Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.... 15 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 17 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 18 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning... 22 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning... 25 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 30 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 47 1:3 Handikappersättningar... 54 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.... 57 1:5 Ersättning för kroppsskador... 60 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen... 62 2:1 Försäkringskassan... 73 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag... 75 1:2 Föräldraförsäkring... 77 1:3 Underhållsstöd... 91 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 92 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 93 1:8 Bostadsbidrag... 97 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2014 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

Inledning Prognoserna i denna rapport är något högre än de prognoser som lämnades den 5 maj 2014. Sammantaget är utgifterna högre för ohälsoområdet och lägre för föräldraförsäkringen. Inom ohälsoområdet beror förändringen framför allt på att utfallen för inkomstfördelningen bland mottagarna av sjuk- och aktivitetsersättning ser annorlunda ut samt att sjukfallens varaktighet för de som har sjukpenning nu antas bli något längre än vad som tidigare antagits. Inom föräldraförsäkringen beror sänkningen på att färre nettodagar både för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning har tagits ut. För de flesta förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde är dock förändringarna små och synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats nämnvärt. Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan senast den 28 juli 2014 redovisa utgiftsprognoser för 2014 2018 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. 3

Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde Miljarder kronor Anm. *Utfall Källa: Försäkringskassan De totala utgifterna 2013 blev 189 miljarder kronor, se diagram ovan. Utgifterna beräknas år 2014 till 193 miljarder kronor för att därefter successivt öka till 209 miljarder kronor år 2018. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna öka från 30 miljarder år 2014 till 34 miljarder år 2018. För utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas de öka från 90 miljarder år 2014 till 93 miljarder år 2018. Även utgifterna inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, beräknas öka från 73 miljarder år 2014 till 82 miljarder år 2018. 4

Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Belopp i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp -3,6-3,0 Anslagna medel 190,9 192,5 Tilldelade medel 187,3 189,5 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall 188,7 Prognos 193,3 197,4 201,8 205,4 208,8 Avvikelse från anslag +2,2-0,8 Avvikelse från tilldelade medel -1,4-3,8 Hemställan om tilläggsanslag 2,8 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 är 192,5 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2013 var 3,0 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2014 är 189,5 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 193,3 miljarder kronor. Detta är 0,8 miljarder kronor högre än anslagna medel och 3,8 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag för 2014 om sammanlagt 2 759 miljoner kronor. Tilläggsanslagen avser 5 anslagsposter där de beräknade utgifterna överstiger den högsta tillåtna anslagskrediten. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa alla utgiftsområden i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 5

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor Anm. *Utfall Källa: Försäkringskassan Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 10 timmar per år och av att schablonbeloppet (ersättning per timme) antas öka med 4 kronor per år. Antalet personer med assistansersättning beräknas däremot fortsatt vara drygt 16 000 under hela prognosperioden. Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2014 beräknas utgifterna uppgå till 5,4 miljarder kronor för att öka till 6,2 miljarder år 2018. 6

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Miljarder kronor Anm. *Utfall Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen öka något under prognosperioden, från 75,1 miljarder kronor år 2013 till 77 miljarder år 2014, och sedan öka till 79,6 miljarder år 2018, uttryckt i löpande priser. Justerat för inflationsutvecklingen beräknas utgifterna minska från 2016. Jämfört med prognosen i maj 2014 har prognoserna justerats upp för hela perioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var drygt 550 000 personer i beståndet. I december 2013 var antalet 363 000 personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2018 beräknas 325 000 personer ha aktivitets- eller sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning beräknas minska, dels då många kommer att uppnå 65 års ålder, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 37 miljarder år 2018. Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden, i ett historiskt sammanhang får dock uppgången betecknas som begränsad, framför allt med avseende på de längre fallängdskategorierna. De kortare sjukfallen, upp till 180 dagar, karaktäriseras av en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under 7

sommaren och fler sjukfall under vintern. Nyinflödet, som har ökat under 2012 och 2013, bedöms fortsätta att öka under 2014 men i avtagande takt. Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med den beräknade befolkningsökningen. Även sjukfallens varaktighet bedöms öka under 2014 och 2015, men sedan vara oförändrad under resten av prognosperioden. Sjukfallsutgifterna har historiskt uppvisat en stor variation, med långa perioder av kraftiga ökningar respektive minskningar. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. Prognosen för sjukpenning bygger på nuvarande arbetssätt i handläggning av pågående sjukfall. Försäkringskassan bedriver dock ett intensivt arbete med att införa nya arbetssätt, exempelvis En enklare sjukskrivningsprocess. Försäkringskassans arbete med att utveckla sjukskrivningsprocessen syftar bland annat till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Detta förväntas förkorta sjukskrivningstiderna framför allt med avseende på längre sjukfall och bör därmed innebära lägre utgifter på sikt. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 8

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor Anm. *Utfall Källa: Försäkringskassan Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för anslagsposten föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden, från 26,9 miljarder år 2013 till 32,6 miljarder för 2018. Ökningen beror dels på att antalet barn i åldrarna 0 8 år antas öka, dels på ökande timlöner. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka under hela prognosperioden till följd av fler barn i åldrarna 0 12 år samt ökande timlöner. Utgiften beräknas öka från 5,8 miljarder år 2013 till 6,5 miljarder år 2018. Under 2013 användes 5,7 miljoner nettodagar för vård av barn, vilket motsvarar en ökning med 15 procent jämfört med året innan. Det höga utfallet under 2013 förklaras främst av en omfattande influensa under första kvartalet. Lanseringen av den nya VAB-applikationen och det slopade intygskravet har förenklat ansökan om tillfällig föräldrapenning, men det är osäkert hur dessa har påverkat utfallet. Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror på att antalet barn beräknas bli fler. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19 år. Utgiften för hela anslaget var 3,1 miljarder kronor år 2013 och beräknas öka till 4,0 miljarder 2018. 9

Utgiften för bostadsbidrag var 4,5 miljarder kronor 2013 och beräknas öka till 5,1 miljarder kronor år 2014. Denna ökning är en följd av att det särskilda bidraget har höjts från och med år 2014. År 2018 beräknas utgifterna ha minskat något till 4,7 miljarder kronor. Att utgifterna har en avtagande trend bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades den 5 maj 2014 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognos 192 925 196 373 200 507 204 215 207 772 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antagande -91-266 -427-426 -449 Volym- och strukturförändringar 337 966 1 369 1 434 1 392 Nya regeländringar 80 290 290 290 290 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift -27 Övrigt 69 38 25-126 -247 Ny prognos 193 319 197 401 201 764 205 361 208 758 Differens i miljoner kronor 395 1 028 1 257 1 146 986 Differens i procent 0,2 0,5 0,6 0,6 0,6 Sammantaget har prognoserna höjts något för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 5 maj 2014. De nya makroekonomiska förutsättningarna har haft en sänkande effekt på de flesta anslagsposterna. Volym- och strukturförändringar har höjt prognoserna inom ohälsoområdet och sänkt prognoserna inom föräldraförsäkringen. Även regeländringar för statligt tandvårdsstöd har bidragit till en högre prognos. Prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättning har höjts för hela prognosperioden till följd av en ny beräkning av andelen personer med inkomstrelaterad sjukersättning. Konjunkturinstitutets sänkta prognos för prisbasbeloppet har haft en sänkande effekt på prognosen. Även prognosen för sjukpenning har höjts för samtliga år, delvis på grund av att sjukfallens varaktighet beräknas öka. Nyinflödet för 2014 har dock justerats ned något, vilket tillsammans med Konjunkturinstitutets sänkta prognos för timlöneutvecklingen har en sänkande effekt på prognosen. De sänkta prognoserna för timlöneökningen och prisbasbeloppet har tillsammans med en justering av fördelningen mellan olika föräldrapenningdagar föranlett en sänkning av prognosen för 10

föräldrapenning. Prognosen för tillfällig föräldrapenning har sänkts på grund av ett lägre utfall för antal nettodagar i delförmånen vård av barn. Jämförelse med föregående prognos från maj 2014 Förändring i miljarder kronor Källa: Försäkringskassan Behov av ytterligare medel för 2014 I regleringsbrevet för 2014 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2013 till 2014. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2013 och 2014 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2013 till 2014 och från år 2014 till 2015. För 5 anslag/anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2014 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit). Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag för 2014 om sammanlagt 2 759 miljoner kronor, se även tabell nedan. För 4 av de 5 anslagen/anslagsposterna hemställde Försäkringskassan också i maj om tilläggsanslag. För 2 anslag/ anslagsposter, Handikappersättning och Tillfällig föräldrapenning, har prognoserna sänkts och det finns inte längre något behov av tilläggsanslag. 11

För anslaget 9.4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning överskrider, precis som i maj, det prognostiserade medelsbehovet 2014 tilldelade medel, med 21 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 4 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Bilstöd till personer med funktionsnedsättning för budgetåret 2014 med 21 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas stoppas utbetalningarna i december 2014 och anslagsbehovet 2015 ökar med motsvarande belopp. För anslagsposten 10.1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar överskrider den prognostiserade utgiften 2014 tilldelade medel med 2 285 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 373 miljoner kronor. Denna hemställan är ny för denna prognos. Prognosen för Aktivitets- och sjukersättningar höjs med 450 miljoner för 2014, och avvikelsen från årets anslag är ungefär 1 miljard kronor. Detta tillsammans med att anslagsposten hade ett underskott från 2013 på 1,2 miljarder kronor gör att Försäkringskassan föreslår ett tilläggsanslag till anslagsposten Aktivitetsoch sjukersättningar för budgetåret 2014 med 2 285 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. För anslagsposten 10.1:4.5 Arbetsskadelivränta överskrider, precis som i maj, den prognostiserade utgiften 2014 tilldelade medel, nu med 171 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 11 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Arbetsskadelivränta för budgetåret 2014 med 171 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12.1:2.1 Jämställdhetsbonus överskrider, precis som i maj, den prognostiserade utgiften 2014 tilldelade medel, nu med 30 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 17 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Jämställdhetsbonus för budgetåret 2014 med 30 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12.1:8 Bostadsbidrag överskrider, precis som i maj, den prognostiserade utgiften 2014 tilldelade medel, nu med 252 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 6 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Bostadsbidrag för budgetåret 2014 med 252 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. 12

Anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2014. Belopp i tusentals kronor 9.4:3 10.1:2.5 Anslag/anslagspost Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Aktivitets- och sjukersättningar Ingående överföringsbelopp från 2013 Anslag 2014 Prognos 2014 Avvikelse från tilldelade medel -12 619 346 995 355 534-21 158-3 808 Överskridande av anslagskredit -1 211 879 38 235 552 39 308 325-2 284 652-372 874 10.1:4.5 Arbetsskadelivränta -66 863 3 200 000 3 304 100-170 963-10 963 12.1:2.1 Jämställdhetsbonus -28 872 264 046 265 547-30 373-17 171 12.1:8 Bostadsbidrag -121 941 4 926 000 5 056 200-252 141-5 841 Summa -2 759 287 Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2014 2018. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2014 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar, och Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2014 2018 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2014 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. 13

Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för maj 2014 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med åtminstone maj 2014 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerade underlag för att utföra beräkningar saknas. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2014 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos i juni 2014 har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). SCB har beräknat prisbasbeloppet 2015 till 44 500 kronor, vilket är 100 kronor mer än Konjunkturinstitutets prognos. Det är Konjunkturinstitutets prognos som har beaktats i prognoserna. Ett högre prisbasbelopp skulle bidra till högre utgifter för till exempel aktivitets- och sjukersättning och föräldrapenning och lägre utgifter för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i maj 2014 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli lägre för åren 2015 2018 jämfört med beräkningarna till prognosen i maj 2014. Det har sänkt prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något lägre samtliga år 2014-2018 förutom 2017. Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen för motsvarande period. 14

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 6 198 160 5 676 040 Tilldelade medel 6 198 160 5 676 040 Utfall/Prognos 5 191 243 5 433 210 5 685 980 5 901 680 6 114 010 6 218 930 Avvikelse från anslag 1 006 917 242 830 Avvikelse från tilldelade medel 1 006 917 242 830 Högsta anslagskredit 309 908 283 802 Tillgängliga medel 6 508 068 5 959 842 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 5 433 miljoner kronor, vilket är 243 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Under perioden 2014-2018 beräknas utgiften för det statliga tandvårdsstödet öka med i snitt 3,7 procent per år. Utgifterna för högkostnadsskyddet och tandvårdsbidraget beräknas öka med i snitt 3,7 respektive 2,4 procent under prognosperioden. Utgiften för det särskilda tandvårdsbidraget antas under samma period öka linjärt i samma takt som den observerade ökningen sedan införandet för 17 månader sedan. Ökningen av tandvårdsstödets utgifter beror delvis på antagandet om en växande befolkning. Enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos blir det i snitt 0,8 procent fler personer per år under prognosperioden, med något större ökning i de äldre åldersgrupperna. Konjunkturåterhämtningen innebär färre arbetslösa och fler sysselsatta, vilket antas öka antalet personer som anser sig ha råd att besöka tandvården. Referenspriserna samt beloppsgränserna för högkostnadsskyddet antas öka i enlighet med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser, vilket har en direkt effekt på utbetalda ersättningar från högkostnadsskyddet. Högre referenspriser innebär högre ersättningsgrundande belopp (som ersättningen från högkostnadsskyddet beräknas på) och därmed högre utgifter, allt annat lika. Detta motverkas av att beloppsgränserna för högkostnadsskyddet förväntas höjas under prognosperioden. 15

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 5 341 940 5 435 380 5 611 730 6 005 260 6 269 120 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -560 +1 410 +1 170 +1 170 +1 420 Volym- och strukturförändringar -57 150-79 050-26 320-56 650-94 970 Ny regel +80 000 +290 000 +290 000 +290 000 +290 000 Övrigt +68 980 +38 240 +25 100-125 770-246 640 Ny prognos 5 433 210 5 685 980 5 901 680 6 114 010 6 218 930 Differens i 1000-tal kronor +91 270 +250 600 +289 950 +108 750-50 190 Differens i procent +1,7 +4,6 +5,2 +1,8-0,8 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets nya prognos över utvecklingen på arbetsmarknaden medför mycket små förändringar på prognosen för tandvårdsstödet. För 2014 innebär den en marginell sänkning och för resterande period en marginell höjning. Volym- och strukturförändringar Prognosen inkluderar Statistiska Centralbyråns senaste befolkningsprognos, jämfört med tidigare prognos har tillväxttakten i befolkningen (över 20 år) sänkts något för 2014 och höjts för resterande prognosperiod. För 2014 medför det en marginell sänkning av prognosen och för 2015-2018 innebär det en marginell höjning. Modellen beaktar de prognoser över referenspriser och beloppsgränser som TLV tar fram. Jämfört med föregående prognos är ökningstakten för referenspriserna oförändrad för samtliga år förutom 2014. Detta medför en sänkning av prognosen för samtliga år då en lägre referensprisökning i år innebär en lägre tillväxttakt totalt sett över prognosperioden, jämfört med tidigare prognos. För 2014 sänks prognosen med ungefär 50 miljoner kronor och för 2015-2018 sänks prognosen med ungefär 100 miljoner kronor årligen till följd av detta. För 2015-2018 motverkas denna sänkning av att beloppsgränserna för högkostnadsskyddet inte höjs i samma takt som i tidigare prognos. Sammantaget innebär de nya förutsättningarna från TLV att progonosen skrivs ned för hela prognosperioden. Ny regel TLV har beslutat om ändringar i det statliga tandvårdsstödet som träder i kraft den 1 september 2014. Dessa förändringar innebär främst att fler åtgärder blir ersättningsberättigade, vilket leder till att utgifterna för högkostnadsskyddet kommer öka. För 2014 förväntas denna ökning vara 16

ungefär 80 miljoner kronor, för resterande period beräknas utgiften bli ungefär 290 miljoner kronor högre per år på grund av detta. Övrigt I föregående prognos tog inte modellen tillräcklig hänsyn till att förändringen av referenspriserna och beloppsgränserna träder i kraft redan den 1 september och inte vid nästföljande årsskifte. I nuvarande prognos har detta korrigerats, vilket har en sänkande effekt på 2017 och 2018. För 2018 innebär denna korrigering att prognosen sänks totalt sett. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 302¹ 520¹ 787 846 891 866 Preliminäravgift 545¹ 541¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -243¹ -21¹ -80-20 25 0 Prognostiserad avgift för respektive år 525 545 867 866 866 866 ¹ Fastställd av riksdag eller regering Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 520 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Analys Prognosen är baserad på Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning, som är 5,5 miljoner kronor för 2014 och 8,7 miljoner kronor per år för resten av prognosperioden. Jämfört med föregående prognos har Socialstyrelsen höjt prognosen med 12 procent för 2014 och 78 procent per år för 2015-2018. Detta medför att även statlig ålderspensionsavgift för förmånen höjs. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. 17

Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 405 464 449 485 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +382 +382 +381 +381 Ny regel - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - +61 - Övrigt - - - - Ny prognos 787 846 891 866 Differens i 1000-tal kronor +382 +382 +442 +381 Differens i procent +94,3 +82,3 +98,4 +78,6 Volym- och strukturförändringar Prognosen för utgiften för statlig ålderspensionsavgift har höjts under hela prognosperioden. Detta förklaras av att Socialstyrelsen har höjt utgiftsprognosen för smittbärarpenning med 0,6 miljoner kronor för 2014 och 3,8 miljoner kronor per år för 2015-2018. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -59 952 0 Anslag 867 766 658 025 Tilldelade medel 807 814 658 025 Utfall/Prognos 780 929 664 192 611 535 576 014 554 871 553 514 Avvikelse från anslag 86 837-6 167 Avvikelse från tilldelade medel 26 885-6 167 Högsta anslagskredit 63 576 32 901 Tillgängliga medel 871 390 690 926 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 664 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 18

Analys Nuvarande regelverk Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälsooch sjukvårdslagen 1 söker vård i andra EU/EES-länder och Schweiz. Utgiften påverkas även av antalet personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige. Även vårdkostnader för pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har en inverkan på utgiften. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, som började tillämpas den 1 maj 2010, påverkar utgiften på ett antal olika sätt. Införandet av förordningarna har bland annat medfört att de gällande återbetalningsreglerna skärpts, dels genom förkortade återbetalningstider och dels genom införandet av ränta på sena betalningar. Den 1 oktober 2013 trädde en ny kostnadsansvarslag 2 angående patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets och -rådets direktiv 3 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i svensk rätt. Enligt den nya kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget. 4 Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av den nya kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. 5 Staten ska även fortsättningsvis ansvara för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten kommer även att ha kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 6. De bilaterala överenskommelser och 1 2 3 4 5 6 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 2011/24/EU. 16 Folkbokföringslagen. Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. 19

konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder ska också bekostas av staten. 7 Analys 2014-2018 Utfall och prognoser uppdelat på ersättningsområden Beloppen anges i miljoner kronor 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Konventionsvård 141 145 172 169 192 176 171 173 174 175 175 Turistvård 56 136 197 137 106 189 175 129 79 42 25 Pensionärsvård 112 243 160 311 331 279 313 304 318 331 346 Sjuk- och 52 84 51 33 69 136 5 5 6 7 7 tandvårdstjänster Summa 361 608 579 650 698 781 664 612 576 555 554 Anm. Den nya lagen, som innebär att delar av den totala utgiften belastar landstingen i stället för staten, får effekt från 2014. Utfall t.o.m. 2013, prognos därefter. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet. Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas endast förändras marginellt mellan åren under prognosperioden. Turistvård Under de första fem månaderna 2014 har utgifterna minskat med 58 procent jämfört med samma period 2013. Prognosen för hela 2014 beräknades i budgetunderlaget till 8 procent lägre än 2013. Den lämnas kvar på den nivån (175 miljoner kronor 2014) då det är väldigt osäkert om det är en permanent nivåsänkning eller endast temporära effekter. Utbetalningarna har haft en viss eftersläpning under året och krav på höga belopp har ännu inte hunnit utbetalas. Utgiften för turistvård har varierat mycket från år till år, vissa år med kraftiga ökningar och andra med stora minskningar. Variationen är även stor från månad till månad. Utgifterna för den del som staten ansvarar för förväntas minska i takt med att den nya lagen om fördelningen av utgifterna mellan staten och landstingen får allt större effekt, från 129 miljoner kronor 2015 till 25 miljoner kronor 2018. Pensionärsvård Utgiften för pensionärsvård för 2014 beräknas till 313 miljoner kronor. Mellan 2014 och 2015 antas utgiften för pensionärsvård minska något. Det beror på att eftersläpningar av fakturor inte längre bedöms vara lika 7 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 20

omfattande. Resten av prognosperioden förväntas utgifterna öka med i snitt 13 miljoner kronor (4 procent) per år. Ökningstakten baseras på de senaste årens trend över belopp på inkomna krav. Sjuk- och tandvårdstjänster Införandet av den nya lagen, som innebär att vården ersätts upp till den kostnadsnivå som Sverige skulle ha ersatt, förväntas medföra en minskning på cirka 54 miljoner kronor från 2014. Under perioden 2014-2018 beräknas utgifterna för staten även sänkas på grund av att delar av utgiftsansvaret flyttats över till landstingen. Trots en nedjustering av utgiftsnivån antas den ökande trenden kvarstå. Ökningen prognostiseras till i genomsnitt 0,6 miljoner kronor (10 procent) per år mellan 2014 och 2018. Prognos för utgiftsfördelningen mellan staten och landstingen fördelat på ersättningsområden Beloppen anges i miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Stat/landsting Stat/landsting Stat/landsting Stat/landsting Stat/landsting Konventionsvård 171/0 173/0 174/0 175/0 175/0 Turistvård 175/31 129/96 79/166 42/225 25/266 Pensionärsvård 313/0 304/0 318/0 331/0 346/0 Sjuk- och 5/78 5/85 6/94 7/103 7/114 tandvårdstjänster Summa per del 664/109 611/181 577/260 555/328 553/380 Summa totalt 773 792 837 883 934 Anm. På grund av avrundningar stämmer inte alltid summan av kolumnerna med prognosen. Det är mycket osäkert vilken effekt den nya kostnadsansvarslagen kommer att få. Beräkningen av fördelningen bygger på antaganden och ska användas med försiktighet, men allteftersom utfall genereras kommer estimeringen att bli säkrare. Under de första fem månaderna 2014 är utfallen för landstingskostnaderna mycket lägre än estimeringen. Dock pekar kurvan brant uppåt vilket rimligen innebär att den ännu inte har stabiliserats. Därför behålls de ursprungliga beräkningarna tills vidare. Jämförelse med föregående prognos Utgifterna under året har varit lägre än beräknat. Detta beror till stor del på en eftersläpning i hanteringen av ärenden. Försäkringskassan gör därför bedömningen att prognosen ska lämnas oförändrad. 21

4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -25 026-12 619 Anslag 379 995 346 995 Tilldelade medel 354 969 334 376 Utfall/Prognos 367 589 355 534 366 592 366 934 362 903 368 119 Avvikelse från anslag 12 406-8 539 Avvikelse från tilldelade medel -12 619-21 158 Högsta anslagskredit 29 999 17 350 Tillgängliga medel 384 968 351 726 Överskridande av anslagskredit 0-3 808 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 356 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 21 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 4 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 21 miljoner kronor. Tillgängliga medel beräknas vara förbrukade i december. Om inte ytterligare medel tillförs anslaget kommer utbetalningar då att stoppas. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antalet anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Även storleken på medelbeloppet 8 har stor inverkan på utbetalningar av anpassningsbidrag. Av diagrammet nedan framgår att till och med år 2006 var antalet personer som fick grundbidrag fler än antalet som fick anpassningsbidrag. Från 2007 är förhållandet det omvända, fler personer får anpassningsbidrag. Denna relation antas fortsätta att gälla under hela prognosperioden. År 2016 2018 beräknas antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag tillfälligt bli lägre. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd år 2007 och 2008 var lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter 9 år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre år 2016 2018. 8 Beräknat per år som totalt utbetalt anpassningsbidrag per person som fått utbetalning. 22

Antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag Anm. Utbetalningar som förskjutits från 2011 till 2012 redovisas i diagrammet som utbetalningar under 2011. Källa: Försäkringskassan Medelbeloppen för grundbidrag och anskaffningsbidrag har inte förändrats märkbart under de senaste åren och de antas inte heller förändras under prognosperioden, se diagram nedan. För anpassningsbidrag har medelbeloppen ökat. I genomsnitt har ökningen de senaste 10 åren varit 8 procent, dock något lägre de senare åren. Ökningen mellan 2012 och 2013 blev 6,8 procent, i prognosen antas att denna ökningstakt består långsiktigt. 23

Utbetalt medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag Tusentals kronor Källa: Försäkringskassan Pågående utredningar Flera utredningar som kommer att ge ökade kunskaper om bilstödet är aktuella. Förutom den interdepartementala utredningen om bilstöd, handikappersättning och vårdbidrag har Inspektionen för socialförsäkring gjort en granskning av bilstödet. Försäkringskassan genomför även ett arbete för att förbättra statistiken för bilstöd. Försäkringskassans internrevision har genomfört en granskning av bilstödet. Med anledning av denna håller Försäkringskassan på med ett omfattande utvecklingsarbete med att vidta åtgärder som kan komma att få effekt på kostnaderna för anpassningsbidrag. En av förändringarna innebär att Försäkringskassan i de flesta fall rekommenderar att man ska lämna offerter från olika bilanpassningsföretag vid ansökan av anpassningsbidrag. Försäkringskassan har även skärpt kraven på innehåll i offerter, fakturor, avtal och kvitton. Det är dock osäkert i vilken utsträckning dessa förändringar kommer att påverka kostnadsutvecklingen i anpassningsbidraget och i prognosen har ingen hänsyn tagits till dessa. I skrivelsen Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet (Ds 2013:46) föreslås ett antal regeländringar som främst avser anpassningsbidraget: 24

Försäkringskassan ska vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. Ökad konkurrens bedöms minska kostnaderna. Den möjlighet som redan finns att neka anpassningsbidrag vid ett uppenbart olämpligt val av fordon bör förtydligas. Slutligen föreslås att tidsgränsen för när nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag kan beviljas enligt huvudregeln ändras från 9 till 10 år. Om bilen som köpts eller anpassats med hjälp av bilstödet är välfungerande ska dock nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag inte beviljas även om tidsgränsen passerats. Förslagen är lämnade till den översyn av bilstödet som ska vara klar hösten 2014. Försäkringskassan är positiv till grundtankarna i förslagen men ser behov av undantag. I denna prognos har hänsyn inte tagits till de föreslagna regeländringarna. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med prognosen som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Utgifterna under april och maj var 6 respektive 8 miljoner kronor lägre än prognostiserat och båda månaderna var 11 miljoner kronor lägre än motsvarande månader 2013. Antal beviljade bilstöd och antal utbetalningsärenden ligger i nivå med 2013. Medelersättningen för anpassningsbidraget under januari-maj 2014 är lägre än motsvarande period 2013, men det är för tidigt att dra slutsatser om medelersättningen för hela 2014 eftersom beloppen för anpassningsbidrag varierar mycket. Preliminära utfall för juni tyder på en ökning av utgifterna jämfört med juni 2013. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -399 007-582 455 Anslag 22 272 000 23 235 000 Tilldelade medel 21 872 993 22 652 545 Utfall/Prognos 22 455 447 23 389 000 24 385 000 25 165 000 25 982 000 26 812 000 Avvikelse från anslag -183 447-154 000 Avvikelse från tilldelade medel -582 455-736 455 Högsta anslagskredit 1 113 600 1 161 750 Tillgängliga medel 22 986 593 23 814 295 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall 25

Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 23 389 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 736 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslaskredit. Analys Storleken på utgifterna styrs av antalet personer som har rätt till assistansersättning, assistanstimmar per månad och beviljad ersättning per timme. Kostnaden för den statliga assistansersättningen har ökat sedan ersättningen infördes 1998. Kostnaderna har ökat även för kommunerna, men i något lägre takt. Utgifterna för den statliga assistansersättningen beräknas fortsätta att öka med mellan 3 och 4 procent per år under prognosperioden 2014 2018. Detta motsvarar ökningar på mellan 780 miljoner och nära en 1 miljard kronor per år fram till 2018 då utgifterna beräknas vara 26,8 miljarder kronor. Kommunernas utgifter beräknas till 4,8 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar 17 procent av totalen. Under prognosperioden väntas kommunernas utgifter öka till 5,1 miljarder kronor år 2018. Förmånens utgifter beräknas totalt till 31,9 miljarder kronor år 2018, då kommunerna väntas stå för nära 16 procent. Kommunernas utgifter är inte inkluderade i anslagstabellen ovan. Utgifter för assistansersättning Miljarder kronor Källa: Försäkringskassan 26

Antalet assistanstimmar har ökat stadigt sedan ersättningens införande. Den här ökningen förväntas fortsätta under prognosperioden och är tillsammans med väntade höjningar av schablonbeloppet det som främst driver utgiftsökningarna under 2014-2018. Under de 12 första åren ökade antalet brukare kraftigt. Sedan 2010 har ökningen avstannat och antalet assistansberättigade har legat relativt konstant, se diagram nedan. Under 2013 sjönk antalet assistansberättigade något men under 2014 har antalet istället ökat svagt, med i snitt 20 fler brukare per månad. Antalet assistansberättigade är i dagsläget cirka 16 000 och de väntas ligga något över 16 000 under prognosperioden. Antal brukare och assistanstimmar Brukare genomsnitt per år och timmar genomsnitt per månad och person Källa: Försäkringskassan 27

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 23 257 000 24 159 000 25 007 000 25 901 000 26 808 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +132 000 +226 000 +158 000 +81 000 +4 000 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 23 389 000 24 385 000 25 165 000 25 982 000 26 812 000 Differens i 1000-tal kronor +132 000 +226 000 +158 000 +81 000 +4 000 Differens i procent +0,6 +0,9 +0,6 +0,3 0,0 Volym- och strukturförändringar Utfallen sedan den senaste prognosen i maj 2014 har varit högre än väntat. Det senaste utfallet är från juni, då var det 48 personer fler än väntat med assistansersättning. Antalet assistanstimmar per person var i juni lite drygt 2 timmar fler än väntat. Detta har lett till att prognosen för statlig assistansersättning har skrivits upp med mellan 0,3 och 0,9 procent per år. 28

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Antalet startade sjukfall beräknas öka under 2014 i jämförelse med 2013. Förra året startades 319 000 sjukfall som blev minst 30 dagar långa. I år beräknas inflödet uppgå till cirka 330 000, för att sedan öka till 332 000 under 2015. Återflödet 9 för 2013 var högt och uppgick till omkring 10 300 sjukfall. Det höga återflödet berodde på att en stor grupp uppnådde maxtid i sjukförsäkringen hösten 2012 och återvände under 2013. Under 2014 och 2015 beräknas återflödet sedan minska något, till omkring 8 000 sjukfall per år. Antalet långa sjukfall beräknas öka under prognosperioden. Förra året passerade cirka 38 400 sjukfall 1 år i fallängd, under 2014 beräknas dessa fall uppgå till ungefär 47 600 för att sedan öka till 51 100 under 2015. Antalet individer som får sjukersättning minskar stadigt. De var 332 000 i december 2013 och beräknas i slutet av 2014 ha sjunkit till ungefär 321 000 personer. Antalet som uppbär aktivitetsersättning ökar däremot från 31 000 i december 2013 till 33 200 i slutet av 2014. Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med mars 2014 har omkring 85 000 fall med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning avslutats sedan de uppnått maximal ersättningstid. Under 2014 och 2015 beräknas cirka 11 100 respektive 12 700 personer lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift. Miljarder kronor, löpande priser 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Sjuk- och aktivitetsersättning 47,7 46,0 45,2 44,7 44,2 43,4 Sjukpenning 26,2 29,7 31,4 32,9 33,6 34,4 Rehabiliteringspenning 1,2 1,3 1,5 1,7 1,7 1,8 Summa 75,1 77,0 78,2 79,2 79,6 79,6 Bedömning i föregående prognos 75,1 76,3 77,1 77,9 78,0 78,0 Differens 0,0 0,7 1,1 1,3 1,5 1,6 ¹ Utfall I löpande priser beräknas utgifterna öka under prognosperioden, justerat för inflationsutvecklingen beräknas utgifterna öka något under 2014, plana ut under 2015 och därefter minska. Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den nu aktuella prognosen och majprognosen beror framför allt på att fler personer beräknas ha inkomstrelaterad ersättning från sjuk- och 9 Med återflöde menas personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. 29

aktivitetsersättning, och därmed en högre medelersättning. Därutöver har den förväntade varaktigheten i sjukpenningfallen justerats upp, vilket höjer prognosen för sjukpenning. 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Hela anslaget 27 941 391 31 602 537 33 523 639 35 148 499 35 980 597 36 850 331 Därav 1:1.21 Sjukpenning 24 100 947 26 910 948 28 558 799 29 643 547 30 544 009 31 312 064 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 2 091 000 2 826 000 2 870 582 3 244 491 3 095 482 3 099 894 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 131 018 1 193 765 1 408 462 1 510 996 1 573 772 1 630 666 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 97 000 130 000 118 901 153 722 145 932 161 436 1:1.15 Närståendepenning 152 602 162 223 172 513 182 787 193 467 204 567 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 16 000 15 000 16 713 19 877 19 549 20 252 1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti 3 980 0 0 0 0 0 1:1.5 Boendetillägg 105 347 88 596 86 511 92 202 97 843 99 482 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 54 921 70 000 75 000 80 000 85 000 90 000 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 53 867 53 805 52 958 51 677 50 343 49 770 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 134 709 152 200 163 200 169 200 175 200 182 200 ¹ Utfall Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2014. 30

1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -2 376 828-209 724 Anslag 26 268 051 26 200 000 Tilldelade medel 23 891 223 25 990 276 Utfall/Prognos 24 100 947 26 910 948 28 558 799 29 643 547 30 544 009 31 312 064 Avvikelse från anslag 2 167 104-710 948 Avvikelse från tilldelade medel -209 724-920 672 Högsta anslagskredit 1 157 903 1 310 000 Tillgängliga medel 25 049 126 27 300 276 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 26 911 miljoner kronor, vilket är 711 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 921 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Anslagsbelastningen för sjukpenning ökade under januari-maj 2014 med 1,3 miljarder kronor (13 procent), jämfört med motsvarande period 2013. Nettodagarna ökade under samma period med 2,1 miljoner dagar (11 procent). Ökningstakterna beräknas avta något under resten av året och uppgå till 11 respektive 10 procent för helåret 2014. De avtagande ökningstakterna beror på att nyinflödet 10 förväntas mattas av. Det stöds av att nyinflödet för januari 2014 endast blev 2 procent högre än januari 2013, samt av att antal inkomna sjukpenningärenden endast har ökat med knappt 1 procent under perioden januari-juni i år. Därutöver minskade sjukfrånvaron under sjuklöneperioden i samtliga sektorer under första kvartalet 2014. 11 Ökningstakten i nyinflödet beräknas därför minska från 9 procent 2013 till drygt 4 procent 2014. Samtidigt bedöms sjukfallens varaktighet fortsätta öka för nya sjukfall under 2014 och 2015. Varaktighetsökningen har tidigare varit främst koncentrerad till arbetslösas sjukfall, men har nu blivit mer generell och omfattar även anställda. Framför allt ökar kvarståendesannolikheterna i fallängdsintervallet 60 364 dagar. 12 En förklaring till ökningen kan vara en större andel psykiska diagnoser i inflödet, vilka i genomsnitt har längre varaktighet än övriga diagnoser. Både inflöde och varaktighet har alltså ökat under de senaste åren, vilket har medfört en ökning av antalet pågående sjukfall, som framgår av diagrammet 10 Med nyinflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar och som ej är återflöde. Denna definition används genomgående i sjukpenningavsnittet. 11 SCB, konjunkturstatistik över sjuklöner. 1:a kvartalet 2014. 12 Försäkringskassan 2014, Sjukfrånvarons utveckling, Socialförsäkringsrapport 2014:12 31

nedan. I mars 2014 pågick det 163 000 sjukfall, att jämföra med 143 000 ett år tidigare. Antal pågående sjukfall i mars varje år Anm. Streckad yta avser återflöde Källa: Försäkringskassan Ovanstående diagram visar hur återflödet påverkar antalet pågående sjukfall. Återflödet utgörs både av personer som uppnått maximal tid i sjukpenning och av personer som uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning. En del av ökningen av antalet pågående sjukfall utgörs alltså av personer som tidigare hade tidsbegränsad sjukersättning. Störst påverkan har återflödet på antalet sjukfall som i mars 2014 hade pågått i mellan 180 dagar och 3 år. I den grupp som uppnådde maxtid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 kom en stor majoritet från sjukpenning. Därefter, fram till och med år 2012, hade majoriteten som uppnådde maxtid tidsbegränsad sjukersättning. Från 2013 är den tidsbegränsade sjukersättningen helt utfasad, vilket innebär att alla som numera uppnår maxtid i sjukförsäkringen kommer från sjukpenning på fortsättningsnivå. De få personer som i diagrammet ovan är kvar i de allra längsta fallängdskategorierna är personer som antingen får fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen då tidsgränsen om 914 ersättningsdagar uppnåtts. Andelen som återvänder till sjukförsäkringen efter att tidigare lämnat på grund av uppnådd maxtid har ökat. Framför allt återvänder de personer som uppnått maxtiden för andra gången i större utsträckning, se tabell nedan. 32

Personer som uppnår maxtid, lämnar och återvänder Uppnått Lämnat Återvänt hittills Maxtid Antal Andel av maxtid Antal Andel av lämnat Årsskiftet 2009/2010 18 423 14 535 79% 8 451 58% 2010 37 543 27 849 74% 13 613 49% 2011 23 351 17 600 75% 9 132 52% 2012, maxtid nr 1 11 123 8 867 80% 5 101 58% 2012, maxtid nr 2 3 149 2 612 83% 1 997 76% 2013, maxtid nr 1 8 452 7 557 89% 4 924 65% 2013, maxtid nr 2 4 884 4 155 85% 2 827 68% Anm. Antalet (och andelen) som återvänder efter att ha lämnat försäkringen p.g.a. maxtid 2013 kommer sannolikt att öka. Detta då en person som startar ett nytt sjukfall inom 15 månader klassas som återvändare. Andelen som förväntas återvända efter uppnådd maxtid har nu justerats upp för samtliga år jämfört med föregående prognos, från 57 till 68 procent. Även om återvändarnas varaktighet faktiskt minskat något har de i regel klart längre sjukfall än övriga, vilket ger en höjande effekt på prognosen. Under 2013 blev återflödet drygt 10 000 sjukfall. För 2014 och 2015 beräknas det årliga återflödet uppgå till omkring 8 000 sjukfall, för att sedan öka längre fram i prognosperioden då det höga nyinflödet 2012-2013 ger effekt på återflödet med några års fördröjning. Pågående sjukfall per månad uppdelat på fallängd Tusental, månadsdata Källa: Försäkringskassan 33

En rad faktorer talar för att sjukpenningförsäkringen under prognosperioden kommer att uppvisa en stabilare utveckling än under de två senaste decennierna. 13 Som bilden ovan visar beräknas det ske en uppgång i antal pågående sjukfall. I ett historiskt perspektiv måste dessa ökningar dock betecknas som begränsade, framför allt med avseende på de längre fallängderna. De kortare sjukfallen, upp till 180 dagar, karaktäriseras av en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. Som tidigare nämnts beräknas nyinflödet öka med drygt 4 procent 2014. Från och med årsskiftet 2014-2015 baseras beräkningarna på att nyinflödet stabiliseras med en årlig uppräkningstakt i linje med den prognostiserade befolkningsökningen 14. Dock har nyinflödet historiskt uppvisat en stor variation, med långa perioder av påtagliga ökningar respektive minskningar. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. Osäkerheten gäller även varaktigheten. Kvarståendesannolikheten bedöms i prognosen generellt att öka något under 2014 och 2015 då historisk utveckling pekar på att ökningar i nyinflödet efterföljs av längre duration i sjukfallen. Historiska jämförelser försvåras dock av förändrat regelverk. Prognosen bygger på nuvarande arbetssätt i handläggning av pågående sjukfall. Försäkringskassan bedriver ett intensivt arbete med att införa nya arbetssätt, exempelvis En enklare sjukskrivningsprocess. Försäkringskassans arbete med att utveckla sjukskrivningsprocessen syftar bland annat till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Detta förväntas förkorta sjukskrivningstiderna framför allt med avseende på längre sjukfall. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos. Känslighetsanalys Som tidigare nämnts baseras beräkningarna på en avtagande ökningstakt i nyinflödet under 2014 för att sedan växa i takt med befolkningsökningen (+0,8 procent) 2015. Osäkerheten är dock stor då nyinflödet historiskt uppvisat påtagliga variationer. Skulle nyinflödet istället öka med 2 procent under 2015 kommer anslagsbelastningen höjas med mellan 180 till 370 miljoner. 13 Försäkringskassan 2013, Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delrapport 3, Dnr 3023-2013. 14 Med befolkningen avses antalet registrerade försäkrade i åldern 16-64 år, exklusive försäkrade med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. 34

Känslighetsanalys. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Huvudscenario (=prognos) 26 910 948 28 558 799 29 643 547 30 544 009 31 312 064 Alternativscenario (inflöde +2 procent 2015) 26 910 948 28 742 641 29 940 055 30 888 192 31 678 475 Differens i 1000-tal kronor 0 +183 842 +296 508 +344 183 +366 411 Differens i procent 0 +0,6 +1,0 +1,1 +1,2 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 26 636 856 28 232 519 29 170 226 30 000 284 30 747 340 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -6 950-26 013-35 079-38 973-42 200 Volym- och strukturförändringar +281 042 +352 293 +508 400 +582 698 +606 924 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 26 910 948 28 558 799 29 643 547 30 544 009 31 312 064 Differens i 1000-tal kronor +274 092 +326 280 +473 321 +543 725 +564 724 Differens i procent +1,0 +1,2 +1,6 +1,8 +1,8 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Prognosen har höjts för samtliga år, delvis på grund av att sjukfallens varaktighet beräknas öka. De förväntade kvarståendesannolikheterna för nya sjukfall (exklusive återvändare) har justerats upp nivåmässigt för samtliga år i fallängder mellan 60 364 dagar. Därutöver förväntas det startas fler återvändarsjukfall då andelen som återvänder efter uppnådd maxtid har ökat. Återvändarnas förväntade varaktighet har dock justerats ned. Nyinflödet för 2014 har justerats ner med knappt 1 procentenhet, vilket ger en sänkande effekt på prognosen. Varaktighetsjusteringen är dock dominerande vilket medför en sammanlagd prognoshöjning. 35

1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 1 177 000 1 292 000 Tilldelade medel 1 177 000 1 292 000 Utfall/Prognos 1 131 018 1 193 765 1 408 462 1 510 996 1 573 772 1 630 666 Avvikelse från anslag 45 982 98 235 Avvikelse från tilldelade medel 45 982 98 235 Högsta anslagskredit 54 350 64 600 Tillgängliga medel 1 231 350 1 356 600 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 1 194 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning följer generellt den som råder för sjukpenning. Rehabiliteringspenningen visade dock under 2013 en klart lägre ökningstakt än sjukpenningen, nettodagarna ökade med 3 procent och utgifterna med knappt 5 procent, att jämföra med 11 respektive 12 procent för sjukpenningen. De första fem månaderna 2014 har utgifterna för rehabiliteringspenning ökat med 2 procent och nettodagarna minskat med 1 procent, jämfört med motsvarande månader 2013. Som framgår av diagrammet nedan har rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) varit sjunkande under de senaste månaderna. En möjlig förklaring till den sjunkande trenden kan vara ett högt nyinflöde av nya sjukfall och således en hög andel korta sjukfall i sjukfallsbeståndet. Rehabiliteringspenning är en vanligare ersättningsform vid längre sjukfall. Den sjunkande trenden bedöms därför vara tillfällig och gradvis återgå till 5,5 procent år 2018 då sjukfallsbeståndet framöver förväntas bestå av fler långa sjukfall. För innevarande år beräknas den genomsnittliga andelen uppgå till 4,8 procent. 36

Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månadsdata Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 1 181 606 1 392 370 1 438 616 1 479 552 1 516 396 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -308-1 282-1 788-2 008-2 197 Volym- och strukturförändringar +12 467 +17 374 +74 168 +96 228 +116 467 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 193 765 1 408 462 1 510 996 1 573 772 1 630 666 Differens i 1000-tal kronor +12 159 +16 092 +72 380 +94 220 +114 270 Differens i procent +1,0 +1,2 +5,0 +6,4 +7,5 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för rehabiliteringspenning. 37

Volym- och strukturförändringar Prognosen har höjts för samtliga år, där höjningen är mer markerad längre fram i prognosperioden. Det beror på att antalet långa sjukfall som oftare får rehabiliteringspenning beräknas öka från 2016 och framåt. I övrigt, se sjukpenningavsnittet. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0-3 602 Anslag 149 000 161 000 Tilldelade medel 149 000 157 398 Utfall/Prognos 152 602 162 223 172 513 182 787 193 467 204 567 Avvikelse från anslag -3 602-1 223 Avvikelse från tilldelade medel -3 602-4 825 Högsta anslagskredit 6 950 8 050 Tillgängliga medel 155 950 165 448 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 162 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Utgifterna för närståendepenning ökade under de första fem månaderna 2014 med omkring 1,4 miljoner kronor (2 procent) jämfört med motsvarande period 2013. Antalet utbetalda nettodagar minskade under samma jämförelseperiod med knappt 1 procent (cirka 500 dagar). En del av nettodagsminskningen kan dock förklaras av ett ovanligt högt januariutfall 2013, vilket även delvis förklarar den kraftiga nettodagsökningen under 2013 om 10 procent. Nettodagarna beräknas öka i en långsammare takt framöver, cirka 2 3 procent per år. Ökningen beror i huvudsak på ett förväntat ökat användande av förmånen, vilket överensstämmer med trenden enligt nedanstående tabell. 38

Omfattning av användande av närståendepenning Avlidna Avlidna för vilka någon/några använt förmånen Andel av avlidna 2007 95 836 7 171 7,5% 2008 95 649 7 003 7,3% 2009 94 418 7 165 7,6% 2010 94 944 7 755 8,2% 2011 94 567 8 394 8,9% 2012 96 707 9 403 9,7% 2013 94 968 9 450 10,0% En förklaring till ökningen från 2010 och framåt kan vara den regeländring som infördes den 1 januari 2010, vilken innebar att det maximala antalet ersättningsdagar höjdes från 60 till 100 dagar. Förmånen fick i samband med detta en ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Närståendepenning Antal nettodagar per månad, tusental Källa: Försäkringskassan 39

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 159 215 168 550 178 667 189 185 200 117 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +3 008 +3 963 +4 120 +4 282 +4 450 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 162 223 172 513 182 787 193 467 204 567 Differens i 1000-tal kronor +3 008 +3 963 +4 120 +4 282 +4 450 Differens i procent +1,9 +2,4 +2,3 +2,3 +2,2 Volym- och strukturförändringar Prognosen har höjts för samtliga år då föregående prognos underskattade nettodagasutfallen för april och maj. Nettodagsprognosen har höjts marginellt nivåmässigt medan ökningstakten lämnas i princip oförändrad. Även prognosen för meddelersättningen lämnas oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 165 000 168 000 Tilldelade medel 165 000 168 000 Utfall/Prognos 134 709 152 200 163 200 169 200 175 200 182 200 Avvikelse från anslag 30 291 15 800 Avvikelse från tilldelade medel 30 291 15 800 Högsta anslagskredit 8 250 8 400 Tillgängliga medel 173 250 176 400 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 152 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 40

Analys I prognosen för de kommande åren antas anslagsbelastningen för arbetshjälpmedel och dess övriga kringkostnader öka. Fördelning av anslagsmedel. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 FMU 200 200 200 200 200 Arbetshjälpmedel 55 000 57 000 60 000 62 000 67 000 Övrigt (inklusive resor) 97 000 106 000 109 000 112 000 115 000 Totalt 152 200 163 200 169 200 174 200 182 200 Anm. FMU=Fördjupade medicinska utredningar. Tidigare benämndes denna delpost FMU/SLU. Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för FMU förblir låga i enlighet med förbrukningen 2013. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting under anslag 10.1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. Arbetstekniska hjälpmedel 15 är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. För perioden 2014-2018 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för arbetshjälpmedel ökar något till följd av priserna ökar generellt i samhället, särskilt de för kompletterande hörseltekniska hjälpmedel. Även kostnaden för posten övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget görs bedömningen att utgifterna för anslagsposten ökar från 152 miljoner kronor 2014 till 182 miljoner kronor 2018. 15 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkA-utredningen (A 2011:03) tilläggsuppdrag i att se över regelverket för arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 41

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 158 300 169 300 175 300 181 300 188 300 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -6 100-6 100-6 100-6 100-6 100 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 152 200 163 200 169 200 175 200 182 200 Differens i 1000-tal kronor -6 100-6 100-6 100-6 100-6 100 Differens i procent -3,9-3,6-3,5-3,4-3,2 Volym- och strukturförändringar Mot bakgrund av utgiftsutvecklingen för FMU under årets första fem månader har antagandet av utvecklingen justerats ner från 300 000 kr per år till 200 000 kronor per år. Även delposten Arbetshjälpmedel har justerats ner mot bakgrund av utvecklingen av utgifterna. Utgiften för denna delpost bedöms bli lägre för år 2014 än för år 2013. Sammantaget leder förändringarna till en sänkning av prognosen för åren 2014-2018. 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 75 000 83 000 Tilldelade medel 75 000 83 000 Utfall/Prognos 54 921 70 000 75 000 80 000 85 000 90 000 Avvikelse från anslag 20 079 13 000 Avvikelse från tilldelade medel 20 079 13 000 Högsta anslagskredit 3 750 4 250 Tillgängliga medel 78 750 87 250 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall 42

Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 70 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Den 1 juli 2010 infördes ett skydd mot höga sjuklönekostnader för arbetsgivare. Skyddet innebär att en arbetsgivare, som under ett kalenderår har sjuklönekostnader som överstiger 2,5 gånger den fastställda genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare i Sverige, efter ansökan, kan få ersättning för dessa kostnader. Ersättningen betalas ut årligen, året efter det kalenderår som kostnaderna uppstod. Det finns dock möjlighet för arbetsgivaren att under vissa förutsättningar begära ersättning i förskott. År 2011 var första gången det gick att ansöka om högkostnadsskydd, men då endast för andra halvåret 2010. Utfallet blev knappt 37 miljoner kronor. Utbetalningarna under 2012, för verksamhetsåret 2011, blev 59 miljoner kronor. År 2013 minskade anslagsbelastningen till knappt 55 miljoner kronor, trots att antalet ansökningar ökade med 30 procent från 2012. Det beror sannolikt på att det inkom färre ansökningar från stora företag på stora ersättningsbelopp jämfört med 2012. Under hösten 2013 genomfördes en särskild insats där Försäkringskassan ringde upp cirka 1 000 små och medelstora företag för att informera om förmånen. Det framkom då att få arbetsgivare känner till förmånen och att de flesta inte kommer upp i tillräckligt höga sjuklönekostnader för att ersättning ska bli aktuellt. Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att informera kring förmånen till arbetsgivare och för åren 2014-2018 beräknas anslagsbelastningen fortsätta öka på grund av ett antagande om att det tar några år innan kännedomen för den nya förmånen är så pass hög att alla som har rätt att söka ersättningen också gör det. Eftersom det hittills endast finns två helårsutfall är osäkerheten dock stor. I promemoria S2014/3552/SF föreslår regeringen att det nuvarande högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader ersätts av en ny ersättning för höga sjuklönekostnader. 16 Förslaget innebär att en arbetsgivare kommer att få kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de små företagen med höga sjuklönekostnader som ska avlastas denna börda. Bestämmelserna förslås träda i kraft den 1 januari 2015. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslaget i prognosen. 16 Promemoria S2014/3552/SF Ersättning för höga sjuklönekostnader, Socialdepartementet, 2014-04-16. 43

Jämförelse med föregående prognos Det blev inga utbetalningar under februari-april men blev det i maj. Antalet ansökningar januari-maj är fler än för hela 2013, men det är svårt att bedöma effekten av det. Prognosen är oförändrad i avvaktan av utvecklingen på utgiften. 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 120 000 122 000 Tilldelade medel 120 000 122 000 Utfall/Prognos 105 347 88 596 86 511 92 202 97 843 99 482 Avvikelse från anslag 14 653 33 404 Avvikelse från tilldelade medel 14 653 33 404 Högsta anslagskredit 6 000 6 100 Tillgängliga medel 126 000 128 100 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 89 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Den 1 januari 2012 infördes en ny förmån benämnd boendetillägg. Boendetillägget kan lämnas till försäkrade som haft tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Rätten till boendetillägg inträder från och med månaden efter den då rätten till tidsbegränsad sjukersättning upphör. Från och med 2013 kan boendetillägg även lämnas till försäkrade vars aktivitetsersättning upphör till följd av att de fyller 30 år. Boendetillägget kan lämnas med högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en gift 17 försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Boendetillägg kan lämnas om den försäkrade får sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivs 17 Även sambos räknas som gifta i detta sammanhang 44

introduktion och får aktivitetsstöd. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Under 2013 betalades sammanlagt 105 miljoner kronor ut i boendetillägg till 3 349 personer. Som förväntat, till följd av att målgruppen för boendetillägg har utökats, så var utgifterna klart högre under 2013 jämfört med 2012. Utgifterna har dock minskat under första fyra månaderna 2014 jämfört med 2013, prognosen är därför lägre för helåret 2014 än 2013, utgifterna väntas öka något under prognosperioden till följd av att medelersättningen ökar under perioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 96 536 95 007 99 205 102 339 102 408 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -7 940-8 496-7 003-4 496-2 926 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 88 596 86 511 92 202 97 843 99 482 Differens i 1000-tal kronor -7 940-8 496-7 003-4 496-2 926 Differens i procent -8,2-8,9-7,1-4,4-2,9 Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts för hela prognosperioden på grund av lägre utfall av inflödet till förmånen. 45

1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 83 000 81 000 Tilldelade medel 83 000 81 000 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall/Prognos 53 867 53 805 52 958 51 677 50 343 49 770 Avvikelse från anslag 29 133 27 195 Avvikelse från tilldelade medel 29 133 27 195 Högsta anslagskredit 4 650 4 050 Tillgängliga medel 87 650 85 050 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 54 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Den 1 januari 2012 infördes sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Försäkrade som har haft tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser och som på grund av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken inte skulle ha rätt till hel sjukpenning som på fortsättningsnivån medför en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, kan få sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall kan uppgå till högst 160 kronor per dag vid hel förmån och kan lämnas för 7 dagar per vecka. Under 2013 betalades sammanlagt 54 miljoner kronor ut i sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall till 1 030 personer. Från och med 2013 kan sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall även beviljas försäkrade vars aktivitetsersättning upphör till följd av att de fyller 30 år. Till följd av att målgruppen för sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall utökades så ökade utgifterna under 2013. Under prognosperioden 2014 2018 väntas utgifterna minska marginellt till följd av ett sjunkande bestånd. 46

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 54 087 53 208 51 827 50 417 49 817 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -282-250 -150-74 -47 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 53 805 52 958 51 677 50 343 49 770 Differens i 1000-tal kronor -282-250 -150-74 -47 Differens i procent -0,5-0,5-0,3-0,1-0,1 Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats marginellt till följd av att beståndet justerats ner marginellt. 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Hela anslaget 52 239 783 50 621 766 49 943 215 49 523 540 49 126 863 48 409 722 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 40 719 590 39 308 325 38 142 235 37 377 535 37 097 404 36 956 725 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitetsoch sjukersättning 6 975 000 6 678 661 7 063 979 7 311 913 7 113 065 6 455 757 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättningar 4 517 437 4 606 827 4 709 092 4 805 914 4 887 924 4 968 445 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 27 756 27 953 27 909 28 178 28 470 28 795 ¹ Utfall Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med prognosen som lämnades till regeringen i budgetunderlaget 2014. 47

1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -311 289-1 211 879 Anslag 39 819 000 38 235 552 Tilldelade medel 39 507 711 37 023 673 Utfall/Prognos 40 719 590 39 308 325 38 142 235 37 377 535 37 097 404 36 956 725 Avvikelse från anslag -900 590-1 072 773 Avvikelse från tilldelade medel -1 211 879-2 284 652 Högsta anslagskredit 1 990 950 1 911 778 Tillgängliga medel 41 498 661 38 935 451 Överskridande av anslagskredit 0-372 874 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 39 308 miljoner kronor, vilket är 1 073 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 2 285 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 373 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 2 285 miljoner kronor. Analys Den följande framställningen ger en överblick över hela anslagsposten men fokuserar främst på utvecklingen för sjukersättning eftersom det är inom detta område som de största volymförändringarna förväntas ske under de närmaste åren. Antalet personer med förmånerna sjuk- och aktivitetsersättning ökade kraftigt efter att förmånerna infördes år 2003. Efter en kulmen på nära 556 000 personer under våren 2007 har antalet personer minskat till drygt 363 000 i december 2013 och väntas minska till 354 000 under 2014. Detta till följd av ett ökat utflöde och ett minskat inflöde. De närmaste åren förväntas beståndet fortsätta att minska och i december 2018 beräknas 324 000 personer få sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det är antalet personer med sjukersättning som står för minskningen, från 332 000 i december 2013 till 288 000 i december 2018. Minskningen beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt på att nybeviljandet av sjukersättning numera är lågt i förhållande till utflödet. Antalet personer med aktivitetsersättning väntas öka då inflödet under 2013 och början av 2014 har legat på en högre nivå jämfört med samma period 2012. Det förväntas ligga kvar på denna nivå under hela prognosperioden. Beståndet för aktivitetsersättningen förväntas vara drygt 36 000 i december 2018. 48

Sjukersättning tills vidare Antal personer i beståndet, tusental, månadsdata Källa: Försäkringskassan Beståndet för sjukersättning tills vidare består dels av personer som har beslut enligt gammalt 18 regelverk, dels av personer som har beslut enligt nytt 19 regelverk. De som har beslut enligt gammalt regelverk har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. De som har beslut enligt nytt regelverk bedöms ha en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och förväntas inte kunna återvända till arbetslivet inom all överskådlig framtid. Prognosen bygger på antagandet att utflöde från sjukersättning tills vidare, oavsett om det gäller gammalt eller nytt regelverk, sker genom att personer fyller 65 år eller avlider. Nybeviljandet av sjukersättning ökade till 11 600 under 2013 från 9 700 år 2012. Ökningen antas fortsätta under prognosperioden från knappt 13 100 nybeviljningar under 2014 till cirka 14 700 under 2018. Ökningen förklaras framför allt av att gruppen med de personer som tidigare lämnat sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maxtid en andra gång tillkommit. Antalet personer som uppnår maxtid väntas öka framöver, vilket väntas medföra ett ökat nybeviljande. Antalet personer som beviljas sjukersättning tills vidare av dem med aktivitetsersättning som fyller 30 år ligger på en högre nivå under 2014 jämfört med samma period föregående 18 Avser regelverket som gällde innan juli 2008. 19 Avser regelverket som trädde i kraft juli 2008. 49

år, vilket ökar inflödet till sjukersättningen. Ökningen av sjukfallen i sjukpenningprognosen påverkar nybeviljandet för framför allt den senare delen av prognosperioden i och med att en andel av dessa förväntas bli långa sjukfall varav vissa väntas leda till sjukersättning. Liksom i tidigare prognoser bedöms medelersättningen för sjukersättning uttryckt i antal prisbasbelopp fortsätta minska svagt under hela prognosperioden. Anledningen till minskningen är att andelen med endast garantiersättning är högre bland dem som nybeviljas ersättningen än bland dem som lämnar den, medan det motsatta gäller för andelen med endast inkomstrelaterad ersättning. De nya som tillkommer antas alltså ha lägre genomsnittlig ersättning än de som lämnar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 38 858 241 37 551 240 36 774 113 36 487 784 36 247 442 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -85 906-166 864-161 998-157 263 Volym- och strukturförändringar +450 084 +676 901 +770 286 +771 618 +866 546 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 39 308 325 38 142 235 37 377 535 37 097 404 36 956 725 Differens i 1000-tal kronor +450 084 +590 995 +603 422 +609 620 +709 283 Differens i procent +1,2 +1,6 +1,6 +1,7 +2,0 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för prisbasbeloppet för åren 2015-2018, vilket sänker utgifterna med cirka 85-170 miljoner per år. Volym- och strukturförändringar Faktorn för att beräkna medelersättningen har justeras upp för hela prognosperioden. Vi har tidigare antagit en för hög minskningstakt för andelen personer med inkomstrelaterad ersättning, vilket lett till att prognosen träffat fel. Andelen personer med inkomstrelaterad ersättning minskar fortfarande, men i långsammare takt än vi tidigare antagit. Detta bidrar till den största delen av förändringen av prognosen under prognosperioden. Mindre förändringar har gjorts för att justera upp inflödet till sjukersättningen. 50

1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 31 000 28 625 Tilldelade medel 31 000 28 625 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall/Prognos 27 756 27 953 27 909 28 178 28 470 28 795 Avvikelse från anslag 3 244 672 Avvikelse från tilldelade medel 3 244 672 Högsta anslagskredit 1 550 1 431 Tillgängliga medel 32 550 30 056 Överskridande av anslagskredit 0 0 Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 28 miljoner kronor, vilket är 0,7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiften under denna anslagspost består av utbetalningar till Arbetsförmedlingen och till Samhall, som båda fakturerar Försäkringskassan för sina insatser för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning med 75 procents omfattning. Utgiften är därmed starkt beroende av utvecklingen av antalet personer med sådan ersättning. Den prognostiserade ökningen av antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning förväntas medföra att utgifterna för detta anslag ökar något över prognosperioden. Prognosen är osäker då faktureringen och dess variation över året har varit svår att förutse. 51

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 27 919 27 680 27 781 27 929 28 178 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -81-101 -118-117 -129 Volym- och strukturförändringar +115 +330 +515 +658 +746 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 27 953 27 909 28 178 28 470 28 795 Differens i 1000-tal kronor +34 +229 +397 +541 +617 Differens i procent +0,1 +0,8 +1,4 +1,9 +2,2 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för hela prognosperioden vilket sänker prognosen med cirka 80 130 tusen per år. Volym- och strukturförändringar Volymförändringarna beror på förändringarna i sjuk- och aktivitetsersättningsprognosen. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor Ingående överföringsbelopp -144 061-166 498 Anslag 4 495 000 4 610 498 Tilldelade medel 4 350 939 4 444 000 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall/Prognos 4 517 437 4 606 827 4 709 092 4 805 914 4 887 924 4 968 445 Avvikelse från anslag -22 437 3 671 Avvikelse från tilldelade medel -166 498-162 827 Högsta anslagskredit 224 750 230 525 Tillgängliga medel 4 575 689 4 674 525 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 4 607 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 163 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom angiven anslagskredit. 52

Analys Den senaste tre åren har antalet personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning som får bostadsstillägg minskat med närmare 7 000, från 127 200 personer i december 2010 till 118 400 personer i december 2013. En viktig förklaring till minskningen är avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen. Antalet personer med bostadstillägg väntas öka något under prognosperioden till följd av att inflödet till sjukersättningen väntas öka. Prisbasbeloppet är 100 kronor lägre år 2014 jämfört med 2013 vilket har en höjande effekt på utgifterna 20, eftersom ersättningen för aktivitets- och sjukersättning indexeras upp/ned i takt med prisbasbeloppet. Om aktivitetseller sjukersättningen höjs, minskar bostadstillägget och vice versa. För åren 2015 och framåt beräknas prisbasbeloppet öka med mellan 0,2 och 2,6 procent per år, vilket sänker utgifterna för bostadstillägg. Även boendekostnadernas förändringar har betydelse för bostadstilläggets utveckling. Konjunkturinstitutet prognostiserar att boendekostnadsindex för bostads- och hyresrätter ökar under prognosperioden. Boendekostnadsindex prognostiseras öka med 1,8 procent under år 2014, 2,2 procent 2015 och med 2,0 procent per år för åren därefter. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 4 607 228 4 705 799 4 796 057 4 873 880 4 952 736 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -3 629-4 213-697 -876-1 086 Volym- och strukturförändringar +3 228 +7 506 +10 554 +14 920 +16 795 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 4 606 827 4 709 092 4 805 914 4 887 924 4 968 445 Differens i 1000-tal kronor -401 +3 293 +9 857 +14 044 +15 709 Differens i procent 0,0 +0,1 +0,2 +0,3 +0,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Den totala makrobilden sänker prognosen för hela prognosperioden. Boendekostnadsindex har sänkts jämfört med föregående prognos och 20 Höjt prisbasbelopp sänker inte alltid bostadstillägget för alla i beståndet då även fribeloppet vid inkomstberäkningen följer prisbasbeloppet. Detta medför att personer med enbart garantiersättning får oförändrat belopp. 53

bidrar till att minska utgifterna. Sänkningen av prisbasbeloppet bidrar dock till en mindre ökning av utgifterna. Volym- och strukturförändringar Volymförändringarna är till följd av förändringarna i sjuk- och aktivitetsersättningsprognosen. 1:3 Handikappersättningar Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -11 278-44 080 Anslag 1 284 000 1 314 000 Tilldelade medel 1 272 722 1 269 920 Utfall/Prognos 1 316 802 1 333 000 1 348 000 1 375 000 1 419 000 1 468 000 Avvikelse från anslag -32 802-19 000 Avvikelse från tilldelade medel -44 080-63 080 Högsta anslagskredit 64 200 65 700 Tillgängliga medel 1 336 922 1 335 620 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 1 333 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 63 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta väntas fortsätta i ungefär samma omfattning de kommande åren, se diagram nedan. Störst, räknat i procent, är ökningen på högsta nivån, se tabell nedan. 21 Ökningen av den högsta och näst högsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och av att nivåernas andelar av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av hur andelarna kommer att utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2011 och 2013. 21 Handikappersättning har tre ersättningsnivåer: 36, 53 och 69 procent av prisbasbeloppet. Ersättningens storlek bestäms av omfattningen av hjälpbehovet och av storleken på merkostnaderna som orsakas av sjukdomen eller funktionsnedsättningen. 54

Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer Nivå december 2013 december 2018 förändring 36 % 39 200 40 700 3,8 % 53 % 10 600 11 200 5,7 % 69 % 13 000 13 900 6,9 % Totalt 62 800 65 800 4,8 % Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Anm. Decembervärden Källa: Försäkringskassan Månadsutfallen för utgifterna hittills under 2014 (jan-maj) är lägre än de prognoser som gjordes både i anslagsuppföljningarna i januari och maj och i budgetunderlaget från februari i år. Nuvarande prognos innebär en sänkning jämfört med föregående prognos, se diagram nedan. 55

Utgifter för handikappersättning Miljoner kronor, månadsdata Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 1 337 000 1 355 000 1 385 000 1 429 000 1 478 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -3 000-6 000-6 000-6 000 Volym- och strukturförändringar -4 000-4 000-4 000-4 000-4 000 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 333 000 1 348 000 1 375 000 1 419 000 1 468 000 Differens i 1000-tal kronor -4 000-7 000-10 000-10 000-10 000 Differens i procent -0,3-0,5-0,7-0,7-0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ned prognosen för prisbasbeloppet för åren 2015-2018. Detta föranleder en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2015-2018. 56

Volym- och strukturförändringar Retroaktivitetsfaktorn 22 har sänkts något för prognosperioden med hänsyn till utfallen under året. Detta föranleder också en sänkning av prognosen. 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Hela anslaget 3 830 863 3 583 100 3 339 656 3 138 364 3 017 025 2 889 095 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 3 566 863 3 304 100 3 069 000 2 917 100 2 800 000 2 676 100 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 264 000 279 000 270 656 221 264 217 025 212 995 1 Utfall Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena 3 år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2014. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0-66 863 Anslag 3 500 000 3 200 000 Tilldelade medel 3 500 000 3 133 137 Utfall/Prognos 3 566 863 3 304 100 3 069 000 2 917 100 2 800 000 2 676 100 Avvikelse från anslag -66 863-104 100 Avvikelse från tilldelade medel -66 863-170 963 Högsta anslagskredit 175 000 160 000 Tillgängliga medel 3 675 000 3 293 137 Överskridande av anslagskredit 0-10 963 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 3 304 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 171 miljoner kronor högre än tilldelade medel. 22 Retroaktivitetsfaktorn är en kvot mellan utgiftsutfallet som fås från Försäkringskassans bokföringsdatabas Agresso och ett beräknat utgiftsutfall baserad på uppgifter som fås från Försäkringskassans Statistikportal. 57

Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 11 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 171 miljoner kronor. Analys Egenlivräntor från arbetsskadeförsäkringen Antalet tillkommande livräntor har varierat relativt mycket under de senaste åren och är därmed svåra att förutse. Under 2013 nybeviljades fler livräntor än 2012 och 2011. Under prognosperioden 2014 2018 bedöms antalet nybeviljade livräntor till 800 tillkommande arbetsskadelivräntor per år. Under hela prognosperioden beräknas antalet livräntor som upphör vara fler än antalet som tillkommer och beståndet beräknas därmed minska, från i genomsnitt 41 800 år 2014 till i genomsnitt 30 100 år 2018. Utgifterna för egenlivräntor från arbetsskadeförsäkringen beräknas därmed minska varje år. Medelbeloppet för egenlivräntor beräknas öka under prognosperioden. Arbetsskadelivräntor till personer under 67 år räknas om med ett särskilt indextal för livräntor. Flertalet livräntor är samordnade med sjukersättning som bara indexeras med prisbasbeloppet. Livräntan som betalas ut i dessa fall fyller ut mellanskillnaden mellan sjukersättningen och bruttolivräntan. Detta medför att den livränta som betalas ut ökar mer än bruttolivräntan, mätt i procent, förutsatt att det särskilda indextalet är högre än vad som motsvarar förändringen av prisbasbeloppet. Beroende på indexeringsreglerna och samordningen med sjukersättning beräknas medelbeloppet för egenlivräntor öka under prognosperioden. Till ökningen av medelbeloppet bidrar också att antalet livräntetagare över 67 år minskar eftersom det inte längre kan tillkomma några livräntor i denna grupp. Dessa livräntetagare har i genomsnitt låga livräntebelopp. 2014 beräknas medelbeloppet bli i genomsnitt knappt 63 000 kronor och 2018 drygt 70 000 kronor. Övriga förmåner Antalet efterlevandelivräntor från arbetsskadeförsäkringen och utgifterna för dessa beräknas minska under prognosperioden. Även antalet yrkesskadelivräntor och utgifterna för dessa beräknas minska i en ganska jämn takt. Känslighetsanalys Under prognosperioden 2014-2018 bedöms antalet nybeviljade livräntor till 800 tillkommande arbetsskadelivräntor per år. Är bedömningen istället 900 tillkommande arbetsskadelivräntor per år ökar utgiften för alla åren (se tabell nedan). 58

Känslighetsanalys. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Huvudscenario (= Prognos) 3 304 100 3 069 000 2 917 100 2 800 000 2 676 100 Alternativscenario (nybeviljade 900/år) 3 323 200 3 096 400 2 954 500 2 848 300 2 732 900 Differens i 1000-tal kronor +19 100 +27 400 +37 400 +48 300 +56 800 Differens i procent +0,6 +0,9 +1,3 +1,7 +2,1 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 3 282 400 3 045 400 2 905 500 2 776 200 2 662 600 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -9 200-19 600-17 800-15 200 Volym- och strukturförändringar +21 700 +32 800 +31 200 +41 600 +28 700 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 3 304 100 3 069 000 2 917 100 2 800 000 2 676 100 Differens i 1000-tal kronor +21 700 +23 600 +11 600 +23 800 +13 500 Differens i procent +0,7 +0,8 +0,4 +0,9 +0,5 Ändrade makroekonomiska antaganden I Konjunkturinstitutets juniprognos sänktes prisbasbeloppet för åren 2015-2018. Mellan 65 och 75 procent av den totala sänkningen dessa år beror på sänkningen av prognosen på prisbasbeloppet. Även KPI (juni-juni) har sänkts, vilket också fått en sänkande effekt för åren 2015-2018. Prognosen för inkomstindex 23 är lägre jämfört med föregående prognos, vilket också drar ner prognosen. Volym- och strukturförändringar Faktorn tillämpad faktor 24 har justerats upp så att den är ungefär lika stor som retrofaktorn 25, vilket får en höjande effekt på prognosen över prognosperioden. 23 I den här prognosen används Konjunkturinstitutets prognos på inkomstindex till skillnad från föregående prognos då Pensionsmyndighetens prognos på indexet användes. 24 Tillämpad faktor är en faktor som bestäms av flera faktorer. En del av dem kan justeras. 25 Retrofaktorn är ett genomsnitt av månatliga kvoter mellan totala utbetalningar och månadsutbetalningar för innevarande år. Kvoten mellan den totala utbetalningen för en månad och månadsutbetalningen för samma månad är ett mått på den retroaktiva utbetalningen. 59

1:5 Ersättning för kroppsskador Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Hela anslaget 42 205 40 428 38 144 36 680 35 627 34 260 Därav 1:5.3 Ersättning för kroppsskador 41 125 39 100 37 200 35 700 34 600 33 200 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för kroppsskador 1 080 1 328 944 980 1 027 1 060 1 Utfall Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena 3 år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2014. 1:5.3 Ersättning för kroppsskador Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 42 400 39 500 Tilldelade medel 42 400 39 500 Utfall/Prognos 41 125 39 100 37 200 35 700 34 600 33 200 Avvikelse från anslag 1 275 400 Avvikelse från tilldelade medel 1 275 400 Högsta anslagskredit 2 120 1 975 Tillgängliga medel 44 520 41 475 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 39 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Anslagsbelastningen beräknas minska över hela prognosperioden beroende på att antalet livräntor som utges enligt äldre lagstiftning beräknas minska. För 2014 är den prognostiserade utgiften 25,4 miljoner kronor för dessa och utgifterna beräknas därefter fortsätta minska kontinuerligt till 19,7 miljoner kronor år 2018. Utgifterna för livräntorna utgör den större delen av anslagsposten och har störst påverkan på minskningen av de totala utgifterna. 60

Utgifterna för livräntor enligt statligt personskadeskydd ökade 2011 jämfört med 2010, men har återigen minskat under 2012 och 2013. De kommande åren beräknas utgifterna fortsätta minska något. Utgifterna varierar dock ganska mycket mellan olika månader och år. En enda nybeviljad livränta med hög retroaktiv utbetalning kan höja anslagspostens utgiftsnivå med över 1 procent. För 2014 är prognosen att utgifterna blir 11,6 miljoner kronor och de bedöms sedan ligga kvar på den nivån fram till år 2018. Utgifterna för sjukpenning och vårdersättningar enligt statligt personskadeskydd minskade markant 2011 efter att ha ökat kraftigt 2009 och 2010. Utgifterna minskade ytterligare 2012 men ökade igen 2013. Utgifterna för dessa utgör ungefär 2 procent av hela anslagsposten, men kan precis som för livräntor enligt statligt personskadeskydd variera ganska mycket mellan olika månader och år. För 2014 beräknas utgifterna hamna på en något lägre nivå än 2013 för att därefter minska ytterligare fram till 2018. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 39 100 37 300 35 800 34 600 33 400 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -100-100 - -200 Volym- och strukturförändringar - - - - - Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 39 100 37 200 35 700 34 600 33 200 Differens i 1000-tal kronor 0-100 -100 0-200 Differens i procent 0,0-0,3-0,3 0,0-0,6 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets juniprognos för prisbasbeloppet är sänkt jämfört med föregående prognos, vilket sänker prognosen för åren 2015, 2016 och 2018. 61

1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Hela anslaget 3 297 317 3 095 068 3 138 000 3 153 000 3 148 000 3 148 000 Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 1 169 074 750 429 750 000 750 000 750 000 750 000 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 278 609 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 1:6.4 Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården 28 281 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan FK och Arbetsförmedlingen 820 025 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess 1 433 36 500 40 000 5 000 0 0 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 0 30 000 50 000 100 000 100 000 100 000 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 0 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård 999 895 980 139 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 ¹Utfall 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 39 000 Anslag 1 376 500 750 000 Tilldelade medel 1 376 500 789 000 Utfall/Prognos 1 169 074 750 429 750 000 750 000 750 000 750 000 Avvikelse från anslag 207 426-429 Avvikelse från tilldelade medel 207 426 38 571 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 1 376 500 789 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 750 miljoner kronor, vilket avrundat motsvarar anslagsbeloppet och är 39 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Rehabiliteringsgarantin Målet med rehabiliteringsgarantin är att genom evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser åstadkomma en ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning för män och kvinnor i arbetsför ålder. Huvudsyftet är 62

att de diagnosgrupper som står för merparten av både korta och långa sjukskrivningar ska erbjudas utökad möjlighet till medicinsk rehabilitering. De stora diagnosgrupperna icke specifika rygg- och nackbesvär, samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa omfattas av rehabiliteringsgarantin. För 2014 års verksamhet har en överenskommelse slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ett anslag på 750 miljoner kronor till rehabiliteringsgarantin. Av de 750 miljoner kronorna får 25 miljoner kronor användas för forskning och utvärdering och 725 miljoner kronor till landstingens behandlingar. Bedömningen är att 736 miljoner betalas ut under 2014. Lägre intresse och nytt kontrakt med lägre takbelopp inom REHSAM 26 bidrar till att de 25 miljonerna avsatta för forskning och utvärdering inte bedöms att gå åt. Företagshälsovård Från och med januari 2014 består anslagsposten endast av rehabiliteringsgarantin. Retroaktiva utbetalningar om totalt 14 miljoner kronor rörande företagshälsovård skedde fram till och med mars 2014 och har därefter flyttats över till anslagsposten Arbetsplatsnära stöd. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 750 605 750 000 750 000 750 000 750 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -176 - - - - Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 750 429 750 000 750 000 750 000 750 000 Differens i 1000-tal kronor -176 0 0 0 0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Förändringen består av marginella utfallsjusteringar av utbetalda forskningsmedel respektive inkomna intäkter från anslaget. Prognosen innehåller även en förändring av månadsstrukturen av rehabiliteringsgarantin på grund av ett högt utfall i april, vilket minskar möjligheterna till utbetalningar senare på året och därmed inte påverkar årsbeloppet. 26 REHSAM är ett forskningsprogram inom rehabiliteringsgarantin för att hitta och utveckla rehabiliteringsmetoder för att förbättra arbetsförmågan och hjälpa människor tillbaka till arbete. 63

1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 280 000 280 000 Tilldelade medel 280 000 280 000 Utfall/Prognos 278 609 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 Avvikelse från anslag 1 391 0 Avvikelse från tilldelade medel 1 391 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 280 000 280 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 280 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Bedömningen är att hela anslaget kommer att betalas ut. Inga nya beslut har fattats för att ändra takbeloppet inom den finansiella samordningen genom samordningsförbund. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 64

1:6.4 Finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 30 000 30 000 Tilldelade medel 30 000 30 000 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall/Prognos 28 281 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Avvikelse från anslag 1 719 0 Avvikelse från tilldelade medel 1 719 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 30 000 30 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 30 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Sedan 2008 har Försäkringskassan och landstingen möjlighet att tillsammans i projektform verka för att sjukskrivna individer snabbare ska återfå arbetsförmågan genom medel avsatta för finansiell samverkan (tvåpartsfinsam). Syftet är att stärka det gemensamma arbetet i sjukskrivningsprocessen, effektivisera kommunikationen och förstärka det ömsesidiga förtroendet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, t.ex. genom kunskaps- och metodutveckling inom området. Anslagsposten används huvudsakligen till strukturövergripande insatser för att utveckla en mer effektiv sjukskrivningsprocess och till högre krav på medicinska beslutsunderlag till Försäkringskassan. Bedömningen är att hela anslaget kommer att betalas ut. Inga nya beslut har fattats för att ändra takbeloppet inom den finansiella samordningen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 65

1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor Ingående överföringsbelopp 101 000 0 Anslag 738 000 738 000 Tilldelade medel 839 000 738 000 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall/Prognos 820 025 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 Avvikelse från anslag -82 025 0 Avvikelse från tilldelade medel 18 975 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 839 000 738 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 738 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Anslagsposten syftar till att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen genom utökat samarbete ska utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Bedömningen är att hela anslaget kommer att betalas ut. Inga nya beslut har fattats för att ändra takbeloppet inom rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 66

1:6.7 Bidrag för en effektiv sjukskrivningsprocess Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 30 000 36 500 Tilldelade medel 30 000 36 500 Utfall/Prognos 1 433 36 500 40 000 5 000 0 0 Avvikelse från anslag 28 567 0 Avvikelse från tilldelade medel 28 567 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 30 000 36 500 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 36,5 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Förseningar har inneburit att projektets insatser för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden har fördröjts kraftigt. Utfallet till och med maj 2014 är därmed väldigt lågt. Bedömningen i dagsläget är att projektets insatser kommer igång först från och med augusti 2014, varför projektets tidsplan kan komma att förskjutas. Formellt beslut om en eventuell förskjutning väntas i augusti/september. Som ofta med att pröva och utvärdera nya arbetssätt förekommer ett inledningsvis lägre utnyttjande av medel. Bedömningen är dock att samtliga medel kommer att förbrukas 2014-2016, förutsatt att kommande beslut inte bereder väg för en annan fördelning av medlen över tidsperioden. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 67

1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 0 30 000 Tilldelade medel 0 30 000 Utfall/Prognos 0 30 000 50 000 100 000 100 000 100 000 Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 0 30 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 30 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Detta är en ny anslagspost under Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Syftet är att ersätta bidraget till företagshälsovården med ett bidrag riktat till arbetsgivare för att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar. Bidraget ska ges för insatser för vilka det i dag lämnas bidrag för koordinerande insatser. Enligt budgetpropositionen för 2014 avsätts 30 miljoner kronor 2014, 50 miljoner kronor 2015 och 100 miljoner kronor årligen 2016 2017. För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för 2017. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 68

1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 0 250 000 Tilldelade medel 0 250 000 Utfall/Prognos 0 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 0 250 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Detta är en ny anslagspost under Bidrag för sjukskrivningsprocessen enligt förslag i budgetpropositionen för 2014. Medel för försäkringsmedicinska utredningar har tidigare avsatts i den s.k. sjukskrivningsmiljarden (1:6.2), men föreslås från och med 2014 lyftas ut till en egen anslagspost. Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska utredningar 2014-2015 (200 miljoner kronor årligen) och dels en fortsatt pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2014 (50 miljoner kronor). 27 Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 27 Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar under 2013 finansieras med medel från anslagsposten 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård. 69

1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 1 000 000 1 000 000 Tilldelade medel 1 000 000 1 000 000 Utfall/Prognos 999 895 980 139 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Avvikelse från anslag 105 19 861 Avvikelse från tilldelade medel 105 19 861 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 1 000 000 1 000 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 980 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Syftet med miljardsatsningen är ytterst att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Under 2014 sker utbetalningen för 2013 års verksamhet som utgår från den överenskommelse som slöts mellan regeringen och SKL med avseende på 2013. Likt tidigare år omfattar överenskommelsen 2013 en rörlig del som fördelas med hänsyn till hur sjukfrånvaron utvecklas i landstinget i förhållande till övriga landsting samt en villkorad del. Den rörliga delen uppgår till 230,8 miljoner kronor och den villkorade delen omfattar 464,2 miljoner kronor. Till anslagsposten hör också en överenskommelse mellan regeringen och SKL om fördjupade medicinska utredningar 2013 som omfattar 250 miljoner kronor. Om Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar inte uppgår till 250 miljoner kronor går överskjutande belopp in i den rörliga delen. Därtill kommer ytterligare en överenskommelse mellan regeringen och SKL om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2013 på 50 miljoner kronor. Sammanlagt uppgår beloppen i överenskommelserna till 995 miljoner kronor. När det gäller den villkorade delen är det klart att villkor 1, 2 och 3 uppfylls av samtliga landsting och maximalt belopp har betalts ut för dessa. För villkor 5 är det klart att samtliga landsting utom Gotland uppfyller det första delvillkoret. Det andra delvillkoret uppfylls endast av Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Skåne län. Se tabellen nedan för total utbetalning till landstingen av villkor 1-3 samt villkor 5. 70

Utfall för villkor 1-3 samt villkor 5 under 2013 (med utbetalning 2014) Tusentals kronor Villkor Anslag Slutlig Andel utbetalning Villkor 1: Jämställd sjukskrivningsprocess 50 000 50 000 100 % Villkor 2: Kompetenssatsning försäkringsmedicin 150 000 150 000 100 % Villkor 3: Tidig samverkan 50 000 50 000 100 % Villkor 5: Elektroniskt informationsutbyte 50 000 30 140 60 % - Villkor 5a: Genomförandeplan 25 000 24 850 99 % - Villkor 5b: Realiserad genomförandeplan (snabbhetspremie) 25 000 5 290 21 % Summa 300 000 280 140 93 % Villkor 5 uppgår totalt till 114,2 miljoner kronor varav 50 miljoner kronor reserveras som ersättning till landstingen för villkorsuppfyllelsen. Av resterande medel inom ramen för villkor 5 reserveras 45 miljoner kronor till SKL, 18 miljoner kronor till Försäkringskassan och 1,2 miljoner kronor till Socialstyrelsen för aktörernas arbete med måluppfyllelsen av villkoret. Drygt 94 miljoner kronor betalades ut av medlen avsatta för villkor 5. Villkor 4 om kvaliteten på läkarintygen betalades ut i april efter Försäkringskassans uppföljning av villkoret. Hela det reserverade beloppet om 100 miljoner kronor betalades ut 2014. Den samlade bedömningen är således att drygt 975 miljoner kronor betalas ut 2014 inom ramen för de överenskommelser som slutits mellan regeringen och SKL. Enligt regleringsbrevet 2014 disponerar Försäkringskassan över totalt 1 miljard kronor inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Av de 5 miljoner kronor som inte ryms i ovan nämnda överenskommelser får högst 3 miljoner kronor användas av Socialstyrelsen för uppdrag i enlighet med deras regleringsbrev för 2014. Högst 2 miljoner kronor får efter beslut från regeringen användas för utvärderingsinsatser i arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård. Mot bakgrund av tidigare år är bedömningen att hela beloppet betalas ut. Sammanlagt leder detta till att den förväntade anslagsbelastningen 2014 uppgår till drygt 980 miljoner kronor. 2015-2016 I december 2013 slöts en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL om sjukskrivningsmiljarden med avseende på verksamhetsåren 2014-2015 med utbetalning 2015 respektive 2016. Överenskommelsen omfattar dels en rörlig del och dels en villkorad del respektive år. I överenskommelsen ingår från 2014 även bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service som tidigare legat inom ramen för regeringens företagshälsovårdssatsning. I tabellen nedan sammanfattas medelsfördelningen i överenskommelsen. 71

Avsatta medel för den rörliga delen samt respektive villkor enligt överenskommelsen 2014-2015 Tusentals kronor 2014 2015 Rörlig del 308 000 230 000 Villkor 1: Jämställd sjukskrivningsprocess 50 000 50 000 Villkor 2: Kompetenssatsning försäkringsmedicin 150 000 150 000 Villkor 3: Tidig samverkan 150 000 175 000 Villkor 4: Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär 100 000 100 000 Villkor 5: Elektroniskt informationsutbyte 153 500 215 000 - varav SKL 70 500 57 000 - varav Försäkringskassan 27 000 52 000 - varav Socialstyrelsen 6 000 6 000 - varav Landstingen 50 000 100 000 Villkor 6: Teknisk plattform för stöd och service 15 000 Villkor 7: Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 12 000 20 000 Medicinsk service 55 000 55 000 Utvärdering (efter beslut av regeringen) 6 500 5 000 Totalt 1 000 000 1 000 000 Inga antaganden om ej uppfyllda villkor har gjorts för verksamhetsåren 2015-2016. Totalt uppgår således anslagsbelastningen till 1 miljard kronor årligen under 2015 och 2016. 2017-2018 För Bidrag till hälso- och sjukvården anslås i budgetpropositionen för 2014 1 miljard kronor årligen fram till 2017. I prognosen görs ett antagande om att även för 2018 kommer anslås 1 miljard kronor för verksamheten. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet under resterande prognosperiod. För sjukskrivningsmiljarden publiceras månatligen utfall per landsting på Försäkringskassans hemsida. Där finns det en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen. Jämförelse med föregående prognos Prognosen för anslaget för åren 2014-2018 är oförändrad jämfört med föregående prognos. 72

2:1 Försäkringskassan Prognos anslagsbelastning. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 132 895-80 801-206 878-163 653-165 869 Anslag 7 445 867 7 869 334 7 926 395 7 981 794 8 123 618 Tilldelade medel 7 578 762 7 788 533 7 719 517 7 818 141 7 957 749 Utfall/Prognos 7 659 563 7 995 560 7 883 170 7 984 010 8 147 309 8 183 457 Avvikelse från anslag -213 696-126 226 43 225-2 216-23 691 Avvikelse från tilldelade medel -80 801-206 878-163 653-165 869-189 560 Högsta anslagskredit 297 835 236 080 237 792 239 454 243 709 Tillgängliga medel 7 876 597 8 024 762 7 957 309 8 057 595 8 201 458 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall Av tabellen ovan framgår årets över-/underskridande och avvikelse från tilldelade medel för åren 2013 2017 i 1000-tals kronor. Analys Under de senaste åren har inflöde av ärenden för ett antal av våra mer resursmässigt omfattande förmåner ökat. Det som varit mest kostnadsdrivande är utvecklingen inom ohälsoområdet. Förutom att vi administrerar fler utbetalningar gör vi allt större insatser för att få människor med långtidssjukskrivningar tillbaka i arbetslivet. Uppgången i antalet sjukpenningärenden har från 2010 till 2013 varit cirka 40 000. Detta är en utveckling som påverkar Försäkringskassans resursbehov. Hur mycket beror bland annat på nivån av insatser och vår förmåga att utveckla vår verksamhet. Inför 2013 minskades myndighetens förvaltningsanslag med 200 miljoner kronor. Då motsvarande besparingar inte var möjliga utan att riskera viktiga värden för våra kunder innebar detta att en del av anslagskrediten blev tvungen att användas. Prognosen för den kommande perioden innebär att två till tre procent anslagskredit kommer att behövas användas för att verksamheten ska kunna bedrivas och utvecklas i önskad riktning. Under de senaste åren har Försäkringskassan gjort stora investeringar i en automatiserad handläggning av Föräldrapenningen. Från och med 1 januari i år är detta i drift och kommer för de kommande åren innebära ett minskat resursbehov i handläggningen samtidigt som myndighetens avskrivningar kommer att öka. 73

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 7 949 936 7 928 678 7 984 010 8 147 308 8 183 457 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Ny regel - - - - - Övrigt 45 624-45 508 - - - Ny prognos 7 995 560 7 883 170 7 984 010 8 147 308 8 183 457 Differens i 1000-tal kronor 45 624-45 508 0 0 0 Differens i procent 0,57-0,57 0,0 0,0 0,0 Övrigt För 2014 skrivs prognosen upp med 46 miljoner kronor. Detta bland annat till följd av ökade insatser för att förbättra tillgängligheten i kundcenter. Neddragningen av prognosen för 2015 sker främst till följd av att den automatiserade handläggningen inom föräldrapenningen börjar ge en nettoeffekt. 74

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0-9 710 Anslag 24 713 000 25 132 000 Tilldelade medel 24 713 000 25 122 290 Utfall/Prognos 24 722 710 25 226 607 25 740 839 26 277 862 26 786 174 27 258 820 Avvikelse från anslag -9 710-94 607 Avvikelse från tilldelade medel -9 710-104 317 Högsta anslagskredit 1 235 650 1 256 600 Tillgängliga medel 25 948 650 26 378 890 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 25 227 miljoner kronor, vilket är 95 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 104 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Utgifterna för anslaget Allmänna barnbidrag kan delas in i fyra kategorier: allmänt barnbidrag flerbarnstillägg förlängt barnbidrag tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner I prognosen antas ökningstakten för utgifterna inom Allmänna barnbidrag följa SCB:s befolkningsprognos som publicerades i april 2014. Allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg antas följa utvecklingen av barn 0-15 år i befolkningen. Utgifterna för förlängt barnbidrag antas följa utvecklingen av 16 21-åringar. Av diagrammet nedan framgår att utgifterna för Allmänna barnbidrag har ökat sedan 2010. Ökningen av utgifterna beror på ökningen av antalet barn 0 15 år i befolkningen och familjestorlek. 75

Utgifter för delarna i Allmänna barnbidrag Miljarder kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos Årsprognosen har inte ändrats sedan prognosen som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Utfallet för april och maj var i linje med föregående prognos. 76

1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Hela anslaget 36 720 185 37 588 326 38 858 217 40 660 041 42 252 770 44 029 743 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 26 887 356 27 830 890 28 872 404 30 069 565 31 386 645 32 609 109 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 2 664 412 2 737 626 2 779 611 2 983 941 3 048 062 3 228 302 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 5 796 206 5 512 691 5 738 681 6 003 635 6 251 009 6 504 639 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 524 351 636 746 557 285 647 061 569 125 643 959 1:2.12 Graviditetspenning 517 227 554 110 577 918 608 926 640 349 671 344 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 50 761 50 716 57 593 61 815 61 424 66 463 1:2.1 Jämställdhetsbonus 279 872 265 547 274 725 285 098 296 156 305 927 ¹ Utfall Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med prognosen som lämnades till regeringen i budgetunderlaget 2014. 1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 27 118 018 28 417 869 Tilldelade medel 27 118 018 28 417 869 Utfall/Prognos 26 887 356 27 830 890 28 872 404 30 069 565 31 386 645 32 609 109 Avvikelse från anslag 230 662 586 979 Avvikelse från tilldelade medel 230 662 586 979 Högsta anslagskredit 753 357 1 420 893 Tillgängliga medel 27 871 375 29 838 762 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 27 831 miljoner kronor, vilket är 587 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 77

Analys Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen drivs i första hand av ersättningsnivån, antal födda barn, antal barn mellan 0 och 12 år och fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning har ökat kontinuerligt under 2000-talet och beräknas fortsätta att öka sammantaget med cirka 8 procent från år 2014 till 2018. Ökningen beror framför allt på att fler barn beräknas födas. Under de 5 första månaderna 2014 har 10 499 miljoner kronor betalats ut i föräldrapenning. Det är 155 miljoner mer än motsvarande period förra året. Ökningen i utgifterna beror på att antalet uttagna dagar hittills under 2014 är fler än motsvarande period år 2013. Nettodagar Utgifterna inom föräldrapenningen drivs, förutom av medelersättningen, av antal uttagna dagar. Utvecklingen av antal uttagna dagar drivs i sin tur av antal födda barn och befintligt antal barn mellan 0 och 12 år. Enligt SCB:s befolkningsprognos från april 2014, bedöms antalet födda barn öka med 8 procent från 2014 till 2018. Antalet barn i åldrarna 0 12 år bedöms öka med 6,7 procent under motsvarande tid. Antalet uttagna SGI-dagar med den högsta ersättningsnivån beräknas öka från 5,2 miljoner dagar år 2014 till 7,8 miljoner dagar år 2018. Samtidigt beräknas antalet uttagna SGI dagar under högsta ersättningsnivån minska från drygt 30,2 miljoner dagar år 2014 till cirka 28,9 miljoner dagar år 2018. Antalet uttagna grundnivådagar beräknas öka från 9,4 miljoner dagar år 2014 till 11,5 miljoner dagar år 2018. Att grundnivådagarna ökar från och med år 2013 beror på att från och med 1 januari 2013 höjdes ersättningen för dessa från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Detta leder till att en del av dagar som tidigare skulle blivit SGI-dagar under högsta ersättningsnivån nu blir grundnivådagar. Antalet uttagna lägstanivådagar beräknas öka från 7,3 miljoner dagar år 2014 till 8 miljoner dagar år 2018. Antalet uttagna föräldrapenningdagar under 2014 beräknas bli drygt 52,2 miljoner. De förväntas öka till knappt 56,3 miljoner dagar 2018. 78

Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön Miljontal Källa: Försäkringskassan Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen påverkas också av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor, se diagram ovan. Männens uttag har dock ökat sedan föräldrapenningen infördes, från 12,4 procent av alla dagar år 2000 till 24,8 procent år 2013. Ett högre uttag av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till att utgifterna blir högre, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av totala antalet utbetalda nettodagar beräknas fortsätta att öka från 25,2 procent år 2014 till 26,7 procent år 2018. Bedömningen bygger på att pappornas uttag fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Som illustreras i diagrammet ovan är det SGI-dagarna med högsta ersättningsnivå som ökar mest bland pappor. Medelersättning Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen beror också på ersättningsnivån för de uttagna föräldrapenningdagarna. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av föräldrapenningdagar under perioden 2008 2018. Utvecklingen för medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån påverkas av timlöneökningens utveckling. Medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån styrs av prisbasbeloppets utveckling. Den 79

totala medelersättningen per dag under 2014 beräknas till 533 kronor. Därefter beräknas den öka till 579 kronor per dag år 2018. För kvinnor förväntas medelersättningen öka från 493 kronor år 2014 till 537 kronor år 2018, medan medelersättningen för män beräknas öka från 656 kronor till 713 kronor. Skillnaden i medelersättningen mellan män och kvinnor förklaras dels av inkomstskillnaden mellan könen, dels av att kvinnor använder nästan 4 gånger fler lägstanivådagar och nästan 10 gånger fler grundnivådagar än män. Medelersättning för olika typer av föräldrapenningdagar Kronor Källa: Försäkringskassan Osäkerhetsanalys Handläggningen av föräldrapenning automatiserades den 1 januari 2014. På grund av automatiseringen har information om olika dagtyper; antal uttagna dagar bland könen, antal dagar per barn och ålder samt ersättningen per dag hittills under 2014 försenats. Avdelningen för Prognos och Analys har tagit fram preliminära siffror fram till och med maj 2014, vilka har beaktats i denna prognosomgång. Dessa underlag har inte kvalitetssäkrats fullt ut och finns därför inte bland den officiella statistiken från Försäkringskassan. Prognoserna är behäftade med viss osäkerhet. Det preliminära dataunderlaget denna gång ökar osäkerheten i prognosen. 80

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 28 129 061 29 133 462 30 356 784 31 707 838 32 939 886 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -48 909-68 014-99 938-100 185-117 926 Volym- och strukturförändringar -249 262-193 044-187 281-221 008-212 851 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 27 830 890 28 872 404 30 069 565 31 386 645 32 609 109 Differens i 1000-tal kronor -298 171-261 058-287 219-321 193-330 777 Differens i procent -1,1-0,9-0,9-1,0-1,0 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ned prognosen för prisbasbeloppet för åren 2015 2018. Med anledning av den nya prognosen har medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivå sänkts för åren 2015 2018. Konjunkturinstitutet har även justerat ned prognosen för timlöneökningen för åren 2014-2016 och 2018, vilket medför att medelersättningen för SGIdagar under högsta nivån har reviderats ned under hela prognosperioden. Sammantaget innebär detta att utgiftsprognoserna sänks för åren 2014-2018. Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet av utgiften hittills under 2014 har antalet föräldrapenningdagar justerats ned jämfört med vad som antogs i föregående anslaguppföljning. Detta föranleder en sänkning av utgifterna under hela prognosperioden. Antalet föräldrapenningdagar har justerats ned för 2014 2018. Sänkningen beror dels på att det genomsnittliga antalet uttagna dagar per barn och ålder har justerats ned. Dels beror nedjusteringen på att antalet födda barn under 2014 nu bedöms bli färre. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos bedömdes antalet födda barn öka med 2,2 procent 2014 jämfört med 2013. Enligt SCB:s senast tillgängliga befolkningsstatistik har det under perioden januari till och med maj 2014 preliminärt fötts 48 545 barn. Detta är endast 0,3 procent fler barn jämfört med motsvarande period 2013. Om antalet födda fortsätter att öka lika långsamt under de resterande månaderna så kommer det att födas färre barn 2014 än vad SCB bedömde i sin befolkningsprognos. Att färre barn föds påverkar även prognosen över antalet barn i åldrarna 0-12 år. 81

Med anledning av preliminära utfallet hittills under 2014 har fördelningen mellan olika föräldrapenningdagar justerats jämfört med föregående anslagsuppföljning. Denna justering leder till lägre utgifter eftersom antalet SGI-dagar under högsta ersättningsnivån sänkts medan antalet grundnivådagar har höjts. Sammantaget leder dessa faktorer till en sänkning av utgiftsprognoserna för åren 2014 2018. 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0-518 064 Anslag 5 278 142 6 005 583 Tilldelade medel 5 278 142 5 487 519 Utfall/Prognos 5 796 206 5 512 691 5 738 681 6 003 635 6 251 009 6 504 639 Avvikelse från anslag -518 064 492 892 Avvikelse från tilldelade medel -518 064-25 172 Högsta anslagskredit 791 721 300 279 Tillgängliga medel 6 069 863 5 787 798 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 5 513 miljoner kronor, vilket är 493 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 25 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Utgifterna för tillfällig föräldrapenning styrs framför allt av hur delförmånerna vård av barn, barn som omfattas av lagen om stöd och service (LSS) och tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption (pappadagar) utvecklas. Utgifterna för varje delförmån drivs av antalet nettodagar och medelersättning per dag. Antalet nettodagar hämtas månadsvis från Försäkringskassans statistiksdatabas. Antalet nettodagar påverkas av antal barn i ålderskategorierna 0-21. I denna prognos används den senaste befolkningsprognosen som publicerades den 15 april 2014 av Statistiska centralbyrån. Medelersättningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning. Under perioden januari- maj 2014 betalades 2 805 miljoner kronor ut i tillfällig föräldrapenning. Det är en minskning med 10 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Antalet nettodagar blev drygt 3 miljoner, vilket är 10 procent färre än förra året. Detta är framförallt antal nettodagar i delförmånen vård av barn under de första 5 månaderna som har blivit färre. 82

Utgifterna för 2014 beräknas bli 5 513 miljoner kronor, se diagram nedan. Antalet nettodagar prognostiseras till drygt 6 miljoner dagar och medelersättningen förväntas bli 916 kronor per nettodag. Utgiften för tillfällig föräldrapenning har ökat de senaste 7 åren. Ökningen kan dels förklaras av fler barn i de ålderskategorierna som förmånen mest används för och dels en ökning i användandet av förmånen av föräldrarna. Utgifterna förväntas fortsätta öka från 5 768 miljoner kronor i år till 6 504 miljoner kronor 2018. Både antalet nettodagar och medelersättningen ökar under hela prognosperioden. Vård av barn Under januari-maj 2014 ersattes drygt 2 miljoner nettodagar med sammantaget 2 483 miljoner kronor i delförmånen vård av barn. Både utgiften och antalet nettodagar minskade med ungefär 11 procent under samma period jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Antalet nettodagar, och därmed utgiften, låg på en ovanligt hög nivå år 2013 vilket delvis kan förklaras av den kraftiga influensaepidemin som inträffade under vintermånaderna 2013. Minskningen i antalet nettodagar under de första 5 månaderna medför att det totala antalet nettodagar förväntas bli 5,1 miljoner under 2014. Det är färre nettodagar än 2013. De kommande åren förväntas antalet nettodagar öka igen och bli 5,4 miljoner nettodagar år 2018. Den förväntade ökningen förklaras av att det, enligt Statistiska centralbyråns prognos, kommer att finnas fler barn i ålderskategorierna 0-12 år 2018 än 2014. Medelersättningen beräknas öka gradvis från 907 kronor till 1 020 kronor per nettodag under 2014-2018. Utgiften för vård av barn prognostiseras till 4 679 miljoner kronor för 2014. Den förväntas öka med i genomsnitt 4 procent per år till 5 492 miljoner kronor 2018. Ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption (pappadagar) För ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption betalades det ut 316 miljoner kronor under perioden januari-maj 2014. Det innebär en ökning med 0,7 procent jämfört med motsvarande period året innan. Fler nettodagar samt en högre medelersättning förklarar ökningen i utgiften för delförmånen. Antalet nettodagar var drygt 337 000 under januari-maj 2014, vilket är 1,5 procent mer än samma period förra året. Under 2014 prognostiseras andelen föräldrar som använder delförmånen att bli 76,7 procent och antalet nettodagar per förälder i genomsnitt bli 9,5 dagar. Antalet nettodagar beräknas öka från 843 159 år 2014 till 910 694 dagar för 2018. Medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen och bli 975 kronor per nettodag för 2014 och sedan öka till 1 100 kronor per nettodag för 2018. 83

Till följd av en ökad medelersättning samt ett ökat antal nettodagar under prognosperioden beräknas utgiften för delförmånen ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption öka från 822 miljoner kronor år 2014 till 998 miljoner kronor år 2018. Kontaktdagar för barn omfattade av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Under de första 5 månaderna 2014 betalades 4,2 miljoner kronor ut i kontaktdagar. Detta är en minskning med 7 procent jämfört med motsvarande period året innan. Utgiften för delförmånen förväntas bli 12 miljoner kronor 2014 och öka gradvis till 15 miljoner kronor 2018. Antalet nettodagar var drygt 4 000 under januari-maj 2014, vilket innebär en minskning med 7 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Antalet nettodagar för delförmånen prognostiseras att bli 13 032 dagar 2014 och sedan öka gradvis till 14 106 dagar 2018. Som de andra delförmånerna förväntas medelersättningen för LSS följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen. Det innebär att medelersättningen beräknas bli 922 kronor per nettodag för 2014 och öka till 1 037 kronor per nettodag för 2018. Utgifter för vård av barn, LSS och pappadagar Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan 84

Uttagna nettodagar för vård av barn, LSS och pappadagar Tusental Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 5 767 736 5 938 981 6 147 048 6 395 378 6 649 160 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -14 502-16 671-22 007-21 661-27 007 Volym- och strukturförändringar -240 543-183 629-121 406-122 708-117 514 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 5 512 691 5 738 681 6 003 635 6 251 009 6 504 639 Differens i 1000-tal kronor -255 045-200 300-143 413-144 369-144 521 Differens i procent -4,4-3,4-2,3-2,3-2,2 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för åren 2014-2016 och 2018. Detta bidrar till att medelersättningen för tillfällig föräldrapenning har sänkts under hela prognosperioden. 85

Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts med i genomsnitt 3 procent per år under hela prognosperioden. Detta förklaras framförallt av att antalet nettodagar i delförmånen vård av barn har justerats ner. Under de första 5 månaderna 2014 har antalet nettodagar för delförmånen vård av barn blivit betydligt lägre än vad prognostiserades förut. Redan i majprognosen bidrog de första månadernas lägre utfall till en nedjustering i antalet nettodagar för 2014, men även utfallen för april och maj blev lägre än beräknat och bidrar till att prognosen sänks ytterligare denna gång. För resten av prognosperioden förväntas utgifterna öka med i genomsnitt 4 procent per år. Ökningstakten förklaras både av att befolkningen ökar samt av att antalet nettodagar för förmånen förväntas öka ungefär som den gjort sedan 2007. Antalet nettodagar för delförmånen vård av barn påverkas kraftigt av influensaepidemier under vintermånaderna. I denna prognos räknar vi med en normal influensasäsong under vintermånaderna. En ovanligt kraftig influensa, som den i början av 2013, är omöjlig att förutsäga. Prognosen är således alltid osäker. 1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor Ingående överföringsbelopp -3 913-18 970 Anslag 502 170 573 652 Tilldelade medel 498 257 554 682 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall/Prognos 517 227 554 110 577 918 608 926 640 349 671 344 Avvikelse från anslag -15 057 19 542 Avvikelse från tilldelade medel -18 970 572 Högsta anslagskredit 74 739 28 683 Tillgängliga medel 572 996 583 365 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 554 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 0,6 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Utgifterna för anslagsposten graviditetspenning styrs framför allt av antalet nettodagar samt medelersättning per nettodag. Antalet nettodagar beräknas utifrån antalet kvinnor med graviditetspenning, vilket i sin tur baseras på Statistiska centralbyråns befolkningsprognos för antalet födda barn. Medelersättningen per nettodag baseras på Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning. 86

Under januari-maj 2014 ersattes 419 706 nettodagar med drygt 234 miljoner kronor i graviditetspenning. Jämfört med motsvarande period 2013 ökade antalet nettodagar och utgiften med 5,7 respektive 6,7 procent. Under samma period ökade medelersättningen med 1 procent. Antalet nettodagar ökade kraftigt under de första 5 månaderna 2014 jämfört med samma period ifjol. Ökningen kan delvis förklaras av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen den 18 mars 2013, vilken innebär att arbeten som inte innefattar lyft men som till stor del måste utföras stående eller som medför återkommande påfrestande ensidiga rörelser eller som på annat sätt är fysiskt krävande kan ge rätt till graviditetspenning. Domen har inneburit att fler kvinnor får rätt till graviditetspenning. Antalet kvinnor som använde graviditetspenning ökade med 5,3 procent under januari-maj 2014 jämfört med motsvarande period året innan. Detta trots att det föddes ungefär lika många barn under januari-april 2014 jämfört med samma period året innan. Andelen kvinnor som använde förmånen minskade under perioden 2007-2011 men började gradvis öka igen 2012. Ökningen kan dels förklaras av den nya domen och dels av en ökande kunskap hos kvinnorna om förmånen. I prognosen för 2014 antas andelen fortsätta att öka i ungefär samma takt som genomsnittet 2012 och 2013. Antalet födda barn förväntas följa Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos och öka från 117 128 barn 2014 till drygt 126 000 år 2018. Sammantaget bidrar ovanstående faktorer till ett ökat antal nettodagar under hela prognosperioden. År 2014 prognostiseras antalet nettodagar till 970 950. Sedan förväntas de öka med i genomsnitt 2 procent per år till drygt 1 miljon dagar för 2018. Medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen. Detta innebär att medelersättningen förväntas öka från 571 till 642 kronor per nettodag under 2014-2018. Till följd av en ökad medelersättning samt ett ökat antal nettodagar under prognosperioden beräknas utgiften öka från 554 miljoner kronor år 2014 till 671 miljoner kronor år 2018. 87

Antal födda barn, antalet nettodagar och utgift för graviditetspenning Barn och nettodagar i tusental, utgifter i miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 555 291 579 208 610 758 642 151 673 690 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -1 181-1 290-1 832-1 802-2 346 Volym- och strukturförändringar - - - - - Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 554 110 577 918 608 926 640 349 671 344 Differens i 1000-tal kronor -1 181-1 290-1 832-1 802-2 346 Differens i procent -0,2-0,2-0,3-0,3-0,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för åren 2014, 2016 och 2018. Detta drar ner medelersättningen för hela prognosperioden. 88

1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0-28 872 Anslag 251 000 264 046 Tilldelade medel 251 000 235 174 Utfall/Prognos 279 872 265 547 274 725 285 098 296 156 305 927 Avvikelse från anslag -28 872-1 501 Avvikelse från tilldelade medel -28 872-30 373 Högsta anslagskredit 37 650 13 202 Tillgängliga medel 288 650 248 376 Överskridande av anslagskredit 0-17 171 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 266 miljoner kronor, vilket är 1,5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 30 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 17 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 30 miljoner kronor. Analys Jämställdhetsbonus syftar till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus måste föräldrarna ha gemensam vårdnad om barnet, men behöver inte vara gifta eller bo tillsammans. De 60 reserverade dagarna som varje förälder får är inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (så kallade dubbeldagar) är bonusgrundande. Då en föräldrapenningdag som är bonusgrundande tas ut betalas 50 kronor ut till båda föräldrarnas konton. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen betalas totalt 13 500 kronor ut. Utgiften för förmånen styrs av hur föräldrarna fördelar sin föräldrapenning och av antalet barn som föds. De barn som omfattas av jämställdhetsbonus är födda eller adopterade från och med den 1 juli 2008. Den 1 januari 2014 ändrades reglerna för uttag av föräldrapenning vilket medför att antalet barn som omfattas av förmånen successivt kommer att öka fram till 2026. Effekten på utgiften begränsas dock kraftigt av det faktum att de flesta dagarna tas ut under barnets två första levnadsår och att män oftast tar ut föräldrapenning under den senare delen av perioden. Detta gör att antal födda barn påverkar utgiften med något eller ett par års eftersläpning. Det innebär att om ett stort antal barn föds år 2014 antas det ge störst effekt på prognosen för 2015-2016. 89

Prognosen för 2014-2018 baseras på ett justerat utfall för 2013 (se del 2, jämställhetsbonus i Budgetunderlaget 2014). Utgiften för 2014 beräknas till cirka 266 miljoner kronor och antas öka med i genomsnitt 3,6 procent per år 2015-2018. Ökningstakten baseras på utvecklingen av föräldrapenninguttag för män, utvecklingen av totalt uttag av föräldrapenningdagar samt förväntat antal födda barn. Fördelningen av föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna har stor betydelse för utgiften. Ju jämnare fördelning desto högre utgift. I nuläget tar kvinnor ut största delen av föräldrapenning. Dock ökar männens uttag av föräldrapenning om än i långsam takt. Prognosen för jämställdhetsbonus bygger på en begränsad tidsserie av utfall (från mars 2012). Den korta tidsserien är en betydande källa till osäkerhet vilket bör beaktas vid användningen av prognosen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 267 115 277 453 288 804 300 625 310 099 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -1 568-2 728-3 706-4 469-4 172 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 265 547 274 725 285 098 296 156 305 927 Differens i 1000-tal kronor -1 568-2 728-3 706-4 469-4 172 Differens i procent -0,6-1,0-1,3-1,5-1,3 Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats ned med i genomsnitt 1,3 procent per år jämfört med prognosen som lämnades i maj 2014. Det beror på förändring av prognosen för SGI-dagar (se avsnittet för föräldrapenning). 90

1:3 Underhållsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -196 157-60 937 Anslag 2 186 793 2 056 000 Tilldelade medel 1 990 636 1 995 063 Utfall/Prognos 2 051 573 2 056 453 2 055 455 2 053 163 2 049 677 2 045 091 Avvikelse från anslag 135 220-453 Avvikelse från tilldelade medel -60 937-61 390 Högsta anslagskredit 109 340 102 800 Tillgängliga medel 2 099 976 2 097 863 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 2 056 miljoner kronor, vilket är 0,5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 61 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Barn till föräldrar som separerar utgör gruppen som kan komma att få underhållsstöd, men trots att separationerna både har ökat och minskat sedan år 2000 har antalet barn med underhållsstöd stadigt minskat under samma period. Att antalet barn med underhållsstöd minskar kan förklaras av Försäkringskassans arbete med att informera föräldrarna om möjligheten att lösa underhållet själva och att fler barn bor växelvis hos sina föräldrar. Det är vanligare att barn till föräldrar med goda ekonomiska förutsättningar bor växelvist än barn till föräldrar med sämre ekonomiska förutsättningar. 28 Det innebär att barn till föräldrar med sämre ekonomiska förutsättningar troligtvis blir kvar i systemet när barn till föräldrar med bättre ekonomiska förutsättningar träder ur systemet. Barn som är 17 år utgör den största andelen av barn med underhållsstöd. Efter det minskar det kraftigt. Detta kan förklaras av att ju äldre barnet är desto större är sannolikheten att det upplevt en separation och att barnet ofta träder ur systemet vid 18 års ålder. Undantaget är barn med förlängt underhållsstöd. Dessa barn kan efter 17 års ålder få underhållsstödet utbetalt till eget konto. Det kan i praktiken innebära att i stället för att barnet får underhållsstöd utbetalt från Försäkringskassan får det direkt av den andra föräldern. 28 Olika familjer lever på olika sätt. Om barns boende och försörjning efter en separation. SCB Demografiska rapporter 2014:1. 91

Jämförelse med föregående prognos Utbetalt per barn, debiterat belopp och inbetalt belopp från Kronofogden ligger efter januari till maj 2014 i paritet med föregående prognos och lämnas därför oförändrad på drygt 2 miljarder kronor per år 2014-2018. 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 35 784 35 784 Tilldelade medel 35 784 35 784 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall/Prognos 15 120 16 000 16 000 16 000 16 000 16 000 Avvikelse från anslag 20 664 19 784 Avvikelse från tilldelade medel 20 664 19 784 Högsta anslagskredit 1 074 1 074 Tillgängliga medel 36 858 36 858 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 16 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgifterna för anslaget bidrag till kostnader för internationella adoptioner bestäms främst av bidragets nivå, som är ett engångsbelopp om 40 000 kronor per barn och adoption, samt antalet barn födda i utlandet som adopteras genom auktoriserade organisationer. För närvarande finns fem adoptionsorganisationer som samarbetar med myndigheter och organisationer i cirka 30 länder. Under de senaste åren har bidraget för adoption legat fast, vilket innebär att utgiftsutvecklingen helt och hållet drivits av antalet adopterade barn. Prognosen för utgifterna baseras på en prognos för antalet utländska barn som adopteras till Sverige. Denna prognos baseras i sin tur på månadsstatistik från Myndigheten för internationella adoptionsfrågor. Under januari-maj 2014 ersattes 154 adoptionsbidrag med drygt 6 miljoner kronor. Det är en minskning av utgifterna med 23 procent jämfört med motsvarande period ifjol. Antalet beviljade bidrag har minskat under januari-maj 2014 trots att antalet adopterade barn är nästan oförändrat jämfört med motsvarande period året innan. Minskningen i antalet adoptionsbidrag kan bero på att man kan ansöka om bidraget inom 1 år från 92

den dagen då adoptionen blir giltig. Detta betyder att sannolikheten för fler beviljade adoptionsbidrag inom de kommande månaderna är relativ stor. Prognosen för antalet adoptionsbidrag behålls på samma nivå som i föregående prognos, vilken är 16 miljoner kronor 2014. Detta motsvarar 400 adoptionsbidrag under 2014. Utgifterna för internationella adoptioner har minskat kraftigt de senaste 3 åren. År 2011 betalades 21 miljoner kronor ut i adoptionsbidrag, medan 2013 hade utgifterna sjunkit, med 28,5 procent, till 15 miljoner kronor Under samma period minskade antalet adopterade barn med 37 procent. Minskningen kan förklaras av att antalet tillgängliga barn för adoption särskilt från länder som Kina, Sydkorea har blivit färre. Trots att antalet adoptioner har minskat kraftigt de senaste åren antas utgifterna för adoptionsbidrag stabilisera sig på 16 miljoner kronor per år under prognosperioden. Anledningen till stabiliseringen är att de auktoriserade adoptionsorganisationerna nyligen har fått tillstånd att förmedla barn från ett antal afrikanska länder 29. Hittills finns det ingen information om hur många barn som kommer att adopteras från dessa länder, men i prognosen antas antalet barn som adopteras vara ungefär 400 per år. Brist på information bidrar till osäkerhet i prognosen. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Hela anslaget 3 146 867 3 257 485 3 390 480 3 548 879 3 758 980 3 998 364 Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 2 880 567 2 985 885 3 096 269 3 241 397 3 436 913 3 650 450 1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 266 300 271 600 294 211 307 482 322 067 347 914 1 Utfall Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena 3 år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2014. 29 Etiopien, Lesotho, Madagaskar, Sydafrika, Zambia, Kenya, Nigeria och Ghana 93

1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusentals kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp -171 047-18 613 Anslag 3 033 000 2 929 000 Tilldelade medel 2 861 953 2 910 387 Utfall/Prognos 2 880 567 2 985 885 3 096 269 3 241 397 3 436 913 3 650 450 Avvikelse från anslag 152 433-56 885 Avvikelse från tilldelade medel -18 614-75 498 Högsta anslagskredit 139 150 146 450 Tillgängliga medel 3 001 103 3 056 837 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 2 986 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 75 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Andelen barn i åldrarna upp till och med 9 år som föräldrarna får vårdbidrag för beräknas vara relativt konstant under prognosperioden, se diagrammet nedan. Antalet vårdbidrag bland de yngre barnen beräknas dock bli fler på grund av att antalet barn i åldersgruppen beräknas öka. Bedömningen framöver är att vårdbidrag kommer att bli vanligare bland barn i åldrarna 10-19 år. En orsak är att antalet barn med psykiska sjukdomar och syndrom har ökat. 30 Antalet barn i åldersgruppen 10-19 år kommer att bli färre i år, för att sedan öka i slutet av prognosperioden igen. Den sammantagna effekten beräknas bli att det totala antalet barn med vårdbidrag ökar under prognosperioden. 30 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon 94

Andel barn med vårdbidrag fördelade på åldersgrupp och kön Procent Anm. Decembervärden Källa: Försäkringskassan Av diagrammet nedan framgår hur utgifterna ökat sedan 2008. Ökningen av utgifterna under 2009 beror främst på den stora höjningen av prisbasbeloppet detta år. Ökningarna i slutet av prognosperioden beror både på den antagna utvecklingen av prisbasbeloppet och på ökningen av antalet vårdbidrag. 95

Utgifter vårdbidrag för funktionshindrade barn Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 2 985 885 3 103 242 3 255 867 3 451 921 3 665 983 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -6 973-14 470-15 008-15 533 Volym- och strukturförändringar - - - - - Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 2 985 885 3 096 269 3 241 397 3 436 913 3 650 450 Differens i 1000-tal kronor 0-6 973-14 470-15 008-15 533 Differens i procent 0,0-0,2-0,4-0,4-0,4 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ned prognosen för prisbasbeloppet för åren 2015-2018. Detta föranleder en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2015-2018. 96