017-03-21 Tillstånd explosiv vara - EDS-STRAND 1:8 Husnr: 1 Personal - Nyanställning RIB ML 180.2017.00051.30387 HB Grums HB Forshaga 2017-03-21 Anställningsavtal Anders Olsson Deje BJ 710.2017.00215.30385 Ansökan explosiv vara -Austin Power Sverige AB Alsters-Bergstorp ALSTERS-BERGSTORP 3:1 2017-03-27 Tillstånd explosiv vara - Alsters-Bergstorp ML 180.2017.00040.30413 Personal -Nyanställning RIB HB Hammarö 2017-03-27 Anställningsavtal Dan Arnesson BJ 710.2017.00231.30409 Antal händelser: 12

ÄRENDE II

sid 1 (2) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN Tjänsteskrivelse 2017-03-21 Erik Ramsell, 054-540 28 68 erik.ramsell@karlstad.se Direktionen Budgetramar för perioden 2018-2020 - planering av verksamhet och ekonomi inom sregionens räddningstjänstförbund Direktionens beslut Upprättat förslag till budgetramar för perioden 2018-2020 godkänns och överlämnas till medlemskommunerna. Sammanfattning av ärendet Förbundsledningen har upprättat ett förslag till budgetramar för perioden 2018 2020 samt planering av verksamheten för sregionens räddningstjänstförbund. Förslaget utgår från förbundets uppdrag och vision. Förbundsledningens förslag bygger på tre fokusområden: Förebygga olyckor och samhällsstörningar Hantera olyckor och samhällsstörningar Arbeta trygghets- och säkerhetsskapande I förslaget räknas kommunbidraget upp med två procent per år under budgetperioden 2018-2020. sunderlag Förbundsledningens tjänsteskrivelse den 21 mars 2017. Förslag till budgetramar 2018-2020. Nils Weslien förbundsdirektör/räddningschef Erik Ramsell administrativ chef Postadress: sregionens Räddningstjänstförbund, 653 40 Besöksadress: Räddningscenter Sandbäcken Tel: 054-540 28 80 Fax: 054-18 83 57 E-post: raddningstjansten@karlstad.se Org.nr: 222000-1230 raddningkarlstad.se

et skickas till Medlemskommunerna Forshaga, Grums, Hammarö,, Kil och Munkfors. sid 2 (2)

Sid 1(8) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2017-03-21 Budgetramar för perioden 2018-2020 planering av verksamhet och ekonomi inom sregionens räddningstjänstförbund Omvärldsförändringar För att så effektivt som möjligt stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och samhällsstörningar krävs en helhetssyn på området trygghet, säkerhet, olycksförebyggande arbete, räddningstjänst och krisberedskap. Räddningstjänsten kallar det för det breda uppdraget och med det menar vi att räddningstjänsten ska vara en aktiv part inom hela trygghetsoch säkerhetsområdet. Det breda uppdraget ska genomsyra hela verksamheten. Vi ser behov av en fortsatt utvecklad samverkan med och mellan kommuner samt med andra myndigheter, näringslivet, föreningar och frivilligorganisationer. Utvecklingen kräver också kunskapsuppbyggnad inom områden som traditionellt inte hanterats av räddningstjänsten, exempelvis brottsförebyggande frågor och social oro. En utökad samverkan med andra räddningstjänster är nödvändig för att upprätthålla förmågan att utföra större räddningsinsatser över längre tid då en gemensam befälsorganisation kan utnyttjas. Samordnade gemensamma utbildningar och övningar ska ge bättre förutsättningar för en god samverkan vid större insatser. Den stora skogsbranden i Västmanland år 2014 kommer att påverka i framtidens räddningstjänst och då med inriktning på den operativa förmågan. Den har gett upphov till att flera utredningar har gjorts eller initierats. MSB överlämnade en utredning med förslag till åtgärder till regeringen 2016, som kan ge förändringar för räddningstjänstens uppdrag och organisation. Nu har regeringen beslutat kommittédirektiven En effektivare kommunal räddningstjänst. En särskild utredare ska ur ett brett effektivitetsperspektiv se över hur förutsättningarna för den kommunala räddningstjänsten kan förbättras. Utredaren ska analysera och föreslå hur dessa verksamheter ska Räddningstjänsten sregionen Webbplats raddningkarlstad.se E-post raddningstjansten@karlstad.se Organisationsnr 222000-1230 Postadress Räddningscenter Sandbäcken 653 40 Besöksadress Infanterigatan 20 Telefon 054-540 28 80 Fax 054-18 83 57 Säte Bankgiro 5520-8169

Sid 2(8) kunna bedrivas på ett mer likvärdigt, effektivt och säkert sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018. Hur det kommer att påverka räddningstjänsten verksamhetsmässigt och ekonomiskt är i dagsläget oklart. Det som går att utläsa är dock att förmågan att utföra räddningsinsatser ska stärkas genom samarbete mellan räddningstjänsterna och externa aktörer. Kopplat till detta är utbildningen av framtidens räddningspersonal satt under granskning där MSB just nu utreder ett flertal olika alternativ för att kunna möta framtidens risker med välutbildad personal. Här är vår förhoppning att vi kan vara delaktiga i den utvecklingen genom att få genomföra både lokala och nationella utbildningar på vårt övningsfält. För att möta nya förutsättningar och krav har vi påbörjat införandet av FIPbilar (Första insats person) på våra RiB-stationer. Det genomförs för att vara snabbare på plats vid larm men även för att kunna möta framtida utmaningar med att behålla tryggheten i glesbygd där det är problem med att rekrytera personal. Konceptet kommer att fortsätta utvecklas under budgetperioden. Det har blivit svårare att rekrytera RiB-personal på senare år och personalomsättningen ligger i dag på en något högre nivå än tidigare. Samhällsförändringar innebär att allt fler människor inte arbetar på orten där de bor. En konsekvens av denna utveckling är att är vi ständigt behöver jobba på att bredda rekryteringsbasen, erbjuda flexibla arbetsvillkor och en god arbetsmiljö för att kunna rekrytera i framtiden. Förbundet kan även tvingas till lokala utbildningsinsatser i syfte att klara av kompetensförsörjningen. Det kan innebära merkostnader. Goda relationer med huvudarbetsgivare är också viktigt, liksom att använda ny teknik och moderna arbetsmetoder. Som tidigare nämnt så är frågan under utredning på uppdrag av regeringen. De flesta större städer inklusive växer och behovet av bostäder är stort. Det ökade byggandet, befolkningsökningen och den förtätning av staden som sker gör att även riskerna ökar. Förtätningen med fler höga byggnader medför försvårad framkomlighet för räddningstjänsten med längre insatstider och mer komplicerade angreppsvägar som följd. Det är därför viktigt att räddningstjänsten redan från inledningsskedet är en del i samhällsplanerings- och byggprocessen. Behovet är detsamma i alla medlemskommunerna även om står för den stora volymen av antalet ärenden. De ökade riskerna innebär sannolikt också att behovet av räddningsinsatser ökar. Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde har planeringen för höjd beredskap (civilt försvar) återupptagits hos länsstyrelser och vissa centrala statliga myndigheter. Kommunernas förmåga att upprätthålla sin verksamhet under störda förhållanden och ytterst i samband med krigsfara och krig är av grundläggande betydelse för Sveriges samlade förmåga att motstå yttre hot.

Sid 3(8) Under 2017 kommer MSB att genomföra en analys av hur skyddet av civilbefolkningen under höjd beredskap bör anpassas till nuvarande förhållanden, inkluderande en inriktning för skyddsrumsverksamheten och räddningstjänsten under höjd beredskap. Redan under 2016 har ett arbete påbörjats för att öka kunskapen om totalförsvaret, dvs. både militärt och civilt försvar. Arbetet med utveckling av kommunernas krisberedskap kommer att fokusera på kontinutitetsplanering för kommunens samhällsviktiga verksamheter och ett förtydligande av den enskildes eget ansvar för att ha god hemberedskap. Kommunens arbete inom trygghets- och brottsförebyggandeområdet får alltmer fokus och betydelse både politiskt och i den allmänna debatten, särskilt vad avser den upplevda tryggheten i utemiljön (situationell prevention), ungdomar och drogförebyggande arbete. Trygghetsarbetet har sitt fokus i medborgarens upplevda trygghet. En viktig del i trygghetsarbetet är genomförandet av de beslutade medborgarlöften, där polisen och kommunen gemensamt identifierat behov av aktiva åtgärder för att stärka och utveckla medborgarens trygghet. Ekonomiska och verksamhetsmässiga prioriteringar Räddningstjänsten har i grunden en verksamhet som är i ekonomisk balans men det finns faktorer som påverkar som inte är kontrollerbara för organisationen. Det kan vara räddningsinsatser som är större än vad organisationen är dimensionerad för eller ökade pensionskostnader. Vad gäller ökade pensionskostnader är det en faktor som kommer att påverka ekonomin i högsta under budgetperioden. Arbetstidsförkortningen som genomfördes 1 januari 1982 får nu genomslag i form av att många medarbetare kan gå i pension under budgetperioden vilket driver upp kostnaderna för pensioner. Pensionskostnaden är dessutom svår att prognostisera då brandmän kan gå i pension från 58 år till 67 år. Meddelande om att gå i pension behöver bara göras tre månader i förväg vilket försvårar planeringsförutsättningarna ytterligare. Pensionskostnaderna följs noggrant och åtgärder för att hantera det kommer att föreslås i budgetbeslutet i oktober månad. Räddningstjänsten har under de senaste åren systematiskt jobbat med att uppfylla balanskravet och de ekonomiska målen. Förändringar har bland annat gjorts i personalstyrkan och vagnparken. Det har lett till att goda resultat under flera år och det egna kapitalet har stärkts. Dock så ger den pensionspuckel som nu inträder det inte möjligt att med fler rationaliseringar klara kostnadsökningen. Resultatmålet och balanskravet blir ej möjligt att nå. Den 28 oktober 2016 gav direktionen förbundsledningen i uppdrag att utreda hur underskotten under perioden 2018-2020 kan hanteras. Utredningen har presenterats för direktionen, kommunalråd, kommundirektörer, ekonomidirektörer och revisorer. Resonemanget utvecklas under rubriken Ekonomisk plan. Räddningstjänsten har sedan tidigare reserverat utrymme i driftbudgeten för att klara kommande hyreshöjningar då det beslutade lokalförsörjningsprogrammet nu har genomförts. Stationerna har renoverats

Sid 4(8) eller färdigställts som nybyggnation utifrån ett verksamhets-, arbetsmiljö- och jämställdhetsperspektiv. I och med detta så har lokalförsörjningen säkrats de närmsta åren utan behov av ytterligare större åtgärder. Dock är stationen i över 20 år gammal och underhållskostnaderna stiger i takt med att den åldras. Under budgetperioden kommer arbetet med kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitetsplaner att fortgå med syfte att kommunens samhällsviktiga verksamhet ska kunna bedrivas utan störningar. De risker som bedöms få allt större konsekvenser för både samhällsplanering och kommunernas verksamhet är klimatförändringarna som bland annat kommer att innebära mer extremväder (hetta, skyfall m m). Kommunernas efterfrågan på stöd inom både internt skydd och trygghetsutveckling bedöms kvarstå och möjligen öka under kommande år. Kommunernas interna skydd behöver ständigt utvecklas mot bakgrund av t ex krav från försäkringsbolag. Trygghets- och brottsförebyggande frågor får allt större intresse både politiskt och i den allmänna debatten. Kraven på kommunernas förebyggande arbete blir allt större i och med att handlingsplaner för t ex politik extremism och terrorism ska tas fram. Kommunernas uppgifter och ersättning preciseras i lag samt överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Statens förväntningar på kommunernas förberedelser för verksamheten under höjd beredskap kommer att öka och konkretiseras i samband med kommande översyn av överenskommelsen om kommunal ersättning för krisberedskap och civilt försvar. Jämställdhets- och mångfaldsfrågorna är viktiga för vår verksamhet. Förbundet har genomfört en utbildning och ett arbete med jämställdhet, mångfald, mänskliga rättigheter och diskriminering. Detta för att få kunskap om hur man kan möta alla i samhället på ett bra och värdigt sätt. Arbetet kommer att fortgå kontinuerligt. Att kvalitetssäkra en jämställd service gentemot våra medborgare är en annan viktig aspekt. Under budgetperioden kommer utveckling av tillgänglighetsanpassningar att göras i verksamheten, ett exempel är vår information till medborgarna genom vår webbsida. Förbundet är medlem i nätverket jämställd räddningstjänst och är år 2017 ordförande. Nätverket syftar till att öka kunskapen kring jämställdhet och mångfald med fokus på det interna perspektivet. Nätverket genomför många aktiviteter under åren 2017-2019 och det är de aktiviteterna förbundets jämställdhets- och mångfaldsarbete koncentreras till. Det förebyggande arbetet skall ha fortsatt fokus på minskning av bostadsbränder och att inga människor ska omkomma i bränder. Samverkan med övriga kommunala förvaltningar för att identifiera särskilt riskutsatta är en viktig del i detta. Tillsynsverksamheten ska bedrivas med kvalitet före kvantitet och prioriterade objekt är sådana där människor riskerar att skadas i samband med en eventuell brand. Utbildningsverksamheten är en viktig del av det förebyggande arbetet. Med våra utbildningar når vi företag, offentliga

Sid 5(8) verksamheter och privatpersoner. Utbildningsverksamheten ska utvecklas i takt med de behov som uppstår. Räddningstjänsten sregionen kommer under budgetperioden att inleda ett samarbete med Nerikes brandkår, Bergslagens räddningstjänst och Västra Mälardalens kommunalförbund. Det innebär en gränslös räddningstjänstsamverkan där den hjälpsökande oberoende av förbundsläns- eller kommungräns sätts i fokus. Detta innebär att respektive part får tillgång till varandras resurser. Samarbetet regleras i ett avtal som klargör ekonomiska ersättningar etc. Räddningstjänstens organisation ses ständigt över för att möta framtida krav och behov. Ledningsorganisationen och räddningstjänstavdelningen har genomgått översyn och förändrats. Resterande avdelningar kommer att att genomgå en översyn under budgetperioden.

Sid 6(8) Ekonomisk plan 2018-2020 Finansiella mål Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av kommunbidraget Resultatmålet bidrar till att inflationsskydda det egna kapitalet, bidrar till investeringsutrymmet och skapar en marginal för oförutsedda kostnader eller intäktsbortfall. Under perioden kommer resultatmålet inte att kunna uppnås. Förslag till nytt resultatmål kommer att föreslås i samband med att budgeten beslutas i oktober. Förslaget kommer att se ut enligt följande: År 2018: Årets resultat ska uppgå till 0 % av kommunbidraget. År 2019: Målet är att ha ett resultat i balans frånsett det planerade underskottet som ska täckas av eget kapital. År 2020: Målet är att ha ett resultat i balans frånsett det planerade underskottet som ska täckas av eget kapital. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel Investeringsmålet innebär att vi inte ska låna pengar för att ersätta gamla tillgångar eller investera i ny teknik. Ekonomisk plan 2018-2020 Nedan redovisas en plan över resultatutvecklingen med två procents uppräkning per år av kommunbidragen. Ekonomisk plan 2018-2020 Budget Plan Plan Plan 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter 17 209 17 429 17 722 18 000 Verksamhetens kostnader -115 174-118 719-122 218-126 461 Avskrivningar -4 762-4 643-4 659-4 958 Verksamhetens nettokostnader -102 727-105 933-109 155-113 419 Kommunbidrag 104 398 106 486 108 616 110 788 Finansiella intäkter 20 20 20 20 Finansiella kostnader (pension) -1 167-1 328-2 378-2 219 Årets resultat 524-755 -2 897-4 829 (Förändring av eget kapital) Finansiellt mål 522 532 543 554 Differens mot finansiellt mål 2-1 287-3 440-5 383

Sid 7(8) Balanskravet och resultatmålen uppnås ej under perioden 2018-2020. Kostnader för pensioner ökar, enligt prognos från KPA, jämfört med tidigare år beroende på den arbetstidsförkortning som genomfördes inom räddningstjänsten 1 januari 1982 och den då nyanställda personalen nu börjar gå i pension. Finansiella kostnader för pensioner är även de prognostiserade att öka. Det som prognosen visar är att det är en pensionspuckel som tar sitt slut år 2021 (se diagram 1.) Övrig kostnadsutveckling är baserad på SKL:s prognoser. Diagram 1. Det finns flera olika vägar att gå för att hantera det underskott som pensionspuckeln ger. Ett alternativ är en höjning av kommunbidraget från medlemskommunerna. Ett annat är att själva pensionskostnaderna övertas av medlemskommunerna. Det tredje är att använda det egna kapitalet med åberopande av synnerliga skäl. I utredningen konstateras följande när det gäller särskilda skäl: I lagen anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I prop. 2003/04:105 framgår att man vill undvika att det fastställs orealistiska budgetar, vilkas konsekvenser förr eller senare måste lösas in samt att man vill stimulera ett mer långsiktigt ekonomiskt tänkande och agerande. Mot denna bakgrund skrivs det att det bör införas en möjlighet att upprätta en budget så att kostnaderna överstiger intäkterna om det finns synnerliga skäl. Prop. 2003/04:105 menar att om det efter en grundlig finansiell analys konstateras att det finns ett eget kapital med realiserbara tillgångar av en omfattning som klart överstiger rimliga krav på finansiell handlingsberedskap är det regeringens uppfattning att kommunen eller landstinget skall ges möjlighet att kunna minska kapitalet på ett planerat sätt. Ett synnerligt skäl kan därför vara att en kommun (även kommunalförbund) eller ett landsting med en stark finansiell ställning ges möjlighet att med beaktande av god ekonomisk hushållning minska sin förmögenhet, dvs. upprätta en budget som inte är i balans. I ett sådant läge bör det finnas

Sid 8(8) möjlighet att anta finansiella mål som anger att det egna kapitalet tillåts minska. Minskning av det egna kapitalet måste i dagsläget ses som den mest rimliga hanteringen. Förbundsledningen har fått i uppdrag att utreda hur stort det egna kapitalet bör vara för att trygga förbundets ekonomiska ställning över tid. Uppdraget ska redovisas på direktionens sammanträde den 29 september och kommer att ligga till grund för budgetbeslutet i oktober. I samband med det ses de finansiella målen över för att minskningen av det egna kapitalet ska kunna vara möjligt. Uppräkningen av kommunbidraget på 2 % under budgetperioden förutsätts. Investeringar Investeringsplanen beräknas kunna genomföras med egna medel vilket gör att investeringsmålet uppfylls. Kommunbidraget höjs med två procent per år under budgetperioden. Begränsande för investeringarna framöver kan komma att bli hur det totala utrymmet tillåter avskrivningskostnaderna. Kommunbidragets storlek Nedan redovisas varje medlemskommuns andel av kommunbidraget. Kommun 2017 2018 2019 2020 % Forshaga 9 381 9 569 9 760 9 955 9,0 Grums 7 105 7 247 7 392 7 540 6,8 Hammarö 7 939 8 098 8 260 8 425 7,6 64 717 66 011 67 332 68 678 62,0 Kil 8 901 9 079 9 261 9 446 8,5 Munkfors 6 355 6 482 6 612 6 744 6,1 Summa 104 398 106 486 108 616 110 788 100,0