Hur konst och kultur kan höja attraktionskraften i Gräfsnäs park och slottsruin. av Kajsa Frostensson 2008, kulturprojektledare
Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 Definition 3 Frågeställning 3 Bakgrund 3 Är Gräfsnäs rätt plats att göra till Kulturellmötesplats alternativt kultur/konstcentrum? 4 Vilken bild vill vi skapa? 4 Vilken kultur skall vi använda? 5 För vem skall attraktionsvärdet öka? Vill vi skapa en Kulturellmötesplats för Bjärkeborna eller vill vi ha ett Kultur/konstcentrum för turister? 6 Hur skall kulturen användas? 6 Exempel 6 Exempel 7 Exempel där man använt sig av ruinen och den historiska platsen för att skapa en kulturellmötesplats eller kultur/konstcentrum. 7 Projekt och platser där kulturen givit upphov till en positiv samhällsutveckling. 7 Vad krävs? 8 Litteratur 9
Sammanfattning Rapporten är tänkt att fungera som diskussionsunderlag i arbetet med Gräfsnäs utveckling. Uppdraget har varit att beskriva hur konsten och kulturen kan verka för att höja attraktionskraften i Gräfsnäs slottsruin och park. Jag har formulerat en frågeställning och därefter besvarat den med hjälp av studier av erfarenheter och exempel på andra projekt som har arbetat med konst och kultur som draghjälp. Utifrån detta har jag kommit fram till slutsatser och gjort iakttagelser som är gällande i Gräfsnäs. De projekt som jag refererar till är Akvarellmuseet, Pilane gravfält, Koldinghus, St Nikolaj Kultudral, Hällefors, Lucky Näroset, Mimerslaven, Vara konserthus och Not Quite. Konstens förmåga att fördjupa upplevelsen av en plats och ge besökaren en berättelse som skapar mening och innehåll är något som skulle berika Gräfsnäs park och slottsruin. Platsen har en informell karaktär av kulturell mötesplats för de boende i området idag, men en funktion som skulle kunna utvidgas om den definierades tydligt. Att arbeta med konst på det internationella planet är publikdragande dvs det lockar turister och andra besökare. Det skulle också vitalisera bilden av kommundelen Bjärke, men även hela Alingsås kommun. Det kommer att krävas satsningar för det man vill uppnå, men idag saknas framförallt ett servicetänkande och information för turister och andra besökare. Vad man än väljer att göra så är förankringen av idéerna på alla plan en viktig framgångsfaktor för projektet. 2
Inledning Detta är ett förslag men också ett diskussionsunderlag till den framtida idéutvecklingen kring Gräfsnäs park och slottsruin, och hur man kan använda konsten för att höja attraktionskraften. Det finns ett antal exempel på hur man har använt sig av kulturen för att öka attraktionen hos en plats. Jag har framförallt studerat Akvarellmuseet men jag nämner en rad exempel i slutet på rapporten. Numera är det en bekräftad sanning, att satsar du på kultur lyfter du hela samhället. Idéerna och företagen blomstrar, människor flyttar till kommunen, ungdomar stannar kvar, livskvaliteten blir högre. En positiv bild skapas. Gräfsnäs park och slottsruin ligger i nordöstra delen av Alingsås kommun. Området består till större delen av lands- och skogsbygd, centralorten är Sollebrunn. Tidigare har området varit en egen kommun som hette Bjärke, en benämning som fortfarande används. Det finns få kulturella mötesplatser i Bjärke och området är eftersatt med hänseende på kulturella aktiviteter. De stora kulturella mötesplatserna i området är kyrkorna, biblioteket, hembygdsföreningarna och idrottsföreningarna. Alla dessa platser bortsett från biblioteket är på olika sätt exkluderande av vissa grupper. Har du inte en tro går du inte till kyrkan, kan eller vill du inte rida eller spela fotboll så går du inte till idrottsföreningen och har du inte dit ursprung här eller är historiskt intresserad så engagerar du dig inte i hembygdsföreningen. Definition Jag kommer i rapporten att använda mig av olika definitioner, turist, dagsbesökare, besökare och boende. Turisten är en person som övernattar på platsen medan dagsbesökaren inte övernattar på platsen. Besökaren är en person som vid besöket rör sig utanför sin vanliga omgivning. En besökare kan alltså vara en boende i omgivningen men som inte vanligtvis besöker platsen. Boende är du om du bor i området och använder dig av platsen. Frågeställning Följande frågeställningar är viktiga att besvara för att kunna ta ställning till hur man skall arbeta med kultur eller konst för att höja attraktionskraften i Gräfsnäs park och slottsruin. 1. Är Gräfsnäs rätt plats att göra till kulturellmötesplats alternativt kultur/konstcentrum? 2. Vilken bild vill vi skapa? 3. Vilken kultur skall vi använda? 4. För vem skall attraktionsvärdet öka? Vill vi skapa en kulturellmötesplats för Bjärkeborna eller vill vi ha ett kultur/konstcentrum för turister? 5. Hur skall kulturen användas? Bakgrund Gräfsnäs slott har anor ända sedan 1300-talet. Sitt nuvarande läge har slottet antagligen fått på 1550-talet. 3
Något samhälle runt slottet har inte uppkommit förrän sekelskiftet 1800-1900. Då finns uppgifter om att man sprängt i det förfallna slottet för att få tegel till bostadsbyggandet i trakten. Att det byggdes ett samhälle här har att göra med den nyanlagda järnvägen och skogsindustrin. Järnvägen var en privat satsning. Skog och andra varor skulle forslas till Göteborg men när det började bli olönsamt blev turism den nya näringen. Gräfsnäs slottsruin blev ett av våra första turistmål. Slottet är klassat som en fornlämning och lyder under kulturminneslagen. Kommunen är ägare och förvaltar park och ruin men Länsstyrelsen är tillstånds myndighet. Det bör ses som en tillgång att området är en fornlämning men också något man måste beakta och ta hänsyn till. Idag finns en samrådsgrupp bestående av ett 10-tal föreningar som är aktiva i området. Det finns årligen återkommande verksamheter som arrangeras av dessa föreningar t ex Midsommar, Hjulets dag, Medeltidsdagar och Veteranbilsträff. Andra arrangemang som förekommer är bröllop och privata fester, dessa hyr då delar av slottsruinen. Det finns också en grupp dagsbesökare, besökare eller turister som kommer till platsen för att bada och se på ruinen men kanske främst för att åka museijärnvägen Anten-Gräfsnäs. De boende i området använder idag platsen för bad, rekreation, evenemang och fest. Är Gräfsnäs rätt plats att göra till kulturell mötesplats alternativt kultur/konstcentrum? Det finns ingen riktig undersökning gjord om varför besökaren, turisten eller dagsbesökaren kommer till Gräfsnäs slottsruin och park. Under sommaren 2007 var det i Kanontornet placerat en besöksräknare och den talar sitt tydliga språk. De dagar som museijärnvägen körde var de avsevärt fler än under andra dagar. Detta var oberoende av väder eller av andra evenemang. Kanontornet användes under 2007 av föreningen Tornart för att visa en konstutställning av konstnären Martin Larsson. Utställningen var öppen under samma tider som övriga ruinen. Tillfälliga evenemang når inte i någon högre grad turisterna eller dagsbesökarna som är i området. Evenemangen är dock av stort intresse för de boende och besökare. Gräfsnäs, som idag används flitigt av de boende, bör behålla sin öppna och tillåtande karaktär men samtidigt ges ett innehåll som fördjupar och vidgar dess betydelse. Vilken bild vill vi skapa? Det är svårt att få ihop bilden av Gräfsnäs, även om du läser de uppsatta skyltarna med information om platsen. Området med parken och vattnet är 4
vackert, ur slottsruinen kan man ana en svunnen storhet. Men upplevelsen av platsen är ändå inte så stark att den berör. För att vårt kulturarv skall kunna upplevas av oss alla behövs ett möte och samverkan mellan vetenskapen, eldsjälarna och konstnärerna. Det är svårt att läsa landskapet. Att se vad de där stenhögarna innebär. Men får vi hjälp med att utläsa det som finns överallt i vårt landskap så vaknar också intresset och stoltheten över vårt gemensamma kulturarv. Därför behövs konstnärerna, berättarna för att fylla och levandegöra bilden med människor och tankar från dåtiden. Lasse Ernst, projektledare för Lokal kultur hos Stiftelsen Framtidens kultur. Turisten och dagsbesökaren vill för att den skall söka sig till en plats få en upplevelse, något som berör, en berättelse att sugas in i. Ta Arn och Pajala som exempel, dit vallfärdar folk för att uppleva berättelsen. Men att skapa en bild av en plats där berättelsen blir mer sann än historien är också problematisk. I Pajala drev man ett projekt Vittula projektet som tog draghjälp av boken och inte minst filmen för att marknadsföra bygden. Det var många som hade svårt att identifiera sig med den bilden men det bestående intrycket för de boende är handlingskraften och visionerna i projektet. Vilken kultur skall vi använda? Musik, dans och konst är konstnärliga uttryck som kan vidga våra upplevelser. Språket och berättandet i dessa konstnärliga uttryck är direkta utan att vara tydliga påståenden. Eftersom dans och musik är mer evenemangsbetonade arrangemang, något som visat sig svårt att nå turister och dagsbesökare med är konstnärliga installationer av mer säsongs karaktär något man når fler med och på så sätt ger mer för pengarna. Mitt förslag är att arbeta med konst som tidigare kallades för Landart men idag oftare har kommit att definieras som platsspecifik konst. Konstens roll skulle då vara att förhålla sig till platsen och skapa en berättelse. Stödja besökaren i upplevelsen av platsen men att också ställa frågor om historien, om samtiden, om identitet och om kultur. Konstnärer som arbetar med Landart söker efter att förändra eller förstärka rummet eller platsen på olika sätt. Ofta utgår de från naturliga material som de finner i omgivningen. Det är en processinriktad konst som till stor del sker på plats. Varje verk är unikt, skapade för just det sammanhanget och tillfället. Landart utställningar förekommer på olika platser i världen men eftersom verken ofta har en begränsad livslängd försvinner de efter en tid. Upplevelsen brukar dock vara desto starkare under dess levnad. Det är ett prestigelöst och lekfullt sätt att förhålla sig till konsten och skulle vara en bra ingång för den ovana konstkonsumenten att närma sig samtidskonsten. 5
För vem skall attraktionsvärdet öka? Vill vi skapa en kulturellmötesplats för Bjärkeborna eller vill vi ha ett kultur/konstcentrum för turister? Gräfsnäs har redan idag ett stort antal turister, dagsbesökare och besökare som kommer dit av olika anledningar. Bilden av vad Gräfsnäs är och har varit är mycket skiftande. Det breda användandet är en tillgång men också något som man måste ta i beaktande om man vill presentera Gräfsnäs som en kulturarena. Vad som skulle göra Gräfsnäs attraktivare är alltså beroende på vem du frågar. Är det besökaren, turisten, dags besökaren eller den bofaste. Man bör tydligt definiera platsen och de intensioner man har med den, om det är ett offentligt vardagsrum där kulturen skall ha en framträdande roll eller om det är ett finrum som bara används vid speciella tillfällen. För att vara en kulturell mötesplats för Bjärkeborna är innehållet och delaktigheten mer centralt än för turisten eller dagsbesökaren som antagligen finner konstens kvalité och själva attraktionens tillgänglighet som mer avgörande. I Skoghall i Värmland genomförde konstnären Jörgen Svensson ett konstprojekt. Ett antal internationella konstnärer kom till denna ort och gjorde var sitt projekt där de på ena eller andra sättet involverade de boende. En av konstnärerna byggde en konsthall av papper från pappersbruket där (den stora industrin på orten). Den hade sin första utställning och många var där för att besöka den, efter 24 timmar så eldade konstnären upp den. Det har aldrig funnits en konsthall eller ens ett galleri i Skoghall, men idag står det högt på önskelistan hos kommuninvånarna. Det finns ett behov av en kulturell mötesplats i Bjärke. Turisterna kommer att ta andra vägar än via Gräfsnäs om där inte finns något att stanna till för och besöka. Kulturen och konsten har en given roll på platsen. Det är möjligt och antagligen nödvändigt att arbeta mot båda dessa grupper men det är viktigt att veta vem man arbetar mot då det finns olika behov. Hur skall kulturen användas? Nedan kommer ett antal exempel att nämnas som på ett eller annat sätt anknyter till hur man kan arbeta med eller tänka runt Gräfsnäs slottsruin och park. Det går inte att ge ett svar på hur man skall arbeta, det finns flera svar. Vad man kan säga är att man har allt att vinna på att låta kulturen vara delaktig i den fortsatta utvecklingen. Exempel Nordiska Akvarellmuseet är ett exempel på hur en liten plats har lyckats att nå internationell klass inom ett konstområde, och samtidigt hållit kvar det lokala engagemanget. Det har dessutom drygt 100 000 besökare varje år! Det är ett exempel på hur man kan arbeta om man har ett väl formulerat mål, en tydlig idé och en god förankring lokalt. Nordiska Akvarellmuseet är inte ett museum i traditionell bemärkelse utan har en mängd andra uppgifter och verksamheter, t ex konferenser, gästateljéer, ett nära samarbete med Göteborgs Universitet och en omfattande pedagogisk verksamhet. 6
Att Akvarellmuseet hamnade i Skärhamn på Tjörn är inte en plötslig ingivelse hos en kommunaltjänsteman utan resultatet av en lång kamp där Skärhamn lyckades att vinna en strid mot ett flertal andra platser i Norge, Sverige och Danmark. I Skärhamn var man dock förutseende och förstod vad ett Akvarellmuseum kunde innebära, så man satsade från första stund. Projektet har inte varit gratis för kommunen men det har gjorts stora satsningar från annat håll också. Pengar som inte skulle ha kommit kommuninvånarna till del utan hamnat någon annanstans, om det inte hade varit för museet. Det kan vara en svår balansgång att hålla en internationell klass samtidigt som man vänder sig till en lokal publik men genom mycket medveten pedagogik så har Nordiska Akvarellmuseet lyckats. Du skulle inte gärna ge dig på att bedöma en fransk text utan att kunna läsa franska. Det är likadant här. Att lära sig språket är en tröskel att ta sig över- men är du väl över den kan du läsa boken eller målningen. Då kan du förstå. (ur en intervju med Bernt Arell fd Museichef för Nordiska Akvarellmuseet.) Exempel Pilane gravfält på Tjörn hade sommaren 2007 en skulpturutställning. Det var en mättad upplevelse med monumentala stenskulpturer utplacerade i det historiskt laddade landskapet. Runt skulpturerna betade fåren lika grå som stenarna. Även hit vallfärdade folk. Detta projekt var arrangerat av en ensam eldsjäl och varför det blev en framgång vet vi inte, men att konstnärerna höll en internationell klass det vet vi. Båda dessa, Nordiska akvarellmuseet och Pilane, har haft en tydlig konstnärlig avgränsning - skulptur och akvarell. Upplevelsen av konsten har också varit en del av en större upplevelse där atmosfär och miljö har förstärkt varandra. Exempel där man använt sig av ruinen och den historiska platsen för att skapa en kulturellmötesplats eller kultur/konstcentrum. Koldinghus på Jylland i Danmark är något att inspireras av när man tänker vidare kring vad Gräfsnäs skulle kunna bli. Koldinghus var ett kungaslott som brann i början av 1800-talet. På 1970-talet började man en varsam renovering av ruinen och idag har man en fantastisk anläggning med museum, samlingar, fasta och tillfälliga utställningar av olika art. Ett annat projekt som arbetar utifrån en ruin är St Nikolaj Kultudral i Visby. Här satsar man på att skapa en arena för framförallt musik- och teaterarrangemang som får en unik inramning i den gamla klosterruinen. Projekt och platser där kulturen givit upphov till en positiv samhällsutveckling. Hällefors, en kommun strax nordöst om Filipstad med ca 7 600 invånare. Där lades stålindustrin ner i början på 90-talet och kommunen blev ett industrisamhälle utan industri, 1000 jobb försvann. Man valde att satsa på kultur för att behålla människorna i kommunen. Barnen kom främst och man har skapat en obligatorisk kulturskola. Från åk 1-9 får samtliga elever 7
undervisning enligt en speciell läroplan som utformats och genomförs i samarbete med Kulturskolan. Lucky Näroset är namnet på en fristat i Hedmark Fylke i Norge som bildades 1999 då den lokala skolan hotades av nedläggning. Genom att arbeta med humor, kreativitet och fantasi har man lyckats att vända utvecklingen. Det kommer numera ett stort antal turister och besökare till byn för att t ex se den underjordiska flygplatsen eller julgransmuseet. Byn har blivit känd och det förmedlas en positiv och vital bild av platsen. Mimerslaven är en nedlagd gruvindustri i Norberg i Bergslagen. Den byggdes på 60-talet och lades ner på 80-talet. Det blev den sista i en 900-årig historia med gruvan som basnäring. Genom projektet Framtidshyttan har platsen blivit kulturarenan Mimer där spännande multikulturella arrangemang äger rum. Man har medvetet arbetat med det industri-historiska kulturarvet för att utveckla besöksmål och med draghjälp av kulturen har man vänt Mimerlavens betongsiluett från att vara ett monument över ett misslyckande till att vara en symbol för visioner och framtidstro. Vara konserthus i Vara i Västergötland. Man byggde ett konserthus 2003 som är sammanbyggt med gymnasieskolan i Vara. För sin verksamhet har man anlitat mycket framstående musiker, dansare, dirigenter, skådespelare osv. och framgången har inte låtit vänta på sig. Men man har också satsat på kultur i stort i kommunen, bl a har man satsat på att öka kompetensen bland sina anställda och man har haft ett nära samarbete med gymnasieskolan Not Quite är namnet på en grupp konstnärer som i Fengersfors i Dalsland har tagit över ett gammalt nedlagt pappersbruk. Det har blivit ateljéer, verkstäder och galleri för konstnärer. Tidigare gapade husen i området tomma men nu är det svårt att hitta lediga. Den energiska och kreativa verksamheten har smittat av sig även på annan verksamhet i kommunen så nu spirar framtidstron. Vad krävs? Det finns en romantisk föreställning om eldsjälen som får en hel bygd att börja drömma, men studerar man olika projekt så är det ett fåtal av de framgångsrika som drivs på detta sätt. Att det finns en gemensam vision så att alla drar åt samma håll är det viktigaste, och att idéerna kring projektet är förankrade på alla nivåer. Kommun, näringsliv, föreningsliv, olika myndigheter och inte minst skolan är en viktig institution att arbeta med. Det är också viktigt att hela tiden ha en plan för verksamheten som är begränsad i tid och med tydliga mål. För att skapa en konstscen för Landart i Gräfsnäs park och slottsruin krävs egentligen inget extra utöver en allmän upprustning av servicetänkandet på platsen. För besökaren, turisten och dagsbesökaren är det viktigt att det finns mat, husrum och toaletter. Det är också centralt att det finns möjlighet att få tillgång till platsens historia, nutid och berättelser genom guidning, information och pedagogisk verksamhet. Vill man satsa på att höja attraktionskraften genom att skapa ett kultur/konstcentrum och en kulturell mötesplats så krävs det större satsningar men främst en mycket stark vilja. 8
Litteratur: Ernst, Lasse. Lokal kultur, en seminarieserie av stiftelsen framtiden kultur. www.framtidenskultur.se/lokalkul. Från 2000 och framåt. Björklund, David, Naurin, Pia. Groda eller prins, 46 frågor om kulturpolitik i Västra Götalandsregionen. Utgiven av kultursekretariatet i Västra Götalandsregionen. Karlsson, BengtÅke. Byggt på vilja och vatten, om Nordiska Akvarellmuseets tillblivelse. Uddevalla 2000. Annikas, Anders 2007.Fucking Vittula.Kristianstad 2007. 9
TornArt - kanontornet i Gräfsnäs slottsruin